Search

Undersökningen är en kvalitativ studie med fenomenologisk deskriptiv ansats. Teoretiskt avstamp har tagits från pragmatism, som tjänat som inspiration. I studien undersöks hur fem dramapedagoger beskriver sitt arbete med drama inom ämnet konflikthantering, med vuxna deltagare i en akademisk lärandekontext, samt vilket meningsskapande de ger uttryck för i detta. Datainsamlingsmetoden är fokusgruppsamtal. Resultatet visar att pedagogerna beskriver sitt arbete utifrån fyra huvudteman. Dessa är: Förhållningsättet & ledarskapet; Gestaltning & förhållningssättet; Reflektion & förhållnings­sättet och Misstag & förhållningssättet. Varje tema återges som ett narrativ berättad som av en röst. Narrativen som deskriptivt återger fokussamtalet speglas mot etablerad dramapedagogisk litteratur i resultatanalysen. Slutsatsen är att narrativen visar på ett rikt meningsskapande där drama­pedagogiken bidrar till att levandegöra konflikthanteringen genom de teman som narrativen visar. This paper is a qualitative study with a phenomenological descriptive approach. The theoretical starting point has been taken from pragmatism, which has served as an inspiration. The study examines how five drama teachers describe their drama work within the conflict management subject. The participants focused upon are adults in an academic learning context. Focus for the paper is how the drama teachers describe how meaning is created in this work. The data collection method is focus group and results show that the teachers describe their work by four main themes. These are: Learning approach & leadership; Acting & learning approach; Reflection & learning approach and mistakes & learning approach. Each theme is presented as a narrative told by one voice. The results from the focus group are analyzed through established literature within the drama in education subject. The conclusion is that the narrative reveals a rich meaning making where drama in education helps bringing conflict management to life and this takes form through the themes of the narratives. The paper is written in Swedish.

Syftet med denna studie var att undersöka hur virtuella gruppmedlemma upplever samarbete när de arbetar i en virtuell miljö. Uppsatsen förklarar samarbete som den nivå som uppnås när gruppmedlemmarna framgångsrikt har visat upp vissa positiva normer och värden. Dessa internaliseras i en sådan utsträckning att gruppmedlemmarna som beskrivs har ett högt gemenskapskapital. Vissa av dessa normer och värden inkluderar öppen och transparent kommunikation; förtroende, effektiv konflikthantering och gruppsammanhållning. Dessa faktorer är avgörande för att skapa ett förtroendeband mellan projektgruppens medlemmar och även för att skapa en känsla av grupptillhörighet. Denna studie visar att ett antal utmaningar såsom: förtroendefrågor; kommunikationsproblem, tidsfrister, konflikthantering och tvärkulturella utmaningar samt huruvida de upplevs lika av virtuella och fysiska teammedlemmar. Med användning av en kvalitativ forskningsmetod där intervjuer genomfördes visar resultaten av denna studie att virtuella gruppmedlemmar upplever samarbete på den nivå där gruppen beskrivs som att ha ett högt gemenskapskapital. Detta förutsatt att kommunikationen inom gruppen är öppen och transparent i den mån det hjälper till att bygga förtroende, lösa konflikter och kulminera i ett sammanhängande grupp. Denna studie avslutas med att betona ledarskapets allt viktiga roll i detta fall den situationsanpassade ledarstilen när det gäller att samordna och motivera virtuella gruppmedlemmar till att uppnå den önskade nivån av samarbete trots rumsligt anstånd. This study examines how virtual team members experience teamness when working in a virtual environment. The paper describes teamness as that level which is attained when team members have successfully imbibed certain positive norms and values which is then internalized to such an extent that team members are described as having a high bonding capital. Some of these norms and values include open and transparent communication; trust, effective conflict management and team cohesion. These factors are vital for creating a bond between project team members. Furthermore, this study shows that a number of challenges bordering on trust; communication problems, deadlines, conflict management as well as cross-cultural challenges are common phenomena associated with working in a virtual environment. Using a qualitative research method in which interviews were conducted, the results of this study show that virtual team members do experience teamness at the level where the team is described as having a high bonding capital. This is at the level where communication among team members is open and transparent to such an extent as to bring about trust and facilitates conflict resolution, with the resultant effect been a team that is said to be cohesive. This study concludes by emphasizing the all-important role of leadership and in this case, the situational leadership style in coordinating and motivating virtual team members towards attaining the desired level of teamness.

