Search

Många bostadsrättsköpare och bostadsrättshavare har enligt tidigare studier svårt att tolka och förstå bostadsrättsföreningars årsredovisning. Utöver detta så visar studier att många människor har en bristande finansiell förmåga, vilken dock sägs kunna förbättras genom utökad information. Syftet med studien är att pröva hur väl förädlingsvärdeanalysens utökade information fungerar som ett komplement till bostadsrättsföreningens årsredovisning. För att kunna besvara syftet har denna studie utgått från huvudfrågan på vilket sätt utökad redovisningsinformation i form av förädlingsvärdeanalys kan påverka förståelsen bland bostadsrättshavare avseende bostadsrättsföreningens ekonomi. Därtill har studien utgått från två delfrågor om vad det är som gör att bostadsrättsföreningars årsredovisning upplevs svårbegriplig, respektive hur väl modellen för förädlingsvärdeanalysen täcker bostadsrättshavarnas önskemål om utökad information till föreningens årsredovisning. För att besvara syftet har en kvalitativ metod använts där kunskapsinriktningen är deduktiv med inslag av induktion. Forskningsdesignen består av en fallstudiedesign med en kvasiexperimentell del. Data har samlats in via tio semistrukturerade intervjuer. De strukturerade frågorna analyseras och redovisas genom en jämförelse av medelvärden. De öppna frågorna tolkas textkritiskt och analyseras med hjälp av tematisk analys. Studiens resultat visar att den framtagna förädlingsvärdemodellen påtagligt bidrar till en ökad finansiell förståelse bland bostadsrättshavarna. Som svar på studiens huvudfråga kan slutsatsen dras att det i första hand är jämförbarheten mellan olika föreningar som ökar av informationen i förädlingsvärdemodellen. Därtill ökar även förståelsen för föreningens sparande, samt att förädlingsvärdemodellen bidrar till en upplevd ökad begriplighet av föreningens ekonomi. Förädlingsvärdeanalys har såvitt studiens författare vet aldrig tidigare applicerats på bostadsrättsföreningar. Detta innebär en utökning av förädlingsvärdeanalysens användningsområden i och med appliceringen på en bostadsrättsförening. Utöver detta innebär det även ett nytt och effektivt verktyg för bostadsrättsföreningar och deras ekonomiska rapportering. Ett förslag på vidare forskning är att modifiera förädlingsvärdemodellen ytterligare utifrån bostadsrättshavarnas önskemål och därefter testa modellen i större skala och på fler föreningar. Ett annat förslag är att kombinera förädlingsvärdemodellen med att testa den faktiska finansiella förmågan istället för den upplevda, för att på ett mer objektivt sätt mäta förädlingsvärdemodellens effektivitet. According to previous studies, many condominium-buyers and condominium-owners have difficulties interpreting and understanding condominium compounds' annual report. In addition to this, studies show that many people have a lack of financial literacy, although it is said to be improved by expanded information. The aim of this study is to test how well the value-added analysis's expanded information works as a complement to the condominium compound's annual report. To answer the aim, this study has been based on the main question in what way expanded accounting information in the form of value-added analysis can affect the understanding among condominium-owners' regarding the condominium compounds' finances.As well as the sub-questions what is it that makes condominium compounds' annual report difficult to understand, and how well the model for the value-added analysis will cover the condominium-owners' wishes for extended information in the condominium compounds' annual report. A qualitative method has been used where the focus of knowledge is deductive with elements of induction. The research design consists of a case study design with a quasiexperimental part. Data were collected through ten semi-structured interviews. The structured questions are analysed and reported through a comparison of mean values. The open-ended questions are interpreted text-critically and analysed with the help of thematic analysis. The results of the study show that the value-added model clearly contributes to an increased financial understanding among condominium-owners. In response to the study's main question, it can be concluded that it is primarily the comparability between different condominium compounds that increases through the information in the value-added model. In addition, the understanding of the condominium compound's savings also increases, and the value-added model contributes to a perceived increased understanding of the condominium compound's finances. As far as the study's authors know, value-added analysis has never before been applied to condominium compounds. This means an extension of the value-added analysis's areas of use with the application to a condominium compound. In addition to this, it also means a new and effective tool to condominium compounds for their financial reporting. A proposal for further research is to modify the value-added model further based on the condominium-owners' wishes and then test the model on a larger scale and on more condominium compounds. Another proposal is to combine the value-added model with testing the actual financial literacy instead of the perceived one, in order to measure the efficiency of the value-added model in a more objective way.

Klimatförändringar, globaliseringen och företagsskandaler har medfört att CSR fått en ökad uppmärksamhet på senare tid, något som ökat kraven på transparens i företagens rapportering. Samtidigt är CSR ett föränderligt koncept som skiljer sig mellan nationer, vilket gett upphov till varierande resultat i studier som undersökt begreppet i relation till informationsdelgivning. Den här studien har därmed undersökt hur CSR-delgivning påverkas av företagsspecifika variabler (ålder, storlek, lönsamhet och kvinnor i styrelsen) hos företag i Sverige. Utöver detta använde studien företagets verksamhetsområde som interaktionsvariabel för att undersöka hur branschens miljökänslighet påverkar företagens sociala och miljömässiga rapportering. Grundat på GRI-ramverk, tillämpades en innehållsanalys för att undersöka årsredovisningar hos 268 företag noterade på Stockholmsbörsen. Genom en multipel regressionsanalys fann studien att företag rapporterade i högre utsträckning om CSR när verksamheten ökade i storlek. Resultaten visade även att organisationerna ökade sin miljörelaterade CSR-delgivning med åldern. Däremot kunde studien inte påvisa ett samband mellan CSR-delgivning och lönsamhet eller andel kvinnor i styrelsen. Studien kunde inte heller påvisa att branschen hade en interaktionseffekt på CSR-rapporteringen i relation till de företagsspecifika variablerna. Slutligen, indikerar resultaten att börsnoterade företag i Sverige rapporterar om CSR-aktiviteter som ett svar på samhällets påtryckningar snarare än ett engagemang som har sin utgångspunkt i företagets kultur och värdegrund. Climate change, globalization and corporate scandals have led to CSR receiving increased attention in recent times, which has increased the demand for transparency in companies' reporting. CSR is a changing concept that differs between nations. Studies previously examining social and environmental disclosure have therefore shown varying results. Thus, this study has examined how CSR disclosure is affected by firm-specific characteristics (age, size, profitability, and female directors) in Swedish companies. In addition, the study examined how the industry's environmental sensitivity affects companies' social and environmental reporting in relation to the determinants. The study was conducted and written in Swedish. Based on the GRI framework, a content analysis was applied to examine the annual reports of 268 companies listed on the Stockholm Stock Exchange. Through a regression analysis, this study found that the companies reported to a greater extent on CSR when the business increased in size. The results also showed that organizations increased their environmental CSR disclosure with age. On the other hand, the study could not show a relationship between CSR disclosure and profitability or female directors. Nor could the study show that the industry had an interaction effect on CSR reporting in relation to the firm-specific characteristics. Finally, the results indicate that listed companies in Sweden disclose information related to CSR activities as a response to society's pressures rather than a commitment that is based on the company's culture and values.

