Search

Meningsfullhet i arbete är kopplat till individers psykiska välbefinnande och organisationers välmående. Tidigare studier betonar vikten av att ledare förstår, upprätthåller och kommunicerar meningsfullhet i sitt arbete. Denna studie använder kombinerad metodansats för att undersöka vilka psykosociala arbetsmiljöfaktorer som har koppling till upplevd meningsfullhet i arbetsuppgifter, bland tjänstemän i chefsbefattning inom offentlig sektor. Studien syftar även till att undersöka om resultaten är jämförbara över tid samt hur chefer definierar upplevelsen av meningsfulla arbetsuppgifter. Kvantitativ enkätdata från tre mättillfällen (2016, 2017, 2018; n = 130 - 160) analyserades med hierarkisk regressionsanalys. Under 2023 genomfördes fem intervjuer med personer i chefsbefattning som analyserades med reflexiv tematisk analys. Resultatet visade att chefer inom offentlig sektor upplever en hög grad av meningsfullhet i sina arbetsuppgifter, att arbetsuppgifter i sig själva kan betraktas som neutrala och dynamiska, samt att upplevd meningsfullhet tillskrivs uppgiften i relation till olika rådande förutsättningar. Resultaten tycks hänga samman med den specifika och föränderliga kontext där cheferna är verksamma. Den kombinerade metoden utgör en styrka medan starka samband i kvantitativa tvärsnittsdata utgör en begränsning. För framtida studier rekommenderas användning av validerade mätinstrument i bredare yrkesgrupper. Organisera arbetsmiljö för främjande av hållbar hälsa

Just nu sker ett generationsskifte på arbetsmarknaden där Generation Zero nu etablerar sig. Arbetstagare och arbetsgivare har svårt att nå ut till varandra, vilket resulterar i rekryteringsproblematik. Därefter har många unga börjat ifrågasätta kopplingen mellan arbete och självförverkligande. Vår förhoppning är därför att studien ska bidra med kunskap om Generation Zero:s värderingar för att den ska kunna agera kompetenshöjande för studie- och yrkesvägledare i mötet med arbetsmarknaden och Generation Zero. Detta innefattar aktuell kunskap om den föränderliga arbetsmarknaden och de generationer som befinner sig där. Exempelvis har Generation Zero vuxit upp med en självklar digitalisering där sociala medier gett dem möjlighet att påverka sin livssituation och omgivning men den har även fört med sig ökade prestationskrav.För att komma få tag i empiri har fokusgruppsintervjuer använts som metod med syftet om att skapa levande diskussioner som kan tematiseras och användas i analysen. Resultatet visar på att utveckling, meningsfullhet och ekonomisk trygghet är återkommande i diskussionerna och att gemenskap och sammanhang är en nyckelfaktor för att Generation Zero ska trivas på en arbetsplats. De kräver även en viss feedback och återkoppling från chefer och kollegor för att vilja stanna kvar. Studien visar att de vill ha en stor frihet i hur de fördelar sin arbetstid och vart arbetet utförs. Då brytpunkten mellan studie- och yrkeslivet för många inom generationen under coronapandemin, kan det vara en bidragande faktor till att de värderar trygghet i form av pengar. Vidare diskuteras hur detta kan komma att påverka arbetsmarknaden i framtiden följt av förslag på vidare forskning inom ämnet.

Vår studie är inom det fritidspedagogiska området och syftet är att undersöka fritidshemslärares syn på om det finns ett samband mellan sina relationer till eleverna och deras välbefinnande. Tidigare forskning visar på att det finns ett samband mellan goda relationer och elevernas välbefinnande. För att få svar på våra frågeställningar har vi intervjuat sex behöriga lärare i fritidshem från tre olika skolor i Stockholmsområdet för att ta reda på hur de konkret arbetar med elevernas välbefinnande och deras syn på relationer. Intervjuerna har varit kvalitativa med hög grad av strukturering. Undersökningen visade att fritidshemslärarna ser ett samband mellan det relationsskapande arbetet och elevernas välbefinnande men att de upplever elevgruppernas storlek som en utmaning, som påverkar arbetet med relationerna. Därefter har resultatet analyserats utifrån Antonovskys teori KASAM, känsla av sammanhang, som innehåller tre komponenter; begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet. Avslutningsvis diskuteras studien i förhållande till tidigare forskning, vald metod, förslag till fortsatt forskning samt hur studien kan bidra till professionsutvecklingen. Our study is within the field of leisure education and the purpose of our study is to investigate educare centre teachers' views on whether there is a connection between their relationships with the students and students’ wellbeing. Previous research shows that there is a connection between good teacher-student relationships and students' wellbeing. To collect answers to our inquiries we have interviewed six certificated teachers in Swedish School age educare centre from three different schools in the Stockholm area, and examine how they concretely work with the students' wellbeing and educare centre teachers’ views on relationships. The study isqualitative and based on structured interviews. The research showed that the educare centreteachers see a connection between the work in relationship-building and the students' wellbeing. However, the results casted, challenges for large student groups and how it affects the work in relationship buildings. Subsequently, the result has been analyzed based on Antonovsky's theory SoC, sense of coherence, which includes three components; comprehensibility, manageability and meaningfulness. Finally, the study is discussed in relation to previous research, chosen method, proposals for continued research and how the study can contribute to professional development.

Arbetsterapeuters professionella resonemang om äldre personer i risk för suicid Abstrakt Introduktion: Suicid ökar med stigande ålder och har högst prevalens bland äldre personer. För att minska äldres suicidalitet är det viktigt att identifiera riskfaktorer, samt utveckla effektiva insatser. Arbetsterapeutens roll beskrivs vara att stödja den äldre personen i att finna hopp om framtiden och att skapa en tillvaro med meningsfulla aktiviteter. Syfte: Syftet med studien var att belysa arbetsterapeuters professionella resonemang om äldre personer i risk för suicid Metod: En kvalitativ intervjustudie där tio arbetsterapeuter rekryterades genom snöbollsurval och strategiskt urval genomfördes. Arbetsterapeuterna var verksamma inom olika organisationer och träffade regelbundet äldre personer. Resultat: Resultaten presenteras i tre kategorier: Arbetsterapeutens resonemang om teoretisk kunskap, Arbetsterapeutens resonemang om praktisk erfarenhet samt Resonemang kring organisatoriska förutsättningar. Arbetsterapeuters resonemang om teoretisk kunskap sågs som en grund för att kunna arbeta suicidpreventivt mot äldre personer. Arbetsterapeuterna upplevde att de hade begränsade erfarenheter av att bemöta äldre personer med suicidala tankar, och det fanns begränsat med rutiner kring hur man bemöter dessa personer. Samverkan inom organisationen sågs som en förutsättning för att kunna ge adekvat vård. Slutsats: Mer kunskap om hur arbetsterapi kan användas i suicidpreventivt arbete behövs, och rutinerna i verksamheterna behöver stärkas. Occupational therapists’ professional reasoning about older people at risk of suicide. Abstract Introduction: Suicide increases with age and has the highest prevalence among older people. To reduce the suicidality of older people, it is important to identify risk factors, but also to develop effective interventions. The role of the occupational therapist is described as supporting the older person in finding hope for the future and to create an existence with meaningful activities. Aim: The purpose of the study was to shed light on occupational therapists' professional reasoning about older people at risk of suicide. Method: A qualitative interview study where ten occupational therapists were recruited through snowball selection and strategic selection was conducted. The occupational therapists were active in various organizations and regularly met older people. Results: The results are presented in three categories: The occupational therapist's reasoning about theoretical knowledge, The occupational therapist’s reasoning about practical experience and Reasoning about organizational conditions. Occupational therapists' reasoning about theoretical knowledge was seen as a basis for being able to work suicide prevention against older people. The occupational therapists felt that they had limited experience of dealing with older people with suicidal thoughts, and there were limited routines for how to respond to these people. Collaboration with other professions and activities was seen as a prerequisite for being able to provide adequate care. Conclusions: More knowledge about how occupational therapy can be used in suicide prevention is needed, and the routines in the activities need to be strengthened.

Friluftsliv i skolan har stått inför ett antal utmaningar de senaste årtionden med bland annat nedskärningar av resurser och att friluftslivsdagar som tagits bort från de nya läroplanerna. Men området ska ändå hålla en liknande kvalité som det gjorde innan. Detta skapar dilemman för idrottslärare som nu har en svår utmaning framför sig. Uppsatsens syfte är att undersöka hur idrottslärare genomför sin friluftslivundervisning med kvalité och se vad dessa lärare gör för att göra sin undervisning meningsfull. Metoden för studien var att enskilt intervjua idrottslärare från urvalet för att se hur de arbetar. Urvalet för studien var selektivt och valdes utifrån ett antal kriterier som framtogs från skolornas hemsidor. En kvalitativ analys användes för att kunna se teman i transkriberingen. Resultatet för uppsatsen visade på att det fanns ett antal sätt som lärarna arbetade på för att skapa en meningsfull friluftslivsundervisning. Deltagarna menar på att det viktigt att idrottslärare använder kvalitativa upplevelsebaserade aktiviteter, planerar undervisningen genom ämnesöverskridande projekt, baserar undervisningen på progression och utmanar eleverna på en lagom nivå för att göra undervisningen meningsfull. Slutsatsen för uppsatsen menar att om andra idrottslärare använder liknande arbetssätt som de deltagande idrottslärarna kan de göra sin undervisning mer meningsfull och på så sätt skapa en meningsfull friluftslivundervisning.

Problem: Det ställs allt högre krav på vårdpersonal och sjukfrånvaron är hög bland undersköterskor. Inom vård och omsorg förkommer psykosociala arbetsbelastningar. Detta har väckt intresse att undersöka undersköterskors psykosociala arbetsmiljö. Syfte: Denna studie undersöker om yrkeslivserfarenhet har en påverkan på de psykosociala faktorerna meningsfullhet och socialt stöd för undersköterskor inom hemtjänsten. Teori: Studiens teoretiska ramverk utgår ifrån Herzbergs hygien- och motivationsteori, kravkontroll-stödmodellen samt känsla av sammanhang (KASAM). Metod: Studien utgick från en kvantitativ metodologi. Urvalsmetoden var ett bekvämlighetsurval och bestod av undersköterskor som arbetade i tre kommuner (Skövde, Skara & Tibro). Totalt besvarade 71 respondenter enkätundersökningen. För att analysera data genomfördes två regressionsanalyser. Resultat: Resultatet kunde inte påvisa att den beroende variabeln yrkeslivserfarenhet påverkar de två oberoende variablerna meningsfullhet och socialt stöd. I analysen kontrollerades också effekterna av kön, ålder och kommun. Det är intressant att notera att faktorerna kön och kommun undersköterskorna arbetade i påverkar (p

I media under de senaste åren har en mörk bild av unga svensk-somalier vuxit fram bland annat kopplat till gängkriminalitet. Det påverkar även de unga svensk-somalier som inte hamnat snett. Som en kontrast till dem som hamnat i kriminalitet, arbetslöshet och utanförskap lyfts svensk-somaliska högskolestudenter fram i denna studie. Syftet var att skapa förståelse för deras identitetsskapande och upplevelse av meningsfullhet samt hur det påverkar deras välbefinnande. Studien utgick ifrån ett socialpsykologiskt perspektiv och analyserades med hjälp av teorierna KASAM och social identitetsteori samt begreppen etnicitet, mellanförskap och dubbel kulturell tillhörighet. Metoden var kvalitativ och kvalitativa semistrukturerade intervjuer genomfördes med 10 respondenter. Respondenterna var högskolestuderande med svensk-somalisk ursprung i åldern 21-24 år. Resultatet visade att etnicitet, religionstillhörighet, familj, vänner och föreningsliv varit viktigt i identitetsskapandet. Religion, familj och målmedvetenhet beskrevs som viktiga delar för att skapa meningsfullhet. Dessutom var det vanligt att motgångar och negativt bemötande vändes till en motivationskälla. De framgångsfaktorer för välbefinnande som framkom var gemenskap, socialt stöd, tro, målmedvetenhet och att vända motgångar till motivation. In the media in the recent years, a negative picture of young Somali-Swedes has emerged, among other things linked to gang crime. It also affects the young Somali-Swedes who have not gone astray. As a contrast to those who ended up in crime, unemployment and exclusion, Somali-Swedish university students are highlighted in this study. The aim was to create an understanding of their identity formation and experience of meaningfulness and how it affects their well-being. The study was based on a social psychological perspective and has been analyzed with the help of the theories Sense of Coherence (SOC) and Social Identity Theory (SIT) as well as the concepts of ethnicity, in-betweenness and dual cultural belonging. The method was qualitative and qualitative semi-structured interviews were conducted with ten respondents. The respondents were university students of Somali-Swedish origin aged 21-24. The results showed that ethnicity, religious affiliation, family, friends and participation in civic society were important in the formation of identity. Religion, family and sense of purpose were described as important elements in creating meaning. In addition, it was common that adversity and negative treatment were turned into a source of motivation. The factors of success for well-being that were found were community, social support, faith, purposefulness and turning adversity into motivation.

