Search

Transparency in journalism implies that journalists make practices, processes, and sources open to public scrutiny. In journalism studies, it is considered an ethical principle and norm. As a concept, transparency means a commitment to openness by individuals, institutions and organizations.

Additional file 4.

Additional file 3.

Additional file 2.

Tekniken för att kunna skriva ut 3D-objekt har funnits i många år men först på 2010-talet har 3D-skrivare blivit tillgängliga även för vanliga konsumenter. Det finns dock ett problem: för att kunna använda en 3D-skrivare måste man antingen kunna CAD-mjukvara eller förlita sig på andra människors 3D-modeller. Genom att använda ett system för 3Dkopiering kan ett verkligt objekt istället kopieras. Rapporten behandlar ett kandidatprojekt som genomfördes av sju studenter på datavetenskapliga civilingenjörsutbildningarpå Linköpings universitet 2017. Målet med projektet var att utveckla ett system som kan ta separata punktmoln som indata för att sedan registrera dessa till ett komplett punktmoln. Utifrån detta kompletta punktmoln genereras sedan en 3D-mesh som kan skrivas ut av en 3D-skrivare. Tidigt i projektet var målet att vidareutveckla ett befintligt system. Detta mål om förhandlades med kunden efter att ett flertal fel identifierats med det befintliga systemet. Projektet resulterade i 3DCopy, ett mjukvarusystem som registrerar punktmoln och utifrån dessa genererar en 3D-mesh. The technology to be able to print 3D objects has been available for many years, but it is only recently that 3D printers have been made available for regular consumers. There is one issue though: to be able to use the 3D printer either knowledge of CAD software or 3D models made by others are needed. By using a system for 3D copying a real object can instead be copied. This report presents a bachelor project that was done by seven students studying engineering programs in computer science or software technology at Linköping University, 2017. The goal of the project was to develop a system that could take several point clouds as input and then register them to a complete point cloud. Then use this point cloud to generate a 3D mesh to be printed on a 3D printer. The 3D printer will then be able to print the object. In the early stages of the project the main focus was to develop an already existing system. This goal was then renegotiated since the existing system contained several errors. The project resulted in 3DCopy, a software system that registers point clouds and from these point clouds generates a 3D mesh.

The paperless office is a concept that has been around for decades. The concept concerns digital technology replacing paper as a medium within the office, but so far a completely paperless office has yet to be achieved. In this study, we have reviewed previous research in order to understand potential reasons for this. We interviewed local offices, to find out how they used paper around the office, and information about what properties a replacement might need. The research questions that guided us through our study were: In what way do local offices store and index data? What themes can we find in their practices that help us further the paperless office? Can we use our findings to create a concept design? Using the information we gathered we designed a conceptual prototype styled after a common binder, to associate the mental models used when working with paper, and imbuing it with digital technology.

Although considerable efforts have studied online news, studies so far have not investigated how the actual news topics are affected by digitalization in general, if at all, or compared them to different media constructs. Instead, changes in content are assumed or illustrated anecdotally rather than systematically assessed. This empirical study, covering Swedish and UK news sites within tabloid, quality morning, and local/regional varieties between 2002 and 2012, shows that there is a tabloidization effect in general but that it is stronger in tabloids and in Sweden compared to the UK. Further, this tabloidization can be more precisely described as a shift from political to more lifestyle journalism, as it is in the areas where the prime growth and decline are found. In addition, the study reveals that it is the slower news that increases most suggesting that the immediate character of online news is mediated by production conditions

Information Visualisation is a field of research with ties to Human-computer Interaction and Cognitive Science. It concerns the way complex information is represented in order to enhance the viewer's ability to comprehend the information. Video-games are instances where information and the way it is presented are vital, yet not much research exists about Information Visualisation in games. The two questions that guide this thesis are: How is Information Visualisation used in video-games? How does Information Visualisation help players understand what is going on in the game? The first part of the thesis describes what Information Visualisation is, as well as a few techniques it uses. Then, Information Visualisation in games is presented. Later, the thesis details the results of applying Information Visualisation to games, finding visualisation techniques, as well as a study conducted by showing gameplay to gamers and non-gamers, having them describe what they comprehend. From these results, conclusions were drawn that games may use similar visualisation techniques based on where the focus is directed, as well as that when and how information is displayed is important for players to comprehend events within the game.

