Search

Under 2016 producerade Statens väg- och transportforskningsinstitut (VTI) tillsammans med Östergötlands museum en vandringsutställning om ungas upplevelser av otrygghet. Projektet finansierades av Boverket inom utlysningen ”stöd till utvecklingsprojekt för jämställda offentliga miljöer i städer och tätorter”. Projektet utgår från problematiken att ungdomars upplevelser av otrygghet sällan kommer till uttryck i stadsplaneringen. Inte heller i forskningen om upplevelser av våld och otrygghet i det offentliga rummet uppmärksammas ungdomar i särskilt hög grad. Samtidigt förflyttar sig ungdomar som grupp mer än andra grupper och vistas i högre grad utomhus. De är också utomhus på andra tidpunkter än vuxna, på kvällen och natten. Vidare är ungdomar, oavsett kön, mer utsatta för våld utomhus än andra grupper. Det är därför att utveckla nya verktyg för att belysa ungdomars erfarenheter av otrygghet i utomhusmiljöer. Underlaget för utställningen utgjordes av gruppintervjuer med ett fyrtiotal ungdomar (killar, tjejer och transpersoner) mellan 13 och 20 år. Den feministiska metoden minnesarbete användes för att underlätta samtal om trygghet, otrygghet och rädsla. Metoden går ut på att deltagarna i en grupp skriver individuella minnen på ett på förhand bestämt tema. Minnena tolkas sedan kollektivt i gruppen. Intervjuerna tolkades och bearbetades av projektgruppen. Utifrån tolkningsprocessen gestaltades ungdomarnas erfarenheter dels fotografiskt och dels i text. Fyra fiktiva karaktärer togs fram och i utställningen får besökaren följa dem hem. Milo, David, Jo och Semira har alla olika erfarenheter och upplever olika moment i staden och hemresan som otrygga. Vidare togs en pedagogisk handledning fram. Den pedagogiska handledningen innehåller förslag på övningar som fördjupar utställningens teman. Den fungerar som ett stöd för skolor som hyr utställningen och kan användas av lärare i undervisningen. Pedagoger från Östergötlands museum kan vidare leda lektioner som bygger på handledningen om skolan så önskar. Projektet avslutades med en fyra veckor lång turné där ungdomar i olika åldrar fick ta del av utställningen och arbeta med den pedagogiskt. Turnén utvärderades med genomgående goda resultat. Projektet bidrar avslutningsvis till att stärka planeringen av jämställda miljöer på två sätt. För det första ger utställningen insikter om hur unga människor upplever trygghet i utemiljöer. För det andra är utställningen ett verktyg som gör det möjligt att praktiskt arbeta med frågorna pedagogiskt i skolmiljöer, eller i stadsplaneringssammanhang med planerare och andra aktörer.

Mitt kandidatarbete är en teknikstudie där jag grottat ner mig i keramikens geologiska ursprung. I arbetet har jag utgått ifrån magmatiska och metamorfa bergarter som granit och gnejs. De innehåller kvarts, fältspat och glimmer i perfekta proportioner för att redan vara färdiga keramiska glasyrer. Jag har sedan provat att tillsätta lermineralet kaolin för att göra egna stengodsleror utifrån två äldre recept på parian och porslin. Genom att själv krossa och mala sten vill jag synliggöra alla moment som kan ingå i framställningen av lera samt medvetandegöra den fysiska närheten till materialet. My work is a technique study with focus on the geological origin of ceramics. I have examined magmatic and metamorphic rocks such as granites and gneiss. They consist of minerals like quartz, feldspar and mica in perfect proportions to already be a “ready-made” ceramic glaze, if grinded down to powder. With an ancient Chinese recipe of how to make porcelain I’ve tried to make my own clay version using granite and gneiss, adding the clay mineral kaolin. Using a technique where I crush and grind the stones into powder by hand, my wish is to visibility all of the different parts that takes place in the making of clay and bring to awareness how physically close we often aren't, but could be, to the origin of the material. Opponent: Jelena Rundqvist

Bakgrund: Under ett år drabbades 105 000 patienter av vårdrelaterade skador. Vården har ett lagbundet ansvar att arbeta för patientsäkerhet samt att göra patienten delaktig i detta arbete. Delaktighet innebär att patienten har möjlighet att påverka sin vård, men sannolikheten att som patient ifrågasätta vården har visat sig vara liten. Istället får patienterna kämpa för att ens bli hörda, vilket skapar ett vårdlidande. Syfte: Syftet med studien var att beskriva patienternas perspektiv på hur deras delaktighet i vården påverkar patientsäkerheten. Metod: Studien är kvalitativ. Intervjuer genomfördes med sju informanter. Intervjuerna ljudinspelades, transkriberades och analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Patientsäkerheten upplevs öka med delaktighet då det leder till ökade krav på vårdpersonalens kompetens samtidigt som patientens kunskap används. Bra bemötande upplevs minska risken att missa information, vilket ger följsamhet till behandlingen samt skapar trygghet och minskar vårdlidandet. Slutsats: Delaktighet är viktigt för patientsäkerheten, då det kan minska vårdskadorna och vårdlidandet. Sjuksköterskan har en viktig roll i patientsäkerhetsarbetet då denne har huvudansvaret i att involvera patienten i detta arbete. Detta görs genom tvåvägskommunikation och förståelig information, där patienten får dela med sig av sin kunskap. Vården har dock huvudansvaret för att patienten får en god och säker vård.