Sammandrag Under vår verksamhetsförlagda utbildning kom vi i kontakt med arbetssättet ASL (att skriva sig till läsning). Det bidrog till att vi blev intresserade av att ta reda på mer och undersöka några lärares uppfattningar om arbetssättet. Syftet med vår studie är att öka kunskapen om ASL, samt dess koppling till elevers läs- och skrivutveckling i årskurs 1. Utifrån syftet ställdes följande frågeställningar: Vilka uppfattningar har lärare om metoden ASL? Hur uppfattar lärarna metodens påverkan på elevers tidiga läs- och skrivutveckling? För att få svar på våra frågeställningar har en kvalitativ ansats gjorts, där semistrukturerade intervjuer genomfördes med sju lärare. Resultatet analyserades utifrån de sju stegen i en fenomenografisk analysmodell. Vår teoretiska utgångspunkt i studien är utifrån ett sociokulturellt perspektiv på lärande. Resultatet visar att arbetssättet ASL i kombination med andra arbetssätt gynnar elevers läs- och skrivutveckling. Lärarnas uppfattning är att eleverna skriver längre och mer innehållsrikare texter, samt att talsyntesen bidrar till att eleven tidigare kopplar ihop bokstaven med dess ljud.

Bakgrund: Amyotrofisk lateral skleros (ALS) är en dödlig och progressiv neurodegenerativ sjukdom som kännetecknas av fortskridande svaghet och dödlig utgång. I Sverige diagnostiseras ca 250 personer med ALS varje år. Det finns otillräckligt med forskning kring personers egna upplevelser av att leva med ALS. Syfte: Att beskriva personers upplevelse av att leva med ALS Metod: Som utgångspunkt för litteraturstudien användes en kvalitativ metod. Analysmetoden utgick från kvalitativ innehållsanalys med manifest ansats utifrån Graneheim och Lundman (2004). 14 vetenskapliga kvalitativa artiklar som svarade an mot syftet valdes ut och analyserades, vilket resulterade i fem slutliga kategorier. Resultat: De fem slutliga kategorierna som framkom var: Att diagnostiseras med ALS gav blandade känslor. Att nära relationer har stor betydelse. Att leva i ovisshet med lidande, sorg och rädsla. Att leva i en förändrad kropp. Att hantera sjukdom och ta kontroll. Resultatet visade att chock upplevdes vid diagnosbesked och att tydligare information efterfrågades. Relationer av olika slag var av stor vikt för välbefinnandet men kunde påverkas av sjukdomen på olika sätt. Vanliga känslor av att leva med ALS var rädsla, sorg och lidande. Vid ALS bevarades det intellektuella men det fysiska försämrades ständigt, vilket ledde till känslan av att vara fången i sin egen kropp. Att hantera sin sjukdom var svårt, hanteringsstrategier som förnekelse och att leva i nuet förekom ofta. Slutsats: Personer med ALS upplever en väldigt känslomässig resa från diagnosbesked till livets slut. Begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet är därför viktiga delar för att uppleva en känsla av sammanhang. Att förlika sig med tillståndet och den förändrade kroppen som ALS medför kan bidra till ökad meningsfullhet. ALS kan kontrollera personens kropp men inte personens liv. Mer forskning och fler studier med inifrånperspektiv bör utföras för att öka förståelsen och kunskapen om de subjektiva upplevelserna av att leva med och vara drabbad av ALS.

Tidigare forskning har visat på ett tydligt samband mellan upplevd meningsfullhet och grad av fysisk och psykisk hälsa hos individer med kroniska sjukdomar. Individer som drabbas av kronisk sjukdom likt ME/CFS behöver enligt tidigare forskning omformulera livsmål och förväntningar på tillvaron då kroniska sjukdomar ofta har en direkt påverkan på dessa. Syftet med studien var att undersöka upplevelsen av meningsfullhet hos individer med sjukdomen ME/CFS samt vilka faktorer som främjar respektive hindrar upplevelsen av meningsfullhet. 12 personer i varierande åldrar i Sverige deltog i studien där materialet samlades in genom semistrukturerade intervjuer. I resultatet framgick att respondenterna i stor utsträckning upplevde livet som meningsfullt trots sjukdomens omfattande påverkan. Sociala relationer som främjande faktor betonades medan sjukdomens symtom och funktionsnedsättning lyftes fram som mest hindrande. Resultatet från denna studie kan användas i vägledande syfte för sjukvårdspersonal, anhöriga och de individer som drabbas av sjukdomen ME/CFS.

Bakgrund: Som en följd av Covid-19 behövde organisationer världen över ställa om från ett fysiskt kontorsarbete till ett ofrivilligt distansarbete. Tidigare forskning har framför allt konstaterat att medarbetare har både positiva och negativa upplevelser av det ofrivilliga distansarbetet. I dagsläget finns det däremot en avsaknad av forskning som belyser medarbetarnas ansvar, delaktighet och inflytande i arbetet, närmare bestämt medarbetarskapet, inom denna kontext. Eftersom medarbetarskap är kontextburet är en sådan kunskap kritisk att uppnå. Syfte: Att beskriva medarbetarskapet i kontexten av ett ofrivilligt distansarbete ur ett medarbetarperspektiv. Metod: Studien antar ett tolkande förhållningssätt och utgörs av en deduktiv teoriansats, kvalitativ forskningsdesign samt en kollektiv fallstudie där sju medarbetare utgör fallet. Forskningen har sin grund i fyra centrala teorier, vilket innefattar medarbetarskapets tre hörnstenar, medarbetarskapshjulet, det utvidgade medarbetarskapshjulet samt de fyra nivåerna av medarbetarskap. Insamling av empiri har genomförts med hjälp av semistrukturerade intervjuer. Resultatet från datainsamlingen har analyserats genom en deduktiv tematisk analysmetod, där fyra huvudteman skapades: engagemang och meningsfullhet i arbetet, aktivt ansvarstagande, socialt samspel och relationer samt öppen och förtroendefull dialog. Slutsats: Studiens resultat beskriver att medarbetarskapet i kontexten av ofrivilligt distansarbete innefattar en god gemenskap, ett bra samarbete och öppen dialog. Resultatet visar dock att det krävs mer av medarbetaren själv för att upprätthålla detta vid distansarbete. Över lag har känslan av meningsfullhet varit stark och nivån av engagemang hög. Hängivenheten till arbetsgivaren har i grund och botten varit hög men det har periodvis varit svårt att upprätthålla denna känsla till följd av den fysiska distanseringen. Medarbetarskapet kan även beskrivas med en blandning av den följsamma, specialiserade och initiativrika nivån av medarbetarskap. Background: Because of Covid-19, organizations had to switch from the traditional office setting to remote work. Previous research indicates that employees have had both positive and negative experiences of involuntarily remote work. However, there is a lack of research regarding the employee’s own responsibility, participation, and influence at work, more exactly the co-workership, in this context. Since co-workership is contextually bound, reaching such an understanding is critical. Purpose: To describe the co-workership in the context of involuntarily remote work from an employee perspective. Method: The study takes on an interpretative approach and consists of a deductive theory-approach, a qualitative research design, and a collective case study where the case consists of seven employees. Moreover, the study has its starting point in four central theories: the three cornerstones of co-workership, the co-workership wheel, the extended co-workership wheel, and the four levels of co-workership. Data has been collected through semi structured interviews. The results from the data collection have been analyzed with a deductive thematic analysis, where four main themes were produced: engagement and meaningfulness at work, social interactions and relationships, active responsibility-taking, and open and trustful dialogue. Conclusion: The result describes that co-workership in the context of involuntarily remote work is characterized by good fellowship, collaboration, and open dialogue. However, the result implies that more is required from the employees themselves to maintain this. Overall, there has been a strong sense of meaningfulness and a high level of engagement. The dedication toward the employer has been high but it has been periodically difficult to maintain this feeling because of the physical distancing. Finally, the co-workership can be described as a combination of the adaptable, specialized, and enterprising levels of co-workership.

Syftet med studien är att undersöka hur sjuksköterskor och skötare upplever sin psykosociala arbetsmiljö på en psykiatrisk vårdavdelning. För att kunna uppfylla mitt syfte har frågeställningar utformats, hur beskriver sjuksköterskorna och skötarna den psykosociala arbetsmiljön på sin arbetsplats? Vilka eventuella skillnader finns mellan de två personalgruppernas upplevda psykosociala arbetsmiljö? Vilka faktorer beskriver skötarna och sjuksköterskorna bidrar till en god psykosocial arbetsmiljö? Studien genomfördes med hjälp av en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer där åtta intervjupersoner medverkade. De teoretiska utgångspunkter som använts är krav-kontroll-stödmodellen och KASAM – Känsla av sammanhang. Resultatet visar att sjuksköterskorna och skötarna på den undersökta arbetsplatsen trivs väl. De beskriver sin psykosociala miljö som god, att det finns en bra balans av krav, beslutsutrymme och socialt stöd från chefer och kollegor. De beskriver att arbetet stundvis kan upplevas stressigt och emotionellt jobbigt, men att det finns något fint i att arbeta med människor som lider av psykisk ohälsa och att känslan av att vara meningsfull på sin arbetsplats betyder mycket. Vidare visar resultatet att det finns skillnader mellan de undersöka yrkesgrupperna, utbildning, arbetsuppgifter och beslutsutrymmet skiljer sig åt, dock ingenting som framgår som en negativ upplevelse hos intervjupersonerna. Slutligen beskriver sjuksköterskorna och skötarna ett flertal faktorer som bidrar till en god psykosocial arbetsmiljö, men den mest framträdande faktorn visar sig vara den goda gemenskapen de anser sig ha med sina kollegor, alltså ett starkt socialt stöd i form av tillit, humor och god kommunikation mellan de anställda. Faktorer de anställda önskar förbättras är bemanningen för att minska känslan av otillräcklighet, önskan om friskvårdstimme, högre lön och fler utbildningar för att ge de anställda möjligheter till att fortsätta sitt arbete.

