Search

Deponeringar under bronsåldern är ett fenomen som uppstod både på land och i olika formerav vattentillstånd som till exempel sjöar, våtmarker, floder och vattenfall. Mycket forskninghar gjorts inom det här området, kring vilka typer av fynd och föremål som har hittats i dessasammanhang och många frågor uppstår när man arbetar med deponeringar som ett fenomen.Vad var anledningarna till deponering, vad var orsaken till varför de har placerats där ochhade omgivningen någon betydelse för människorna som deponerade människor vid dessaplatser. Frågorna som ställs inför den här studien kommer att vara för att se om vattnet hadesin egna aktörskap som spelade roll, om platsen, såsom rinnande eller stillastående vattenhade en påverkan, om det fanns andra faktorer eller krafter bakom valet av plats fördeponering. Denna artikel syftar till att diskutera vatten med sin egna form av akens och hurdetta relaterar till varför deponeringar skedde från första början i Mälardalsområdet. Bronze age depositions was a phenomenon that occured both on land and in different forms ofwatery places such as lakes, bogs, rivers and waterfalls. A lot of research has been done inthis area, around what kinds of finds and objects have been found in these contexts and manyquestions arise while working with depositions as a phenomena. As to why they have beenput there, what were the reasons behind the depositioning and did the surrounding area matterto the people putting their own and other people down in these watery places. The questionsfor this study will be if the waters had its own agential power that played a part, whether theplace, such as flowing or stationary water had an impact or if there were other factors orpowers behind the choosing of place to deposition. This paper aims to discuss water with itsown form of agency and how this relates to why depositions took place in the first place inMälardalen.

Den här texten fokuserar på fem mossliksfynd från förromersk järnålder i Danmark. Med dessa fallexempel undersöktes också vilken betydelse mossen som en våtmark i sig kan överbevarandet av forntida människokroppar och vilka forskningsresultat som presenterats underde senaste åren. Utifrån dessa avgränsningar ämnade frågeställningarna att jämföra de fem fynden, undersöka möjliga orsaker till varför offren dött samt vilka möjligheter och begränsningar som fyndmaterialet har idag. Tanken kring teori var att se hur mossar kunde fungera som speciella platser under järnålder för mänskliga handlingar av deponeringar. Resultatet blev att där finns likheter och skillnader mellan mossliken, att en mängd orsaker kunde förklara deponeringar i mossar, och att där finns både positiva möjligheter med fortsatt forskning men att fyndmaterialet också är begränsat på flera sätt. This paper focuses on five bog bodies from Denmark, from the pre-roman Iron Age. With these case examples, the importance of the bog as a wetland in itself in preserving ancient human bodies was also investigated and which research results have been presented in recent years. Based on these boundaries, the question intended were to compare the five case examples, investigate possible reasons for why the victims died and what opportunities and limitations the find material has today. The idea behind the theory was to see how bogs could have functioned as special sites for human depositions during the Iron Age. The results were that there are similarities and differences between bog bodies, that a number of reasons could explain depositions, that there are both positive opportunities with continued research but that the material found is also limited in several ways.