Search

Swedish society has changed since the 20th century and a classroom today looks very different. The multi - cultural society has grown and in step with the growth, one can today shed light on various obstacles and problems in the teaching of the Swedish subject of history. To get an overview of how the research is done, we have chosen to look at teaching strategies, history didactics and multiculturalism in the classroom. Among other things, we will delve into narrative orientation, social science orientation and more perspective orientation in history teaching. The databases we have chosen to use are ERIC - EBSCO, ERC Education Research Complete and SwePub. We justify our search for research through databases such as ERIC and ERC because we wanted to include an international aspect in the knowledge overview in order to be able to follow history teaching in other countries besides Sweden. Something that is common to all research is the lack of governing documents that are not adapted to the multicultural society. One consequence of this is that the countries’ historical canons and syllabi are not updated either. The material is limited to the local area and makes it difficult to bring new perspectives into the teaching, as well in Sweden as internationally. Our overview of research leads us to the conclusion that the students are in need of teaching that contributes to a broader historical awareness, so that the student in question can analyze and reflect from several different perspectives.

Under våra praktikplatser och vid en granskning av kursplanen i historieämnet har vi reagerat på att stora delar av det centrala innehållet är väldigt Europa-centrerat. Det står även att vi som lärare bör arbeta mer med ett mångkulturellt perspektiv i vår undervisning. Vi anser nämligen inte att detta perspektiv speglar sig i läroplanen. Våra huvudområden i examensarbete handlar om vad historielärare har för uppfattning om balansen mellan det eurocentriska och mångkulturella perspektivet i läroplanen. Utöver det hur historielärare beskriver balansen mellan det eurocentriska och mångkulturella perspektivet i sin undervisning. För att reda ut detta kommer vi förklara eurocentrism och mångkulturalism som begrepp och vad det finns för olika perspektiv av dem. Vi har valt att använda oss av en kvalitativ undersökning i form av intervjuer av historielärare för att få reda på deras attityder och tankar kring vårt valda område. Samtliga av våra informanter arbetar på mångkulturella skolor och vi kan på så sätt få en god inblick i hur dessa lärare ser på kursplanen och deras reflektioner kring sin egen undervisning. Resultatet av dessa intervjuer är enhälligt då samtliga informanter anser att kursplanen i historia är eurocentrisk och att en styrning krävs för att ha det mångkulturella perspektivet i beaktande i sin undervisning. Vidare visar resultatet att balansen mellan eurocentrism och mångkulturalism inom historieämnets kursplan och undervisning i många fall är svår att urskilja, både i kursplanen och i lärarens tolkning av kursplanen. Det är klart och tydligt att de intervjuade lärarna använder till stor del ett eurocentriskt perspektiv i sin historieundervisning vilket skapar en ojämn balans mellan eurocentrism och mångkulturalism.

Spiritual care in hospitals is a well-established practice in Sweden that is justified by religious freedom. Contemporary Sweden is a multicultural society with a culturally and religiously diverse population. Since 2006, a Muslim spiritual care organization has been established in co-operation with the Swedish state. This interview study with Muslim spiritual caregivers examines how Islam is being interpreted and how Muslim spiritual care in Swedish hospitals is apprehended by the informants. By approaching Islam as a discursive tradition and combining historical and ethnological methods, this study sheds light on what aspects of Islam are considered relevant in the hospital context and it examines why that is the case. The study shows that Muslim spiritual care is regarded to be a complement to other healthcare practices. To a large extent, the care is provided by supportive conversations, Islamic counseling, as well as help with religious practices and rituals. To manage a patient’s various wants and the denominational diversity, the Muslim representatives hold that they put the patient’s and the relatives’ needs and interpretations of Islam first. The study concludes that the representatives are spiritual care professionals that are loyal to the state and the secular institutions they serve. This involves staying true to ideals of cultural and religious pluralism and equality but also knowing that these principles are subordinated to the hospital’s rules. This constructs boundaries regarding how Islam is interpreted and has to be negotiated in the efforts of making Islam a natural part of the institution.

Forskning visar på att lärare ofta undviker att diskutera kontroversiella frågor i sin undervisning dåde känner sig osäkra om hur de ska hantera dessa. Att arbeta med kontroversiella frågor är ettkomplext område men det blir oundvikligt att komma ifrån när våra klassrum präglas av samhälletsmångfald. I kursplanen för religionsundervisningen är ett av syftet bland annat att eleverna skautveckla sin förmåga att förstå sin, men även andras, livsåskådning. Syftet med detta arbete är att,utifrån olika forskningsanalyser, ta fram de metoder och förhållningssätt som kan hjälpa lärare attvåga ta sig an de kontroversiella frågor i sin undervisning som man helst undviker. Våra metoderhar varit att analysera forskningsanalyser som behandlar detta område och utifrån dessa har vi tagitfram de förhållningssätt och didaktiska valen som främjar undervisningen inom detta område.Resultatet vi kom fram till är att eleverna utvecklar sin förståelse för människors olikheter genomatt främst arbeta med öppna diskussioner i klassen. Det är viktigt att läraren skapar en godgemenskap i klassen, genom att arbeta relationsfrämjande, och att ha ett professionellt och neutraltförhållningssätt för att få ut mest från dessa diskussioner. Det professionella och neutralaförhållningssättet är viktigt då detta inte ”placerar” läraren till en viss grupp utan läraren, som dendominerande aktören, skapar en balans i klassrummet, i diskussioner och visar en förståelse förallas värderingar.

Spiritual care in hospitals is a well-established practice in Sweden that is justified by religious freedom. Contemporary Sweden is a multicultural society with a culturally and religiously diverse population. Since 2006, a Muslim spiritual care organization has been established in co-operation with the Swedish state. This interview study with Muslim spiritual caregivers examines how Islam is being interpreted and how Muslim spiritual care in Swedish hospitals is apprehended by the informants. By approaching Islam as a discursive tradition and combining historical and ethnological methods, this study sheds light on what aspects of Islam are considered relevant in the hospital context and it examines why that is the case. The study shows that Muslim spiritual care is regarded to be a complement to other healthcare practices. To a large extent, the care is provided by supportive conversations, Islamic counseling, as well as help with religious practices and rituals. To manage a patient’s various wants and the denominational diversity, the Muslim representatives hold that they put the patient’s and the relatives’ needs and interpretations of Islam first. The study concludes that the representatives are spiritual care professionals that are loyal to the state and the secular institutions they serve. This involves staying true to ideals of cultural and religious pluralism and equality but also knowing that these principles are subordinated to the hospital’s rules. This constructs boundaries regarding how Islam is interpreted and has to be negotiated in the efforts of making Islam a natural part of the institution.