Syftet med denna studie är att generera kunskap om hur män hanterar motgångar. Genom att använda oss av en kvalitativ metod har vi utfört semistrukturerade intervjuer med fyra män, vilket gör att vi får vi tillgång till deras perspektiv på hantering av motgångar. Resultaten baseras sedan på männens svar vid intervjutillfällena och analyseras sedan utifrån de teoretiska ramverken KASAM (känsla av sammanhang) samt Illeris teori om lärande. Resultaten visar att männens sätt att hantera motgångar varierar, samtidigt som det går att urskilja faktorer som är gemensamma för samtliga män. Socialt stöd och personliga strategier är gemensamma faktorer, som i varierande grad återkommer i männens redogörelser för hur de har hanterat olika motgångar. Trots att socialt stöd är framtonande i det samlade intervjumaterialet, uppger tre av fyra män att de inte vänder sig till signifikanta andra när de mår som sämst. Orsaken till detta är att inte belasta omgivningen. Även alkoholbruk är i viss mån framträdande som ett sätt att tidigare hanterat motgångar på, men också som ett fortsatt tillvägagångssätt i enstaka fall. Samtliga av männen har funnit deras motgångar meningsfulla med tiden, och flera beskriver hur händelsen har varit ett skäl till att engagera sig i frågor och evenemang relaterad till respektive motgång. Gemensamt för männen var synen på motgångar som tvådimensionellt, vilket innebär att en händelse kan upplevas som utmanande alternativt ställas inför en händelse som är okontrollerbar. Resultaten synliggör även motgångar som å ena sidan något individen är delaktig i, och å andra sidan en oförutsedd händelse som individen exponeras inför. The purpose of this study is to generate knowledge about how men handle adversity. By using aqualitative method, we conducted semi-structured interviews with four men, which gives us access totheir perspective on dealing with adversity. The results are then based on the men's responses to theinterviews and then analyzed on the basis of the theoretical frameworks SOC (sense of coherence) andIlleris theory of learning. The results show that men's ways of dealing with adversity vary, while it ispossible to distinguish factors that are common to all men. Social support and personal strategies arecommon factors, which recur to varying degrees in men's accounts of how they have dealt withvarious adversities. Despite the fact that social support is prominent in the collected interviewmaterial, three out of four men state that they do not turn to significant others when they feel theworst. The reason for this is not to strain the surroundings. Alcohol use is also to some extentprominent as a way of dealing with adversity in the past, but also as a continued approach inindividual cases. All of the men have found their adversity meaningful over time, and several describehow the event has been a reason to get involved in issues and events related to each adversity.Common to men was the view of adversity as two-dimensional, which means that an event can beperceived as challenging or faced with an event that is uncontrollable. The results also show adversityin which, on the one hand, something the individual is involved in, and on the other hand, anunforeseen event to which the individual is exposed.

Studiens syfte har varit att utifrån de centrala begreppen inom KASAM få en bild av hur personalen inom studenthälsan beskriver att deras arbete har påverkats under corona-pandemin. Hur beskriver personalen begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet i sitt arbete under corona-pandemin. Studiens metodologiska utgångspunkt är hermeneutisk kvalitativ ansats med semistrukturerade intervjuer. Det genomfördes sju intervjuer. Den valda teoretiska utgångspunkten i studien är Antonovskys (2005) teori om KASAM. Resultatet av studien visar att personalen på studenthälsan har genomgått förändringar under corona-pandemin i form av distansarbete, digitaliseringen samt ökad arbetsbelastning. De beskriver att de funnit situationen begriplig. Samtidigt framkommer det att arbetssituationen för studenthälsans personal har varit hanterbar och de har hanterat de förändringarna som de ställts inför. De har tagit lärdom av de förändringar som corona-pandemin ställt dem inför och utvecklat verksamheten efter detta och funnit meningsfullhet i det arbetet. Verksamheterna har utvecklats och gett det stöd som studenthälsans personal har behövt. Arbetet har anpassats efter de digitala verktygen som de haft tillgång till och de har funnit fördelar som bidrar till att de kommer att fortsätta denna utveckling.

Tema: Temaet for denne oppgaven omhandler hvordan opplevelse av mening i livet kan påvirke helse og livskvalitet. I denne sammenheng undersøkes det også hvordan aktiviteter i hverdagen og sosiodemografi kan virke inn i dette samspillet. Bakgrunn: Livskvalitet er et sammensatt begrep og det er fortsatt flere dimensjoner av dette som det kan være nyttig å utforske nærmere (Carlquist, 2015). Eudaimoniske teorier for livskvalitet tar utgangspunkt i fungering og aktivitet. I dette perspektivet av livskvalitet finnes både mening i livet og engasjement som viktige elementer (Ibid). Diskusjoner rundt opplevelse av mening i livet har lange tradisjoner i filosofien (Metz, 2007). I nyere tid har viktigheten av å finne mening i livet blitt løftet frem av blant andre Victor Frankl i årene etter andre verdenskrig. I våre dager kommer det stadig nye publikasjoner rundt eksistensiell helse og betydningen som mening har for helse og livskvalitet. I sammenheng med folkehelsevitenskap er temaet interessant på flere måter. For det første kan opplevelse av mening være viktig i seg selv. For det andre kan mening knyttes til livskvalitet. Livskvalitet er videre både en del av helsebregepet slik det er definert av WHO, og livskvalitet er en integrert del av folkehelsearbeidet. Mening kan også relateres til aktivitetsvitenskap, og gjennom å engasjere seg i meningsfulle aktiviteter i hverdagen kan dette være en god strategi for å fremme folkehelse. Metode: Metoden som brukes i denne oppgaven er lineær regresjonsanalyse i to trinn. Første trinn er en enkel bivariat regresjonsanalyse for å finne den totale prediktive effekten som mening kan ha på helse og livskvalitet. Deretter gjøres en multippel regresjon hvor også kontrollvariabler legges inn i modellen for å justere for eventuelle bakenforliggende effekter. De utvalgte kontrollvariablene er aktiviteter i hverdagen og sosiodemografiske variabler Data: Datagrunnlaget som er brukt i denne regresjonsanalysen er hentet fra Livskvalitetsundersøkelsen 2020. Dette er den første landsomfattende befolkningsundersøkelsen som spesifikt omhandler livskvalitet i Norge og dataene er som sådan unike. Datasettet er basert på svar fra cirka 17 000 respondenter i alderen fra 18 til 80+. Resultater og hovedkonklusjoner: Hovedfunn fra denne studien er at opplevelse av mening i livet kan være en sterk prediktor for helse og livskvalitet. Den statistiske sammenhengen viser høye positive regresjonskoeffisienter med p-verdier mindre enn 0.0005. Dette gjelder også etter at resultatene er justerte for kontrollvariablene. Videre kan mening også forklare en betydelig del av variansen for helse og livskvalitet. Resultatene vister sterke og signifikante verdier for sammenheng og dette er i samsvar med tidligere forskning. Det som er unikt for denne oppgaven er at datasettet som er brukt kommer fra en helt ny landsomfattende livskvalitetsundersøkelse gjort av SSB i 2020. Så vidt bekjent har ingen gått inn og analysert i detalj på sammenhenger mellom mening, aktiviteter og helseutfall fra datasettet tidligere. Forhåpentligvis kan resultatene fra denne oppgaven ha implikasjoner for folkehelsearbeid i Norge. Theme: The theme of this thesis deals with how the experience of meaning in life can affect health and wellbeing. In this context, it will also be investigated how activities in everyday life and socio-demographics can affect this interaction. The theoretical basis: Well-being is a complex concept and there are still several dimensions of this that it may be useful to explore further. Ever since the time of Aristotle, the concept of eudaimonic happiness has been prominent. Eudaimonic perspectives are based on functioning and activity. In this theory, there is both meaning in life and engagement as important elements. Theory of meaning in life and its significance for health outcomes has long traditions. In modern times, Victor Frankl raised this issue in the post-World War II era. It is now again relevant in our days with constantly new publications about existential health and the importance of meaning for health and well-being. In the context of public health science, the topic is interesting in several ways. First, meaning is related to well-being, which is both part of the health concept as defined by the WHO, and well-being is an integral part of public health. Meaning can be further related to occupational science, and by engaging in meaningful activities in everyday life, this can be a good strategy for promoting public health. Method: The method used in this thesis is linear regression analysis in two steps. The first step is a simple bivariate regression analysis to find the total predictive power that meaning can have on health and quality of life. Then a multiple regression is made where also control variables are entered in the model to adjust for any underlying effects. The selected control variables are activities in everyday life and socio-demographic variables. Data: The data basis used in this regression analysis is taken from the Statistics Norway national survey on Quality of Life, 2020. This is the first nationwide survey that specifically deals with well-being in Norway and the data are as such unique. The dataset is based on responses from approximately 17,000 respondents aged from 18 to 80+. Results and main conclusions: The main finding from this study is that the experience of meaning shows a large predictive power on health and well-being. This also applies after the results have been adjusted for the control variables. Furthermore, meaning can also explain a significant part of the variance for these outcome measures. These results are also in line with previous research. What is unique about this thesis is that the data set used comes from a completely new nationwide survey on quality of life conducted by Statistics Norway in 2020. As far as it is known, no one has analyzed in detail the connections between meaning, activities and health outcomes from this data set before. Hopefully, the results from this thesis can have implications for public health work in Norway. M-FOL

Studiens syfte är att med avseende på skönlitterär läsning undersöka relationen mellan inre och yttre motivation. För att samla in data genomfördes semistrukturerade intervjuer med sex verksamma svensklärare. Insamlat material analyserades dels utifrån en diskursanalys där lärarna resonerade om sin egen roll som motivationsfaktor, dels utifrån Deci och Ryans självbestämmandeteori och dess tillhörande begrepp självbestämmande, kompetens och meningsfullhet (2017). Resultatet visar att yttre motivationsfaktorer ofta är en förutsättning för att väcka elevernas inre motivation. Lärarna har en likvärdig syn på vad som ryms inom motivationsbegreppet men har olika syn på hur motivation skapas. Vidare visar resultaten att lärarna inte låter elevernasjälva välja vad de vill läsa (självbestämmande) men att detta inte har en negativ påverkan på elevernas motivation. Lärarna arbetar med att motivera eleverna och anpassa undervisningen utefter elevernas behov (kompetens) samt med att låta eleverna samtala om litteraturen (meningsfullhet).

Denna studie berör svar från fem fritidslärare angående deras arbetsuppgifter under skoltid. Dessutom svar från fyra rektorer på hur de ser på fritidslärarens roll och hur kompetens tas tillvara på under skoltid. Tidigare forskning som är med i denna studie, förklarar fritidshemmets utveckling genom historien samt hur utbildningen har förändrat kopplat till skolans utveckling. Fritidslärarens uppdrag under skoltid som kopplas till yrkeskompetens har varit och är fortfarande otydlig enligt tidigare forskning. Detta har bidragit till utformandet av syfte och frågeställningarna för denna studie. Syftet med denna studie är att tydliggöra vad en fritidslärare har för arbetsuppgifter under skoltid och om fritidslärare anser att det är meningsfulla uppgifter samt om rektorn tar vara på deras pedagogiska kompetens. Därtill skillnader och likheter i uppfattningen mellan fritids-lärare och rektorer angående vilka arbetsuppgifter en fritidslärare ska ha under skoltiden. För att nå detta har ett empiriskt material samlats in via semistrukturerade intervjuer med fritidslärare och rektorer både på plats och digitalt. Sedan har datamaterialet analyserats, kategoriserats och diskuterats utifrån syftets frågeställningar i relation till tidigare forskning. Resultatet tydliggör många av de vanligaste arbetsuppgifterna som fritidslärare har under skoltid, och hur dessa oftast bestäms i samråd med rektor. Studien visar även att fritidslärare anser att deras arbetsuppgifter under skoltid är meningsfulla, men, att de inte anser att arbetsuppgifterna utnyttjar deras kompetens fullt ut. Resultatet visar också på att många fritidslärare och en del rektorer anser att styrdokumenten från Skolverket som berör fritids-hemmet är otydliga i vad en fritidslärare ska göra under skoltid. Fördelar och nackdelar med otydligheten från styrdokumenten tas också upp. Slutligen tar studien upp att fritidsläraryrket har en lång väg att vandra för att kunna erhålla statusen som en profession.

Syftet med föreliggande studie var att undersöka om det fanns ett sambandet mellan KASAM kopplat till psykisk välbefinnande, som enligt teorin skulle kunna vara en positiv motståndskraft för individer att klara påfrestningar i livet genom hanterbarhet, begriplighetoch meningsfullhet. Syftet var även att se om det förekom fler faktorer som kunde habetydelse för relationen mellan KASAM och psykisk hälsa. Genom en kvantitativ enkätundersökning mättes den subjektiva psykiska hälsan med självskattningsformuläret GHQ-12 samt graden av KASAM med KASAM 29. Den rådande Coronapandemin gjorde även att kvalitativa frågor togs med och blev en del av undersökningen. Andra variabler som mättes var ålder, kön, civilstånd, yrke, sociala kontakter samt tro på högre makt. Resultatet av studien visade att KASAM hade en stark signifikant korrelation med psykisk välbefinnande (r = 0.690, p < .001) även när justeringar för ålder gjordes. Slutsatsen blev att KASAMskulle kunna ses som en hälsoförebyggande prediktor för upplevd hälsa och att ålder inte hade någon betydelse för relationen. Studien indikerade även på att leva i tvåsamhet skulle kunna ha en betydande roll för Känsla av sammanhang och det subjektiva välbefinnande.

