Search

Genom fotbollshistorien har endast åtta herrfotbollsspelare kommit ut som öppet homosexuella. Den här studien ämnar belysa denna problematik genom att undersöka svenska fotbollssupportrars attityder gentemot homosexualitet, samt jämföra resultaten med hur Sveriges befolknings attityder gentemot homosexualitet. Studiens teoretiska ramverk består av R.W. Connells teori om hegemonisk maskulinitet, som kan skapa förståelse för den heteronormativa kulturen, samt Ronald Ingleharts socialisations- och knapphetshypotes, som kan förklara hur attityder formas. Tidigare forskning gällande homosexualitet och fotboll redogörs för och beskriver hur det heteronormativa fotbollsklimatet ser ut utanför Sverige. Studien använde sig av en internetenkät, vilken 633 fotbollssupportrar i åldrarna 14 till 77 år besvarade. Studiens resultat visade att fotbollssupportrar har positiva attityder till homosexualitet utifrån studiens operationalisering, samt att det finns en negativ korrelation mellan ålder och attityder till homosexualitet. Därtill fann studien att erkännandet av machokultur inom fotbollen innebär mer positiva attityder till homosexualitet, samt att det finns en distinktion mellan attityder och agerande. Resultatet diskuteras ingående i förhållande till de valda teorierna och tidigare forskning.

Genom fotbollshistorien har endast åtta herrfotbollsspelare kommit ut som öppet homosexuella. Den här studien ämnar belysa denna problematik genom att undersöka svenska fotbollssupportrars attityder gentemot homosexualitet, samt jämföra resultaten med hur Sveriges befolknings attityder gentemot homosexualitet. Studiens teoretiska ramverk består av R.W. Connells teori om hegemonisk maskulinitet, som kan skapa förståelse för den heteronormativa kulturen, samt Ronald Ingleharts socialisations- och knapphetshypotes, som kan förklara hur attityder formas. Tidigare forskning gällande homosexualitet och fotboll redogörs för och beskriver hur det heteronormativa fotbollsklimatet ser ut utanför Sverige. Studien använde sig av en internetenkät, vilken 633 fotbollssupportrar i åldrarna 14 till 77 år besvarade. Studiens resultat visade att fotbollssupportrar har positiva attityder till homosexualitet utifrån studiens operationalisering, samt att det finns en negativ korrelation mellan ålder och attityder till homosexualitet. Därtill fann studien att erkännandet av machokultur inom fotbollen innebär mer positiva attityder till homosexualitet, samt att det finns en distinktion mellan attityder och agerande. Resultatet diskuteras ingående i förhållande till de valda teorierna och tidigare forskning.

The aim of this study was to examine opinion texts and news articles concering the debate about whether or not Sweden should join Nato. The question about a Swedish Nato membership has been dead for quite a while, but a study from the SOM-institute in 2015 showed that for the first time in decades a majority of the swedees was in favour of joing Nato. This study uses a quantative method to examine several aspects of the debate and reporting in the following news papers: Aftonbladet, Dagens Nyheter, Sydsvenskan and Svenska Dagbladet. The research goes into bias, the general charateristics of the reporting and how Russia is portrayed. Russia has lately been viewed as an antagonist of Nato. Therefore, it was deemed probable that the portraying of Russia could have an impact on the way swedes percieve Nato. The results of the study shows that the majority of the text published in relation to the topic were opinion texts. There was a general pattern were the political colour of the newspaper had some effect on the published material, but not enough that it could be deemed as being biased biased. Russia were often portrayed in a negative tone and was also often portrayed as being a threat to other european countries.

The aim of this study was to examine opinion texts and news articles concering the debate about whether or not Sweden should join Nato. The question about a Swedish Nato membership has been dead for quite a while, but a study from the SOM-institute in 2015 showed that for the first time in decades a majority of the swedees was in favour of joing Nato. This study uses a quantative method to examine several aspects of the debate and reporting in the following news papers: Aftonbladet, Dagens Nyheter, Sydsvenskan and Svenska Dagbladet. The research goes into bias, the general charateristics of the reporting and how Russia is portrayed. Russia has lately been viewed as an antagonist of Nato. Therefore, it was deemed probable that the portraying of Russia could have an impact on the way swedes percieve Nato. The results of the study shows that the majority of the text published in relation to the topic were opinion texts. There was a general pattern were the political colour of the newspaper had some effect on the published material, but not enough that it could be deemed as being biased biased. Russia were often portrayed in a negative tone and was also often portrayed as being a threat to other european countries.