Search

Stillehavsøstersen en ny art i Norden. Denne rapporten er et supplement til, vår TemaNord Rapport fra 2019: Høsting av Stillehavsøsters. Samlet gir rapportene et oppdatert kunnskapsgrunnlag for å kunne håndtere og utnytte stillehavsøsters i Nordiske kystområder. Vi presenterer et oppdatert utbredelseskart, beskriver og evaluerer verktøy til å beskrive utbredelse, miljøeffekter av høsting og aktuelle metoder for høsting og bekjempelse. Det er utarbeidet felles protokoller for kartlegging og overvåking. Nordiske bedrifter har startet høsting av vill stillehavsøsters. Noen har også «østersturisme». Næringsutviklingen forutsetter en hurtig innovasjon i forvaltningen, for eksempel for å sikre mattryggheten for små partier av skjell, etablere depotbanker, tillatelse til å bruke ulike høsteredskaper, håndtering av avfall og utvikling av bruksområder for østers som ikke går til konsum.

IVL har i ett samarbete mellan projekt finansierade av Jordbruksverket, Interreg (MarGenII) och H2020 (AquaVitae) utvecklat ett bildidentifieringsprogram som kan särskilja yngel av de inhemska platta ostronen i Sverige från de invasiva stillahavsostronen. Över 98 procent av bilderna klassificeras korrekt, visar projektets slutrapport

Intresset för odling av det platta ostronet, Ostrea edulis, i Sverige är stort men kommersiell odling hindras i dagens läge av brist på yngel. Varken insamling av yngel med havsbaserade kollektorer eller produktion i landbaserade kläckerier har kunnat ge en tillförlitlig tillgång till yngel, och import av yngel är riskabelt ur ett smittskyddsperspektiv. En möjlig lösning på detta kan vara dammproduktion av yngel. På grund av ett högt exploateringstryck på den svenska västkusten är dock tillgången till mark för konstruktion av dammar begränsad, speciellt i områden med god vattenkvalitet, varför nya tekniska lösningar krävs.