Årsredovisningar har gått från att vara ett sätt för företagen att rapportera sin ekonomiska ställning för aktieägare till att anpassas mer för alla intressenter. All information som intressenterna efterfrågar är dock inte företagen alltid tvungna att uppge enligt lag, vilket leder till att företag väljer att redovisa viss information frivilligt. Omfattningen av denna information skiljer sig mycket mellan företag. Tidigare studier har därav undersökt sambandet mellan olika företagsegenskaper och nivån av frivillig redovisning och kommit fram till varierande resultat. Syftet med studien är därför att få kunskap om vilka företagsspecifika egenskaper hos svenska börsnoterade företag som påverkar nivån av frivillig redovisning samt hur förändringar mellan åren påverkar detta. Tidigare forskning och företagsekonomiska teorier ligger till grund för utvecklade hypoteser kring egenskapernas påverkan. En longitudinell studie har genomförts på 21 företag som valdes ut genom ett stratifierat slumpmässigt urval. Datainsamling för studiens beroende variabel frivillig redovisning genomfördes med hjälp av ett index där företags årsredovisningar från år 2016-2020 granskades. Nivån på den frivilliga redovisningen analyserades sedan mot studiens oberoende variabler storlek, ålder, lönsamhet, skuldsättning och likviditet. En multipel regressionsanalys genomfördes och visade på de förväntade sambanden mellan nivån av frivillig redovisning och företagens storlek, ålder och lönsamhet. Resultatet visade på ett signifikant positivt samband för dessa egenskaper. Dock kunde inte något signifikant samband påvisas för egenskaperna skuldsättning och likviditet. En linjär regressionsanalys genomfördes även på förändringarna i lönsamhet mellan åren samt sambandet till frivillig redovisning. Även denna analys stämde överens med förväntningarna om att förändringar i lönsamhet inte påverkar nivån av frivillig redovisning. Annual reports have gone from being a way for companies to report their financial position for stockholders, to being adapted for all stakeholders. All the information that stakeholders demand the companies are not obliged by law to publish, which leads companies to disclose some information voluntarily. The extent of this information differs between companies. Previous studies have investigated the relationship between different firm characteristics and the level of voluntary disclosure, which has resulted in varying results. The aim of the study is therefore to attain knowledge regarding which firm specific characteristics in Swedish listed companies that affect the level of voluntary disclosure and also how change between years affects this. Previous studies and business economics theories is the basis for the developed hypotheses regarding the impact of the characteristics. A longitudinal study was implemented on 21 companies that were chosen through a stratified random sampling. The data collection for the dependent variable of the study, voluntary disclosure, was done with the help of an index where the companies’ annual reports from 2016-2020 were examined. The level of the voluntary disclosure was then analyzed against the independent variables of the study, the companies’ size, age, profitability, debt ratio and liquidity. A multiple regression analysis was performed and resulted in the expected relationships between the level of voluntary disclosure and the companies’ size, age and profitability. The results showed a significant positive relationship for these characteristics. Any significant relationship could not be shown for the characteristics debt ratio and liquidity. A linear regression analysis was performed on the change in profitability between years and its relationships to the voluntary disclosure. This analysis was also in line with the expectations that changes in profitability does not affect the level of voluntary disclosure.

I dagsläget finns det ett stort gap mellan det bokförda värde till vilket organisationer värderar sina tillgångar och det marknadsvärde till vilket organisationerna är värderade. Vad detta osynliga värde består av kan delvis beröra något som teoretiker och praktiker kommit att kalla intellektuellt kapital (IC). IC består av bland annat anställda, kompetens, strukturer, system, kundbaser och relationer. I dagens kunskapsföretag kan detta omfatta stora delar av företagens tillgångar. Anledningen till att detta gap uppstår beror till stor del på en problematik att värdera dessa tillgångar inom IC med det nuvarande ramverket för redovisning. Då det inte existerar några lagar gällande hur IC ska redovisas har företagen hamnat i en situation där detta sker genom frivillig redovisning. Detta tar sig i uttryck på olika sätt, vilket skapar spretiga presentationer inom ett redovisningsfält som annars styrs av en röd tråd och kontinuitet. Ett kommunikationsmedel som kommit att användas för att presentera information om IC är årsredovisningen.Syftet med denna studie är att undersöka hur, i termer av omfattning, företag inom rekryterings- och bemanningsbranschen presenterar information om IC i sina årsredovisningar. För att studera IC används begreppen humankapital, strukturkapital och relationskapital vilka utgör en väl vedertagen uppdelning. Dessa bryts ned i ett antal indikatorer vilka undersöks. Metoden som används för att besvara studiens frågeställningar är en kvantitativ innehållsanalys. Detta med bakgrund av att det är ett effektivt medel för att studera mönster i kommunikation och göra bedömningar av förmedlad information.Resultatet från studien talar för att relationskapitalet är det som generellt rapporteras mest, följt av humankapital och slutligen strukturkapital. Det framgår att samtliga företag redovisar information om IC i sina årsredovisningar, och samlat utgör medelvärdet och medianen för redovisningen över hundra rapporterade indikatorer per företag. Det förekommer vissa skillnader mellan vilka faktorer som mest frekvent redovisas hos företagen, där exempelvis två av företagen redovisade humankapital mer och några andra företag redovisade betydligt mycket mer IC generellt. Resultaten diskuteras utifrån ett antal redovisningsteoretiska utgångspunkter och det framgår att det skulle kunna röra sig om geografiska och nationella skillnader. Det som slutligen kan fastslås är att företagen tycks lägga stort fokus på att redovisa information om kunder, anställda och olika partners. Det var vanligt förekommande att olika nöjdhetsindex presenterades för att visa hur bra dessa behandlas. Det som var utmärkande inom redovisningen av strukturkapitalet var att företagen lade mest vikt på att redovisa information om kultur inom organisationerna. There is a significant gap between the book value in which companies’ valuate their assets and the market value. What this invisible value consists of is something that theorists and practitioners are calling intellectual capital (IC). IC contains information about employees, competence, structures, systems, customer base and relations, to mention a few. In today’s knowledge-based companies, the IC is often a vast part of a company’s assets. The reason this gap exists is because of shortcomings in today’s restrictions and laws within accounting. Because there are no laws regarding how the IC should be reported, companies have found themselves in a position where this occurs through voluntarily disclosure. This is expressed in different ways, which creates straggling presentations of IC within an otherwise structured accounting field. A mean for communication of companies’ IC is through the annual report.The purpose of this study is to examine, in terms of the extent, how companies within the recruitment and staffing industry presents information about IC in their annual reports and to compare the companies to each other. To study IC, the terms human capital, structure capital and relational capital is used. These are broken down into several indicators that are examined. A quantitative content analysis is used as a research method to answer the research question. This is used because of its efficiency in studying patterns in communication and later drawing conclusions about a given set of information.The result of the study proves that the relational capital is what is most frequently reported, followed by human capital and lastly structure capital. It appears that all companies disclose information about IC in their annual reports, and that together the mean and median of indicators reported exceeds one hundred. However, there are a few differences among the organizations regarding the most frequently reported factors. For instance, two of the companies reported most of human capital, while other reported more IC in general. The results are discussed from an accounting theoretical approach, and factors including geographical and national differences seem to influence the IC reporting. What is finally concluded is that companies tend to put focus on reporting information about customers, employees, and partners. It was common that companies disclosed information about indexes where employee, customer and partner satisfaction was highlighted. What was remarkable within the disclosure regarding structure capital was that the companies focused mostly on information about the culture within the organizations.