Vårt syfte med denna studie är att få en större förståelse för nyanlända föräldrars upplevelser av den svenska förskolan. Vi har använt oss av en kvalitativ och semistrukturerad intervjumetod som vi analyserar utifrån teoretiska perspektiv som delaktighet, exkludering, inkludering, mångkulturalism samt interkulturellt förhållningssätt. Resultatet av vår studie visar att nyanlända föräldrar har upplevt svårigheter gällande kommunikation och bemötande utifrån en inkluderings-och- delaktighetskontext. Vidare visar vår studie att två av våra sex informanter har haft positiva upplevelser av den svenska förskolan utifrån ett interkulturellt förhållningssätt.

Syftet med denna studie är att undersöka hur sex stycken idrottsföreningar inom kamsport ser på användadeet av slöjan jämförelsevis med respektive förbund. För att besvara studiens syfte och frågeställningar har en kvalitativ datainsmaling gjorts. Resultatet och analysen ger en tydlig bild att föreningarna ser slöjan en del av kamsporten medan en del förbund säger motsatsen. Det visar att det fortfarande existerar skilda meningar kring slöjans accceptans inom svensk kamsport trots att Riksidrottsförbundet har riktlinjer som strävar efter att alla människor i samhället ska ha möjlighet att delta i idrottsverksamheter. Nyckelord: kampsport, slöja, mångkulturalism, stigmatisering, förbund, förening

Bakgrund: Sverige har blivit ett mångkulturellt land och förskollärare behöver vidareutveckla sina kunskaper om olika sätt att stimulera barn med annat modersmål och deras utveckling av det svenska språket, för att göra de delaktiga i förskolan. De flesta som arbetar i förskola kommer i kontakt med barn med ett annat modersmål, då en fjärdedel av alla barn i förskolan har ett annat modersmål. Av denna anledning är det intressant att undersöka hur förskollärare beskriver sin betydelse och arbetssätt för utveckling av barnens svenska som andraspråk i sin praktik som en del av förskolans förväntade uppdrag. Syfte: Syftet med denna studie är att belysa hur förskollärare beskriver och talar om deras betydelse för barns språkutveckling, mer precist för barn med svenska som andraspråk och hur de organiserar olika aktiviteter för utvecklingen av deras ordförråd i relation till ett sociokulturellt perspektiv. Metod: Kvalitativa intervjuer med tio verksamma förskollärare från tre olika förskolor. Resultat: Studiens resultat visar att pedagogerna varken organiserar eller planerar för ordförrådsutveckling utan att de berättar att de arbetar utifrån ett erfarenhetsbaserat ”grundtänk” framförallt i spontana situationer. De talar om att de sätter ord på alla handlingar, ”matar” barnen med ord och konkretiserar föremål för att ge orden en mening. Resultatet visar inte att barnen uppmuntras till att själva använda orden eller producera språk, inte heller korrigeras barnens svenska språkanvändning utifrån pedagogernas utsagor. Det finns en allmän förhoppning om att barnen når en förståelse genom att pedagogerna huvudsakligen talar till dem – med andra ord är den beskrivna kommunikationen i de aktuella barngrupperna envägsriktad. Pedagogerna betonar ordförrådsutvecklingen, lyssnandet och tiden som avgörande faktorer för språkutvecklingen samtidigt som det största dilemmat utgörs av den språkliga osäkerheten samt avsaknaden av bekräftelsen från barnen att de förstått innehållet.

Den svenska skolans uppdrag att främja likabehandling och motverka diskriminering är omfattande och innebär bland annat att ett aktivt värdegrundsarbete ska genomsyra verksamheten. I denna artikel redovisas resultat från en aktionsorienterad etnografisk studie där vi tillsammans med lärare och elever på gymnasieskolans språkintroduktion granskat och vidareutvecklat metoder för arbete med värdegrundsfrågor. Med utgångspunkt i intersektionalitetsteori, kritisk mångkulturalism och kritisk pedagogik fokuseras frågan om undervisningens möjligheter att inkludera elever oavsett bakgrund. Analysen visar hur undervisningen utgick från ett bristperspektiv och att genus och sexualitet användes som etniska markörer mellan svenskhet och icke-svenskhet. Vidare belyses potentialen i att utgå ifrån elevers erfarenheter här och nu och att se möjligheterna med ett antirasistiskt, kritiskt perspektiv på etnicitet. Därmed föreslås att undervisning om värdegrundsfrågor på språkintroduktion behöver bryta med idén om en föreställd normativ svenskhet och skifta från ett monokulturellt till ett interkulturellt perspektiv för att öka elevers möjligheter till delaktighet och inkludering.

I denna kvalitativa studie intervjuas sex flyktingguider som deltar i projektet Flyktingguide i Falu kommun. Studien syftar till att se vilken betydelse projektet haft för flyktingguiderna samt att utifrån deras perspektiv få förslag på hur man kan förbättra projektet för en ökad integration. Resultatet som framkommer i denna studie visar på att flyktingguiderna känner en tillfredsställelse av att kunna hjälpa flyktingar, att de finner att projektet Flyktingguide bidrar till integration i längden, samt att projektet har utvecklingspotential. Genom intervjuerna målades det upp en bild av många lyckade möten över kulturgränserna där respondenterna uttryckt allt ifrån att de fått nya sociala nätverk i form av vänner, så väl som känslan av att ha fått en helt ny familjemedlem. In this qualitative study, six refugee guides are interviewed as participants of the Refugee Guide project in the municipality of Falun. The study aims at seeing the importance of the project for the refugee guides and, from their perspective, suggesting ways to improve the project for increased integration. The results found in this study show that the refugee guides feel a sense of satisfaction, that they find that the Refugee Guide project contributes to long-term integration and that the project has development potential. Through the interviews, there was a picture of many successful meetings across the cultural borders where respondents expressed everything from gaining new social networks in the form of friends as well as the feeling of getting a whole new family member.

Minority rights has been a common subject of discussion for several years and since the United Nations Declaration on the Rights of Indigenous Peoples was adopted the interest in the matter has far from decreased. One of the countries voting in favor of the declaration is Sweden, and although they volunteerly decided to comply with the agreement they have received numerous complaints on how they treat the indigenous people inhabiting certain areas of the country. When constructing new rights, a plan on how to make them apply to everyone who is entitled to them has to be formed, which can be a bit challenging to say the least. This paper presents two different approaches used when creating minority rights – individual rights and group rights – and applies them on two cases – Sweden and Norway – in order to discover which of these methods dominate said field. This is made through examining three different categories of rights – political, economical and social – to see which differences can be found between Sweden and Norway when it comes to indigenous people’s rights, and how these differences relate to individual and group rights. The conclusion of the study is that group rights is the dominating approach, but focusing on both groups and individuals has been the most successful method yet.