Bakgrund: Årligen drabbas omkring 220–250 personer av Amyotrofisk lateralskleros. Det är en progressiv neurologisk sjukdom med avsaknad av botbara behandlingar som leder till förlamning av kroppens alla funktioner. Överlevnadstiden är uppemot 3 år efter insjuknandet. Neurologiska undersökningar, klinisk bild och uteslutande av andra neurologiska sjukdomar utgör grunden för fastställande av diagnosen. Således krävs djupare insikt i patienternas upplevelser inför, vid och efter diagnos för att säkerhetsställa god vård. Syfte: Syftet är att beskriva ALS-patienters upplevelser av att leva med diagnosen. Metod: Kvalitativ studie baserad på fem självbiografier med induktiv ansats. Självbiografierna är skrivna utifrån ALS-patientens egen upplevelse. Analysen är baserad på Granheim och Lundmans tillvägagångssätt av en kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Resultatet i studien visar individernas upplevda lidande i form av oro, chock, ilska och sorg samt meningsfullheten genom individernas upplevelser av att bibehålla kontrollen över sitt liv, hopp och att leva fullt ut trots ALS-diagnos. Slutsats: ALS-patienter upplevde starka känslor av att leva med diagnosen som sedan kom att påverka deras livskvalitet negativt. Sjuksköterskans förmåga att arbeta med vårdvetenskapen som grund är väsentlig för syftet att lindra lidande och är parallell med strävan efter att stötta individerna i att uppleva meningsfullhet. Genom att se livsvärlden, förstå lidandet och betydelsen av mening och sammanhang görs detta möjligt.

Arbete i vård och omsorg är alltid kopplad till människor som har olika diagnoser, funktionsnedsättningar eller som befinner sig i komplicerade livssituationer. Personalen arbetar med varierande målgrupper och behöver uppleva att deras arbete är meningsfullt. Därför anser författaren att det finns behov av att studera vad medarbetarna anser stimulerar dem till att utföra ett bra arbete. Det har valt att göra en kvalitativ studie genom att föra öppna intervjuer med sex personer, vilka jobbar inom vård och omsorg. Studiens syfte är att beskriva faktorer som medarbetare anser vara betydelsefulla för att känna stimulans i sitt arbete. I resultatet kan man se att deltagarna lägger fokus på vissa områden som de anser viktiga för att känna sig stimulerande: samarbete, förtroende, kompetens och utveckling, välfungerande relationer med chefen. I resultatdiskussionen framkommer också att individens personlighet som bland annat präglas av arbetslivserfarenhet, kultur, barndom, nationalitet, uppväxt avgör vad som kunna upplevas stimulerande i arbete. Studiens resultat kan bidra till fördjupade kunskaper om mångkulturella personalgrupper, skillnader i individens kapacitet och styrningens effektivisering.

En professionalisering och kommersialisering har skapat möjligheter för idrottsälskande atleter att försörja sig inom vissa sporter, på heltid eller deltid. Elitidrotten har dock en tendens att inte bli granskad närmare om det inte rör sig om prestations- eller idrottspsykologi. I denna studie ligger intresset i att belysa hur elitidrottare som har eller har haft elitidrotten som en arbetsplats faktiskt upplever sin tillvaro och dess livssfär. Fokus har legat på att identifiera hur elitidrottarna själva benämner att deras sociala fält ser ut, samt hur deras yrkesval har påverkat deras egen identitet. Detta förstås och tolkas genom det existenssociologiska perspektivet som har fungerat som glasögon och ramverk för hela studien och dess teorier och empiri som framkommit. En del av studien blir således även att analysera den empirin som belysts, för att förstå hur elitidrottare skapar det som existenssociologiska perspektivet kallar för meningsfullhet. Resultatet i studien har påvisat att det finns många olika aspekter som behöver tas hänsyn till för att förstå hur elitidrotten kan forma dig som person. Men en central del som varit återkommande är det överhängande prestationskrav som elitidrottare ständigt lever med. Genom detta har det visat sig att elitidrottares livssfär, identitet och meningsskapande tagit olika inriktningar. Att den ena upplevelsen inte är den andra lik.

Kraven på en likvärdig förskola med hög kvalitet, och därmed förskollärare med hög kompetens, har ökat och dessa krav kan upplevas överväldigande om inte rätt förutsättningar ges. En förutsättning för hög kvalitet i förskolan är kompetensutveckling. Därför riktades denna studie mot förskollärares syn på förutsättningar för kompetensutveckling och specialpedagogens roll i detta arbete. I denna kvalitativa studie har åtta förskollärare intervjuats och dess resultat har sedan analyserats med hjälp av teorin om KASAM. I studiens resultat framträdde förutsättningar såsom den egna viljan, tid, en stabil arbetssituation och att lära på olika sätt, som väsentliga för att förskollärarna skulle kunna öka sin kompetens med hjälp av kompetensutveckling. Dock fanns det ibland brister i dessa förutsättningar, vilket förskollärarna menade kunde innebära dåligt mående och att energi då kan saknas för att kunna ägna sig åt kompetensutveckling och förändringsarbete. De såg också olika på huruvida de själva hade möjlighet att påverka förskolans faktiska förutsättningar. Vidare bör specialpedagogen enligt studiens resultat vara lyhörd, delaktig och närvarande i verksamheten, för att kunna vara den stimulans som krävs för att en kompetenshöjning ska kunna ske.

Denna studie syftar till att förstå hur gymnasieelever på de yrkesförberedande program ser på det gymnasiegemensamma ämnet Svenska vadgäller innehåll och form, samt vilka faktorer som påverkar deras känsla av motivation och delaktighet. Genom semistrukturerade intervjuer gavs fem gymnasieelever ur årskurs 1 och årskurs 2 möjlighet att dela med sig av sina erfarenheter. Detta material har sedan analyserats tematiskt utifrån forskning kring motivation och sammanhang samt tidigare forskning om elevperspektiv på undervisningen. Resultatet sammanfattas i fyra olika områden utifrån följande begrepp: motivation, begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet. Studien visar att när undervisningen utformas på ett transparent sätt utifrån dessa begrepp, ökar elevernas motivation inför kunskapsinhämtningen vilket leder till en djupare förståelse för deras eget lärande men även förståelsen för vikten av att kunna analysera på ett djupare plan utifrån andra individers begreppsvärld. Resultatet visar även att det i första hand är den inre motivationen som eleverna anger som faktor när de resonerar kring den egna motivationen.

Vi har uppmärksammat att TAKK (Tecken som Alternativt och Kompletterande Kommunikation) används i förskolans verksamhet i begränsade situationer och att förskollärare har olika kunskap och erfarenheter av TAKK som metod. Forskning visar att TAKK gynnar alla barns språkutveckling och bör användas genomgående i förskolans verksamhet. Utifrån forskningen vill vi få en ökad förståelse för förskollärares syn på TAKK. Studien är en kvalitativ undersökning där vi har genomfört fyra semistrukturerade intervjuer för att ge svar på studiens syfte som är att undersöka förskollärares syn på hur TAKK används i förskolans verksamhet. I studien används ett relationellt och kategoriskt perspektiv, tydliggörande pedagogik samt begreppet KASAM (Känsla Av SAMmanhang) som används som teoretisk resurs för att analysera empirin. Resultatet visar på förskollärares olika tankar och upplevelser med TAKK som ett kommunikativt verktyg i verksamheten. Studiens slutsatser är att förskollärarna strävar efter att använda TAKK i alla situationer och att det finns en medvetenhet kring användandet av TAKK i förskolans vardag. Det anses dock som en utmaning att använda TAKK i förskolans verksamhet och tenderar att endast användas i styrda situationer. Den språkliga miljön anses gynnas av TAKK men det krävs att det genomsyrar verksamhetens och arbetslagets gemensamma arbete och mål.

Syftet med studien var att belysa olika aspekter av arbetsglädje för anställda inom människovårdande yrken. För att få svar på studiens syfte genomfördes semistrukturerade intervjuer med anställda inom människovårdande yrken i offentlig sektor. Studien har sin utgångspunkt ur KASAM- teorin, som är en förkortning av känsla av sammanhang.Reesultatet visar att arbetsglädjen för anställda i människovårdande yrken påverkas av flera delar , de organisatoriska förutsättningarna , det kolligiala stödet och att få göra skillnad för tredje person.Studiens resultat visar också att känsla av sammanhang har betydelse för arbetsglädjen för den anställda inom människovårdande yrken.

Med vår undersökning vill vi fördjupa förståelsen för medarbetares psykologiska och sociala upplevelser av distansarbetet till följd av Covid-19. För att genomföra detta görs en fördjupad analys av upplevelser av medarbetares balans mellan arbete och privatliv, vidare analyseras respondenternas upplevelser av begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet utifrån Antonovskys (2005) KASAM-begrepp samt medarbetarnas upplevelser av krav, kontroll och socialt stöd enligt Karasek och Theorells (1990) modell. I och med den rådande Covid-19 pandemin har många i hög utsträckning tvingats arbeta på distans hemifrån vilket gör det intressant att undersöka hur det påverkar anställdas mående avseende psykosociala aspekter i arbetet. Den teoretiska referensramen ligger till grund för tolkning och analys av det empiriska materialet, som har samlats in genom tio intervjuer med medarbetare på olika företag inom tjänstesektorn. Resultatet visar på att medarbetare generellt har positiva upplevelser av distansarbetet i sig genom att det ökar flexibilitet, effektivitet och beslutsbefogenheter samt att det finns tillgång till socialt stöd. Det finns en förståelse för arbetssituationen som sådan och att distansarbetet är nödvändigt i dagens situation. Negativa aspekter är däremot att respondenterna saknar social uppskattning då det digitala stödet endast upplevs som ett substitut, en aspekt som ofta påverkar medarbetarnas motivation. Detta gör även att arbetsbelastningen kan uppfattas som tyngre. Sfärerna för privatliv och arbete påverkar varandra i båda riktningar, även om privatlivet störs av arbetet i något större utsträckning än den motsatta. Utmärkande är att våra respondenter är eniga om att distansarbetet är här för att stanna, åtminstone två till tre dagar i veckan.