Titel: Frivillig redovisning i svenska onoterade företag. Nivå: Kandidatuppsats i företagsekonomi. Författare: Felicia Pärlefalk och Johan Wängermark. Handledare: Fredrik Hartwig. Datum: Juni 2020. Den frivilliga redovisningen har fått en ökad uppmärksamhet och forskning avseende faktorer som kan förklara företags frivilliga redovisning har genomförts i betydande omfattning. Merparten av tidigare forskning är baserad på noterade företag, studier baserade på onoterade företag har genomförts i en mer begränsad omfattning. Syftet med denna studie är av den anledningen att undersöka vilka faktorer som kan förklara den frivilliga redovisningen i svenska onoterade företag. Studien har en kvantitativ metod som utgår från en deduktiv ansats. Data har samlats in från årsredovisningar, som sedan analyserats mot företagsekonomiska teorier och tidigare forskning. Företags frivilliga redovisning utgör studiens beroende variabel och de oberoende variablerna är företags storlek, lönsamhet, skuldsättningsgrad och bransch. Studiens resultat visar att storlek är den faktor som har störst påverkan på den frivilliga redovisningen vilket förhåller sig till tidigare forskning på noterade företag. Resultatet visar att det finns ett positivt signifikant samband mellan den frivilliga redovisningen och ett företags storlek. Det finns även ett signifikant samband mellan den frivilliga redovisningen och ett företags skuldsättningsgrad, i motsats till studiens förväntningar visar dock resultatet att det sambandet är negativt. Studiens resultat visar slutligen att ett företags branschtillhörighet påverkar den frivilliga redovisningen, det finns skillnader i den frivilliga redovisningen som presenteras i årsredovisningen för olika branscher. Tidigare forskning som behandlar den frivillig redovisningen är som tidigare nämnts huvudsakligen baserad på noterade företag. Denna studie bidrar därav med ett nytt perspektiv inom området då den är utförd på onoterade företag för att undersöka förklarande faktorer. Titel: Voluntary disclosure in swedish unlisted companies. Level: Bachelor thesis in Business administration. Authors: Felicia Pärlefalk och Johan Wängermark. Supervisor: Fredrik Hartwig. Date: June 2020. The voluntary disclosure has received increased attention and research on factors that can explain corporate voluntary disclosure has been carried out to a considerable extent. Most of the previous research is based on market-listed companies, studies based on unlisted companies have been conducted to a more limited extent. The aim of this study is for that reason to examine which factors can explain the voluntary disclosure in swedish unlisted companies. This study has a quantitative method based on a deductive approach. Data has been collected from annual reports, which are then analyst against business economic theories and previous research. Corporate voluntary disclosure is the study ́s dependent variable and the independent variables are firm size, profitability, debt ratio and industry. The study's results show that firm size is the factor that has the largest impact on the voluntary disclosure related to previous research on listed companies. The results show that there is a positive significant relationship between the voluntary disclosure and the size of a company. There is also a significant relationship between the voluntary disclosure and debt ratio, contrary to the study ́s expectations, the results show that there is a negative relationship. The study’s results also show that industry affiliation have an impact on the voluntary disclosure, there is differences in the voluntary disclosure that is presented for various industries. Previous research on voluntary disclosure is, as previously mentioned, mainly based on listed companies. This study can therefore contribute with a new perspective where it is based on unlisted companies to examine explanatory factors.

Syfte: “Studiens syfte är att undersöka vad som förklarar svenska onoterade företags benägenhet att lämna in sin årsredovisning i ett tidigt eller sent skede”. Metod: I denna kvantitativa studie har sekundärdata samlats in från databasen Retriever. För att uppnå studiens syfte används multivariata regressionsanalyser med lead time och i tid/sen som beroende variabler och lönsamhet, ålder, storlek, revision, skuldsättning, bokslutsmånad samt bransch som oberoende variabler. Resultat och Slutsats: Resultaten visar på ett negativt signifikant samband mellan lead time och lönsamhet. Sambandet mellan lead time och företagets bokslutsmånad var positivt och signifikant. Företagens val att ha revisor visade sig även det ha ett positivt signifikant samband med lead time, vilket innebär att företag med revisor kommer att lämna in sin årsredovisning senare än företag utan revisor. Det finns däremot inget som tyder på att ha en revisor eller inte påverkar huruvida företag lämnar i tid eller inte. Bidrag: Studien har bidragit till forskningsområdet kring aktualitet dels genom att utföra studien i Sverige och dels genom att studera onoterade företag. Detta har medfört att en variabel som inte tidigare har studerats, företagets val att ha revisor eller inte, har kunnat inkluderas. Studien bidrar även till de senaste årens debatt kring tidsgränsen för hur sent årsredovisningar ska få lämnas in. Förslag till vidare forskning: Ett förslag till vidare forskning är att studera om årsredovisningars aktualitet förändrades i och med avskaffandet av revisionsplikten. Det hade även varit intressant att utföra en liknande studie med longitudinell design där flera år undersöks för att kunna fastställa orsaksriktningen mellan variablerna. Aim: “The aim of this study is to examine what explains Swedish unlisted companies’ tendency to file their annual reports in an early or late period”. Method: In this quantitative study secondary data is obtained from the database Retriever. To achieve the aim of this study multivariate regression analyses are used with lead time and in time/late as the dependent variables and profitability, age, size, audit, leverage, fiscal year-end and sector as independent variables. Results and Conclusions: The results show a negative relationship between lead time and profitability. The relationship between lead time and company fiscal year-end was positive and significant. If a company have chosen to have an auditor is shown to have a positive significant relationship with lead time, this mean that companies with an auditor will file their annual reports later than companies without an auditor. There is on the other hand no indications that having an auditor or not will affect whether the company file on time or not. Contributions: This study has contributed to the field of research of timeliness partly by performing the study in Sweden and partly by studying unlisted companies. This resulted in the inclusion of a variable that takes into account if the company has an auditor or not, which has not been studied before. The study also contributes to previous years debate about the time allowed for companies to file their annual reports. Suggestions for future research: A suggestion for future research is to study if the timeliness of annual reports changed as a result of the abolition of the audit obligation. It would also be interesting to conduct a similar study with a longitudinal design where more than one year is reviewed so that the causal direction of the variables can be determined.

