Search

För lärare är texter och skriftpraktiker centrala inslag i den dagliga yrkesutövningen. Syftet med den här studien är att bättre förstå läraryrket och dess förutsättningar med fokus på textanvändning, och studien söker svar på hur några lärare i skolans senare år (7–9 och gymnasiet) beskriver, uppfattar och förhåller sig till läsande och skrivande inom yrket samt hur de beskriver skriftpraktiksanknutna utmaningar och resurser. Materialet för studien består av ljudinspelade fokusgruppsamtal. Studien finner att lärarnas samtal präglas av allmängiltiga resonemang om texter och textanvändning genom att lärarna fokuserar på aspekter som är relevanta för i princip alla skrivsituationer, till exempel tydlighet och textlängd. Vidare framträder bilden av att 7–9-lärarna har ett mer kollektivt orienterat förhållningssätt gentemot yrkets skriftpraktiker än vad gymnasielärarna har. Ifråga om skriftpraktiksanknutna utmaningar ser lärarna framför allt utmaningar i skrivandet av texter som de menar har indirekt undervisningsanknytning, och särskilt beskriver de utmaningar med att formulera sig på sätt så att mottagare inte blir upprörda. Av samtalen framgår också att de resurser som lärarna ser sig ha för att utveckla kompetens att hantera skriftpraktiksanknutna utmaningar utgörs av informella strukturer, vilket är anmärkningsvärt med tanke på att de aktuella skriftpraktikerna är centrala i deras yrkesutövning.