Augmented Reality, eller förstärkt verklighet som det heter på svenska, är en teknologi som funnits i någon form sedan mer än 30 år tillbaka. Förstärkt verklighet system bygger och lägger virtuella objekt på vår syn av verkligheten, antingen genom video eller en genomskinlig display. Trots sin långa historia har det bara nyligen kunnat börja utvecklas i någon betydande mening, därför att den är starkt begränsad av processor- och display-teknik. Förutom tekniska begränsningar möter den också begränsningar i form av användarens kapacitet att bearbeta information som ett system matar ut. Om mängden information överskrider kapaciteten blir användaren överbelastad, ett tillstånd som kallas för Information Overload, vilket resulterar i att användaren får svårt att ta in och begripa information. Detta kan åthjälpas genom att utöva god design av användargränssnittet, som är en viktig del i alla system. Militären är mycket intresserade i teknologin i hopp om att det ska ge dem en bättre överblick på slagfältet. Den miljö som råder på ett slagfält kan dock vara mycket stressande, vilket ökar risken för Information Overload och gör det till en större utmaning att designa ett användbart system. Denna uppsats syftar att samla information om förstärkt verklighet, Informaion Overload och gränssnittsdesign på ett ställe och applicera det på ett militärt projekt, för att undersöka vilka utmaningar som uppstår när man designar för militärt bruk, utifrån traditionella riktlinjer och principer.

Research on relationship management in digital political public relations is scarce. Departing from a relationship management perspective, then, this study seeks to contribute to the field of political public relations by investigating whether political parties take advantage of what digital media platforms offer in terms of long-term commitment and reciprocity utilizing the Swedish national election in 2010 as a case study. The results show that the political parties utilized social media outlets primarily during and just before the time of the election and that interaction between parties and constituents were scarce and shallow. All parties shared the same pattern of activity, although there were some differences in the frequencies of use. Additionally, although user commitment increased over time, there were relatively few users who chose to follow/friend the political parties, suggesting that the large majority of the voters could not easily be reached through these platforms. In essence, the results indicate that social media as a political public relations tool is, so far, dwarfed by more traditional and analogue approaches.

My examination project during spring 2011 has been carried out in collaboration with DuoBad, a bathroom furniture company situated in Alsterbro, Småland. Their focus is to develop, manufacture and market bathroom furnitures with genuine craftsmanship. Through their partnership with some of the most influential manufacturers of quality bathroom products they can create an entirely new room to enjoy.I initiated the collaboration with DuoBad for the examination project and have not started from a specific task, but together with the company I have been focused on adding new thinking regarding storage in bathroom furniture.The goal with the project has been to, together with DuoBad, develop a conceptual set of bathroom furniture that provides new ways of storing.The project was a close collaboration with users where experience gained through contextual interviews became the main source of inspiration.The result of the project is a bathroom furniture serie called Mill. The name comes from the manufacturing technique of milling, which is the identifying form language of the product.

Föreliggande uppsats har haft ett syfte som utgått i att undersöka utvecklingssamtalets natur i den svenska skolan. Med hjälp av en systematisk litteraturstudie har en analys av utvecklingssamtalet med interkulturell betoning gjorts. Frågor som berörts är skolans flexibilitet och skolans kulturella kommunikationskanaler med vårdnadshavare. Det har även gjorts en jämförande analys gällande kulturella skillnader mellan olika utvecklingssamtal. Resultaten visar att fördomar gentemot invandrarföräldrar finns på flera plan i den svenska skolan. Förklaringen till dessa fördomar tycks vara uppväxt och erfarenhetsbaserade stereotyper. Studien visar på att ett interkulturellt förhållningssätt, som genomsyrar hela verksamheten, är att föredra för att lösa problem såsom stereotyper och rasism. I arbete mot stereotyper och rasism är det också viktigt att skolan är flexibel och kan situationsanpassa problemlösningar. För att kunna fungera som en flexibel verksamhet och begagna sig av ett interkulturellt förhållningssätt är kommunikation viktigt. Vidare är också tolerans, öppenhet och medvetenhet om skillnader mellan kulturer väsentligt. Studien visar även att de generella förväntningar som finns på utvecklingssamtal i grund och botten utgår ifrån nervositet och prestationsångest hos eleven. Beroende på vad eleven i fråga har presterat eller förväntas prestera yttrar sig denna nervositet på olika sätt i utvecklingssamtalets kommunikativa del. För att kunna motverka denna nervositet innan och under utvecklingssamtalet, är det viktigt att läraren bygger upp en lugn och trygg miljö kring elevens utvecklingssamtal.

