Search

En svensk planeringsmodell för hållbar stadsutveckling som utvecklats sedan tidigt 00-tal och som används i utvecklingsländer samt för att marknadsföra svensk planeringsmetodik och miljöteknik. Utvecklades i samklang med Uthållig kommun-metodiken.

Knutpunkten är ett område i sydvästra Danderyd. Enligt kommunens översiktsplan är området ett av kommunens viktigaste utvecklingsområden. Idag är Knutpunkten relativt osammanhängande och ostrukturerat och markanvändningen utgörs till största del av verksamheter. Störst är Danderyds sjukhus. Inom planområdet finns även Edsviken som är ett vackert naturområde. Området fungerar idag som kommunikationslänk för kommunerna norr om Danderyd (de så kallade Nordostkommunerna), in till Stockholms innerstad. I området finns förutom E18 även tunnelbanan, Roslagsbanan och bussar, dessa kommunikationer tillsammans med E18 tar mycket mark i anspråk vilket har medfört att området upplevs som ett sterilt trafiklandskap. I och med att Stockholms-regionen expanderar kraftigt står Nordostkommunerna inför en ny era med förtätning och ytterligare exploatering för att Stockholm även i fortsättningen skall kunna behålla sin roll som en innovativ storstad. De nya förutsättningarna har flyttats från innerstaden till ytterområdena vilket har medfört att Danderyd och Knutpunkten har fått en helt ny roll i Stockholmsregionen. Nya frågor kommer därför upp om hur Knutpunkten skall bli en del av det nya Stockholm och vilken framtida roll området skall spela. Ett syfte med rapporten är därför att belysa och diskutera Knutpunkten utifrån ett större perspektiv där Danderyd och även Stockholms förutsättningar belyses. Vi har arbetat med att ge en förståelse till varför Danderyd och Knutpunkten ser ut som det gör i dagsläget. Detta har hjälpt oss i det fortsatta arbetet när vi arbetat fram varsitt planförslag för hur Knutpunkten bör utvecklas utifrån dess historia men även framtida roll i ett snabbt växande Stockholm. För att förstå vilken riktning Danderyd har tagit har vi ett kapitel, ”tidigare ställningstaganden” som tar upp gällande planer och pågående projekt vilket ytterligare påvisar vart området är på väg. Knutpunkten bör utifrån detta utvecklas och bli en levande stadsdel i kommunen och samtidigt binda samman den östra och västra sidan. Området skall också stärkas och förtätas för att få en tydlig identitet och en blandning av bebyggelsen med handel, kontor, bostäder och service. Planförslagen skall sträva efter att förstärka de gröna rummen och skapa gröna och trivsamma miljöer såväl som mer stadsmässiga och livfulla. Detta kan göras på olika sätt och vi har därför två olika tillvägagångssätt när vi har utarbetat våra planförslag. Amelie Oscarsson har arbetat med en överdäckning där en del av E18 överdäckas medan Mariam Ghasemi har förtätat Knutpunkten och behållit E18. För att sedan se skillnaderna mellan förslagen har vi avslutat rapporten med en jämförelse där vi tar ställning till de båda förslagen med hjälp av värderosen. Mariam Ghasemi: 073-544 65 06 Amelie Oscarsson: 073-501 75 18

Galeshewe is a former township in South Africa that has been neglected for a long time. The economic activity is low and the design of the physical environment poor. The Urban Renewal Programme started in 1999 as an attempt to improve the situation in previously disadvan-taged areas in South Africa. This diploma work can be seen as one part of that program. In South Africa one way of strengthening the economic growth is to work with the development of economic activity clusters connected through different modes of transport. In the Integrated Development Plan of Sol Plaatje unicipality, the Galeshewe Activity Corridor was pointed out. Along the Corridor six economic activity nodes were identified. In this diploma work suggestions for development of the corridor and three of the nodes have been made. All three students have together prepared the Corridor proposal. For the nodes, studies and proposals in more detail have been done individually. The overall aim of our project is to strengthen the physical conditions for economic and social activities in a previously disadvantaged area. This will be done through proposals for physical development which are presented by means of illustrative material to picture how the area could look like in ten to fifteen years. The aim is to describe how the area functions and looks today, and based on that to create a comprehensive material about Galeshewe, with focus on the Galeshewe Activity Corridor. As a response to the overall aim, four guiding principles have been formulated: • Holistic planning (regarding the spatial context for new pro-posals) • Better balance between different modes of transport (a switch of focus from car to pedestrians, bicyclists and public trans-port) • Improve public spaces (create new squares to support eco-nomic and social activities) • Improve accessibility (mainly by handling the issue of security) The guiding principles together with a SWOT Analysis, Kevin Lynch’s City Structure Analysis and today’s situation in Galeshewe, have ruled the design of the proposals for both the corridor and the nodes. The SWOT analysis highlighted strengths like lively streets and well used public transport, weaknesses like poverty and poor physical environ-ment, opportunities like the will to improve and available funding to do so, and threats like bad reputation and high crime rate in the area. Through the Kevin Lynch’s City Structure Analysis the structure of and the relation between elements such as paths, edges, districts, nodes and landmarks were identified. Interesting discoveries were that many paths, or passages, are not connected to each other and that the area lacks landmarks. Along the corridor, upgrading of the streetscape through paving, tree planting and new streetlights has already started. The proposal of the corridor has in focus to create a safe street environment, as well as improved facilities for the pedestrians and bicyclists. The proposal of the corridor also includes as a design program for various fittings to improve the street environment. The emphasis lays, however, on the node proposals. The three nodes have different points of departure but are designed to work together. The Entrance Node puts emphasis on a proposed new square placed near existing businesses. The square will be surrounded by new busi-nesses and amenities such as a new Galeshewe museum and a planned but not yet built petrol station. Space around an existing park, a nearby swimming pool and Community Hall is planned to form a connected whole. The Culture Node puts emphasis on semiformal trading and the development of a cultural village. The node’s main focus has moved from existing businesses to the corridor, where the Cultural Village and link-ages to the largest park in Galeshewe are developed. Around a new car wash, a small public square in direct contact with the park and new trading is placed. The Circle Node has a potential of becoming the centre of Galeshewe. The node development is concentrated to the area where five roads meet instead of the business area pointed out as the potential economic node. The latter is instead turned into a local shopping centre surrounded by housing. The Circle Node will become a busy, urban, commercial place as well as a transportation knot. A library, a cinema, a large grocery store, restaurants and offices are examples of activities that can be built in this node. Galeshewe är en före detta kåkstad i Sydafrika som blivit negligerad under en lång tid. Den ekonomiska aktiviteten i området är låg och gestaltningen av den fysiska miljön är dålig. År 1999 utarbetades ett program, ”det urbana stadsförnyelseprogrammet” (fritt översatt), för att förbättra situationen i tidigare underprioriterade områden i Sydafrika. Vårt Examensarbete kan ses som ett led i detta program. Ett sätt man arbetar på i Sydafrika för att förstärka ekonomin är att arbeta med utvecklingen av ekonomiska aktivitetskluster förbundna längs olika stråk. I den senaste översiktsplanen för Sol Plaatje kommun, identifierades Galeshewe Aktivitetskorridor. Längsmed stråket urskiljdes sex kluster av verksamheter och ekonomiska aktivitet som kallades aktivitetsnoder. Alla tre studenterna har tillsammans arbetat med utvecklingen av detta stråk. Förslag för de olika noderna har studenterna utarbetat individuellt. akeskilsson@hotmail.com, lisa.haggdahl@spray.se, m_orenfors@hotmail.com