This essay is about how the public library can have a role in the integration of immigrants in the Swedish society. The constant stream of refugees to Sweden in the last few years is what inspired this essay. We examine how different functions and activities of libraries can affect the integration of immigrants, and what role the public library can have in the integration process. Our questions are: How do library employees see the role of the library when it comes to the integration of immigrants? How do city libraries work with integration of immigrants? How do city libraries reach out to immigrants as a target group? We have structured our material gathered through interviews according to these questions. We then used the theory created by Marianne Andersson and Dorte Skot-Hansen called the four functions of the library, both to interpret and to analyze the material in relation to our second question. We have also used parts of Albert Diaz integration theory to analyze the material for all three questions and to show that the public library can actually play a communicative, personal and social role in the integration process. We have found connections between the public library´s four functions according to Andersson and Skot-Hansen, and Diaz´s communicative, personal and social integration, and in this way managed to relate activities and functions of the public library to the integration of immigrants in the Swedish society.

Syftet med studien är att studera hur fritidslärare förhåller sig till hur det skapas olika grupperingar på grund av sociala olikheter i elevgruppen i en mångkulturell skola och på ett mångkulturellt fritidshem. Frågeställningarna är utformade så att fritidslärarna har kunnat besvara hur de ser på mångfald i verksamheten och ur vilka aspekter de uppmärksammar grupperingar i den mångkulturella verksamheten beroende på sociala skillnader samt hur de arbetar för att skapa ett vi i verksamheten. För att kunna sätta vårt syfte i ett större sammanhang har vi lyft hur olika forskare beskriver begreppet mångkulturalism beroende på olika kontexter. Fortsättningsvis har vi lyft hur olika sociala distinktioner kan utgöra ett “vi och dom” perspektiv i den mångkulturella skolan och fritidshemmet. Vårt teoretiska ramverk är ”vi och dom” perspektivet. Detta val har vi gjort för att vi har uppmärksammat två olika förhållningssätt i vårt resultat. Vi har valt att använda oss av en kvalitativ forskningsmetod där vi har använt oss av intervjuer och ljudinspelningar för att ta del av deltagarnas innersta tankar om fenomen. Fyra stycken semistrukturerade intervjuer har genomförts med fyra olika fritidslärare som arbetar på mångkulturella skolor och fritidshem. Resultatet visar att det förekommer elevgrupperingar i den mångkulturella elevgruppen beroende på språk, religion, kultur och socioekonomiska aspekter.

Vårt syfte var att ta reda på hur och om pedagoger uppmärksammar alla andra kulturers högtider, i egen rätt, men också som symbol för identitet. Under våra VFU perioder har vi uppfattat det som ett problem att andra etniciteters högtider inte uppmärksammats under verksamheten, vilket ledde oss till att belysa hur pedagoger på mångkulturella förskolor tänker kring detta. Teoretiskt har vi använt oss av Lunneblads tolkning av artikulation, institution, identitet och klassificering. I studien genomfördes kvalitativa intervjuer som metod för insamling av data. Resultatet som vi kom fram till var att endast en av åtta informanter uppmärksammade alla etniciteters högtider vilket leder oss till slutsatsen att i vårt framtida yrke är det av yttersta vikt att arbeta inkluderande där alla barn oavsett ursprung, etnicitet ska ha rätten till sina högtider och sina identiteter.

Hageby är en stadsdel i Norrköping som i huvudsak betraktas som segregerad, med en hög andel utlandsfödda innevånare. Området förknippas också med låg socioekonomisk status, kriminalitet, hög arbetslöshet och utanförskap. Den externa bilden av området är i hög grad negativ medan den interna upplevelsen och uppfattningen om Hageby till största delen är positiv. Vissa interna konflikter, baserade på etnicitet och religion, är tydligt närvarande men de flesta informanter har en positiv syn på ”svenskar”, trots att många har få möjligheter eller tillfällen att interagera med etniska svenskar. För många av innevånarna tycks det upplevas som åtminstone delvis positivt att bo i ett mångkulturellt område och för nyanlända tycks närheten till familj och den etniska gruppen ha en tydligt dämpande effekt på den stress som anpassningen till den nya livssituationen och samhället kan ge upphov till. En omfattande mängd forskning visar att boendesegregation tenderar att förlänga integrationsprocessen ochhar negativ inverkan på språkutveckling, skapandet av nätverk på arbetsmarknaden, förståelse och fullt deltagande i samhället och därmed utövandet av medborgarskap. Trots det, visar mina informanter att boende i ett segregerat område inte nödvändigtvis får dessa effekter för individer. Men den negativa stereotypiseringen av området och dess innevånare tenderar att ha en viss effekt på självbilden och identitetsskapandet hos människor som bor där. Hageby is a district in Norrköping, which is mainly perceived as segregated with a large number of inhabitants of foreign origin. It's also associated with low socioeconomic status, criminality, high unemployment and social exclusion. The external perception of the area is mainly negative, whilst the internal experiences and views, on the contrary are quite positive. Some internal conflicts, based on ethnicity and religion is clearly present here, but most informants expresses a positive view of the Swedish people, though many have little opportunity to interact with ethnic Swedes. Living in a multicultural area, seems for many of the local inhabitants to be something partly positive. For newcomers living there, closeness to family and their ethnic group, also helps soften the stress of settling in and adjusting to a new community. Extensive research shows that living in a segregated area, tend to slow the integration process, having negative effect on learning the new language, developing networks necessary for finding work, understanding of and full participation in society. Newer the less, my informants show that living in a segregated area, does not necessarily have these effects on an individual level. Although the extended influence of negative stereotyping of the area and the people who live there, tend to have an effect on self image and the construction of identity.

Syftet med denna uppsats är att ta reda på hur kvinnor som migrerat till Sverige upplever en förening som arbetar för ”invandrarkvinnor” samt att etablera en diskussion kring föreningens verksamhet och målgrupp. För att uppfylla syftet har material samlats genom utförda intervjuer med kvinnor som på olika sätt är engagerade i föreningen. Dessutom har observationer utförts för att kunna fördjupa förståelsen för hur verksamheten fungerar. Materialet har sedan analyserats med hjälp av teori som postkolonial feminism, kulturellt kapital och gemeinschaft. Resultat som framkommit genom detta arbetssätt är att informanterna upplever föreningen som en plats som ger dem den känsla av gemenskap som kompenserar för de olika känslor av utanförskap som de gått igenom. Ett annat resultat av studien är att känslan av gemenskap kommer från upplevelsen av att kvinnor som sökt sig till förening i hög utsträckning delar erfarenheter.