This study is based on interviews with four managers in public elderly care and four managers in private elderly care. The aim of this paper is to examine how these managers are experiencing their leadership in relation to conflict management, and if the managers leadership differs depending on private or public elderly care. Leadership and conflict management are theories that have been used in order to analyze the empirical findings. Previous research that has been used in the study concerns “leadership/leadership styles”, “conflict management”, “to be active in the private/public elderly care”. Social workers often choose to work as a manager in private and public elderly care. The work as a manager is demanding with pressure from several/different parties and the manager faces new challenges. Conflicts are one challenge that mangers faces, and conflicts can be a sensitive topic. The study deals with the complexity that managers in the private and public elderly care faces, mainly based on the leadership role in conflict management. The results show that the interviewees leadership in this study, for the most part can be linked to the situational leadership style, which means that managers believe that leadership adapts to any situation that arises. They also experienced that the private elderly care has higher demands and that there is a bigger responsibility on the individual manger than it is in the public elderly care. There are many different support functions in the public elderly care that managers have the opportunity to take help from daily, that opportunity does not exist in private elderly care.

The subject of this study is conflict management. The purpose of this paper is to examine how teachers deal with conflicts between pupils in primary education. The purpose is also to get more insight on what a conflict is and show different strategies to manage conflicts. To learn about how teachers deal with conflicts between pupils in primary school, I chose to do interviews. I interviewed four teachers. In the interviews we talked about: their definition of what a conflict is, what kind of conflict that are most common, and how common it is with conflicts in the school which they work at, how they handle conflicts between students, how they believe that they manage conflicts, if they have received any training or education in conflict management and if the school they work at have any special guidelines for handling conflicts. My questions are: How do the teachers think about their own involvement in students' conflict management? How do the teachers think about which types of conflicts that can be difficult to manage? The result of the study is that the teachers often let students handle conflicts themselves and they think it is good for them to do it because it is a knowledge that we humans need have. However, all the teachers says that when the conflicts that the children can´t handle themselves, they are there to help and support. Educators' perception of what type of conflict that is difficult to deal with was different. These conflicts were: personal conflicts, situations where students do not realize that there are a conflict, and just believe that the other is just wrong, ethnic conflicts and conflict situations where students are saying different versions and refuse to change their minds. To access the time to manage conflicts also emerged as problematic in some situations. Ämnet på denna undersökning är konflikthantering. Syftet med detta examensarbete är att undersöka hur pedagoger hanterar konflikter mellan elever i grundskolans tidigare år. Syftet är också att få mer insikt om vad en konflikt är och visa på olika strategier vid konflikthantering. För att få reda på hur pedagoger hanterar konflikter mellan elever i grundskolans tidigare år valde jag att göra intervjuer. Intervjuerna gjordes med fyra pedagoger. Med de intervjuade pratade jag om: deras definition av vad en konflikt är; vilken typ av konflikt som är vanligast och hur vanligt det är med konflikter där de arbetar; hur de hanterar konflikter mellan elever; hur de själva bedömer att de hanterar konflikter; om de har fått någon utbildning i konflikthantering och om skolan som de arbetar på har några speciella riktlinjer för att hantera konflikter. Mina frågeställningar är: Hur tänker pedagogerna om sin egen delaktighet i elevernas konflikthantering? Hur tänker pedagogerna om vilken typ av konflikter som kan vara svåra att hantera? Resultatet av studien är att pedagogerna låter ofta eleverna sköta konflikter själva och de anser att det är bra för dem att få göra det då det är en kunskap som vi människor behöver. Dock säger alla pedagogerna att vid de konflikter som barnen inte kan hantera själva så finns de där för att hjälpa till och stötta. Pedagogernas uppfattning av vilken typ av konflikt som är svårare att hantera skiljde sig åt. Dessa konflikter var; personliga konflikter, situationer då eleverna inte inser att det är en konflikt utan anser att den andre bara har fel, etniska konflikter och konfliktsituationer då eleverna säger olika versioner och vägrar ändra åsikt. Att få tillgång till tid för att hantera konflikter framkom också som problematiskt vid vissa situationer.