Det finns både på global nivå och inom Sverige ett ökande intresse att använda sig av vattenbruk för produktion av livsmedel. I Sverige odlas i relativt liten skala främst fisk, kräftor och musslor. Traditionell odling i dammar, sjöar, vattendrag och kustområden är behäftat med en potentiell negativ miljöpåverkan i form av lokala övergödningseffekter och spridning av antibiotika och andra läkemedelsrester i miljön. Rymlingar från kassodlingar kan också påverka de naturliga bestånden negativt. Det är ett av skälen till att intresset för landbaserad fiskodling i mer slutna system ökat under senare år. I processen att utvinna massa och papper från träråvara genereras ett överskott av lågvärdig värmeenergi och ett restutsläpp av näringsämnen och organiskt material som stimulerar produktionen av bland annat vitfisk i mottagande vattenrecipient. Detta är naturresurser som i dagsläget inte utnyttjas. I det följande redovisas en förstudie syftande till att översiktligt undersöka de tekniska förutsättningarna att lokalisera landbaserad fiskodling i anslutning till pappers- och massabruk och vilka marknads- och miljömässiga fördelar det skulle medföra genom att tillvarata överskottsresurser från vedråvaran. I studien har teoretiska beräkningar av förutsättningarna att samlokalisera ett vattenbruk utförts med tre exempelfabriker representerande olika typer av produktion: 1) Skärblacka bruk, blekt sulfatmassa; 2) Fiskeby board, returpappersbruk; 3) Bravikens pappersbruk, termomekanisk massa. De individuella förutsättningarna vid de olika bruken var avgörande för om det föreslagna processkonceptet är applicerbart. Generellt torde dock anläggningar som producerar kemisk massa vara mest lämpade att integrera med vattenbruk Ett teoretiskt maximum för optimalt utnyttjande av resurser i enlighet erhölls vid en produktionskapacitet i fiskodlingen på 0,4 % av produktionskapaciteten i skogsindustrint. Vid ett bruk som producerar 375 000 årston massa eller papper blir således den optimala fiskproduktionen 1 500 ton/år. Upp till storleksordningen 30 % av en skogsindustris behov av att dosera kväve skulle kunna ersättas med slam bestående av foderrester och fiskfekalier från vattenbruket, vilket innebär en besparing på upp till 100 000 kr/år. Den årliga kostnaden för ett vattenbruk som producerar 500-750 årston fisk har beräknats till 30-40 MSEK, vilket ger ett kilopris för den producerade fisken inom intervallet 50-60 kr. Exempel på arter som skulle kunna bli aktuella i en framtida odling är tilapia, abborre, jätteräka och afrikansk mal. Gemensamt för dessa är att de är så kallade varmvattenarter som behöver tillgång till uppvärmt vatten under större delen av året. Det finns både på global nivå och inom Sverige ett ökande intresse att använda sig av vattenbruk för produktion av livsmedel. I Sverige odlas i relativt liten skala främst fisk, kräftor och musslor. Traditionell odling i dammar, sjöar, vattendrag och kustområden är behäftat med en potentiell negativ miljöpåverkan i form av lokala övergödningseffekter och spridning av antibiotika och andra läkemedelsrester i miljön. Rymlingar från kassodlingar kan också påverka de naturliga bestånden negativt. Det är ett av skälen till att intresset för landbaserad fiskodling i mer slutna system ökat under senare år. I processen att utvinna massa och papper från träråvara genereras ett överskott av lågvärdig värmeenergi och ett restutsläpp av näringsämnen och organiskt material som stimulerar produktionen av bland annat vitfisk i mottagande vattenrecipient. Detta är naturresurser som i dagsläget inte utnyttjas. I det följande redovisas en förstudie syftande till att översiktligt undersöka de tekniska förutsättningarna att lokalisera landbaserad fiskodling i anslutning till pappers- och massabruk och vilka marknads- och miljömässiga fördelar det skulle medföra genom att tillvarata överskottsresurser från vedråvaran. I studien har teoretiska beräkningar av förutsättningarna att samlokalisera ett vattenbruk utförts med tre exempelfabriker representerande olika typer av produktion: 1) Skärblacka bruk, blekt sulfatmassa; 2) Fiskeby board, returpappersbruk; 3) Bravikens pappersbruk, termomekanisk massa. De individuella förutsättningarna vid de olika bruken var avgörande för om det föreslagna processkonceptet är applicerbart. Generellt torde dock anläggningar som producerar kemisk massa vara mest lämpade att integrera med vattenbruk Ett teoretiskt maximum för optimalt utnyttjande av resurser i enlighet erhölls vid en produktionskapacitet i fiskodlingen på 0,4 % av produktionskapaciteten i skogsindustrint. Vid ett bruk som producerar 375 000 årston massa eller papper blir således den optimala fiskproduktionen 1 500 ton/år. Upp till storleksordningen 30 % av en skogsindustris behov av att dosera kväve skulle kunna ersättas med slam bestående av foderrester och fiskfekalier från vattenbruket, vilket innebär en besparing på upp till 100 000 kr/år. Den årliga kostnaden för ett vattenbruk som producerar 500-750 årston fisk har beräknats till 30-40 MSEK, vilket ger ett kilopris för den producerade fisken inom intervallet 50-60 kr. Exempel på arter som skulle kunna bli aktuella i en framtida odling är tilapia, abborre, jätteräka och afrikansk mal. Gemensamt för dessa är att de är så kallade varmvattenarter som behöver tillgång till uppvärmt vatten under större delen av året. Det finns ett växande intresse för vattenbruk i Sverige. Krympande tillgång på fisk och andra livsmedel från sjöar och hav tvingar oss att se oss om efter alternativa proteinkällor. Det är vår förhoppning att vi med denna studie kommer att se ett ökat samhälleligt intresse för att kombinera olika näringsverksamheter i syfte att öka utnyttjandet av våra naturresurser, sluta kretslopp och bidra till en cirkulär ekonomi. Projektet har varit en förstudie syftande till att undersöka möjligheterna att samlokalisera vattenbruk med produktion av livsmedel med cellulosaindustri.

A massive invasion of the Pacific oyster, Crassostrea gigas, has occurred in Scandinavia during the last decade. The introduction and dispersal was described through collaboration between scientists from Sweden, Denmark and Norway. This work has been followed up by national activities that clearly visualized the need for a continued collaboration between scientists in the Scandinavian countries, as the bio-invasion is a cross-border issue and management actions then have to be synchronized, and based on a “state of the art” knowledge of the Scandinavian bio-invasion of the species. The risk assessment presented in this report is based on available scientific literature, expert judgments and data collected during a Nordic collaboration project on Pacific oysters in 2011 – 2013.