Under utbildningsprogrammets gång uppmärksammade vi att kulturens betydelse, mer eller mindre blir oundviklig i vägledningssamtal med andraspråkstalare. Syftet med denna studie var att undersöka hur verksamma studie- och yrkesvägledare (SYV) på Vägledningscentrum (VLC) definierar begreppen; mångkulturell vägledning, kulturell kompetens samt hur syv kommunicerar med andraspråkstalande och vilken betydelse kultur och bristande språkfärdighet har för den individuella vägledningen. Datainsamlingsmetoden är kvalitativ med sex respondenter på två kontor i Sverige. Dataanalysmetoden är en innehållsanalys med tillåtelse för eftersökning av mönster i vårt material. De använda teorierna i vår studie är positivistiska, konstruktivistiska och socio-logiska karriär- och vägledningsteorier. Som tillskottsmaterial används tidigare forskning inom mångkulturell vägledning och kulturell kompetens för att förstå syftet med denna studie. Resultaten indikerar att det råder skilda uppfattningar och definitioner på studiens frågeställningar. Majoriteten beskriver att kulturens betydelse inte har någon direkt inverkan för arbetet, men likväl att individens bakgrund är av intresse. Generellt säger våra respondenter inte se skillnad på mångkulturell och traditionell vägledning. Den gemen-samma nämnaren är individen som sitter framför dem. Å andra sidan uttrycker en minoritet av respondenterna att individens kultur har betydelse för arbetet och minoriteten ser ett allmänt behov bland vägledare av ökad kulturell kompetens för vägledning av andra-språkstalare, något som förankras i studiens litteratur och tidigare forskning. Det som dock ses som det största möjliga hindret för en framåtskridande vägledningsprocess är bristande kommunikationNyckelord: Andraspråkstalande, mångkulturell vägledning, kulturell kompetens, kommunikation, kulturDuring the educational program we experienced that the meaning of culture, more or less, becomes inevitable in guidance dialogue with individuals of a second language. The purpose with this study was to examine how active careers advisers in a Guidance Center define the concepts of multicultural guidance, cultural competence and also how careers advisers communicate with individuals of a second language and what relation these have with each other. The data collection method is qualitative with six respondents in two Guidance Centers in Sweden. The data analysis method is a content analysis because it enables us to seek out patterns in our material. The theories used in our study are positivistic, constructivist and socialistic theories of career and guidance choice. As additional material, recent research about multiculturalism and cultural competence is used to understand the purpose of this study. The results indicate there are differing views and definitions with the issues to the study. The majority describes that the importance of culture has no direct impact on their work, but nevertheless that the individuals background is of interest. Generally our respondents say that multicultural guidance does not differ from traditional guidance. The common denominator is the individual sitting in front of you. On the other hand, a minority of the respondents express that the individual culture has significance to their work and the minority see a common need for enhanced cultural competence among advisers for guidance of individuals of a second language, something that’s established in our studies literature and recent research. What is viewed as the greatest obstacle however, is lacking communication. Keywords: Individuals of a second language, multicultural guidance, cultural competence, communication, culture

Idag är rasism och främlingsfientlighet begrepp som dagligen berörs och debatteras överallt i samhället. Syftet med studien är att visa på ett antal lärares syn och tankar kring hur rasism och främlingsfientlighet kommer till uttryck i skolan samt hur lärarna ser på sin egen roll i relation till dessa fenomen. Frågorna som besvaras är: Vilka erfarenheter har lärare av rasism och främlingsfientlighet i skolan? Hur bemöter lärare rasism och främlingsfientlighet om sådant kommer till uttryck i skolan? I vilken utsträckning och på vilka sätt känner lärarna att de är förberedda på att bemöta rasism och främlingsfientlighet i skolan? Studien utgår ifrån en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer. Resultatet visar att lärarna i olik utsträckning har stött på eller relativt ofta stöter på rasistiska och främlingsfientliga åsikter i skolan. Vidare visar studien att det finns en samsyn när det kommer till bemötandet av dessa fenomen där diskussion och en undervisning med kulturella perspektiv är centralt. Slutligen berör studien lärarnas situation när det kommer till att bemöta rasism och främlingsfientlighet. Resultatet visar att de skiljer sig åt, vissa har goda förutsättningar för ett gott bemötande medan andra visar på motsatsen.

Integreringsprocessen för utländska barn i den svenska skolan är huvudpunkten i denna systematiska litteraturstudie. Syftet är att undersöka vilka problem som vanligtvis uppkommer i skolan för nyanlända barn med utländsk bakgrund men även deras och föräldrarnas egna önskningar om förbättring eller tillvägagångssätt i integrationsprocessen. Utöver detta analyseras hur skolan arbetar för att integrera eleverna i skolan och in i den ordinarie undervisningen. Resultaten visar att det är många problem som uppstår men de mest återkommande är språket, utanförskap samt ständiga omflyttningar. Vidare visar resultaten att det optimala tillvägagångssättet för en sund integrering i skolan är när eleverna kan knyta an till något och känna samhörighet genom att skolan värnar om deras språk, kultur och familj. Lärarens betydelse för integreringen av de utländska eleverna är även en viktig faktor. Det teoretiska perspektivet som studien grundar sig på är det interkulturella perspektivet.

I Självskapelseetik bortom Foucault utvecklas en rättviseteori för ett mångkulturellt, liberalt och demokratiskt samhälle. Utgångspunkt tas i Foucaults arbeten om etik och då framförallt i begreppet subjektivation. Självskapelseetikens grundläggande princip säger att ett rättvist samhälle karaktäriseras av att medborgarna åtnjuter lika goda möjligheter till aktiv subjektivation. Begreppet aktiv subjektivation kan enklast förstås i relation till dess motsats, passiv subjektivation. Det senare refererar till en identitetskonstruktion som passivt låtit sig formas av de externa maktrelationernas präglande kraft, medan det förra relaterar till en identitet skapad genom subjektets medvetna arbete på sig själv. Självskapelseetikens normativa telos är subjekt fria från både kulturens och passionernas slaveri. Avhandlingen är uppdelad i tre delar. Den första behandlar Foucaults etik och utreder bland annat hur denna relaterar till dess antika förlagor. I denna del utvecklas också en kritik av Foucault som tydliggör behovet av att överskrida dennes teoretiska ramverk. I del två utvecklas subjektivationsteorin och en ny självskapelseetisk rättviseteori utmejslas och försvaras. Den tredje delen ägnas åt frågan om grupprättigheter och utbildningens organisation och syftet är att explicitgöra hur en stat som affirmerar självskapelseetiken bör förhålla sig till dessa frågor. Tre principer identifieras. Kunskapsprincipen: rättigheter som ökar individens kunskap om den kulturella präglingen bör affirmeras (eftersom vi inte på ett meningsfullt vis kan överskrida det vi inte känner). Särartsprincipen: rättigheter som möjliggör förkroppsligandet av ett unikt vara bör erkännas. Förbudsprincipen: ställer krav på ”intern liberalism” och fastställer att inga rättigheter som riskerar att minska individens möjligheter till aktiv subjektivation kan erkännas. Religiöst och kulturellt betingade skolor bör, i enlighet med kunskapsprincipen, uppmuntras i det inledande stadiet av det obligatoriska skolväsendet, medan segregerade skolor inte bör tillåtas längre upp i detta skolsystem. För att möjliggöra lika goda möjligheter till aktiv subjektivation är tillgång till perspektiv från vilken den egna kulturella präglingen kan medvetandegöras viktig. Detta uppnås bäst i en gemensam skolform.