Bakgrund: Digitaliseringen är ett aktuellt fenomen som förändrar samhället, organisationer och hur människor organiserar sig och lever sina liv. När digitalisering förändrar organisatoriska processer och det sätt människor arbetar suddas gränserna mellan arbete och det övriga livet allt mera ut. För att hantera denna förändring behöver organisationer ett kollektivt initiativtagande där relationer mellan medarbetare, ledare och chefer måste hanteras, något som i en svensk kontext kallas medarbetarskap. Den digitala omställningen har accelererat till följd av Covid-19 pandemin där en omväxling till digitala hjälpmedel tagit plats. Uppfattningar om digitaliseringen kan anses vara positivt eller negativt för medarbetare är delade. Det finns en viss avsaknad av forskning inom medarbetarskap, synnerligt i en mer modern och digitaliserad kontext. Med mer digitaliserade organisationer finns det fortfarande frågetecken kring medarbetarskapet. Detta skapar ett intresse att undersöka medarbetares upplevelser av medarbetarskap i en digital arbetsmiljö. Problemformulering: PF1: Hur upplever medarbetare medarbetarskapet i en digitaliserad arbetsmiljö? PF2: Vilken betydelse har den digitaliserade arbetsmiljön för medarbetarnas upplevelse av engagemang och meningsfullhet? Syfte: Studiens syfte är att undersöka medarbetares upplevelser för att skapa en utökad förståelse kring medarbetarskap i en digital arbetsmiljö samt betydelsen detta har för engagemang och meningsfullhet. Metod: Då syftet med studien är att undersöka upplevelser har en kvalitativ undersökningsmetod använts. Detta har skett genom sju semistrukturerade digitala intervjuer med medarbetare från både privata och offentliga organisationer med hjälp av Zoom och Microsoft Teams. Resultat: Majoriteten av medarbetarna upplevde en effektivisering av arbetet och ett ökat deltagande, men till en förlust av den sociala kontakten. Det fanns även inslag av att den digitala arbetsmiljön skapat koncentrationssvårigheter och störningsmoment vilket minskar engagemanget. Medarbetarna upplever att arbetsuppgiften i sig, gemenskap och samhällsnytta är vad som ger arbetet mening. Den digitala arbetsmiljön underlättar vardagspusslet men till en bekostnad av förlorad social kontakt som upplevs minska meningsfullheten hos medarbetarna. Slutsats: Slutsatsen för studien är att upplevelsen medarbetarskapet i den digitala arbetsmiljön är skild, vilket kan liknas med ett tveeggat svärd. Den digitala arbetsmiljön för med sig såväl positiva inslag, som effektivisering och ökat deltagande, och negativa inslag som försämrad kommunikation och gemenskap. Betydelsen av engagemang och meningsfullhet är fortsatt stor men studien framhäver samtidigt vikten av att beakta gemenskap och samarbete för ett konstruktivt medarbetarskap i en digital arbetsmiljö. Background: Digitalization is a contemporary phenomenon that is changing how the society, organizations and people live their lives and organize themselves. When digitalization changes organizational processes and the way people work, the boundaries between work and the ‘rest of life’ are being erased. To handle this change, organizations need a collective initiative where relationships between employees, leaders and managers must be handled, which is something that is called employeeship in a Swedish context. The digital transition has been accelerated as a result of the Covid-19 pandemic, where a major shift to digital tools has taken place. Employees' conceptions about digitalization are divided and can be considered both positive and negative. There is a certain lack of research in employeeship, especially in a more modern and digitized context. With more digitized organizations, there are still questions about how it affects the employeeship. This creates an interest in examining employees' experiences of employeeship in a digital work environment. Research questions: RQ1: How do employees experience employeeship in a digital work environment? RQ2: Which importance does the digital work environment have for employees’ experience of commitment and meaningfulness? Purpose: The purpose of the study is to examine the meaning of employeeship in a digital work environment and value the importance of engagement and meaningfulness to gain an enhanced understanding. Method: Since the purpose of the study is to examine experiences a qualitative methodology has been used. This has been done through seven semi-structured digital interviews with employees from both private and public organizations through Zoom and Microsoft Teams. Results: A majority of employees experienced an increase in effectiveness and participation, however they also experienced a loss of social contact with their colleagues. A tendency of increased difficulties of concentration and new distractions was embossed when working in a digital work environment which lowered their commitment. Employees experienced meaningfulness from work duties, fellowship and contributing to society. The digital work environment eases the puzzle of everyday life however at a cost of lost social contact which employees experienced reducing the meaningfulness of work. Conclusion: The conclusion of the study is that the experiences of employeeship in a digital work environment are different and can be described as a double-edged sword. The digital work environment brings positive elements, such as efficiency and increased participation, as well as negative elements of impaired communication and fellowship. The importance of commitment and meaningfulness remains great, but the study also emphasized the importance of considering fellowship and cooperation for a constructive employeeship in a digital work environment.

Syftet med studien var att undersöka sambandet mellan upplevelsen av meningsfullhet och olika typer av sociala interaktioner hos personer med beviljad insats i form av hemtjänst eller särskilt boende. Vi valde att genomföra en kvantitativ tvärsnittsstudie där pappersenkäter delades ut till personer som var 65 år eller äldre. Totalt deltog 130 respondenter. Empirin analyserades med linjär regression och resultatet tolkades med hjälp av Collins teori om interaktionsritualer och emotionell energi. Våra resultat visade att det fanns fyra faktorer som har ett samband med hur respondenterna skattade sin upplevelse av meningsfullhet i vardagen. Tre av fyra faktorer innefattade sociala interaktioner mellan respondenten och personal medan den fjärde rör familj, vänner och andra personer. Faktorerna benämndes bemötande från personal, stöd från familj, vänner och andra, fika med personalen på särskilt boende samt när personalen har tid att stanna. Resultaten kan bidra till vidare utvecklingsmöjligheter på flera samhällsnivåer samt vara intressanta för vidare forskning som kan visa på kausala samband då vår studie tyder på att det med små medel går att öka upplevelsen av en meningsfull vardag hos äldre personer. Det är också av vikt för personer som jobbar inom äldreomsorgen att förstå att dessa förhållandevis små faktorer har ett betydande samband med hur äldre personer uppfattar meningsfullhet i sin vardag. The purpose of this study was to investigate the connection between the experience of meaningfulness and different types of social interactions among people with granted service of home care or nursing home. We chose to do a quantitative cross-sectional study with surveys that were handed out to people 65 years or older. The total amount of respondents was 130. The empirics was analyzed with linear regression and the results were interpreted with support of Collins theory of interaction rituals and emotional energy. Our results show that there are four factors that have a connection with how the respondents estimated their experience of meaningfulness in their daily lives. Three out of four factors included social interactions between the respondent and the caring staff while the fourth factor concerned family, friends and other people. The factors are called refutation from the staff, support from your family, friends and others and when the caring staff has time to stay for a while. The results can contribute to further development opportunities on several levels and could be interesting for future research that could show causal relationship implying that the experience of meaningful daily living can increase with small measures among elder people. It is also important that people working in elder care understand that these relatively small factors have a significant connection with how older people perceive meaningfulness in their everyday lives.

Meaningfulness – a matter of student´s participation and influence in activities in the schoolyard? According to the compulsory school curriculum Lgr 11 (Skolverket 2019), leisure – time centers must conduct teaching that is based on the student´s own interests and needs, to give them a meaningful leisure time. The school´s governing document also states that students have the right to participate and have influence over their stay in its various activities, and that students must be educated to be able to become democratic citizens. In cases where the leisure – time center doesn´t translate the theory into practice, where the intentions of the curriculum do not become at real influence and participation for the students, a gap i created between the educator´s child perspective and the child´s (student´s) own perspective. This can have consequences when it comes to what the various parties regards as meaningful, but can also create the image of sham democracy. Our study wants to shed light on the significance of the gap between the different perspectives, in relation to the concepts of meaningfulness and participation in the leisure activities that take place on the schoolyard. The intention is to examine student´s own experiences as well as which other factors on the yard that can also affect them.Previous research shows that the design of schoolyards and what is available in its environment, can affect student´s experiences of their stay there. At the same time, students are rarely given any opportunity to be involved to influence the design through participation in decisions. This is confirmed in our study. The research also highlights how continuously and actively implementation of democratic values in leisure – time center is of importance for students to fully understand their rights. In our empirical study, we chose the Walk & talk method to bring light to the children´s perspectives and also a small survey with relevant educators to be able to compare the results from their child perspectives. The answer and conclusions we have reached confirm previous research and show the importance of safeguarding student´s rights in the form of participation and influence and that these are complied with in practice. Meningsfullhet – en fråga om elevers delaktighet och inflytande i aktiviteter på gården? Enligt grundskolans läroplan ska fritidshemmen bedriva en undervisning som utgår från elevernas egna intressen och behov för att ge en meningsfull fritid (Skolverket 2019). Skolans styrdokument säger också att eleverna besitter rättigheter att själva vara delaktiga och ha inflytande över sin vistelse i dess olika verksamheter, samt att eleverna ska fostras till demokratiska medborgare. I de fall där verksamheterna inte omsätter teorin i praktik, där läroplanens intentioner inte blir till reellt inflytande och delaktighet för eleverna, skapas ett glapp mellan pedagogers barnperspektiv och barns (elevers) perspektiv. Detta kan ge konsekvenser när det kommer till vad de olika parterna anser meningsfullt men kan också skapa bilden av skendemokrati. Studien vill belysa vilken betydelse glappet mellan de olika perspektiven har, i relation till begreppen meningsfullhet och delaktighet i de fritidsverksamheter som sker på skolgården. Avsikten är att undersöka elevernas egna upplevelser och erfarenheter tillika vilka övriga faktorer på (skol)gården som också kan påverka dem.Tidigare forskning visar att utformningen av gårdarna och vilka erbjudanden som finns i dess miljö, kan påverka elevernas upplevelse av sin vistelse där. Samtidigt ges sällan eleverna någon möjlighet att vara med och påverka utformningen av dem genom delaktighet i besluten, Detta bekräftas i vår empiriska studie. Forskningen lyfter också fram vikten av att fritidshemmens verksamhet kontinuerligt och aktivt implementerar de demokratiska värderingarna i praktiken för att de ska ha reell betydelse för eleverna. I studien valde vi walk and talk- metoden för att på så sätt lyfta fram barnens perspektiv och en mindre enkät med berörda pedagoger för att kunna jämföra resultaten ur deras barnperspektiv. De svar och slutsatser vi kommit fram till bekräftar tidigare forskning samt visar på vikten av att värna elevers rättigheter i form av delaktighet och inflytande och att dessa efterlevs i praktiken.

Studiens syfte är göra en stilanalys på ord, sats- och meningsnivå. Vidare är syftet även att undersöka vilken information en kvantitativ stilistisk analys kan ge läraren om elevens skrivande. För att uppnå syftet har tio argumenterande texter från årskurs 6 analyserats på ord- sats- och meningsnivå. I studiens undersökta texter, argumenterande texter, visas det att texter som har en nominalkvot under 1,0, exempelvis elevtext C med en nominalkvot på 0,7, behöver träna på att skriva mer avancerat. Andelen långord, ord som är längre än sex bokstäver i en text, spelar också roll för kvaliteten i en text. Detta visas i min studie genom elevexemplen C och D. Elev D har färre löpord än elev C men fler långord, vilket visar på ett mer avancerat skrivande. Analysen på sats- och meningsnivå i den undersökta studien visar att elevers användning av skiljetecken var låg, eleverna använde för få syntaktiska meningar och många vardagliga bisatser. Genom att lärare gör en stilistik analys kan de få information om elevtexternas kvalitet samt vad eleverna behöver utveckla i sitt skrivande. Den stilistiska analysen visar om eleven har skrivit en vardaglig eller en avancerad text, om ordvariationen i texten, om en text är skriven med nominalstil eller verbal stil och om elevernas texter består av grafiskt eller syntaktiskt skrivna meningar.

Svenska elever känner ofta oro och ångest i samband med prov- och bedömningssituationer i ämnet matematik. Syftet med denna studie är att berika och skapa kunskap om vad flickor och pojkar i årskurs 9 känner vid provsituationer och bedömningssituationer i ämnet matematik. Studien har genomförts genom att 81 elever på två olika skolor har besvarat en enkät med frågor kring deras erfarenheter av prov- och bedömningssituationer i ämnet matematik. Det insamlade materialet analyserades utifrån studien teoretiska utgångspunkt, KASAM, och redovisas i tre teman: Begriplighet och provsituationer i matematik, Olika sätt att hantera känslan vid prov i matematik och Meningsfullhet och elevers kunskaper. Studiens resultat visade att många elever upplever en oro i samband med prov- och bedömningssituationer i matematik. Detta är särskilt tydligt hos flickor. Lärare och speciallärare har en viktig roll för att motverka matematikångest och provångest hos eleverna. Om man anpassar prov- och bedömningssituationer, varierar undervisningen och använder sig av olika bedömningsformer kan matematik- och provångest minskas. Genom att variera och anpassa undervisningen och bedömningssituationer kan man skapa en trygg lärmiljö som känns meningsfull och begriplig för eleverna och då får eleverna större möjlighet att kunna hantera de utmanande situationer de hamnar i.

