Search

Sammanfattning Vid studier av metallkoncentrationer i blod hos gravida är det viktigt att beakta den fysiologiska utspädning av blodkropparna som sker och är som mest uttalad i början av tredje trimestern. Belastningen av kadmium förefaller öka efter genomgången graviditet, vilket till stor del kan förklaras av en ökad absorption av kadmium i tarmen på grund av samtidigt ökad järnabsorption. Hos kvinnor som sammantaget fött flera barn var ökning av urinkadmium med stigande ålder mer uttalad än för de kvinnor som fött inget eller ett barn. Metylkvicksilver utgjorde 75% av den gravida kvinnans totalkvicksilver i blod och var dessutom nästan dubbelt så hög i navelsträngsblod som i moderns före förlossning. Halten av metylkvicksilver i navelsträngsblod var relaterat till moderns fiskintag medan halten av oorgansikt kvicksilver hos barnet var relaterat till antalet amalgamfyllningar hos modern. Halten oorganiskt kvicksilver i blod sjönk under och efter amningsperioden vilket kan förklaras av en utsöndring till modersmjölken. Koncentrationen av bly i navelsträngsblod var lika hög som hos modern fyra veckor före förlossning. Blodblyhalten hos modern efter genomgången graviditet föreföll öka vilket kanske kan förklaras av en högre benomsättning under amningsperioden än under graviditeten, och därmed en frisättning av bly från benvävnad. Detta kommer senare att utvärderas i förhållande till markörer för benomsättning. Abstract When investigating metal concentrations during pregnancy, it is important to consider the physiological hemodilution of the maternal blood that occurs, and which is most prominent in the beginning of the third trimester. The cadmium load seemed to increase after a terminated pregnancy. This can, to a large extent, be explained by an increased absorption of cadmium in the intestine due to a concomitant increased absorption of iron. In women with two or more children the increase in urinary cadmium with increasing age was more pronounced than in women with none or one previous child. Methyl mercury constituted about 75% of the total amount of mercury in the maternal blood. Moreover, it was almost twice as high in the cord blood compared to the maternal blood in late gestation. The concentration of methyl mercury in cord blood was related to the maternal intake of fresh water fish, while the level of inorganic mercury was related to the maternal number of amalgam fillings. The level of inorganic mercury decreased during and after lactation which can be explained by an elimination to the milk. The levels of lead in cord blood was similar to that of the mother four weeks before delivery. The concentration of maternal blood lead seemed to increase after the terminated pregnancy. This may partly be explained by a higher bone turn over during lactation than during pregnancy, and thereby an increased release of lead from bone tissue. This will be further evaluated in relation to markers of bone metabolism.