Search

Att förändra en organisation genom medarbetardrivet förändringsarbete är idag vanligt förekommande. Kvalitetssäkring genom kollegial handledning i hälso- och sjukvården är ett förändringsarbete som innebär att medarbetare får ett ansvar att utveckla och säkra sitt eget och kollegors arbete. Syftet med denna uppsats är att få ytterligare kunskap om identitetsskapande hos medarbetare med dubbla roller i medarbetardrivet kvalitets- och förändringsarbete. Bakgrunden till att vi valt att studera medarbetares arbetssituation bygger på att organisationsforskning inom ämnet medarbetardriven förändring till större grad har gjorts ur ett organisationsperspektiv än ur ett medarbetarperspektiv. För att få kunskap om detta intervjuades medarbetare på 1177 Vårdguiden som har två roller, en som samtalshandledare och en som telefonsjuksköterska. För att svara på vilka konsekvenser dubbla roller får för medarbetares identitetsskapande användes Richard Jenkins sociala identitetsteori. Resultatet visar att medarbetare som fått ett handledningsuppdrag och därmed dubbla roller måste förhålla sig på vissa sätt mot sina kollegor. De dubbla rollerna innebär konsekvenser för hur medarbetarna ser på sig själva och hur de presenterar sig, både i handledningssituationer och kollegiala situationer. Handledarrollen innebär skillnader i titel och arbetsuppgifter från de andra i den kollegiala gruppen och medför att kollegorna bemöter medarbetaren på ett distanserat sätt. Medarbetarna formar därför sin sociala identitet på sätt som minskar skillnaderna som uppkommit med de dubbla rollerna för att få fortsätta tillhöra den kollegiala gruppen. Att ha dubbla roller innebär därmed dubbla målsättningar. För att hantera dessa dubbla målsättningar måste medarbetare snabbt skifta i hur de agerar och presenterar sig. Vidare visar studien att tid för omställning är viktigt, detta då medarbetare reflekterar och skapar förståelse för omgivningen och sig själv i sina två roller. Resultatet visar även att chefens förhållningssätt till handledningsuppdraget påverkar hur medarbetarna ser på sig själv och hur de agerar, samt hur kollegor ser och agerar i interaktioner med medarbetarna.

Bakgrund: Undersökningar visar att hot och våld är vanligt förekommande inom vården, både i Sverige och internationellt. För att vården ska kunna tillgodose patienternas behov och samtidigt vara säker för sjuksköterskor att arbeta i, är det viktigt att belysa vad våld innebär för sjuksköterskor; deras eventuella erfarenheter av våldsamma situationer samt hur dessa situationer påverkar deras arbetsmiljö.Syfte: Syftet med denna studie är därför att belysa sjuksköterskans upplevelser av möten med patienter som utövar våld. Metod: Denna uppsats är en litteraturstudie. Artiklarna valdes ut genom litteratursökning i databaserna PubMed, Cinahl och PsycInfo. Urvalet består av 10 vetenskapliga artiklar som kvalitetsgranskades med hjälp av Willman, Stoltz och Bahtsevanis bedömningsprotokoll för kvalitetsbedömning av studier. Resultat: Resultatet visade att sjuksköterskans upplevelser av möten med patienter som utövar våld beror på våldets avsikt, närvaro av förmildrande omständigheter hos patienten samt om sjuksköterskan normaliserar våld och är van vid det. Möten med patienter som utövar våld framkallar emotionella reaktioner hos sjuksköterskan samt även upplevs som ett moraliskt dilemma. Slutsats: Alla sjuksköterskor har unika individuella upplevelser av att vårda patienter som uppträder våldsamt. Dessa upplevelser kan tas tillvara på för att öka trygghet och minimera stress, oro och frustration hos sjuksköterskan inför den komplexa situationen. Background: Studies show that threats and violence are common in Healthcare, both in Sweden and internationally. It is important to highlight what violence means for nurses, their experience of violent situations and how violence affects their environment in order to make Healthcare system safe for nurses to work in and to meet the needs of the patients. Aim: The aim of this study is to describe nurse’s experiences of meetings with patients who commit violence. Method: This is a literature study. Articles were selected through the search in the databases PubMed, Cinahl and PsycInfo. The sample consists of 10 scientific articles which have been reviewed for quality with the help of Willman, Stoltz and Bahtsevanis assessment protocols for quality assessment of studies. Result: The results showed that nurse's experiences of encounters with patients who commit violence depends on personalization of violence, the presence of mitigating factors of the patient and if the nurse normalizes violence and is used to it. Encounters with patients who commit violence elicit emotional reactions among nurses and even perceived as a moral dilemma. Conclusion: All nurses have unique individual experiences of caring for patients who act violent. These experiences can be taken advantage of to increase the security and to minimize stress, anxiety and frustration among nurses who stand in front of the complex situation.