I denne oppgaven rettes søkelyset på eldre menneskers liv og deres kilder til mening. En sterk vekst i antall eldre i årene som kommer øker behovet for kunnskap om hvordan kirken kan bidra til å møte eldre menneskers behov for omsorg og fellesskap, og bidra til å skape en meningsfull hverdag for eldre. Avhandlingen har følgende problemstillinger: Hva kjennetegner kilder til mening i eldre menneskers liv og hvilken betydning har disse kildene til mening i deres hverdag? Videre spør jeg: Hvilke diakonale utfordringer og mulighetsrom representerer eldre menneskers kilder til mening? I forskningsoppgaven er hovedvekten lagt på Tatjana Schnell sin teori om mening i livet og hennes 26 kilder til mening gruppert i fem dimensjoner. I tillegg ser jeg det som betydningsfull å se datamaterialet i lys av det diakonale perspektivet, Seeking Conviviality; liv i mangfoldige fellesskap, da det kan gi en tilleggsdimensjon til meningsteori og belyse hvilke diakonale utfordringer og mulighetsrom kilder til mening representerer. Oppgaven er basert på kvalitativ forskningsmetode med semistrukturerte intervjuer med åtte hjemmeboende eldre mennesker i egne selveide boliger eller seniorboliger. I materialet kommer det frem at familie, venner, sosiale og religiøse fellesskap, helse og frihet er viktige kilder til mening og har stor betydning for meningsfullhet i eldre menneskers liv. Når helsen svikter eller tap av samlivspartner oppstår medfører det ofte tap av flere kilder til mening, noe som kan føre til ensomhet og depresjon. Diakonien kan møte dette ved å bygge mangfoldige fellesskap i samarbeid med lokalsamfunnet, og skape sammenhenger med de forskjellige livsmiljøene til mennesker utenfor kirken – en slags utenfra og inn-tilnærming. Mangfoldige fellesskap er tuftet på anerkjennelse for den man er, og tilstedeværelse med de muligheter og behov man har uansett alder. Diakoniens oppgaver er å være til stede der hvor få eller ingen bryr seg, hjelpe mennesker til å leve meningsfulle liv tross smerte og lidelse og være en medvandrer og brobygger hvor man går sammen.

Den höga belastningen på skolpersonal och hur deras arbetsmiljö påverkar dem är något flera är medvetna om men som är svår att hantera och veta vad man ska göra åt. Tidigare forskning visar hur lärares undervisning påverkades av deras mående i förhållande till arbetsmiljö. Vi valde att fokusera på fritidspersonalens arbetsmiljö både fysiskt och psykiskt, ett område som det finns mindre forskning kring. Vi valde att undersöka skolor från så likvärdiga områden som möjligt och valde att avgränsa oss till skolor från särskilt utsatta områden. Syftet är att synliggöra den upplevda arbetsmiljön bland fritidspersonalen och hur den påverkar deras fritidspedagogiska verksamhet. Vidare vill vi få en inblick i hur det kan se ut, få fler att öppna ögonen och bli mer medvetna om hur fritidslärarens uppdrag ser ut och hur det påverkas av den rådande arbetsmiljön. I synliggörandet av arbetsmiljön valde vi att sätta den i perspektiv till KASAM-modellen av Aaron Antonovsky, som bygger på tre komponenter, begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet. Tre komponenter som, enligt Antonovsky (2005), tillsammans skapar en känsla av sammanhang på våra arbetsplatser men också i livet. Tillsammans med KASAM kommer vi använda oss av begrepp som presenteeism, vilket är en person som går till jobbet trots dålig hälsa och hur presenteeism kan påverkas av andras absenteeism (frånvaro). Genom kvalitativa intervjuer och kvantitativa enkäter från fritidspersonal på skolor i särskilt utsatta områden har vi fått fram ett resultat som visar hur fritidspersonalens upplevda verklighet har liknande fysiska och psykosociala arbetsmiljöer, med påverkan av negativ stress.

Bakgrund: Personer med demenssjukdom påverkas och är känsliga för sin omgivning och hur den är utformad. En rörig och orolig miljö kan ha negativa inverkan på dessa personers hälsa jämtemot en miljö som är anpassad och rogivande. Miljön kan användas som en resurs i vårdandet och kan då bidra med hälsofrämjande effekter för människan. Problem: Tidigare forskning har fokuserat på personer med demenssjukdom och deras upplevelser av miljön. Forskning kring vårdares upplevelser av utomhusmiljöns inverkan på personer med demenssjukdom är dock mindre beforskad. Som vårdare är det betydelsefullt att få kunskap om utomhusmiljöns inverkan på personer med demenssjukdom och därigenom förhindra ytterligare lidande för dessa personer. Syfte: Var att beskriva vårdares erfarenheter av utomhusmiljöns inverkan på personer med demenssjukdom. Metod: Allmän litteraturöversikt innehållande tolv vårdvetenskapliga artiklar, sex mixad metod, fyra kvalitativa och två kvantitativa artiklar. Resultat: Fyra kategorier identifierades som hade betydelse för vårdares erfarenheter av utomhusmiljöns inverkan på personer med demenssjukdom. Dessa kategorier var: gemenskap, inverkan på fysisk hälsa och kognition, inverkan på välbefinnande och meningsfullhet. Vårdare erfor att utomhusmiljöns inverkan på personer med demenssjukdom ofta hade en positiv inverkan, dock kunde även utomhusmiljön skapa negativa upplevelser. Slutsats: Utomhusmiljöns positiva inverkan på personer med demenssjukdom bör användas som en hälsofrämjande resurs. Background: People with dementia are sensitive and easily affected by their environment and how it is designed. A messy and uneasy environment can have a negative impact on health compared to an environment that is adapted and calming. The environment can be seen as an important tool when caring for people and has a health-promoting effect. Problem: Previous research has focused on people with dementia and their experiences of the environment. Research on caregivers’ experiences of the outdoor environment's impact on people with dementia is limited and needs to be examined further. It is important as a carer to gain knowledge about the impact of the outdoor environment on people with dementia and thereby prevent them from further suffering. Aim: To describe caregivers' experiences of the impact of the outdoor environment on people with dementia. Method: A literature review containing twelve care science articles, six articles were of mixed method, four were qualitative and two were quantitative. Results: Four categories were identified that were of significance in caregivers’ experiences of the impact of the outdoor environment for people with dementia. These categories were: community, meaningfulness, impact on physical health and cognition and impact on well-being. Caregivers experienced that the impact of the outdoor environment on people with dementia often had a positive impact, however, the outdoor environment could also create negative experiences. Conclusion: The positive impact of the outdoor environment on people with dementia should be used as a health-promoting resource.

Syftet med detta examensarbetet har varit att undersöka lärares syn på motivationens betydelse för elevernas skrivande inom svenskämnet i årskurs 1-3. Vi har utgått från två frågeställningar: På vilka sätt arbetar lärare i årskurs 1-3 för att motivera sina elever i skrivande inom svenskämnet? och Vilka möjligheter och svårigheter ser lärarna med att motivera eleverna till skrivande?Vi har genomgående i arbetet utgått från det sociokulturella perspektivet samt begreppen motivation, stöttning/scaffolding, literacy, skrivande och self-efficacy - självtillit. Vidare har vi använt oss av kvalitativa intervjuer för att samla in empiri och således kunna besvara arbetets forskningsfrågor. Studiens sex informanterna kommer från två olika skolor och är alla behöriga och verksamma lärare i årskurserna 1-3. Empirin som samlats in och sammanställts har analyserats och bearbetats utifrån Braun och Clarkes (2006) modell för tematisk analys.Resultatet visar på att det finns ett flertal olika arbetssätt, strategier och metoder för att öka elevers motivation till skrivande. Alla lärare som deltagit i studien arbetar främjande på olika sätt för elevernas skrivglädje och motivation. De teman som vi funnit är betydelsen av inre motivation, digitaliserings betydelse, synliggörande av lärandemålen, interaktions betydelse och betydelsen av meningsfulla sammanhang. Studiens allomfattande slutsats visar på att lärare behöver arbeta på sätt som intresserar elever till skrivande och ge sina klasser möjligheten att arbeta tillsammans som aktiva deltagare i sitt lärande.

Bakgrund: Kronisk sjukdom är den ledande dödsorsaken bland individer världen över varav hjärt-kärlsjukdom, cancer, diabetes och kroniska lungsjukdomar är de dominerande. Att leva med kronisk sjukdom erfordrar en livslång behandling av förändrade levnadsvanor. Hälsa och välbefinnande utesluter inte sjukdom, för kroniskt drabbade innebär det att förhålla sig till sin livssituation. Subjektiva och objektiva emotioner är en stor del bland individers vardag och orsakar ett lidande. Hos hälso- och sjukvården föreligger det ett ansvar att främja hälsa, lindra lidande och förebygga sjukdom bland individer med kronisk sjukdom. Syfte: Att belysa individers upplevelser av att leva med kronisk sjukdom. Metod: En litteraturöversikt där datamaterialet består av tio kvalitativa artiklar ur ett patientperspektiv. Resultat: Resultatet identifierar två huvudteman; behov av ett stödjande nätverk och kronisk sjukdom i vardagen samt sju underteman; vikten av ett betryggande och socialt stöd, en förtroendefull vårdrelation, kunskap och information vid sjukdomshantering, att finna balans vid upprätthållandet av levnadsvanor, när sjukdomen är under progression, avsaknad av en meningsfull vardag och existentiell rädsla. Konklusion: Individer med kronisk sjukdom upplever ett dagligt och påtagligt livslidande. Individer bör ses ur ett helhetsperspektiv där hälso- och sjukvården skall utgå från en personcentrerad- och individanpassad vård.

Studien ämnar undersöka sambandet mellan paranormal tro och välbefinnande, något tidigare forskning nedprioriterat för att istället fokusera på vad som predicerar paranormal tro. Forskning tyder på positiva hälsoeffekter av religiös tro, samt ger svaga indikationer på att samma kan gälla andra former av paranormal tro. Studiens frågeställningarna ämnar att undersöka ifall bakgrundsvariabler och dimensioner av paranormal tro relaterar till välbefinnande. Deltagarna bestod av 138 individer och data samlades in via enkäter. En Pearsons korrelationsanalys visade att utbildning samt civilstånd hade positiva samband med samtliga dimensioner av välbefinnande, övriga bakgrundsvariabler uppvisade samband med minst en dimension. Paranormal tro tenderade att korrelera negativt med välbefinnande, mest framträdande i dimensionen fysiskt välbefinnande. En hierarkisk regressionsanalys visade att bakgrundsvariablerna signifikant kunde förklara varians i kriterievariablerna, detsamma gällde dock inte för dimensionerna av paranormal tro. En svaghet med studien gäller val av deltagare, framtida forskning med mer jämförbara urvalsgrupper föreslås.