Mitt examensarbete våren 2009 har gjorts i samarbete med belysningsföretaget zobra, som är beläget i Vimmerby. Uppdraget har handlat om att ta fram en armatur till deras relativt nystartade linje ”inredning och dekoration”, en armatur som är dekorativ. Arbetet har till stor del handlat om armaturens uttryck och ljus samt färg och form.Eftersom zobra inte har en etablerad kundkrets för ”inredning och dekoration”har arbetet även fokuserat kring att ta fram en potentiell framtida kund och göra en armatur som kan uppfylla dennes behov.I mitt projekt valde jag att jobba mot hotellfoajéer där armaturen ska locka besökaren att sätta sig i foajén, men den ska även belysa den på ett behagligt sätt för hotellets personal och besökare.När jag planerade produktionen av den här lampan ville jag att dess tillverkning skulle vara miljövänlig och enkel. Detta påverkade materialvalen jag gjorde under arbetet. Målet var att använda få material för att hålla det miljövänligt framförallt vad det gäller återvinning.Min slutliga produkt heter Tool. Namnet uttrycker vad du ser i armaturen och ger en förklaring till dess ursprungliga inspirationskälla.

Straipsnyje nagrinėjamas antiteroristinės institucinės struktūros formavimasis Lietuvoje po 2001 m. rugsėjo 11 d. įvykių. Teigiama, kad kovos su terorizmu institutų (taisyklių ir praktikų) formavimosi Lietuvoje analizė suteikia galimybių patikrinti tris teorines prielaidas, paprastai siejamas su institutų formavimosi procesais. Pirma, logiška skirti institutų kūrimo ir veikimo stadijas, tačiau Lietuvos atvejis rodo, kad trumpuoju laikotarpiu institucinį vakuumą gali užpildyti jau egzistuojantys kitų sektorių (pavyzdžiui, karinio saugumo) veikėjai ir praktikos. Antra, kuriantis antiteroristinei institucinei struktūrai Lietuvoje buvo stebėta veikėjų ir struktūrinių veiksnių sąveikos dinamika, tačiau struktūrinis kontekstas (pavyzdžiui, aplinkosaugos grėsmės, tarptautinių organizacijų įtaka) tam tikrais atvejais buvo lemiamas. Trečia, Lietuvos atveju kuriant kovos su terorizmu taisykles bei praktikas, didesnė reikšmė nei tikėtasi teko sprendimų priėmimo laikui bei sprendimų sekai. Pastebėta, kad šiuo atveju svarbūs buvo to meto saugumo politikos procesai - šalies pasirengimas narystei NATO bei nacionalinio saugumo sistemos reformos. Lithuania's formation of a counter-terrorism institution following 9/11 sheds new light on three premises often associated with the study of institutional formation. First, the distinction between the creation phase and the operation phase is logical, but the appearance of extra-institutional guidance suggests that established institutions within other domains (e.g. military security) can temporarily fill an institutional vacuum (counter-terrorism). Second, the dynamic between agency and structure was easily seen, but in this case it was quite clear that agency was strongly dependent upon changes in some of the structural contexts (environmental threats, international institutions, age of the security state). Third, the role of sequencing and timing turned out to be more important than expected as there was a strong temporal order between the sequences of the formation phase and a significant spill over from two contemporary security processes (preparations for NATO-membership, reforms of the security state).

Frågan om hur medierna rapporterar om olika samhälleliga hot och riskerär på flera sätt central. De flesta inser att mediebevakningen inte är någonexakt spegling av de faktiska hot mänskligheten står inför, utan i stället ärett resultat av en medveten nyhetsvärdering där vissa händelser avmedierna bedöms som mer intressanta än andra att skildra.Varför vissa hot och risker på detta sätt beskrivs som allvarliga kriser imedierna, medan andra hot och risker (ofta av samma karaktär) inte är gördet är väl värt att fundera över. Det är också utgångspunkten förforskningsprojektet Hot på agendan som Demokratiinstitutet DEMICOMgenomfört 2005-2008 med finansiering från KrisberedskapsmyndighetenKBM.Denna rapport ingår i en serie av flera rapporter som dokumenterarprojektet. I rapporten Kriskommunikation i förändring. Internet, den ökadepubliceringshastigheten och de förändrade villkoren för kriskommunikationanalyserar Michael Karlsson hur Internet förändrar krisjournalistikensvillkor. För rapportens innehåll och slutsatser svarar författaren själv.