Detta examensarbete avhandlar hållbarhetsprojekten och målsättningar av Sveriges 10 största byggföretag samt deras ställningstaganden gentemot Agenda 2030. Faktum att begreppet hållbarhet kan uppfattas och definieras på olika sätt har skapat en viss otydlighet i världen kring begreppet. De största byggföretagen i Sverige presenterar en hållbarhetsredovisning som redogör för de framgångsrika hållbarhetsprojekten inom verksamheten samt företagets framtida planer. Byggföretagens tillvägagångssätt i deras arbete för att uppnå målen i Agenda 2030 är i stort sätt densamma, med undantag för vissa bolag som har unik taktik. Flera av de utvalda byggföretagen har även antalet mål uppsatta som sträcker sig längre fram än år 2030; vilket delvis beror på regeringens klimatlag för att uppnå ett klimatneutralt Sverige år 2045. I denna studie har fyra mål från Agenda 2030 blivit utvalda för granskning; sedan har byggföretagens hållbarhetsredovisningar undersökts i syfte att utläsa företagens ställningstaganden i förhållande till målen. Teorin om svag och stark hållbarhet tillämpad i en organisation har applicerats på respektive byggföretags hållbarhet vilket resulterade i ett tydligt mönster. Resultaten pekar mot att styrkan av hållbarhet i ett företag beror på dess omsättning, vilket var relativt klart eftersom hållbarhetsredovisningarna hos de företag som hade större omsättning var mer omfattande samtidigt som målsättningen var mer preciserad och antalet hållbarhetsprojekt högre. Härvid bör nämnas att signaleringsteorin till viss del motsäger antagandet om att hållbarhetsstyrkan av ett företag är beroende på dess omsättning. Signaleringsteorin menar att företag kan öka sitt värde och popularitet via frivillig redovisning samt betoning och upplyftning av de ’finare’ delarna ur verksamheten. Framtida studier kan finna denna studie som hjälpsam för bedrivandet av forskning inom samma fält. Ytterligare fördjupande rapporter inom samma område kan framtas med denna studie som grund, vilket möjligtvis kan ljusna förutsättningarna av djupdykande hållbarhetsresearch av alla typer av företag, bygg- eller inte. Hållbarhetsarbete är ett relevant ämne i världen just nu, varför ytterligare studier av denna karaktär fordras i syfte att uppnå en bättre förståelse för hållbarhetskonceptet och utvecklingen av effektiva strategier för en ännu mer hållbar värld This thesis deals with the sustainability programmes and goals of Sweden's 10 largest constructioncompanies as well as their position on Agenda 2030. The fact that the concept of sustainability canbe perceived and defined in different ways around the world has created a certain ambiguity aroundthe notion. The largest construction companies in Sweden present sustainability reports that accountfor successful sustainability projects as well as future planning. The work of construction companiesin achieving the goals of Agenda 2030 is much the same, with the difference of some companieshaving unique approaches to achieving them. Several of the selected construction companies in thisthesis also have a number of goals set up that extend beyond the scope of 2030, partly because of theSwedish government's climate legislation for creating a climate-neutral Sweden by 2045.In this study, four goals from Agenda 2030 have been selected for analysis within the frame of thechosen construction companies' sustainability reports. The reports have been analyzed in order todecipher the companies’ different positions in regard to the chosen goals. The theory of weak andstrong sustainability applied in an organization has been applied to the sustainability of eachconstruction company, which produced a clear pattern as a result. The degree of strength within thesustainability efforts depends on the individual company’s turnover. This was relatively clear sincethe sustainability reports of the companies with a higher turnover were more comprehensive,contained more clearly presented progress, all while the number of Agenda 2030-goals was greater.Herein must be noted that the Signal Theory contradicts, to some extent, the assumption that thestrength of a company's sustainability is dependent on turnover, since companies can increase theirvalue and popularity through voluntary accounting and emphasize and highlight the ‘finer’ parts ofthe business.Future studies can find this study helpful in carrying out research within the same field. Even morein-depth investigational reports can be done using this study as a foundation, which could possiblybrighten prospects for deep-digging sustainability research into any type of company, constructionor non-construction. Sustainable work is a relevant topic in the world right now, which is whyfurther studies of this character will be needed in order to achieve a better understanding of thesustainability concept and development of effective strategies to make the world even moresustainable.