SYFTE: Hälsa är ett begrepp som Världshälsoorganisationen (WHO) definierar som ”ett tillstånd av fullständigt fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande”, i denna studie fokuseras det på välbefinnandet i samband med fysisk aktivitet inom lagidrott. Att prata om muskelbristningar eller belastningsskador är accepterat men ångest och depression är tabu. Syftet i detta arbete är att ta reda på om idrotten påverkar välbefinnandet hos kvinnliga lagidrottare i södra Skåne utifrån tre olika idrotter (fotboll, innebandy och handboll). Detta genom att förhålla sig till Antonovskys tre centrala begrepp för känsla av sammanhang vilka är begriplighet, meningsfullhet och hanterbarhet. ● Frågorna som ställdes utifrån syftet var: (1) Vad påverkar välbefinnandet i samband med lagidrott? (2) Hur ser skillnaderna ut gällande välbefinnandet idrotterna emellan? METOD: För insamling av data har en kvantitativ metod genom enkätundersökning används. Totalt inkom 60 svar varav 6 stycken bortfall. Enkätformuläret som besvarades var en omgjord version av originalet KASAM-29 där frågorna modifierats om för att passa både syfte och målgrupp. Frågorna var uppdelade i tre olika kategorier, begriplighet, meningsfullhet och hanterbarhet. KASAM-värde hade lägsta värde 0 och högsta 96, dessa värden speglar den känsla av sammanhang som de kvinnliga idrotterna upplever i sin idrott. Programmet Excel användes för att bearbeta data. RESULTAT: Resultaten sett till enbart medelvärdena visar en jämn fördelning mellan begreppen och idrotterna men skiljer sig på fler håll idrotterna emellan. Det totala medelvärdet för de olika idrotterna var innebandy: 63,56, fotboll: 61,76 och handboll: 57,4. Fotbollsspelarna och innebandyspelarnas medelvärde speglar varandra genom begreppen medan handbollsspelarna till mesta dels ligger lägre i alla begrepp. Men inga av de presenterade resultaten visar någon statistisk signifikant skillnad då p= större än 0,05. SLUTSATS: Det som påverkar de kvinnliga lagidrottares känsla av sammanhang är främst begreppet meningsfullhet. Relationen till lagkamraterna och motivationen till sin idrott höjer även det KASAM-värdet hos alla deltagande respondenter. Nyckelord; Begriplighet; Hanterbarhet; KASAM; Kvantitativ; Kvinnliga lagidrottare; Meningsfullhet; Välbefinnande. Abstract The purpose of this study is to investigate whether team sports have an impact on female athletes' well-being. This study has its starting point in Antonovskys salutogenic theory and the three concepts in SOC (Sence of coherence) which is comprehensibility, manageability and meaningfulness. Research has shown that physical activity can have both positive and negative affect to the well-being. Team sports usually have a positive impact on the well-being. This study´s approach is quantitative and 60 female athletes in Skåne answered the questionnaire. The results show that team sports have a positive effect on the mental health and meaningfulness has had the most positive affect in terms of the relationship with team mates as well as ones motivation regarding the sport. Key words: Comprehensibility; Female team athletes; Manageability; Meaningfulness; SOC; Well-being; Quantitative.

Studiens syfte är att finna hur man arbetar inom grundsärskolan och gymnasiesärskolan med att synliggöra lärandet för eleverna och bedöma vart eleverna befinner sig kunskapsmässigt. Frågeställningarna behandlar vilka metoder speciallärare och specialpedagoger använder för att synliggöra lärandet samt vilka metoder som används för att bedöma vart eleven befinner sig kunskapsmässigt och vilka metoder lärarna använder för att göra lärandet meningsfullt, hanterbart och begripligt. Kvalitativ metod i form av webbenkäter har använts för insamling av empirin. Den teoretiska ansatsen KASAM har använts för att analysera resultatet. Resultatet visar på att den metod som lärarna använder mest för att synliggöra lärandet för sina elever är genom muntlig återkoppling. Den metod som lärarna använder sig mest av för att ta reda på var eleven befinner sig kunskapsmässigt är samtal med kollegor. För att göra lärandet hanterbart, begripligt och meningsfullt så tar lärarna reda på vilken lärmetod som passar bäst för eleven, utgår från elevens intresse och har en tydlighet kring mål och syfte med undervisningen. Resultatet visar också på likheter och skillnader i valda metoder för de elever som läser ämnesområde kontra de som läser ämne. Studiens specialpedagogiska implikationer är att ge tips på goda exempel om metoder för bedömning och synliggörande av lärande. Resultatet bidrar till förslag för fortsatt forskning kring effekten av beprövade metoder., The purpose of this study is to find out best practices for teachers within the compulsory special school and the upper secondary special school in Sweden. The goal is to make the learning visible for the pupils and to assess where the pupils are in terms of knowledge. The study addresses what methods special teachers and special educators use to make the learning visible, to assess where the pupil is in terms of knowledge and what methods teachers use to make learning meaningful, manageable and understandable. Qualitative method in the form of web surveys has been used to gather empirical data. The theoretical approach KASAM has been used to analyze the results. This reveals that the method most teachers use to make the learning visible to their pupils is through oral feedback. The method that teachers use most often to find out where the pupil is knowledgeable is talking to colleagues. In order to make learning manageable, understandable and meaningful, the teachers choose learning method best suited for the pupil based on the pupils interest and have a clear focus on the goals and purpose of the teaching. The result also shows similarities and differences in selected methods for the pupils who read the subject area versus those who read the subject. The study's special educational implications are to give tips on good examples of methods for assessing and making visible learning. The result contributes to proposals for further research on the effect of tried and tested methods.

Idag är det generella kravet för inträdet på arbetsmarknaden minst en gymnasieexamen, trots detta visar statistik på att flertalet unga personer hoppar av sin skolgång. Att göra ett skolavhopp kan ge konsekvenser som långtidsarbetslöshet, fysisk och psykisk ohälsa samt ekonomiska bekymmer. Därmed utgör skolavhoppet ett samhällsproblem och det är av vikt att unga personer får stöd i sin situation. Syftet med denna studie är att genom kvalitativa intervjuer undersöka skolavhoppets händelseförlopp för att få förståelse för vilka samhälleliga och enskilda strategier som tillämpas vid hanteringen av ett skolavhopp för att den unga ska nå en känsla av meningsfullhet. Frågeställningarna är: • Av vilka anledningar valde den unga att hoppa av sin skolgång?• Hur hanteras ett skolavhopp? • Vilka är följderna av ett skolavhopp? Utifrån Careership och KASAM- teorierna har resultatet av studien analyserats och visar på att skolavhoppet är komplext men att de ungas psykiska ohälsa är en bidragande faktor till varför ett skolavhopp sker. Att få stöd i sin situation av omgivningen visar sig vara betydelsefullt. Dock visar resultatet på att det samhälleliga stödet inte är ihållande vilket resulterar i en ostabil framtid för de som har hoppat av skolan.

Aktuella studier visar att risken för psykisk ohälsa är större för människor som inte fullföljer gymnasiestudier. I Sverige saknar en fjärdedel av högstadieeleverna betyg i något eller flera ämnen och är därmed inte behöriga till gymnasiet. Då skolor har dokumenterade svårigheter att erbjuda bra stöd för elever med olika funktionsnedsättningar finns ett starkt samhällsintresse av att synliggöra vilka faktorer i skolans lärandemiljö som är stödjande för dessa elever för att möjliggöra förbättringar. Utifrån en fenomenografisk ansats, med empiri baserad på tretton semistrukturerade intervjuer, undersöker aktuell studie vad ungdomar med erfarenhet av svårigheter i grundskolan utifrån funktionsvariation uppfattar som bra stöd. I den kollektiva beskrivningen av fenomenet bra stöd i skolan framträder erkännande, i betydelsen att skolans personal möter eleven som en unik person med förmågor, vilken vill utvecklas och lära men samtidigt erkännas vara i behov av stöd och anpassningar av olika karaktär. Härmed identifieras lärares förväntningar på sina elever som en viktig påverkansfaktor. Fem områden lyfts fram som betydelsefulla för att erkännande ska manifesteras: trygghet och trivsel, deltagande, autonomi, tillhörighet och meningsfullhet. Eftersom skolor anmodas arbeta förebyggande och hälsofrämjande med stöd av en samlad elevhälsa sätts studiens resultat slutligen i relation till ett salutogent förhållningssätt. Recent studies show that the risk of mental illness is higher for people that don’t graduate from upper secondary school. In Sweden, a quarter of the primary school pupils have insufficient grades in one or more subjects which makes them ineligible for upper secondary school. Since schools have documented difficulties in offering good support for students with various disabilities, there is a strong public interest to make visible factors in learning environments that could improve the results. Based on a phenomenographic approach, with empirical data based on thirteen semi-structured interviews, the current study examines what young people perceive as good support, based on their experience of difficulties in primary school, due to various functional disabilities. In the collective description of the phenomenon good support at school, the word acknowledgement emerges, in the sense that the school needs to meet the student as a unique person with abilities, and who wants to develop and learn, but at the same time needs support and adaptations of various kinds. Herein teachers’ expectations of the students are identified as an important influential factor. Five areas are highlighted as important to manifest acknowledgement: security and well-being, involvement, autonomy, belonging, and meaningfulness. When schools are asked to work proactively to promote health supported by the school health team, the result is put in relation to a salutogenic approach.

Bakgrund: Post-stroke fatigue är ett vanligt förekommande symtom, av de individer som drabbas av stroke upplever cirka hälften fatigue. Symtomen kan bero på en kombination av stroke och svårigheter med att hantera den nya situationen. Syfte: Identifiera hur aktivitetsutförandet påverkas för individer med post-stroke fatigue utifrån tidigare forskning i ämnet. Metod: Studiens design var en scoping review. Sökning av litteratur resulterade i 16 artiklar samt sju artiklar från manuella sökningar. Resultatet baseras på totalt 23 vetenskapliga artiklar. Innehållsanalys på samtliga artiklars resultat genomfördes. Resultat: Resultatet av denna studie visar att majoriteten av individer som drabbas av stroke upplever fatigue som ett problem i vardagen, som individen har svårt att hantera. Post-stroke fatigue har en negativ påverkan och begränsar individens aktivitetsutförande. Arbetsterapeutisk rehabilitering för individer med post-stroke fatigue visar positiva och ihållande effekter och kan minska individens subjektiva upplevelse av symtomet. Slutsats: Individer med post-stroke fatigue har svårigheter med att anpassa och acceptera sin nuvarande livssituation. Aktivitetsutförande påverkas negativt då dessa individer saknar förståelse för hur deras fatigue ska hanteras. En arbetsterapeut kan underlätta för individer med post-stroke fatigue och hitta strategier för att hantera sin nuvarande livssituation. Background: Post-stroke fatigue is a common symptom, of the individuals affected by stroke experiencing about half fatigue. The symptoms may be due to a combination of stroke and difficulty in coping with the new situation. Aim: The purpose was to identify how the execution of activities is affected for individuals with post-stroke fatigue based on previous research on the subject. Method: The design of the study was a scoping review. Literature search resulted in 16 articles as well as seven articles from manual searches. The result is based on a total of 23 scientific articles. Content analysis on the results of all articles was conducted. Results: The results of this study show that the majority of stroke sufferers experience fatigue as a problem in everyday life, which the individual has difficulty coping with. Post-stroke fatigue has a negative impact and restricts the individual's activity performance. Occupational therapeutic rehabilitation for individuals with post-stroke fatigue shows positive and lasting effects and can reduce the individual's subjective experience of the symptom. Conclusion: Individuals with post-stroke fatigue have difficulty adapting and accepting their current life situation. Activity performance is negatively affected as these individuals do not understand how their fatigue should be handled. An occupational therapist can facilitate individuals with post-stroke Fatigue and find strategies to deal with their current life situation.

Att arbeta utefter hälsofrämjande aspekter är ett grundläggande tillvägagångsätt inom folkhälsorelaterat arbete. Inom hemtjänsten kan ett hälsofrämjande arbete tillämpas genom att inkludera Antonovskys teori om KASAM. Teorin visar på att individer som upplever hanterbarhet, begriplighet och meningsfullhet kan uppnå känslan av sammanhang. Att uppleva en känsla av sammanhang kan vidare bidra till hälsa, välbefinnande och en tillfredsställande vardag. Syftet med studien var att undersöka äldre människors upplevelser kring hur hemtjänsten kan bidra till välbefinnande och en meningsfull vardag. Studien är kvalitativ och innefattas av ett målstyrt urval med sex semistrukturerade intervjuer från äldre som bor i Eskilstuna och som har daglig hjälp av hemtjänsten. Intervjufrågorna var utformade utefter begreppen hanterbarhet, begriplighet och meningsfullhet. Resultatet belyser att hemtjänstpersonalen, tid, kontinuitet, struktur och inflytande har en avgörande roll för att äldre ska uppleva ett välbefinnande och en meningsfull vardag. Resultatet kan nyttjas för att öka kunskapen kring hur kommuner som bedriver hemtjänstinsatser kan förstärka och upprätta ett arbete mot Socialstyrelsens nationella värdegrund.