I dagens samhälle finns det många ungdomar med utländsk bakgrund vilket leder till att utländska elever utgör en stor del av skolan, därav begreppet en mångkulturell skola. Detta ämne är aktuellt och för att kunna skapa oss en bild av hur elever och lärare känner för mångkulturell skola, samverkan och gemenskap. Detta arbete ger även en inblick på hur främlingsfientlighet tar sig uttryck i skolan. För att genomföra detta arbete har en kvalitativ metod använts i form av intervjuer. 10 elever och 4 lärare har intervjuats som underlag för resultatet. Dessa intervjuer hölls individuellt samt i grupp. Resultatet visar att lärare har en medvetenhet om vad det innebär att undervisa elever med utländsk bakgrund. Eleverna lyfter fram vikten av att lära sig svenska i skolan, och de lyfter även fram att det finns antaganden som grundar sig på att de är invandrare.

The Purpose of this paper is to illustrate how schoollibrarians work with integration. The study is based on thefollowing questions:1. How does the school library personal look on integration?2. What does the school library personal approach say abouttheir work with integration of persons with a differentbackground then Swedish?The method I chose to study this through is severalqualitative interviews with school library personal as well asearlier related research.The theory I chose to use for this study is Hans Ingvar Rothsmodel of the integration process.The results show that the school library personal does defineintegration even if they do not work with integration rightnow.My study also shows that there are some obstacles to thiswork, which is related to the lack of funds and other issues.And that the school library personal has different view ofwhat integration is. Program: Bibliotekarie

Syftet med denna undersökning är att undersöka hur musikvideor producerade för barn i åldrarna mellan 4-12 år förmedlar skillnaden mellan det som betraktas som ”norm” och ”den andre” utifrån ett postkolonialt perspektiv. Utifrån detta övergripande syfte utgår studien utifrån följande frågeställningar: På vilket sätt upprätthåller musikvideor vars målgrupp är barn från 4-12 år den koloniala distinktionen mellan de som utgör ”norm” och de som utgör ”den andre”? Hur gestaltas ”den svarte andre” och ”den orientale andre” i musikvideorna? Vilka typer av konflikter och maktförhållanden produceras i materialet, vilka intentioner tycks framställningen ha? En kvalitativ text- och tolkningsanalys har tillämpats på undersökningens material där jag använt semiotikens teckenlära som analysmetod. I samverkan med semiotiken som metodologisk utgångspunkt ställde jag följande analysfrågor till texterna: Vad berättas uttryckligen i videorna? Hur framställs maktförhållanden och konflikter? Vilka stereotyper porträtteras? Vilka framstår som auktoriteter? Vilka kläder eller kroppsattribut förmedlas? Vilka beteenden syns? Vilka miljöer skildras? Till grund för undersökningen ligger det postkoloniala fältet där jag bland annat använt mig av teorier gällande västvärldens kunskapsproduktion om ”den andre”. Teorierna behandlar bland annat vilka faktorer som möjliggjort ett skillnadstänkande av grupper som betraktas som ”de andra”. I och med analysen blev det möjligt att urskönja gemensamma drag sinns emellan vissa utav musikvideorna, men även tydligt vilka skillnader som fans dem emellan. Exempelvis blev det möjligt att se vissa gemensamma drag beträffande maktutövning och framställningen av ”den andre”. Analysen belyser även med teoretisk anknytning hur skillnadstänkandet reproducerades i undersökningens material, samt vilka intentioner som tycks ligga bakom texterna.

I studien undersöks individers olika behandling i det svenska skolsystemet utifrån etnisk, kulturell och religiös härkomst. Fokus ligger på skolans styrdokument och den teoretiska utgångspunkten är den universalistiska och mångkulturalistiska perspektiven på hur en individ ska behandlas och vilka fri- och rättigheter den ska kunna åtnjuta. Studien belyser de olika perspetiven och eventuella spänningar dem emellan. Slutsaten är att båda perspektiven finns representerade i styrdokumenten och att spänningar faktiskt existerar. Där till konstateras det att det universalistiska perspektivet alltid har ett övertag gentemot det mångkulturalistiska. Det redogörs vidare för hur riksdag och regering gjort det omöjligt för rektorer att bevilja befrielse från undervisning på etnisk, kulturell och/eller religiös grund. Avslutningsvis förs en diskussion om möjliga orsaker till den problematik som existerar i de svenska skolorna och vad vidare forskning inom området skulle kunna fokusera på för att lösa dessa problem. The study examines differences in treatment on grounds of ethnic, cultural and/ or religious group affiliation in the Swedish school system. The aim is to highlight these issues from perspectives of universalism and multiculturalism, focusing on the school's policy documents. The study is carried out by highlighting the representation of the perspectives and the tensions that may arise between them. The conclusion is that there are representations of both perspectives and that tensions do exist. In addition, it is concluded that the universalist approach has a clear advantage and that differences in treatment based on the above reasons do not find support in the school’s policy documents. Finally, possible causes for the situation found in the Swedish school system where differences in treatment do exist are discussed.

How do museums work with plurality in their organizations and in the production of exhibitions and other activities? This paper examines how civic museums, provincial museums and state museums work with plurality from a perspective of culture policies, particularly in relation to the government bill Tid för kultur, issued by the Swedish government in 2009. All together I examine 25 museums and their efforts to include marginalized groups in their activities and exhibitions. To do so I have studied four possible measures that are available for the museums. This includes the following: projects that pay attention to a marginalized group or their living conditions; projects that are specifically created for a marginalized group; projects that include a marginalized group in the museums preparations; and projects were museums give full responsibility to a marginalized group. I have also examined how plurality have been presented – as isolated cultures and cultural expressions or as hybrids and interchangeable phenomenons – and to what extent the museums are ready to involve marginalized groups in their physical environment and in their exhibition and activity programs. Based on three different levels of conduct I evaluate how far the museums have reached and what differences there are between civic museums, provincial museums and state museums. My research shows that Swedish museums in general are on their way to work successfully with plurality and establish a plurality perspective in the whole organization. The research also shows that there are differences between civic museums, provincial museums and state museums. In general, state museums are better to include marginalized groups in their productions and to firmly establish a perspective of plurality in their organization. On the contrary, the research shows that many museums lack certain features in their efforts to work towards a marginalized group. One of those features is the ability to make these efforts part of the museums permanent activities. Civic museums and provincial museums also have a greater freedom of strengthen their regional identity than compared to the state museums ability to strengthen the national identity. A circumstance that can have consequences for culture policies in Sweden and the future of plurality efforts at the museums.