Background/Discussion: Among investors, annual reports are used as a decision-making document to value a company. Many companies therefore use voluntary disclosure as a complement to statutory information in annual reports. Previous studies have examined what the underlying factors for voluntary disclosure are. These have among other things, resulted in factors such as size, country of origin and owner concentration, which has a significant impact on the amount of voluntary disclosure. Therefore, it is interesting to examine if there is a significant difference between the amount of voluntary disclosure in companies with controlled ownership versus management ownership. The selection is based on companies listed on the Swedish stock market Nasdaq Strockholm, Large Cap and Small Cap. Purpose: This comparative study is aiming to investigate differences in the amount of voluntary disclosure between companies with controlled ownership and management ownership. The purpose is to create a deeper understanding and increase awareness of the ownership structure's impact on voluntary information. Method: A quantitative method has been used for the study and empirical data has been collected through observations of annual reports. The collected data has then been assessed according to a valuation index designed for the study. The index has been adapted to both swedish and international regulations. The study has then used scatterplots and a t-test to measure whether or not there is a significant difference in the amount of voluntary disclosure between the two owner concentrations. Result: Based on the study's sample, there is no significant difference in the amount of voluntary disclosure between control-owned and management-controlled companies. Control-owned companies tend to report more information about accidents than managementcontrolled companies. The management-controlled companies in the study tend to report more information on marketing than control-owned companies

Problemdiskussion: Bostadsrättsföreningars höga skuldsättning har diskuterats frekvent i diverse medier senaste åren och en räntehöjning kan påverka föreningens medlemmar avsevärt. Köparnas kunskapsbrist och oförmåga att avläsa en årsredovisning på ett korrekt sätt kan innebära problem för föreningens samtliga intressenter. Bankerna är den intressent som utför professionella ekonomiska analyser av bostadsrättsföreningarna och bör således ha mest kunskap kring ämnet. Problemformulering: Hur analyserar banker bostadsrättsföreningar och dess årsredovisning i samband med kreditförfrågan och finns det några problem med årsredovisningens nuvarande utformning? Syfte: Syftet med uppsatsen är att beskriva och öka förståelsen om hur bostadsrättsföreningar och dess årsredovisning analyseras av banker vid kreditförfrågan. Studien avser att undersöka, jämföra och utvärdera teori med empiri för att hitta eventuella mönster, likheter och skillnader mellan bankernas tillvägagångssätt. Metod: Att med syftet som utgångspunkt och genom användandet av en kvalitativ metod uppnå en djupare förståelse inom ämnet. En fallstudie har valts som forskningsstrategi för att undersöka olika bankers arbetssätt. Slutsatser: Bankerna anser att det finns problem med utformningen av årsredovisningen för bostadsrättsföreningar, där det största problemet rör föreningens avskrivningar. Att bostadsrättsföreningarna presenterar väldigt varierande underhållsplaner är också problematiskt. Fortsättningsvis fastslås att revisorn inte har någon stor roll i kreditprocessen och att val av K-regelverk inte spelar någon roll för bankens arbete. Endast två av fem banker anser att föreningens representant kan påverka kreditbeslutet. Nyckeltalet soliditet fastslås som icke användbart samtidigt som belåningsgrad pekas ut som dess ersättare, och är tillsammans med räntetålighet de viktigaste nyckeltalen. Problem Description: The high level of indebtedness of housing cooperatives has been discussed frequently in various media in recent years and an interest rate increase can significantly affect the cooperatives members. The buyers' lack of knowledge and the inability to correctly evaluate an annual report can lead to problems for the housing cooperatives all stakeholders. The banks are the only stakeholder who performs professional economic analyzes of the housing cooperatives and should therefore have the most knowledge about the subject. Research Question: How do banks analyze housing cooperatives and its annual report in connection with the credit inquiry and are there any problems with the current format of the annual report? Purpose: The purpose of this thesis is to describe and increase the understanding of how housing cooperatives and its annual report are analyzed by banks when requesting credit. The study intends to investigate, compare and evaluate theory with empirical evidence to find possible patterns, similarities and differences between banks' approaches. Methodology: To achieve a deeper understanding of the subject a qualitative method was used. A case study has been chosen as a research strategy to investigate the way different banks work with Housing Cooperatives. Conclusions:The banks consider that there are problems with the design of the annual report for housing cooperatives, where the biggest problem concerns the depreciation. The fact that the cooperative housing present very varied maintenance plans is also problematic. Further on, it is stated that the auditor has no major role in the credit process and that the choice of “K-regelverk” does not play a role in the bank's work. Only two out of five banks believe that the housing cooperative’s representative can influence the credit decision. The key ratio solvency is determined as not useful, while the loan-to-value ratio is pointed out as its replacement, and together with interest-rate tolerance they are the most important key figures.

Sveriges kommuner startar allt fler företag. Tillsammans omsätter dessa företag sammanlagt 200 miljarder kronor och utgör en viktig del av en kommuns ekonomi. En av de branscher där det finns flest kommunägda bolag är elbranschen, en bransch som sedan avregleringen på 90-talet förändrats på det sättet att ett kommunalt elbolag inte längre kan vara säkra att invånarna i deras kommun väljer dem som elleverantör. Detta har inneburit att de kommunala elbolagenmåste hitta strategier för att locka kunder. Kommunikation är grundläggande för att ett bolag ska nå framgång. Ett av de viktigaste sätten att kommunicera med sina intressenter är att göra det genom sin årsredovisning och här är det främst de frivilliga upplysningarna som kan användas till detta, då de finansiella upplysningarnas utformning är reglerade i Årsredovisningslagen. De frivilliga upplysningarna har ökat i omfattning på senare år och används numera allt oftare som ett kommunikationsverktyg mot bland annat bolagens kunder och därför är detta intressant att studera. Den här uppsatsen har därför som syfte att undersöka på vilket sätt kommunala elbolag kommunicerar genom frivilliga upplysningar i sin årsredovisning och hur det har förändrats under perioden 2008-2017.Den metod som användes för att analysera materialet var en innehållsanalys. Den ansågs som lämplig då den brukar användas i forskning för analysera innehållet av dokument och syftar till att ta fram betydelsen av en text och det underliggande som författaren vill få sagt med sin text. En bildanalys användes också som komplement till innehållsanalysen. Detta för att en bildanalys kan komplettera helhetsbilden och eftersom bilder har blivit en integrerad del i årsredovisningar. De två kommunala elbolag som valdes för studien var Kungälv Energi och Karlstads Energi, vilka är bolag som är väl etablerade bland invånarna i respektive kommun och vars årsredovisningar innehåller frivilliga upplysningar. Resultaten visar att bolagen främst använder sina frivilliga upplysningar till att redogöra förårets händelser och för att upprätthålla sin image och legitimitet som bolag. Detta har inte förändrats under den här undersökningsperioden, utan det som främst har förändrats är att de frivilliga upplysningarna blivit mer informationsrika, att bolagen använder sig mer av bilder i sin kommunikation och att deras årsredovisningar har blivit mer lättolkade och intresseväckande. Avslutningsvis kommer vi fram till att det inte skiljer speciellt mycket mellan de kommunala och privata bolagens sätt att kommunicera genom de frivilliga upplysningarna. The number of Swedish public owned companies are increasing. Altogether these companies have a revenue of 200 billion Swedish crowns and play an important role for the public sector. The electric market has one of the highest number of public sector owned companies. Since the deregulation in the 90’s, the market has changed a lot for the public owned electric companies, who can no longer count that the citizens in their town will choose them as their electricity provider. Therefore the public owned companies have to find new strategies to make them more attractive. Communication is a key point in succeeding. One of the most important ways to communicate with its stakeholders is through the annual report, where the voluntary disclosures are to most useful section since it is not regulated like the financial disclosures. The voluntary disclosure is also more extensive nowadays and more used as a communication tool towards the customers, therefore it is interesting to study. The aim with the study is to investigate in which way public owned electric companies are communicating through their voluntary disclosure and how it has changed through the period 2008-2017.The study is written in Swedish and the method that has been used for analyzing the material is a content analysis. It was found suitable since it is commonly used when analyzing documents and aims to produce the meaning of a text and the underlying meaning in the text that the author wants to say with the text. An image analysis has also been used as a compliment as it could supplement the overall picture and because images have become an integral part of annual reports. The two public owned companies that were selected for the study were Kungälv Energi and Karlstads Energi, which are companies that are well established among the inhabitants of each municipality and whose annual reports contain voluntary disclosure. The results show that the companies mainly use their voluntary disclosure to account for the events of the year and to maintain their image and legitimacy as a company. This has not changed during the chosen period, but what has mainly changed is that the voluntary disclosure has become more informative, that the companies use more images in their communication and that their annual reports have become more easily interpreted and interesting. In conclusion there is not much difference between the public owned and the private companies way of communicating through the voluntary disclosure.

