Search

Syftet med denna studie är att undersöka lärares uppfattningar kring elever med stödbehov på grund av språklig sårbarhet i ämnet engelska i vuxenutbildningen, för att utreda vilka mekanismer som påverkar lärares uppfattningar och därmed vilket stöd eleven faktiskt får.Metoden är semistrukturerad intervju där informanten ges möjlighet att utforma öppna svar. Därefter analyseras lärarnas uppfattningar genom att studera vad som utmärker lärarnas använda språkbruk (diskurs) i sammanhanget, med hjälp av kritisk diskursanalys och Faircloughs tredimensionella modell som verktyg och sätts i förhållande till begreppen normalitet och avvikelse. Resultatet visar att lärare i engelska på en av Sveriges större komvuxenheter har påtagligt bristfälliga kunskaper om språkstörning och språklig sårbarhet och därmed vad diagnosen innebär för svårigheten i skolsituationen, vilken didaktik som krävs och hur stöd utformas. Remittering sker istället till resursteamet (elevhälsovårdsteamet) med motiveringen tidsbrist. Diskursanalysen av intervjusvaren visar två rådande diskurser som styr de intervjuade lärarnas synsätt: den ideala eleven som en föreställning om vad som är normalitet gällande elevens egenskaper, beteende och förhållningssätt, som samverkar med diskursen om den undervisande läraren; en konstruerad sanning om läraruppdragets utformning och utförande. Förställningarna ovan föranleder ett binärt synsätt hos lärarna som bygger på att det i lärarens uppdrag ingår att definiera elever utifrån konstruktioner av normalitet och avvikelse som avgör i vilken mån lärarnas förmåga att lyckas i sitt uppdrag försvåras. Definitionen blir individbunden istället för miljöbunden och sätts i förhållande till vilken grad eleven uppfyller eller kontrasterar från kriterierna för den ideala eleven. Lärarnas egen kompetens blir aldrig en uttalad påverkande faktor i den diskursordning de är inneslutna i. Skolan blir i sammanhanget en socialiserande institution där lärarnas diskursiva praktik och den sociala praktiken om normalitet och avvikelse konstituerar varandra, vilket föranleder exkluderingsprocedurer då elever som avviker från idealet utestängs från att kunna uppnå det.

Med energieffektivisering menas att man använder energi på ett effektivt sätt som ska leda till en positiv inverkan på miljö och samhälle. Sisjö Entré är ett köpcentrum som har en årlig energiförbrukning på 1 865 270 kWh och bör enligt Energimyndighetens riktvärde ha en årlig förbrukning på 1 530 000 kWh, alltså en minskning med 18 %. Köpcentret består av 17 butiker och i examensarbetet undersöks fem butiker vilka är Toys Я Us, Rusta, Burger King, Babyproffsen och Webhallen. I dessa utförs mätningar på ventilation och belysning med syftet att studera vilka laster i butikerna som orsakar mest förbrukning. Målet är att komma fram till förslag på åtgärder för att minska energiförbrukning samt kostnader. Vi kom fram till att belysning är den största lasten i handelslokaler vilka är Toys Я Us, Rusta, Babyproffsen och Webhallen medan den största lasten i restauranger (Burger King) är utrustningen i köket som står för 75 % av restaurangens totala förbrukning. I Rusta upptäckte vi att elmätarna visade lägre värden än den verkliga förbrukningen. Efter undersökningen kom vi fram till att felet antingen ligger i elmätarna eller i dess strömtransformator och måste åtgärdas. Vi har gett förslag på att byta ut en del av den befintliga belysningen samt gett förslag på att sektionera vissa delar i några av butikerna. Dessutom har vi gett förslag på att reducera drifttiderna på ventilationsaggregaten. Utifrån dessa förslag och energiberäkningar kom vi fram till att man i de fem butikerna kan minska den årliga energiförbrukningen från 1 865 270 kWh till 1 576 670 kWh, alltså en minskning på 15,5 %. Därmed minskar kostnaderna med ca 228 000 sek/år Energy efficiency means that energy is used in an efficient way that impacts positively on the environment and society. Sisjö Entré is a shopping center which has an annual energy consumption of 1 865 270 kWh, and according to Energy Authority, the recommended value is 1 530 000 kWh per year. That means that energy consumption at the center should reduce by approximately 18 % to comply with the recommended value. The mall consists of 17 stores and the thesis examines five stores which are Toys Я Us, Rusta, Burger King, Babyproffsen and Webhallen. Measurements are taken on ventilation and lighting installations with the aim of studying the loads in the stores that consume the most energy. The goal is to come up with suggestions of actions to reduce energy consumption and costs. We concluded that lighting consumes the most energy in the warehouses; Toys Я Us, Rusta, Babyproffsen and Webhallen, while the largest load in the restaurants (Burger King) is the kitchen, which accounts for 75 % of the restaurants total consumption. In Rusta, we discovered that the electricity meter showed a lower value than the true consumption. After investigation, we concluded that the fault could be either in the electricity meter or in its current transformer and must be addressed. We have given a proposal to replace parts of the existing lighting installations, and given suggestion for sectioning certain parts in some stores. Further, we have given suggestions for reducing operating times on the ventilation units. Based on the above proposals and energy calculations, we concluded that these five stores has the potential to reduce the annual energy consumption from 1 865 270 kWh to 1 576 670 kWh, leading to a reduction by 15.5 %. This reduces costs by about 228 000 SEK per year