Den här uppsatsen handlar om organisationsteorier, konflikthantering och kommunikation, i syfte på att upprätthålla så bra miljö som möjligt i organisationen. Under studiens gång kommer vi att fokusera på personalen vid psykiatriska kliniken och kommer i samband med detta att utesluta patienternas yttranden. Trots att vi kommer att avstå från att ta initiativ kring patienternas uttalanden, kommer vi genom personalens yttranden få en inblick i de anställdas och patienternas välmående på verksamheten. Uppsatsen kommer att omfatta sex respondenters intervjusamtal, vilka kommer att framläggas under presentationen av materialet. Tack vare de intervjuer som vi har genomfört tillsammans med de anställda vid de olika avdelningarna på psykiatriska kliniken, har vi på ett indirekt sätt kunnat måla upp en bild av hur patienter påverkas av personalens välmående på jobbet. Via dessa ovannämnda intervjuer och annat litteraturmässigt material, har vi kunnat komma med förslag till hur man genom aktiviteter och terapeutiska metoder skall kunna frambringa bättre relationer och genom dessa skapa bra social miljö för både personal och patienter. Kvalitativ metodgranskning och hermeneutik har här varit de principiella förhållningssätten inför dessa iakttagelser av att finna lämpligt material. Det vi under undersökningens gång kommit fram till är bland annat att kommunikation och olika terapeutiska samtalsmetoder är ett redskap för personalen och dess utveckling i arbetet inom vården. This paper deals with organizational theories, conflict management and communication, in order to maintain the best environment as possible in the organization. During the study we will focus on the staff of the psychiatric clinic and in this context to exclude patients' opinions. Although we will refrain from taking the initiative on patients' statements, we will by staff opinions get an insight into the employees' and patients' well-being in the business. The essay will include six professionals respondent interviews, which will be presented during the presentation of the material. Thanks to the interviews we have conducted together with the staff of the various departments at psychiatric clinic, we have in an indirect way could paint a picture of how patients are affected by the staff well-being at work. Through the above-mentioned interviews and other literature in terms of materials, we have been able to come up with proposals for how the activities and therapeutic methods to produce better relationships and through them to create good social environment for both staff and patients. Qualitative examination method and hermeneutics have been the basic approaches here to these observation by finding appropriate materials. The course of the investigation we concluded that include communication therapy sessions and various methods are a tool for staff and their development in the work of care.

Syftet med studien är att undersöka hur skolmedling kan ses som en effektiv och nyanseradmetod för konflikthantering i grundskolan. Vi tar även del av kompissamtal, som är en redanetablerad konflikthanteringsmetod i skolan för att på så sätt se hur skolmedling kan bli enkompletterande konflikthantering till detta. Studien bygger på tio intervjuer varav fem ärenskilda och de resterande är gruppintervjuer. Intervjufrågorna behandlar skolmedling utifrånperspektiv såsom frivillighet/ofrivillighet, medlarens neutralitet, distans/närhet, skam, makt,kön och ålder samt kritik/hinder. Det insamlade materialet visar att samtliga respondenterställer sig positiva till skolmedling som metod men att information och kunskapsspridning ommetoden är bristfällig. Utifrån materialet har även grundkomponenter framkommit för hur engivande skolmedling bör se ut enligt oss. Vidare i analysavsnittet behandlas tolkningar avmaterialet och socialpsykologiska perspektiv som skam, makt, sociala band ochkonflikthantering. The purpose of this paper is to look at if mediation in school can be seen as an effective andfruitful method in conflict management in the elementary school. We also look into anestablished method in Swedish schools called “friend-talk” to see how mediation in schoolcan be a completing version of conflict management in schools. We base this study on teninterviews from which five were made individually and the others were made in groups. Theinterviews deal with mediation in school and it is based on the concepts of voluntariness/unvoluntariness, the mediators neutrality, distance/closeness, shame, power, gender and ageand criticism/obstacles. The collected material shows that all the respondents are positive tothe method but they consider the information and knowledge about the subject insufficient.From the material, crucial components arise for a profitable solution of mediation in school.Later on in the analysis, interpretations of the material will be based on social psychologicalperspectives like power, shame, social bonds and conflict management.