Titel: Hållbarhetsinformation i VD-ordet- En kvantitativ studie av företag på OMX Stockholm Large CapFörfattare: Magnus Olsson och Karl AmbrosiussonBakgrund: VD-ordet är ett frivilligt avsnitt i årsredovisningen där företagsledningen och den verkställande direktören har möjlighet att uttrycka sig om det gångna året och framtiden. VD-ordet är en av de mest lästa delarna i årsredovisningen. Denna uppsats fokuserar på i vilken utsträckning hållbarhetsinformation framhävs i VD-ordet. Hållbarhetsredovisning är sedan 2016 ett krav för större företag och 2017 års årsredovisningar är de första som måste innehålla en hållbarhetsrapport.Syfte: Syftet med uppsatsen är att utforska om lagändringen med krav på hållbarhetsrapportering har påverkat i vilken utsträckning hållbarhetsinformation presenteras i VD-ordet. Syftet är vidare att förklara om företagets storlek är en faktor som påverkar mängden hållbarhetsinformation som presenteras i VD-ordet.Metod: Kvantitativ innehållsanalys har tillämpats för att mäta i vilken utsträckning hållbarhetsinformation används i VD-ordet genom att räkna hur ofta begrepp som förknippas med hållbarhet förekommer.Slutsats: Mängden hållbarhetsinformation i VD-ordet har ökat mellan 2016 och 2017, men lagändringen har inte medfört någon extra påverkan. Resultatet visar också att ett företags storlek inte påverkar mängden hållbarhetsinformation i VD-ordet hos de undersökta företagen. Title: Sustainability information in the CEO letter- A quantitative study of companies at OMX Stockholm Large CapAuthors: Magnus Olsson and Karl AmbrosiussonBackground: The CEO letter is a voluntary section in the annual report where the management together with the CEO have the opportunity to express themselves about the past year and future expectations. The CEO letter is one of the most read parts in the annual report. This essay focuses on to what extent the CEO letter presents sustainability information. A Sustainability report has been a requirement for bigger companies since 2016 and the annual reports of 2017 are the first reports that have to contain a sustainability report.Purpose: The purpose of this essay is to find out if the new sustainability reporting requirements has affected the extent of sustainability information presented in the CEO letter. The purpose is further to explain whether the size of the company is a factor that affects the amount of sustainability information presented in the CEO letter.Method: Quantitative content analysis has been applied to measure the extent to which sustainability information is used in the CEO letter. It’s used by counting the frequency of concepts associated with sustainability.Conclusion: The result shows that the amount of sustainability information in the CEO letter has increased between 2016 and 2017, but that the change in the law did not have any additional impact on the amount of sustainability information. The result also shows that size of the companies doesn’t affect the amount of sustainability information in the CEO letter for the investigated companies.

Efter 2000-talets stora skandaler fick den interna kontrollen en central roll på de flesta företagen. En stark intern kontroll kan enligt tidigare forskning skydda företag ifrån bedrägerier, fel och misstag. Denna studien syftar till att förklara variationen i företags upplysningar om intern kontroll. En kvantitativ metod har använts för att lyckas besvara detta syfte och empirin har insamlats ifrån 235 börsnoterade bolags årsredovisningar. Uppsatsen har en teoretisk referensram som är byggd på tidigare forskning samt flera olika teorier. De teorier som kommer att användas är legitimitetsteorin, agentteorin, positive accounting theory och institutionell teori. Utifrån denna referensram har fem hypoteser utvecklats. Dessa hypoteser har sedan testats med hjälp av olika statistiska analyser. Resultatet ifrån denna studien indikerar på att det finns flera faktorer som kan påverka företagens upplysningar om intern kontroll i årsredovisningarna. Slutsatsen påvisade att storlek, ägarstruktur samt tillämpningen av COSO: ramverket påverkar mängden upplysningar som anges i bolagens årsredovisningar. Studien indikerade vidare på att bransch och revisionsbyrå inte påverkar mängden upplysningar som anges i årsredovisningarna., After the big scandals of the 21st century, internal control became a crucial role amongst most companies. According to previous research, strong internal control can protect companies from frauds, errors and mistakes. This study clarifies the variation in companies’ information concerning internal control. Furthermore, a quantitative method is used to successfully respond to this purpose and the information is composed from the annual reports of 235 listed companies in Sweden. This study has a theoretical framework that is based on previous research and several different theories. The theories that are used is legitimacy theory, agent theory, positive accounting theory and institutional theory. Consequently, based on this outline, five hypotheses are developed. Further, these hypotheses are tested using various statistical analyzes. The result of this study indicates that there are numerous of factors that may affect the company's information regarding internal control in the annual report. Conclusively, the study indicates that size, ownership structure and the application of the COSO framework affect the amount of disclosures in the company's annual reports. In addition, the study indicates that the quantity of information disclosed in the annual reports is not depended on the industry or audit firms used.