During the last decade the Internet has become a widely used source of information for the average person and also a publishing tool for media corporations. The transition of journalism from one medium to another is one with important implications as the world wide public consumption of online news grows. This dissertation puts focus on how journalistic content changes when it's published on the World Wide Web compared to the traditional newspaper. The explicit aim of this dissertation is to explore and theoretically test the net-based characteristics of interaction, convergence and, continuous flow of information in the context of the user interface of four major Swedish news websites and to explore how these characteristics could influence journalistic values, norms and media logics. The theoretical framework is composed of two basic perspectives. The first is based on the theoretical core assumption that the introduction and spread of communication technology transforms the symbolic content and the patterns of communication compared to the previous dominant cultural medium of communication. The second theoretical perspective is based on the current western liberal norms, ideals, and practices of journalism. In essence, In essence, this has to do with the normative views surrounding journalistic objectivity whereby news publishers are supposed to deliver true and fair journalistic content to citizens so they can make informed decisions as members of the deliberative democracy. The study is based on an experimental non-probability selection content analysis of websites. The empirical material has been collected during 2004-2005 from the major Swedish websites aftonbladet.se, expressen.se, dn.se and svd.se. The results of the study shows a number of important things. Interaction is widely present in the form of hyperlinks and e-mailing opportunities, but it does not take the form of public conversational interaction. There is not one single instance in the study where readers and publishers meet in a public dialogue about news content. This shows that it is still the producers that are heard in the news, although the technical means allow consumers to be heard. Very few news items, less then five percent, features any form of convergent elements like moving image or sounds along with text. The study of continuing flow of information confirms the assumption that websites have moved toward a less predictable publishing rhythm. In print newspapers, content changes once every 24 hours and all at once. This is not the case on websites. This study clearly shows that news items disappear from the first page within 24 hours, but not all news items disappear within those 24 hours. In the material studied here, the news cycle seems to be shorter than 24 hours and there is more than one top news story every day. The study of the continuing flow of information also shows that the news items themselves changes during the course of a day. Eight different indicators of how the news material changes was found: 1) The news is updated often 2) The news is updated without readers being aware 3) The author of the article change 4) Sources come and go 5) The meaning of the news changes 6) News stories disappear from the website 7) Pictures and graphics are changed or removed 8) Information that is promised is not delivered. The non transparent and coming-out-of-a-black-box-tendency of the print medium gives the news in traditional newspapers a monolithic appearance. If people follow news on the Internet, over time they are likely to discover that news stories are rather more like works in progress than they are finished products. Parts, but not all, of both the gathering and the processing of news material are visible to the audience. Rather then being delivered as the only and true version of reality, news stories on the Internet have more of a provisory multi-meaning characteristic to them. If this is practised in most online journalism, we may stand on a brink of a new kind of journalism and journalistic norms. Internet har under de senaste tio åren växt från marginalföreteelse till ett populärt och mycket använt medium. Många företeelser och tjänster tar steget över till Internet och bland dessa finns även journalistik. I fokus för denna avhandling står förändringsprocesser för journalistikens villkor, ideal och normer när nyhetsjournalistiken bedrivs på?Internet studerade utifrån de digitala mediernas karaktärsdrag interaktivitet, konvergens och kontinuerlig publicering. De sajter som undersökts är aftonbladet.se, expressen.se, dn.se samt svd.se. Kommunikationen i traditionella nyhetsmedier har varit en överföring eller monolog från producenthåll. Interaktiviteten innebär att andra former av kommunikation möjliggörs och att andra kan komma till tals. Den konvergens som undersöks i avhandlingen innebär att tidigare separerade medieformer såsom, ljud, text och rörlig bild