How do museums work with plurality in their organizations and in the production of exhibitions and other activities? This paper examines how civic museums, provincial museums and state museums work with plurality from a perspective of culture policies, particularly in relation to the government bill Tid för kultur, issued by the Swedish government in 2009. All together I examine 25 museums and their efforts to include marginalized groups in their activities and exhibitions. To do so I have studied four possible measures that are available for the museums. This includes the following: projects that pay attention to a marginalized group or their living conditions; projects that are specifically created for a marginalized group; projects that include a marginalized group in the museums preparations; and projects were museums give full responsibility to a marginalized group. I have also examined how plurality have been presented – as isolated cultures and cultural expressions or as hybrids and interchangeable phenomenons – and to what extent the museums are ready to involve marginalized groups in their physical environment and in their exhibition and activity programs. Based on three different levels of conduct I evaluate how far the museums have reached and what differences there are between civic museums, provincial museums and state museums. My research shows that Swedish museums in general are on their way to work successfully with plurality and establish a plurality perspective in the whole organization. The research also shows that there are differences between civic museums, provincial museums and state museums. In general, state museums are better to include marginalized groups in their productions and to firmly establish a perspective of plurality in their organization. On the contrary, the research shows that many museums lack certain features in their efforts to work towards a marginalized group. One of those features is the ability to make these efforts part of the museums permanent activities. Civic museums and provincial museums also have a greater freedom of strengthen their regional identity than compared to the state museums ability to strengthen the national identity. A circumstance that can have consequences for culture policies in Sweden and the future of plurality efforts at the museums.

Syftet med föreliggande studie är att undersöka hur tre lärare kan utveckla sin interkulturella kompetens genom en studieresa till Etiopien. Vi har studerat vilka kulturella fenomen som lärarna uppfattat i landet, hur den interkulturella kompetensutvecklingen har påverkats av de möten lärarna varit delaktiga i under studieresan samt vilken betydelse studieresan kan få för lärarnas fortsatta arbete med interkulturell pedagogik i skolan. Studien har en kvalitativ ansats där deltagarnas egna perspektiv är utgångspunkten för undersökningen. Vår strävan är att få en kontextuell förståelse för hur studieresa som läroprocess kan bidra till en interkulturell kompetensutveckling hos lärare, där vi har valt att använda semistrukturerade intervjuer, fältforskning samt för- och eftermätning i enkätform som kvalitativa metoder. I enkäter och intervjuer har vi utgått från öppna frågor för att få detaljerade och självständiga svar. Fältforskningen har vidare fungerat som metod för analysarbete av kulturella och sociala mönster. I studiens resultatdel redovisas lärarnas tankar om kulturella begrepp och fenomen samt upplevelser av resan till en ny kultur, vilka sätts i relation till tidigare forskning och styrdokument i diskussionen. Resultatet påvisar en utvecklad interkulturell kompetens hos samtliga lärare i studien samt att studieresa som läroprocess fungerar som en bra början till en interkulturell kompetensutveckling.

The purpose of this master’s thesis is to examine how pupils with Swedish as a second language and school librarians perceive the concept of pleasure of reading and the feeling of being a part of society. Our research is based on qualitative interviews with eight students in grades 6-9 and from two different schools. We have also interviewed two school librarians in these two libraries. As a method of analysis, we used phenomenography because it is the informants' perceptions of the phenomenon of pleasure of reading that we investigate. The results of empirical data and analysis in this paper demonstrated that the methods used to create pleasure of reading is similar regardless of whether the pleasure of reading is to be created in the mother tongue or second language. The other end of the state which is found in the essay and empirical analysis is that the experience of alienation or the feeling of being a part of society is primarily created by the situation and environment in which individuals find themselves in, and secondly by who defines the term. Program: Bibliotekarie

Syftet med föreliggande studie är att undersöka hur tre lärare kan utveckla sin interkulturella kompetens genom en studieresa till Etiopien. Vi har studerat vilka kulturella fenomen som lärarna uppfattat i landet, hur den interkulturella kompetensutvecklingen har påverkats av de möten lärarna varit delaktiga i under studieresan samt vilken betydelse studieresan kan få för lärarnas fortsatta arbete med interkulturell pedagogik i skolan. Studien har en kvalitativ ansats där deltagarnas egna perspektiv är utgångspunkten för undersökningen. Vår strävan är att få en kontextuell förståelse för hur studieresa som läroprocess kan bidra till en interkulturell kompetensutveckling hos lärare, där vi har valt att använda semistrukturerade intervjuer, fältforskning samt för- och eftermätning i enkätform som kvalitativa metoder. I enkäter och intervjuer har vi utgått från öppna frågor för att få detaljerade och självständiga svar. Fältforskningen har vidare fungerat som metod för analysarbete av kulturella och sociala mönster. I studiens resultatdel redovisas lärarnas tankar om kulturella begrepp och fenomen samt upplevelser av resan till en ny kultur, vilka sätts i relation till tidigare forskning och styrdokument i diskussionen. Resultatet påvisar en utvecklad interkulturell kompetens hos samtliga lärare i studien samt att studieresa som läroprocess fungerar som en bra början till en interkulturell kompetensutveckling.

Syftet med undersökningen är att se ifall lärare planerar och genomför sina lektioner olika beroende på om det är en mono- eller mångkulturell klass. För att få en så bred bild av vårt ämnesområde så använde vi oss av två olika metoder när vi samlade in data. Vi har intervjuat lärare och gjort enkätersom eleverna har besvarat i ämnet historia. Vi har besökt tre skolor som ligger i Malmö respektive Vellinge kommun där vi har intervjuat fem lärare. Vi har gått lite djupare in i vikingatiden när vi har gjort lärarintervjuerna, för att lättare kunna jämföra de olika intervjuerna. Enkätundersökningarna har vi valt att göra på två skolor där en skola ligger iMalmö och en i Vellinge. Vi tyckte det var intressant utifrån ett mångkulturellt perspektiv att se ifall eleverna på de båda skolorna tycker samma eller annorlunda om vad som ska vara med i historieundervisningen. Vi fick tillbaka femtiotvå enkäter som vi kunde genomföra vår elevanalys ifrån. Lpo94 och kursplanen för historia har vi studerat för att kunna se och jämföra att lärarna har belägg för deras utförande av lektionsplanering och genomförande.Nyckelord: Etnicitet, mångkulturalism, monokulturalism och didaktik The purpose of the investigation is to determine whether teachers plan and conduct their classes differently depending if it is a mono- or multicultural class. In order to get as broad a picture as possible of our subject field we made use of two different methods when we collected our data. Wehave interviewed teachers and made questionnaires which the students have answered in the subject of history. We have visited three schools which are located in Malmö respectively Vellinge municipalitywhere we have interviewed five teachers. We have delved deeper into the Viking Age when we have conducted the teacher interview, to be able to more readily compare the different interviews. We have chosen to do the questionnaires in two schools where one is located in Malmö and the other is inVellinge. We thought it was interesting out of a multicultural perspective to see if the students in the two schools were of the same mind about what should be included in the history lessons. Fifty-two questionnaires were returned to us, on which we could base our student analysis upon. We have studied Lpo94 and the syllabus in order to determine and compare that the teachers have grounds for their class planning and realization.Keywords: Ethnicity, multiculturalism, monoculturalism and didactic.