Bakgrund: Sömnen har stor betydelse för återhämtning vid sjukdom och bevarande av god hälsa. Många gånger skiljer sig vårdmiljön från patienternas normala omvärld och möjligheten för inlagda patienter att påverka sin sovsituation är ofta liten. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att belysa de faktorer som vuxna patienter upplever som störande för sömnen under sjukhusvistelsen. Metod: Litteraturstudien som genomfördes grundades på tolv utvalda vetenskapliga artiklar. Dessa artiklar granskades, analyserades och sammanställdes. Resultat: Studien visade att det fanns flera olika faktorer som patienterna upplevde som störande för sömnen under sjukhusvistelsen. Det visade sig även förekomma delade meningar kring hur mycket sömnen påverkats utav vistelsen på sjukhus. De faktorer som identifierades som störande för sömnen presenteras under följande kategorier: medicinska faktorer, omvårdnad & sjuksköterske faktorer, omgivningsfaktorer och personliga faktorer. Slutsats: Denna studie visar att den verksamhet som bedrivs idag och de bestämmelser som styr vården bidrar till att patienter upplever svårigheter att sova under sjukhusvistelsen. Det hela tyder på att det är mycket som behöver förbättras i vården, men vården är ett komplext område att förändra., Background: Sleep is very important for recovery during illness and the preservation of good health. The hospital environment is many times different from the patient’s normal world and the patients' ability to influence their sleep situation is often small. Aim: The aim of this study was to illustrate the factors that adult patients experiencing disruptive for their sleep during hospitalization. Methods: This literature study is based on twelve scholarly articles. These articles were reviewed, analyzed and summarized. Results: The study showed that there were several factors that patients experienced as disturbing for their sleep during hospitalization. It was also shown to be disagreement about how much the hospital stay influenced on the sleep. The factors that were identified in this study are presented under the following categories: medical factors, nursing care and nursing factors, environmental factors and personal factors. Conclusion: This study shows that the activity today and the rules governing the health care contribute to patients’ experience of difficulties to sleep during hospitalization. It all indicates that much improvement is needed in the health care, but it is a complex area to change.

Bakgrund: Övervikt och fetma är ett av vårt samhälles största folkhälsoproblem och dessutom ett globalt problem som ökar bland befolkningen vilket kan leda till framtida komplikationer som hjärt- och kärlsjukdomar samt diabetes. Stigmatiseringen av övervikt är ett problem då det innebär ett individuellt lidande p.g.a. nedvärderande kommentarer. Övervikten påverkar människan negativt både på ett fysiskt och psykiskt sätt. Syfte: Syftet med litteraturstudien är att beskriva vuxna människors upplevelse av att leva med övervikt och fetma. Metod: En litteraturstudie med kvalitativ ansats, baserad på tio vetenskapliga artiklar. Resultat: I studien kom det fram att överviktiga personer har upplevt mycket lidande i olika situationer relaterat till deras kroppar. Dessa situationer utlöste känslor av skuld och skam. De värsta upplevelserna var stigmatiseringen och den diskriminering som uppstod i det vuxna livet samt de negativa kommentarer som relaterades till vikten. De överviktiga kunde inte utföra sociala aktiviteter på grund av begränsad förmåga till rörlighet. Detta ledde till isolering och ensamhet. Många överviktiga beskrev ett starkt självförakt som en följd av dåligt självförtroende. Slutsats: Det är viktigt att uppmärksamma de överviktigas livssituation för att kunna ge det stöd som de behöver och motivera dessa människor till en förändrad livsstil. Background: Obesity is one of our society's greatest public health problems. Overweight and obesity are a global problem that is increasing among the population which may lead to future complications such as cardiovascular disease and diabetes. The stigma of obesity is a problem when it involves an individual suffering due to disparaging comments. Obesity affects people negatively in both physical and psychological ways. Aim: The aim of this study was to describe adult human experience of living with overweight and obesity. Method: A literature review with qualitative approach, based on ten scientific articles. Results: The study showed that overweight people had experienced much suffering in situations related to their body. These situations triggered feelings of guilt and shame. The worst experiences of stigmatization and discrimination suffered in the adult life and they consisted mainly of negative comments related to weight. People with overweight were unable to perform social activities due to limited capacity for moving. This led to the isolation and loneliness. Many overweight people described a strong self-loathing as a result of a low self-esteem. Conclusion: It is important to pay attention to the overweight situation in life in order to provide support and motivate these people to a changed lifestyle.

Induction of HIV-1 broad neutralizing antibodies (bnAbs) is a goal of HIV-1 vaccine development but has remained challenging partially due to unusual traits of bnAbs, including high somatic hypermutation (SHM) frequencies and in-frame insertions and deletions (indels). Here we examined the propensity and functional requirement for indels within HIV-1 bnAbs. High-throughput sequencing of the immunoglobulin (Ig) VHDJH genes in HIV-1 infected and uninfected individuals revealed that the indel frequency was elevated among HIV-1-infected subjects, with no unique properties attributable to bnAb-producing individuals. This increased indel occurrence depended only on the frequency of SHM point-mutations. Indel-encoded regions were generally proximal to antigen binding sites. Additionally, reconstruction of a HIV-1 CD4-binding site bnAb clonal lineage revealed that a large compound VHDJH indel was required for bnAb activity. Thus, vaccine development should focus on designing regimens targeted at sustained activation of bnAb lineages to achieve the required SHM and indel events.