Bakgrunden till denna uppsats handlar om högre utbildning och dess viktiga roll i relation till hållbar utveckling. Forskning visar att högre utbildning ligger efter i implementering av hållbarhetsredovisning och det var därför intressant att studera svensk högre utbildning utifrån detta.Syftet med denna studie var att undersöka, beskriva och skapa en djupare förståelse kring hur högre utbildning redovisar arbetet med att främja hållbar utveckling i den egna organisa-tionen. Syftet var också att beskriva eventuella skillnader i hållbarhetsredovisning mellan lärosäten.Den metod som användes för studien var en kombinerad kvalitativ och kvantitativ innehålls-analys. Utifrån ett stratifierat sannolikhetsurval undersöktes årsredovisningar för åtta lärosäten avseende hållbarhetsredovisning. Global Reporting Initiatives ramverk och riktlinjer användes som utgångspunkt för den analysmodell som utvecklades för att bättre passa den sektor som studerades, högre utbildning.Resultatet visar att det pågår ett omfattande arbete med att främja hållbar utveckling i den egna organisationen inom svensk högre utbildning. Lärosätenas hållbarhetsredovisning utifrån den sociala dimensionen pekar tydligt på detta, medan den ekologiska dimensionen har ett begränsat utrymme i årsredovisningarna. Resultatet visar också att det finns skillnader mellan lärosäten avseende både innehåll och omfattning av hållbarhetsredovisning. Enskilda utbildningsanordnare redovisar klart mest följt av universiteten, högskolorna och konstnärliga högskolor. The background to this essay is the important role higher education hold in relation to sustainable development. Research shows that higher education is at an early stage regarding implementation of sustainability reporting and it is therefore interesting to study Swedish higher education based on this.The purpose of this study was to investigate, describe and create a deeper understanding of how higher education is reporting its work to promote sustainable development in its own organization. The purpose was also to describe possible differences in sustainability reporting between institutions.The method used for the study was a combined qualitative and quantitative content analysis. Based on a stratified probability survey, annual reports for eight institutions were examined regarding sustainability reporting. The Global Reporting Initiative framework and guidelines were used as a basis for the analysis and a model was developed to better fit the sector studied, higher education.The findings show that there is extensive work going on in promoting sustainable develop-ment in the own organization within Swedish higher education. Sustainability reporting in higher education institutions based on the social dimension clearly points to this, while the ecological dimension has limited scope in the annual reports. The findings also show that there are differences between the institutions regarding content and scope of sustainability reporting. Private institutions clearly reports the most followed by universities, colleges and artistic colleges.This paper is written in Swedish.

Anställda är en av företagens viktigaste intressenter och årsredovisningen är ett sätt för företag att kommunicera användbar information till dem. Dock har tidigare forskning mest fokuserat på hur investerare använder informationen och därför finns begränsad kunskap om hur anställda använder informationen i årsredovisningen och om den fyller deras behov av information. Uppsatsens syfte är därför att undersöka hur årsredovisningen används av anställda samt om det finns ett informationsgap mellan anställdas informationsbehov och årsredovisningens innehåll. Syftet uppnås genom en empirisk undersökning på en svensk storbank där en kvalitativ metod använts i form av intervjuer. Uppsatsens resultat visar en begränsad användning av årsredovisningen hos anställda och att den inte uppfyller anställdas behov av information. Ett informationsgap mellan anställdas informationsbehov och årsredovisningens innehåll upptäcktes också. Gapet beror främst på att de anställda inte ansågs vara en intressent av företagets årsredovisning samt att de får sådan information på andra sätt. The employees are seen as one of the most important stakeholders of a company and the annual report is one way to communicate useful information. Previous research has been more focused on how shareholders use the information, which has limited the knowledge about how employees use the annual report and its ability to satisfy their information need. Therefore, the aim of this study is to examine how employees use the annual report and if an information gap exists between employees information need and the content of the annual report. The aim is achieved through a qualitative method using interviews in a big Swedish bank. The result of the thesis shows a limited use of the annual report by employees and does not satisfy their information needs. An information gap was also discovered between employees’ information need and the content of the annual report. The gap is mainly due to the employees not being seen as a stakeholder to the annual report of the company and because they receive this kind of information in other ways.

Sammanfattning Datum: 2016-05-26 Nivå: Kandidatuppsats i företagsekonomi, 15 ECTS (hp) Institution: Akademin för Ekonomi, Samhälle och Teknik, (EST), Mälardalens Högskola Författare: Ramljak Antonio, Thorstenson August, Yakob Manuel Titel: Årsredovisningens och revisionsberättelsen användning vid kreditbedömningar Handledare: Angelina Sundström Nyckelord: Årsredovisning, revisionsberättelse, kreditbedömning Frågeställningar: Hur bedömer Svea Ekonomi i Stockholm att årsredovisningar och revisionsberättelser kan användas som beslutsunderlag vid kreditbedömningar? Hur bedömer PricewaterhouseCoopers AB i södra Mälardalen att årsredovisningar och revisionsberättelser kan användas som beslutsunderlag för kreditgivningsinstitut vid kreditbedömningar? Syfte: Studien ämnar sig att jämföra hur en revisonbyrå och ett kreditgivningsinstitut bedömer användningen av årsredovisningar och revisionsberättelser vid kreditbedömningar. Metod: Studien har inriktat sig på en kvalitativ ansats i den empiriska delen genom utförande av intervjuer. Sekundär data har använts i form av litteratur och vetenskapliga artiklar för att erhålla en ökad förståelse om ämnet Slutsatser: Studiens resultat visar att revisorerna är väl medvetna om användbarheten av årsredovisningen och revisionsberättelsen vid kreditbedömningar. Det framgår av studien att kreditinstitutet använder informationen från årsredovisningen och revisionsberättelsen endast i måttlig utsträckning. Studien visar att andra faktorer som tidigare samarbeten och aktuella siffror från företaget har en större påverkan vid kreditbedömningar. Abstract Date: 2016-05-26 Level: Bachelor thesis in Business Administration, 15 ECTS Institution: School of Business, Society and Engineering, Mälardalen University Authors: Ramljak Antonio, Thorstenson August, Yakob Manuel Title: The usefulness of the annual report and audit report in credit assessments Tutor: Angelina Sundström Keywords: Annual report, Audit report, Credit assessment Research question: How does Svea Ekonomi in Stockholm asses the usefulness of the annual report and audit report in credit assessments? How does PricewaterhouseCoopers AB in the southern region of Mälardalen assess the usefulness of the annual report and audit report in credit assessments? Purpose: This essay aims to describe how an accounting firm and a credit institution assess the usefulness of the annual report and audit report in credit assessments. Method: The empirical section of this study is based on a qualitative research method in the form of interviews. Additionally, secondary data has been collected through literature and scientific articles in order to obtain a deeper understanding of the subject. Conclusion: The study demonstrates that the auditors are well-aware of the usefulness of the annual report and audit report in credit assessments. Furthermore, this study makes it evident that the credit institution only uses the information obtained from the annual report and audit report marginally. This study shows that other factors such as prior cooperation and the current figures of a firm have a greater impact in their credit assessments.