De huvudsakliga miljöeffekterna från fiskodling är; utsläpp av närsalter och eutrofieringsproblem, rymning av fisk som kan konkurrera med och genetiskt ”förorena” vilda bestånd, samt spridning av sjukdomar från odlad fisk till vild. Fokus i detta projekt har legat på närsalterna, specifikt fosfor och dess effekt på primärproduktionen. Syftet med studien var att (1) klargöra de huvudsakliga närsaltseffekterna av fiskodling genom att systematiskt analysera kontrollprogram, (2) belägga vilka typer av vattenområden som är lämpliga för odling, samt (3) ge förslag till en ny modell för att beräkna lämplig produktionsvolym utifrån ett givet närsaltsutrymme. Av 191 undersökta odlingar uppfyllde 13 odlingar urvalskriterier för att ingå i utvärderingen: odlingen skall ligga i sötvatten (sjö eller kraftverksmagasin), bedrivit verksamhet under minst 10 år, program för recipientkontroll skall finnas tillgängliga, samt att odlingens produktion under perioden skall finnas dokumenterad. I 11 av 13 studerade vattenområden kan vi inte observera någon negativ effekt av fiskodlingens fosforbelastning på vare sig fosfor- eller klorofyllhalter. I fem fall har fosforhalterna tydligt minskat under mätperioden och i sex fall är situationen oförändrad. Endast i två fall kan vi notera en ökning av fosforhalten vid odlingarnas kontrollstationer under mätperioden, vilket avviker från trenden vid referensstationerna. En fullständig analys av fosforbelastningen i respektive område måste dock genomföras innan orsaken till ökningen kan tillskrivas fiskodlingarna. En analys av de parametrar som påverkar odlingspotentialen (ton fisk per år) i respektive område visar att vattenflödet genom systemet och vattnets omsättningstid är av störst betydelse. Tolv av 13 odlingar är lokaliserade i områden påverkade av vattenkraften, d v s ligger i regleringsmagasin som ofta kännetecknas av högt vattenflöde och lång omsättningstid. För en framtida utveckling av svensk fiskodling, föreslås att regleringsmagasin skall vara prioriterade för nyetableringar och ökade tillstånd i befintliga odlingar. Dels för att odlingspotentialen vanligen är god i dessa områden, dels för att miljösituationen i stort är negativt påverkad av regleringen. En ny modell för bedömning av fiskodlingars fosforpåverkan har testats inom ramen för detta projekt. Vi tror att denna modell kan fungera som ett viktigt redskap för skattning av lämplig produktionsvolym vid nya ansökningar om odlingstillstånd, samt vid ansökningar om ökat tillstånd i befintliga odlingar.

The aim of this study is to examine views of picture books for children that reviewers in Swedish daily press express in their reviews in 2009 and 2010. The following questions were posed in the study: Are picture book reviews based on pedagogical criteria and/or aesthetic/literary criteria? Are picture books reviewed from an adult perspective and/or from a child perspective? Which elements of positive and negative criticism are to be found in picture book reviews? This qualitative study is based on 45 reviews of picture books in Swedish daily press. The theoretical approach is developed from four ways of looking at children literature that professor Maria Nikolajeva has compiled. The method used is idea analysis, which is a form of text-analysis. The results show that most of the reviews mainly were based on aesthetic/literary criteria, but many of them there were also based on pedagogical criteria. A common pedagogical criterion was if the book showed a desirable view or not. The results also show that there were both an adult perspective and a child perspective in the reviews. Positive and negative criticism indicated that a good picture book has an important message, provide a desirable view, and maintain high aesthetic/literary quality. In addition, it suits all ages, or is adapted to children.

Exposure to high irradiance results in dramatic changes in nuclear gene expression in plants. However, little is known about the mechanisms by which changes in irradiance are sensed and how the information is transduced to the nucleus to initiate the genetic response. To investigate whether the photoreceptors are involved in the response to high irradiance, we analyzed expression of EARLY LIGHT-INDUCIBLE PROTEIN1 (ELIP1), ELIP2, ASCORBATE PEROXIDASE2 (APX2), and LIGHT-HARVESTING CHLOROPHYLL A/B-BINDING PROTEIN2.4 (LHCB2.4) in the phytochrome A (phyA), phyB, cryptochrome1 (cry1), and cry2 photoreceptor mutants and long hypocotyl5 (hy5) and HY5 homolog (hyh) transcription factor mutants. Following exposure to high intensity white light for 3 h (1,000 mumol quanta m(-2) s(-1)) expression of ELIP1/2 and APX2 was strongly induced and LHCB2.4 expression repressed in wild type. The cry1 and hy5 mutants showed specific misregulation of ELIP1/2, and we show that the induction of ELIP1/2 expression is mediated via CRY1 in a blue light intensity-dependent manner. Furthermore, using the Affymetrix Arabidopsis (Arabidopsis thaliana) 24 K Gene-Chip, we showed that 77 of the high light-responsive genes are regulated via CRY1, and 26 of those genes were also HY5 dependent. As a consequence of the misregulation of these genes, the cry1 mutant displayed a high irradiance-sensitive phenotype with significant photoinactivation of photosystem II, indicated by reduced maximal fluorescence ratio. Thus, we describe a novel function of CRY1 in mediating plant responses to high irradiances that is essential to the induction of photoprotective mechanisms. This indicates that high irradiance can be sensed in a chloroplast-independent manner by a cytosolic/nucleic component.