nu kan användas inom ramen för samma distributionskanal. Kontinuerlig publicering innebär att en sajt kan uppdateras när som helst istället för, i regel, en gång per dygn i papperstidningen, en gång per timme i radio och några gånger om dagen i TV. Därmed finns möjligheten till ett ständigt och utbytbart flöde av information. Dessa tre fenomen utgör kärnan i det som i den engelskspråkiga litteraturen kallas för online journalism eller digital journalism. Det begrepp som jag föreslår som svensk motsvarighet är nätjournalistik. Forskningsområdet nätjournalistik är ett relativt oprövat fält inom MKV vilket har fått till följd att undersökningen varit explorativ och experimentell metodologiskt. Den generella metoden har varit en innehållsanalys baserad på ett ickesannolikhetsurval kombinerad med angreppssätt från fallstudier. Interaktivitet och konvergens är två aspekter hos digitala medier som fått mycket uppmärksamhet och stora förhoppningar är knutna till att detta skall revolutionerna både journalistiken som sådan och det offentliga samtalet i för demokrati gynnsam riktning. Undersökningen visar att det finns interaktivitet på sajterna men då den förekommer så är det nästan uteslutande i form av hyperlänkar och möjlighet att e-posta artikelförfattaren. Den enda systematiskt återkommande möjlighet publiken har att uttrycka sina uppfattningar offentligt i anslutning till nyhetsmaterial är kommentarsfunktionen hos svd.se. Denna möjlighet utnyttjas i relativt hög grad av publiken men det får inga synbara effekter i termer av respons från sändaren trots att publiken i vissa fall kritiserar innehållet i nyheterna. Konvergerande element är nästan helt frånvarande i undersökningen. Aftonbladet.se som är den sajt med flest förekommande konvergerande inslag har det i 5 procent av det totala antalet nyheter. Fast det finns möjligheter att ha ett helt annat innehåll på sajter jämfört med analoga medier så kännetecknas innehållet i undersökningen av den är textbaserad och att det är överföring av information från producent till mottagare som är det dominerande kommunikationsmönstret. Kontinuerlig publicering innebär att det inte finns någon på förhand given slutpunkt eller sändningstid för innehållet. Detta har undersökts på två sätt i avhandlingen. Det första sättet är att se hur artiklar organiseras i relation till varandra på första sidan under en nyhetsdag. Det andra sättet är att se hur innehållet i nyheter förändras över tid. Resultaten av den första undersökningen i kontinuerlig publicering visar att man blir exponerad för olika innehåll på sajterna beroende på när man går in på dessa. En hel del nyheter försvinner under dagen från förstasidan, även om de är en toppnyhet på morgonen. Sajterna påminner i detta fall mer om radions periodicitet än om sina modermedier papperstidningarna. Genom möjligheten till kontinuerlig publicering har sajterna snabbat upp nyhetsprocessen och den kontinuerliga publiceringen verkar sätta högre tryck på att få ut nyheter snabbt. Därmed borde behovet av att göra förändringar i nyheter efter att de publicerats första gången öka vilket var fokus för den andra undersökningen om kontinuerlig publicering vilken bestod av 15 olika nyheter. Åtta olika återkommande indikatorer hittades i de 15 olika fallen: a) Nyheter uppdateras ofta, b) Nyheter uppdateras utan att det sägs, c) Upphovsmannen/kvinnan byts ut, d) Källor kommer och går, e) Betydelseändringar/förskjutningar, f) Nyheter försvinner eller placeras på sådana ställen där de inte går att hitta om man inte har bokmärke, g) Bilder och grafik läggs till/byts ut/tas bort och slutligen h) Information som utlovas kommer ej. Innehållet i nyheter på nätet har ingen beständig form vilket innebär att nyheter troligen kommer att upplevas mer som en process snarare än som en färdig produkt vilket varit fallet med papperstidningarnas nyheter. I och med de många, upp till 20 stycken, och ibland motsägelsefulla versionerna syns insamling av och den journalistiska bearbetningen av materialet i högre utsträckning på nätet än i papperstidningar. Det innebär också att läsaren har större möjlighet att se delar av, men inte hela, gatekeepingprocessen. Journalistiken är en auktoritet eftersom vi vänder oss till journalistiken för att få kännedom om händelser runt om i världen. Grundförutsättningen för journalistikens trovärdighet baseras på korrektheten i det den rapporterar. Genom att tidigare dolda steg som varit ?backstage? i den journalistiska processen, insamlings- och bearbetningsfasen i och med Internet verkar bli mer synliga eller ?frontstage? exponeras också de fel och brister i journalistikens insamlings- och bearbetningsfas som tidigare har varit backstage. Detta leder till att det blir väldigt svårt att över tid trovärdigt argumentera för ?journalistik som spegling av verklighet? från producenthåll. Detta torde innebära en omdefiniering av och/eller en livlig diskussion om vad journalistik är.