Nationalismens utbredning i svenska läroböcker förändras med tiden i form av illustrationer, omfattning samt text-och bildmaterial. De böcker som jag studerat i denna uppsats är valda utifrån tre tidsnedslag (1920-, 1960-, 2000-tal) där varje tidsnedslag representerar en form av nationalism som både är lik och olik de andra tidsnedslagen. Genrellt sett så utvecklas nationalismen i takt med samhällets förändringar och ideologier. Det är utifrån samhällets behov som nationalismens utbredning tar form, vilket sedan påvisas i läroböckerna. Historiskt har nationalismen i svenska läroböcker gått från att fungera som propagandamaterial till att spegla en typ av mångkulturalism. The spread of nationalism in Swedish textbooks change over time in the form of illustrations, amplitude of text and images. The books I studied in this paper are selected from three time strikes (1920 -, 1960 -, 2000's) where every time strike represents a form of nationalism that is both like and unlike the other times. General speaking, nationalism developed in pace with social changes and ideologies. The spread nationalism is based on the shape of society, which then is detected in the shape of the textbooks. Historically, nationalism in Swedish textbooks has gone from serving as propaganda material to reflect a type of multiculturalism.

BAKGRUND:Var skolledare väljer att förlägga skolans avslutningar vid terminsuppehållen kan härledas till vissa påverkansfaktorer. Rektorer som representanter för skolor måste förhålla sig till riktlinjer som finns reglerade av skollag, styrdokument, diskrimineringsombudsman och andra rättsliga aspekter. Sedan 1990-talets decentralisering är ledaren för den enskilda skolan ålagd att i högre grad fatta egna beslut än vad den centraliserade skolans ledare var. Svenska kyrkan har länge fungerat som en maktfaktor beträffande den svenska skolgången. Som ett resultat av den sekulariseringsprocess Sverige genomgått har dock kyrkans inflytande minskat markant. Traditionen att hålla skolans avslutningar i kyrkan lever dock i viss mån kvar och debatteras flitigt i media. Den mediala debatten kan fungera som påverkansfaktor beträffande skolledarnas val av plats för avslutningarna. Även kulturella aspekter kan fungera som påverkansfaktor eftersom kulturen med tillhörande traditioner har bidragit till att forma den svenska skolan. Att Sverige idag har blivit mångkulturellt kan följaktligen vara en påverkansfaktor till beslutet av var skolledare väljer att förlägga skolans avslutningar. I bakgrunden kommer en redogörelse för lagens, skolans, medias, kyrkans och kulturens maktpåverkan att diskuteras ur ett närmare perspektiv.SYFTE:Syftet med undersökningen är att undersöka var rektorer som representanter för skolor i en medelstor svensk centralort väljer att förlägga sina avslutningar.METOD:Då syftet med undersökningen är att undersöka var rektorer väljer att förlägga skolornas avslutningar, baseras undersökningen på en kvalitativ metod med intervju som redskap. Syftet med den kvalitativa metoden är att förstå snarare än att förklara varför rektorer som representanter för skolor väljer att hålla sina skolavslutningar där de gör.RESULTAT:Undersökningens resultat mynnar ut i att platsen för skolavslutningarnas utformande kan ses som ett resultat av den dominerande kulturens maktutövningar. Den kulturella påverkansfaktorn kan enligt vår undersökning ses som den dominerande beträffande rektorernas val av plats. Undersökningen visar dessutom på en oenighet beträffande de riktlinjer styrdokument och förekommande lagar anger för hur avslutningarna skall utformas. Följaktligen kan platsen för avslutningarnas utformande, var denna än är, ses som försvarbara ur olika rättsliga perspektiv.

Syftet med min uppsats var att undersöka vilka didaktiska frågor och urval lärare inom ämnet religionskunskap anser vara centrala i undervisning och lärande i ett pluralistiskt samhälle, präglat av en mångfald livsåskådningar, religioner och kulturer. Som bakgrund till min empiriska undersökning har jag studerat litteratur som gett en historisk översikt över hur den ökande pluralismen har inverkat på skola och samhälle. Jag har också granskat Läroplanen för det obligatoriska skolväsendet och kursplanen för religionskunskap, för att undersöka vilka mål som de nationella styrdokumenten lyfter fram. Jag valde att använda en kvalitativ forskningsmetod, som inneburit att jag intervjuat lärare inom ämnet religionskunskap. Resultatet av undersökningen visade att lärarna ansåg att det i ett samhälle präglat av pluralism, blir än mer centralt att betona allsidighet och saklighet. Dessutom med tanke på mångfalden språk bland elever med utländsk bakgrund låta undervisningen få det nödvändiga utrymmet i tid som krävs, och att lärarna bör betona området tro och tradition. Lärarna framhåller också att elevmedverkan i undervisningen och ett bra samarbete med föräldrarna är metoder som främst tar tillvara mångfalden bland eleverna. Det som jag kan säga saknas i lärarnas arbete med elever med utländsk bakgrund är ett mera medvetet arbete med att främja elevernas dubbla identitet.

The purpose of this master’s thesis is to investigate how librarians approach to the multicultural collection development and which methods they use in providing library materials in minority languages. The questions to be answered are: which methods the libraries use when purchasing library materials in minority languages, how the respondents experience that the minority user groups needs are met in the library and how the multicultural competence of the staff is used in the libraries. For this purpose the qualitative interviews with 6 librarians in Gothenburg are conducted, mainly from the libraries in the immigrant-dense parts of the city, while the study being concentrated on 6 language groups of library users. The study’s theoretical framework is based on theories of multiculturalism, culture, identity and bilingualism. The results of the study reveal the major problems with purchasing library materials in minority languages: the lack of language proficiency, meagre bookmarkets and publishing in some languages along with copyright problems with sound and video recordings. The lack of language proficiency causes cataloguing problems which is why the respondents hope that in the future the purchasing and the cataloguing are going to be provided centrally. The study also reveals insufficient and sporadic consulting of the user communities for the purpose of collection development and the lack of active measures for employing more multilingual staff. The results indicate the need of more substantial involving the ethnic communities into the library services in order to avoid their cultural alienation and segregation.

Syftet med följande arbete är att undersöka hur lärare på en grundskola och en gymnasieskola uppfattar begreppet kulturell mångfald, för att förstå hur detta kommer till uttryck i mötet med eleverna och därmed kan påverka lärandet. Arbetet ger en översikt över litteraturen som behandlar begreppen kultur och kulturell mångfald. Litteraturen behandlar även den kulturella mångfalden i relation till lärandet samt pedagogiska riktningar som kan tillämpas på de mångkulturella skolorna. Med hjälp av fokuserade intervjuer undersöktes lärarens förståelse för begreppet kulturell mångfald, på vilket sätt läraren kan arbeta för att öka förståelsen för begreppet hos eleverna och hur det i så fall kan påverka lärandet. Sammanfattningsvis tyder resultaten av vår studie på att lärare i första hand förknippar begreppet kulturell mångfald till förekomst av olika etniciteter. Samtidigt nämns social bakgrund och religion som delar av den kulturella mångfalden. Vilka arbetssätt läraren väljer för att, bland eleverna, öka förståelse för den kulturella mångfalden, beror på lärarens uppfattning av begreppet. Resultaten visar att elevernas olikheter skall synas i skolan lika mycket som likheter dem emellan. Det framkom dock inte tydligt att alla lärare uppmuntrar barn att ifrågasätta och lära sig av olikheterna och på det viset lära sig att uppskatta och respektera dem. Ett sådant förhållningssätt skulle bidra till lärorika möten mellan olika individer. Slutligen fann vi att lärarna skapar en positiv självkänsla hos eleverna genom att visa intresse för dem och deras livserfarenheter. Detta genererar förutsättningar för att lärande skall äga rum.