Det här är en studie om varför elever slutar på fritidshemmet innan de behöver, ofta någonstans i årskurs 3, även om de får vara inskrivna tills de avslutar årskurs 6. Studiens syfte är att synliggöra varför äldre elever slutar delta i fritidshemmets verksamhet, samt vad som uppfattas som meningsfull fritidsverksamhet utifrån äldre elevers perspektiv. Syftet uppnås genom enskilda intervjuer med tio elever i årskurs 3 som avslutat sin tid på fritids. Studiens frågeställningar är följande: Vilka argument anför äldre elever som orsak till att de slutat delta i fritidshemmets verksamhet? Hur beskriver äldre elever en meningsfull fritidsverksamhet? Hur kan fritidshemmet utvecklas för att erbjuda en meningsfull verksamhet för äldre elever? Vad vi kan se så finns nästan ingen tidigare forskning om hur äldre elever ser på sin tillvaro i fritidshem, här såg vi en stor forskningslucka och blev intresserade av att forska runt detta ämne. Resultatet av studien visar att elever slutar på fritidshemmet för att kompisar slutar delta, för att de känner sig självständiga nog att klara sig själva och för att de tvingas sluta. Elevernas definition av en meningsfull fritidsverksamhet består av: fysisk aktivitet och utevistelse, digitala aktiviteter, självbestämmande samt en lugn fritidsmiljö. Eleverna efterfrågar aktiviteter och material anpassade efter deras intressen som till exempel: se på film, spela datorspel och Tv-spel, göra utflykter, hoppa studsmatta och umgås med kompisar.

Studien syftade till att öka kunskapen om äldres syn på psykisk ohälsa utifrån frågeställningen: Hur upplever äldre psykisk ohälsa? Åtta semistrukturerade intervjuer genomfördes (åldrar mellan 66–84, M=75,25) och analyserades utifrån tematisk analys. Fyra teman identifierades: Det är inte lätt att vara gammal, Ett harmoniskt åldrande, Det finns ju roligare saker att prata om och Man får nog bra vård om man väl kommer till. Resultaten visade att utanförskap till följd av ålder upplevdes påverka den psykiska hälsan negativt och att sociala sammanhang och en meningsfull tillvaro verkar hälsofrämjande. Vidare beskrevs en dubbelhet i attityder där en mer accepterande inställning till psykisk ohälsa utvecklats i samhället men att det fortfarande är skamfyllt för individen. Avslutningsvis beskrevs en kluvenhet till vård för psykisk ohälsa då den upplevs relevant men otillgänglig. Studien påvisar behovet av att tillgängliggöra resurser för äldres psykiska ohälsa samt att ta äldres föreställningar i beaktning i vårdprocessen. The aim of the current study was to promote knowledge surrounding elders’ views on mental health, by employing the research question: How do elders perceive mental health? Eight semi-structured interviews were conducted (ages 66-84, M=75.25) and analyzed using thematic analysis. Four themes were identified: Hardships of being old, Harmonious aging, There are more amusing subjects and There’s good care once you get there. Results indicated an experience of age-related exclusion having negative effects on mental health, while social inclusion and a fulfilling everyday life promoted good health. Furthermore, split attitudes were expressed regarding mental health issues, where society has become increasingly accepting but the individual still may find it shameful. Finally, an ambivalence toward mental health care was discerned where it was perceived as necessary but inaccessible. The study highlights the need to allocate resources to mental health care for elders and to consider their perspectives in the caring process.

Bakgrund: När patienter vårdas i sen palliativ fas är existentiellt lidande något som kan drabba patienterna oavsett om de vårdas på vårdavdelningar, genom hemsjukvård eller på specialiserad palliativ vårdavdelning. Detta kan innebära att de behöver få stöd och lindring i sitt existentiella lidande av vårdpersonalen då existentiella behov ska bli mötta för att dessa patienter ska erhålla en god livskvalitet. Syfte: Att beskriva vårdpersonals erfarenheter av att vårda patienter med existentiellt lidande i sen palliativ fas. Metod: Kvalitativ litteraturstudie med beskrivande syntes.Resultat: Efter analysen framkom två teman och sex subteman. Temat Meningsfullt vårdande inkluderar Att få patienterna att öppna upp genom förtroendefulla relationer och Att hitta sätt att stödja patienterna. Temat Utmaningar i vårdandet inkluderar Att finna en balans i sin professionella roll, Att identifiera existentiellt lidande, Att hantera svåra samtal och Att begränsas av yttre förutsättningar. Slutsats: Vårdpersonalen använder enkla medel i omvårdnaden såsom att enbart dela tystanden vilket ger ett meningsfullt vårdande men möjligheterna att identifiera och lindra patienternas existentiella lidande hämmas av tidsbrist och patienternas mentala och fysiska hälsa. Även vårdpersonalens egen dödsrädsla och tron att deras kunskaper brister eller att samtal om döden ökar lidandet minskar möjligheterna för att lindra existentiellt lidande. Background: Existential suffering can afflict patients in late palliative phase, regardless whether they are cared for in a ward, receive home healthcare or in a specialized palliative care unite. This may mean that health professionals need to support the patients and provide relief in their existential suffering since meeting their existential needs is important in order for the patients to receive a good quality of life. Aim: To describe health professionals' experiences of caring for patients with existential suffering in late palliative phase. Method: A qualitative approach, through a literature study with a descriptive synthesis. Results: After the analysis two themes and six subthemes emerged. The theme Meaningful caring includes Getting the patients to open up through trustful relationships and Finding ways to support the patients. The theme Challenges in caring includes Finding a work-life balance, Identifying existential suffering, Managing difficult conversations and Being limited by external conditions. Conclusion: Nursing actions such as solely sharing the silence resulting in meaningful caring are often used but time restraints and the patients’ overall health conditions limits the possibilities to identify and ease their existential suffering. Additionally, health professionals' death anxiety and experienced knowledge gaps or beliefs that death conversations increase suffering limits the possibilities to ease existential suffering.

I: L. Rykkje & A. Austad (Red.), Eksistensielle begreper i helse- og sosialfaglig praksis Mening i livet er helt sentralt i menneskelig erfaring og tilegnes fra ulike kilder til mening, avhengig av enkeltpersoner og hvilke sammenhenger de lever i. Den generelle opplevelsen av meningsfullhet bunner i en erfaring av at livet er sammenhengende, betydningsfullt, at det har en retning, og at man hører til et sted. Meningsfullhet er assosiert med lavere forekomst av angst og depresjon og høyere forekomst av livskvalitet. Derfor er det relevant å vektlegge opplevelsen av meningsfullhet og kilder til mening i en klinisk sammenheng, som ressurs i krevende livssituasjoner.

Styrdokumentens olika skrivningar för svenskämnet betonar läsning utifrån olika aspekter. I läroplanen och det övergripande syftet i kursplanerna handlar läsning om personlig utveckling och demokratiska aspekter medan kunskapskraven läg-ger vikt vid läsning som ska resultera i litteraturvetenskapliga analyser. Skolan har de senaste åren kommit att lägga ett allt större fokus på mätningar vilket har lett till att den estetiska läsningen har fått stå tillbaka för läsning som lättare låter sig mätas. Syftet med denna uppsats är därför att belysa hur svensklärare på gym-nasiet beskriver litteraturundervisning i relation till meningsfullhet och kravet på mätningar. Metoden som används är kvalitativa intervjuer med sju svensklärare i fokusgrupp, parintervju samt i individuella intervjuer. Studiens teoretiska ram-verk utgår ifrån receptionsteorier, som visar hur mening och betydelse skapas i läsarens möte med texten, och där erfarenheter och kontext avgör vilken bety-delse som uppstår.Resultatet visar att skönlitteraturen ses, av samtliga intervjuade lärare, som ett passande redskap för att behandla skolans demokratiuppdrag och för att eleverna ska utvecklas på olika sätt. Endast en lärare uttrycker att hon vill använda skön-litteratur för att ge eleverna möjlighet att uppleva litteraturen och få ta del av berättelser. Dock upplevs läsning som ett svårmätbart område och där den största utmaningen är elevernas motstånd, då de tycker det är både svårt och meningslöst att ta sig igenom en roman. I genomförandet av undervisningen blir det kunskaps-kraven som främst blir styrande, då examinerande uppgifter läggs till läsningen, som analyser och utredande texter, vilket leder till läsning av det mer efferenta slaget. De intervjuade lärarna ger uttryck för att vilja komma bort från den läsning som utgår från eleverna själva för att i stället sätta texten i fokus. Studien visar att lärare hanterar styrdokument och motstånd på olika sätt. En lärare försöker sätta djup före bredd och sätta sig in i elevernas perspektiv för att förstå vad som blir meningsfullt för dem. Andra lärare resonerar i andra termer och slår fast att det är analyser som läsningen ska resultera i och att allt inte kan vara roligt i skolan.Studiens resultat visar att det således är av vikt att rikta ljuset mot litteraturundervisningen i skolan och lärarnas förutsättningar att bedriva undervisning som blir meningsfull för eleverna.

The Swedish Armed Forces must double its personnel volumes with 50% within the next 15 years period. With already existing challenges to procure new personnel and to keep those already serving in the current organizational structures this mission comes with some problems. The numbers leaving the Armed Forces are for the moment at a higher rate than what is recruited. This study sets out with the aim of finding what directions the Armed Forces can take to turn this trend around. The research has, by asking already serving commissioned and noncommissioned officers, examined what factors and motivators made them choose the profession and what factors makes them stay in the service. Further, to examine these factors and motivators deeper, interviews with cadets were made with the aim to find out what attracted them to serve. The data emerging consisted of seven categories each one giving a deeper understanding of what attracted the individual to the Armed Forces and what made them take the step to join. These categories are responsibility, leadership, stimulation, purposefulness, development, security and belonging. To put these factors in to a generational perspective, and to give them a wider meaning, third grade high school students were asked to explain their interpretation of them and how important they are. This secondary empirical gathering gave the researchers the opportunity to compare already existing theories about generations with the actual motivating factors of those already serving. What emerged was the combining factors of motivation to attract individuals to the Armed Forces, purposefulness, stimulation and belonging. This consists with the use of normative power when it comes to controlling the personnel in the organization and how important the use of the right organizational powers is to attract and get compliance from individuals. The Swedish Armed Forces cannot in its aim to expand depend on general knowledge about what attracts individuals from a particular generation. Instead a deeper more purposeful examination of what drives an individual to serve must be developed, something this study has tried to accomplish. The result of this study concludes that belonging to an organization with a purpose creates individual stimulation and allows the organization to use normative powers. Försvarsmakten skall under de närmsta 15 åren nästan fördubbla sin personal ram. Men hur skall man kunna öka i personalvolymerna när man redan nu har svårt att behålla personalen. Utflödet av personal är större än inflödet just nu. Denna forskning inledde med att intervjua officerare som redan tjänstgör i myndigheten. Detta för att undersöka vilka faktorer som för dem är viktiga till varför de valde att söka till Försvarsmakten efter den gamla värnplikten och varför individen fortfarande är kvar i Försvarsmakten. Den andra respondentgruppen bestod av kadetter som är i början av sin karriär. Data från dessa intervjuer kodades och sju kategorier utkristalliserades. Ansvar, ledarskap, stimulans, meningsfullhet, utvecklande, trygghet och tillhörighet. Dessa kategorier användes vid framtagningen av breddstudieenkäten som ställdes till två gymnasieklasser som studerar på ett högskoleförberedande program. Gymnasieeleverna fick svara vad de framkomna kategorierna betydde för dem och deras svar utgör grunden i denna forsknings empiri. För att kunna förstå officerarna, kadetterna och gymnasieeleverna så analyserades empirin ur ett generationsperspektiv. Denna jämförelse visade att oberoende vilken generation som individen tillhör så är stimulans, meningsfullhet och tillhörighet de kategorier som är starka faktorer som har fått individerna att söka till Försvarsmakten. Meningsfullhet skapar förutsättning för den normativa styrformen som också är den mest lämpliga styrformen för att skapa motivation samt efterlevnad för organisationens mål. Försvarsmakten kan inte i sin eftersträvan att öka personalmässigt endast förliga sig på kunskapen kring generationsforskningen. Försvarsmakten måste skapa sig en djupare kunskap om vad som driver individen och vilka förutsättningar myndigheten har att bidra till individens utveckling.