Search

There are several methods available for stunning of pigs before slaughter, but the most frequently used at larger abattoirs are electricity and CO2. There are advantages and disadvantages with both methods. As there is no method that does not have major animal welfare drawbacks. EFSA (European Food Safety Authority) concluded in 2004 that research on new and developed methods for stunning of pigs before slaughter needs to be prioritised. However, research in the area is lacking. One method that has been researched is stunning with nitrogen filled high expansion foam. With this method it is possible to use a gas (e.g., nitrogen) that is not thought to be as aversive to pigs as carbon dioxide, but that is difficult to use in free form due to having similar density as air. The foam keeps the gas from mixing with air and purges the space from air helping to create an anoxic environment in a shorter time. When this method has been studied, questions have arisen on how aversive the foam itself is to the pigs, and whether or not it is possible to reduce this aversiveness by, for example, adding a scent to the foam or by exposing the pigs to foam on repeated occasions. The aims of this study were to investigate if the pigs’ behaviour were altered when scent was added to the foam, and also if repeated exposure to foam would affect the pigs’ behaviour. In total, 50 pigs with an age of 14-16 weeks were included in this study. There were 30 pigs in the group with a vanilla scent added to the air-filled foam, and 20 pigs in the group that was exposed to air-filled foam without an added scent on three consecutive days. The observations from the first exposure to foam in the group with 20 pigs in the repeated study were also used as a control group to the study with an added scent. The result from the experiment with foam with an added scent showed that there was a larger proportion of pigs exploring the foam when it had an added vanilla scent. There was also an increased interest, Det finns flera metoder för bedövning av gris vid slakt, där de vanligast använda på större slakterier är koldioxid (CO2) och elektricitet. Med båda metoderna finns både för- och nackdelar. Eftersom det inte finns någon bedövningsmetod som är helt fri från djurvälfärdsmässiga nackdelar menade EFSA (European Food Safety Authority) redan 2004 att forskning på nya och utvecklade bedövningsmetoder av gris inför slakt är önskvärt och bör prioriteras. Trots detta har väldigt få studier gjorts inom ämnet sedan dess. En metod som har studerats är bedövning via ett högexpansivt skum innehållande inerta gaser. En gas som studerats i denna kontext är kvävgas, vilken inte verkar ge upphov till lika kraftigt aversivt beteende hos grisar som koldioxid gör. Skummet gör så att gasen inte blandas med luft vilket annars sker då luft och kvävgas har liknande densitet. Skummet trycker även undan luften så att utrymmet snabbare bli syrefritt, vilket är nödvändigt då bedövning med inerta gaser sker genom syrebrist. I studier kring denna metod har frågetecken uppkommit kring hur obehagligt grisarna upplever skummet, och om det skulle gå att minska det obehaget genom tillsats av till exempel en lukt eller genom att grisarna utsätts för skum vid upprepade tillfällen. Målet med denna studie var att studera om grisarnas beteende ändras om de utsätts för ett luftfyllt skum som är luktsatt, och om deras beteende ändras om de utsätts för icke luktsatt, luftfyllt, skum vid upprepade tillfällen. Totalt ingick 50 grisar mellan 14 och 16 veckors ålder i studien. Dessa var fördelade som följer: 30 grisar utsattes för luftfyllt skum med tillsatt vaniljlukt vid ett tillfälle, och 20 grisar utsattes för ett luftfyllt skum utan tillsatt lukt under tre på varandra efterföljande dagar. Observationerna från det första tillfället med de 20 grisarna i den upprepade studien användes som kontrollgrupp för studien med luktsatt skum. Resultatet av studien med luktsatt skum visar att grisarna utforskade det luktsa