The aim of this paper is in part to distinguish the ideas raised in the Swedish political debate on the new discrimination law in relation to protection of groups. Is protection by law against discrimination needed for the individual or the group? If it is needed for members of groups, are these groups viewed on as static or variable. Are there any conflicts present between group interests? We link these ideas to three different theoretical perspectives: multiculturalism, feminism and intersectionality and further examine the differences and contradictions between the perspectives represented by members of parliament. Drawing on the political debate and documents formulated within the government, this paper analyzes views on identity by group through the use of idea analysis. The main conclusions of this paper are the following. All theoretical views chosen are present within the debate. The representatives of feminism and multiculturalism call for distinctive needs. However, the philosophical debate current them between is not represented in the political debate on the discrimination law. The feminist concern stands without a multicultural opponent. The perspective on intersectionality is included in the debate but the understanding is quite incoherent. The government representatives choose to propagate for the principle of equal treatment instead of a variable view on groups.

Teaching history in multicultural societies – Case study Malmo (Sweden) German Minister of Education and Research, Annette Schavan recently presented a proposal concerning a common European History Book. According to Deutsche Welle she underlined that “education is essential for shaping identity and for social cohesion in Europe”. Therefore it is possible to conclude that the content of history as a subject in schools is and will continue to be an important issue. In the light of these words it is of importance to discuss what the common historical knowledge is according to college pupils, because they are directly effected by the political decisions. The emphasis of my research project is to determine through interviews what according to the teenagers, who live in the multicultural city of Malmö (Sweden), is regarded as a relevant historical knowledge. According to the official statistics 43 percents of teenagers living in Malmö have an immigrant background. For this reason Malmö is an excellent place to carry out studies that are both related to the questions of teaching history within multicultural societies and the young pupils’ complex social and cultural experiences and their construction of identities. Consequently it is significant to emphasize that, before one is to discuss what the content of history as a school subject should be, we should try to critically analyze the meaning of word “common history and identity” within multifaceted societies. My opinion is that people leaving in multicultural societies have multitude of socio-cultural backgrounds, identities and experiences, which makes this field of study significant. The paper will be based on interviews with 25 college pupils who have different cultural, social, and ethnic backgrounds. It is my belief that by getting closer to the historical consciences of the above mentioned individuals I can depict young people’s opinions concerning the future of history in multicultural societies, such as Sweden. The focuses of my deconstructive perspective are gender and ethnicity, as well as the importance of gender and ethnicity for understanding of the national and regional historical writings and therefore the creation of common identity. Consequently the main focus of this project will be the question of identity as well as my interest in what kind of historical knowledge is regarded as relevant for the development of their ethnic and gender identities. The preliminary studies have indicated that the ethnic identity is more significant for the youngsters who have a foreign background. On the other hand female pupils have shown a greater interest in the history of gender relations. As the result of these words it could be concluded that I will try to answer the following questions: • What is according to the interviewees regarded as a relevant historical knowledge? How can we understand the relation between the taught historical knowledge and the power to decide what the “essential” historical knowledge is? How are their opinions related to their gender and ethnic identities? What are the potential consequences of the taught historical knowledge from gender and ethnic perspective on the formation of individual’s identities?

Only abstract. Paper copies of master’s theses are listed in the Helka database (http://www.helsinki.fi/helka). Electronic copies of master’s theses are either available as open access or only on thesis terminals in the Helsinki University Library. Vain tiivistelmä. Sidottujen gradujen saatavuuden voit tarkistaa Helka-tietokannasta (http://www.helsinki.fi/helka). Digitaaliset gradut voivat olla luettavissa avoimesti verkossa tai rajoitetusti kirjaston opinnäytekioskeilla. Endast sammandrag. Inbundna avhandlingar kan sökas i Helka-databasen (http://www.helsinki.fi/helka). Elektroniska kopior av avhandlingar finns antingen öppet på nätet eller endast tillgängliga i bibliotekets avhandlingsterminaler. I undersökningen har teorin om socialt kapital knutits till valdeltagande. Teorin har testats bland ryska, estniska, somaliska och vietnamesiska invandrare i Finland. I undersökningen har socialt kapital operationaliserats genom föreningsengagemang och sociala kontakter. Undersökningen är kvantitativ och den centrala analysmetoden är regressionsanalys. Teorin om socialt kapital har ansetts vara speciellt givande i invandrarstudier eftersom den binder samman politiskt deltagande med sociala strukturer och frågor om uteslutning och diskriminering. Tidigare forskning har antytt att socialt kapital kan utgöra en social resurs som bidrar till ett aktivare politiskt deltagande. Inom teorin om socialt kapital har det dock varit en omdebatterad fråga huruvida alla typer av sociala kontakter är gynnsamma för individen och för samhället. Detta har vanligen diskuterats utifrån begreppen övergripande och sammanbindande socialt kapital. Beträffande invandrartematiken har frågan handlat om huruvida invandrarföreningar och sociala gemenskaper bland invandrare generellt gynnar den strukturella integrationen eller fjärmar invandrare från mottagarsamhället. Frågan handlar mer övergripande om huruvida staten borde understöda en mångkulturell politik. Dessutom har det inom teorin funnits en oklarhet i huruvida det är det sociala deltagandets karaktär eller omfattningen som är betydelsefull då man studerar politisk aktivitet. Resultaten bekräftar hypotesen om det sociala kapitalets betydelse för det politiska deltagandet i och med att det på individnivå finns ett samband mellan socialt deltagande och valdeltagande. Bland de invandrare som engagerar sig i föreningsaktiviteter och som har aktiva sociala kontakter är valdeltagandet högre än bland dem som inte deltar. Analysen stöder även den mångkulturella hypotesen om att invandrarföreningar är gynnsamma i och med att de invandrare som är aktiva inom invandrarföreningar röstar flitigare än de som inte medverkar i motsvarande aktiviteter. Ett anmärkningsvärt fynd är att omfattningen av det sociala engagemanget, och inte karaktären av de sociala kontakterna, är den centrala determinanten för att förklara valdeltagandet. På basen av tidigare forskningsresultat kan man med vissa reservationer anta att resultaten här även kan generaliseras utöver valdeltagande till politiskt deltagande i allmänhet. Centrala källor: Coleman, J. (1990), Fennema, M. & J. Tillie (1999), R. Putnam (1993); R. Putnam (2000); Teorell, J. (2003).