The market of portable digital audio players (DAPs) have literally exploded the last couple of years. Other markets has grown as well. PDAs, GPS receivers, mobile phones, and so on. This resulted in more advanced ICs and SoCs becoming publically available, eliminating the need for in-house ASICs, thus enableing smaller actors to enter the markets. This thesis explores the possibilities of developing a low power, hand-held device on a very limited budget and strict time scale. This thesis report also covers all the steps taken in the development procedure.

Why are some non-state actors more successful than others in developing and maintaining durable patterns of transnational interaction? Why are some transnational actors more successful in their lobbying than others? This book is a case study of the Baltic Sea region that addresses such questions. Many non-governmental organizations today have regular contacts with counterparts in other littoral states. In some cases, the non-state actors have also deepened their cooperation and established regional international non-governmental organizations or transnational networks. Their purpose has been, amongst other things, to establish a platform from which they can interact with the Baltic Sea states and influence regional intergovernmental processes. In explainging these patterns of transnational relations, the author highlights a broad range of conditions relating to the actors themselves as well as to structure.

Only abstract. Paper copies of master’s theses are listed in the Helka database (http://www.helsinki.fi/helka). Electronic copies of master’s theses are either available as open access or only on thesis terminals in the Helsinki University Library. Vain tiivistelmä. Sidottujen gradujen saatavuuden voit tarkistaa Helka-tietokannasta (http://www.helsinki.fi/helka). Digitaaliset gradut voivat olla luettavissa avoimesti verkossa tai rajoitetusti kirjaston opinnäytekioskeilla. Endast sammandrag. Inbundna avhandlingar kan sökas i Helka-databasen (http://www.helsinki.fi/helka). Elektroniska kopior av avhandlingar finns antingen öppet på nätet eller endast tillgängliga i bibliotekets avhandlingsterminaler. I avhandlingen utreds hurdan betydelse Internet, och då framförallt WWW och e-post, har fått för finlandssvenska journalister, som hjälpmedel i deras arbete. Utgångspunkten har varit att undersöka om Internet har hunnit bli ett lika viktigt verktyg på Svenskfinlands redaktioner, som det enligt forskningen är utomlands. Attityden är i grunden skeptisk – innehållet i media har inte blivit speciellt mycket annorlunda sedan nätets intåg. Vad kan då en finlandssvensk journalist egentligen ha för nytta av nätet, varför är de flesta så intresserade av det? I texten diskuteras olika slag av insamling av journalistiskt material med hjälp av nätet – oftast är det lika med sökning av information på WWW, men också bland annat intervjuer via e-post och sökning efter bild- och ljudmaterial. Källkritik behandlas skilt, eftersom det är en central fråga när man diskuterar information från nätet och speciellt WWW. Som teoretisk bakgrund har använts främst Ari Heinonens Journalism in the Age of the Net – Changing Society, Changing Profession (1999), Don Middlebergs och Steven Ross’ utredningar från 2000 och 2001, samt Timo Lüges Usage Patterns and Information Needs of Journalists on the Internet. An Empirical Study at USUS – the Usually Useful Internet Guide for Journalist (1999). Både kvantitativa och kvalitativa metoder har använts i den egna forskningen. Dels baserar sig resultaten på en traditionell enkät, som gick ut till samtliga finlandssvenska dagstidningar hösten 1999, och dels på tio kompletterande kvalitativa intervjuer med etermediejournalister från våren och hösten 2001. Resultaten visar främst att Internet under några år snabbt har hunnit etablera sig som ett av de mest använda journalistiska hjälpmedlen också i Svenskfinland. Nätet är inte orsak till någon större förändring av innehållet i media, men det är flexibelt och till stor hjälp med mängder av mindre saker – kontaktuppgifter, bakgrundsinformation, i viss mån nya uppslag (i den mån journalistens samvete tillåter det), och mycket annat. Allt det här anses numera vara lättare eller snabbare än tidigare, och det är tillräckligt mycket för att slutsatsen av forskningen skall vara att Internet idag verkligen är ett av mest användbara verktygen som står till en journalists tjänst, tillsammans med telefonen, den bärbara inspelningsutrustningen och ordbehandlaren.