Syfte: Narrativ kompletterande information är ett hjälpmedel för att öka förståelsen för vad som presenteras i årsredovisningars finansiella rapporter. Mängden information kan variera stort mellan olika företag då det saknas tydlig lagstiftning kring detta. Styrelsen ansvarar för att årsredovisningen stämmer med verkligheten. Syftet med den här studien är att undersöka sambandet mellan omfattningen narrativ kompletterande information till poster rapporterade i årsredovisningarnas finansiella rapporter och företagens styrelsesammansättning och storlek. Metod: Studien är genomförd med en kvantitativ metod. Vi har utifrån tidigare forskning och teorier formulerat ett antal hypoteser som testats för att kunna bekräftas eller förkastas. Data har samlats in genom innehållsanalys då vi undersökt årsredovisningar från 75 företag noterade på Nasdaq OMSX inom segmentet Large Cap. Resultat & slutsats: Resultaten i denna studie visar endast ett par svaga samband, vi ser att både kvinnliga ledamöter och ledamöter oberoende mot större aktieägare har ett svagt positivt samband med narrativ kompletterande information. Gällande styrelsestorlek samt utbildning hittar vi inga samband alls mellan dessa faktorer och narrativ kompletterande information. Förslag till fortsatt forskning: För fortsatt forskning föreslår vi att ett större urval tas med, samt eventuellt fler faktorer för styrelsesammansättningen. Vi tror att ett större urval skulle kunna visa på starkare samband än vad vi fått fram i vårt resultat. Ytterligare studier vore att undersöka relationen mellan ägare och ledning och hur denna relation påverkar omfattningen av den narrativa kompletterande informationen. En annan aspekt som kan vara intressant att undersöka är revisorns påverkan på narrativ kompletterande information. Till sist föreslår vi en studie där varje post i resultat- och balansräkningen jämförs för att undersöka förekomsten utav impression management och hur detta påverkas utav styrelsesammansättningen. Uppsatsens bidrag: Studien tar upp omfattningen av narrativ kompletterande information i årsredovisningar samt hur denna påverkas av styrelsesammansättningen. Tidigare studier har genomförts utomlands men inte på den svenska marknaden. Vårt bidrag är att vi studerar denna relation hos företag registrerade på Nasdaq OMXS inom segmentet Large Cap. Vi undersöker även arbetstagarrepresentanternas påverkan på narrativ kompletterande information, en aspekt som inte undersökts tidigare Aim: Narrative complementary information is a tool to increase understanding of what is presented in the financial statements of annual reports. In the absence of clear legislation the amount of information between different companies may vary greatly. The Board is responsible for the annual report to reflect reality. The aim of this study is to examine the relationship between the scope of the narrative additional information to items reported in the annual reports financial statements and how it is influenced by corporate board composition and size Method: The study was conducted with a quantitative approach. Based on previous research and theories we have formulated a number of hypotheses to be tested and confirmed or rejected. Data were collected through content analysis as we examined the annual reports of 75 companies listed on the Nasdaq OMXS in the Large Cap-segment. Result & conclusions: The results of this study show only a few weak associations. We find that both female members and members independent of the major shareholders have a weak positive relationship with the narrative complementary information. There are no correlation at all to be found between board size and education and narrative complementary information. Suggestions for future research: For further research we propose that a larger sample is taken and perhaps other factors for the board structure. We believe that a larger sample would show a stronger relationship than we have produced in our results. Another study could be to examine the relationship between owners and management and how it affects the scope of the narrative complementary information. Another interesting aspect to investigate could be the impact of auditors on narrative complementary information Finally, we propose a study where every item in the income statement and balance sheet are compared to determine whether impression management are applied and how this is affected out of board structure. Contribution of the thesis: The study brings up the scope of narrative complementary information in annual reports and how this is affected by the board structure. Previous studies have been performed abroad but not in the Swedish market. Our contribution is that we study this relationship on companies listed on Nasdaq OMXS in the Large Cap segment. We also investigate the impact of employee representatives on narrative complementary information, an aspect not examined before.

Syfte: Årsredovisningar är ett av de viktigaste informationsdokumenten som börsnoterade företag ger ut till sina aktieägare, läsbarheten i dessa blir således viktig. Det finns incitament för chefer inom företagen att vilja mörka sämre prestationer för egen vinning. Styrelsesammansättning kan även tänkas påverka ä̈sbarhet i finansiella dokument då kvinnor och män kommunicerar olika och oberoende styrelseledamöter antar en mer objektiv roll. Syftet med detta examensarbete är att utifrån årsredovisningars filstorlek undersöka om det finns ett samband mellan rapporternas läsbarhet och företagens lönsamhet, redovisade resultat samt andel oberoende och kvinnliga styrelseledamöter. Metod: Studien har genomförts med en kvantitativ metod. Data har samlats in genom innehållsanalys av årsredovisningar från företag listade på NASDAQ OMX Stockholm Large Cap. Analys av data har skett genom att en korrelationsmatris och två regressionsmodeller har skapats. Resultat & slutsats: En lägre andel oberoende styrelseledamöter samt en sämre lönsamhet visar tendenser till att vara förknippat med sämre läsbarhet i årsredovisningar. Redovisat resultat och andel kvinnliga styrelseledamöter visar inget samband med årsredovisningarnas läsbarhet. Studien visar däremot på samband mellan större företag och årsredovisningar med sämre läsbarhet. Förslag till fortsatt forskning: För fortsatta studier föreslås att flera börslistor inkluderas och även fler redovisningsår. Det skulle vara intressant att undersöka om liknande resultat hittas för olika börslistor och då skulle en jämförelse vara möjlig mellan börslistorna och även över tiden. Uppsatsens bidrag: Denna studie undersöker läsbarheten i svenska företags årsredovisningar vilket breddar tidigare studier som främst undersökt amerikanska företag. Examensarbetet bidrar också genom att relationer mellan årsredovisningars läsbarhet och finansiella prestationer samt styrelsesammansättning studeras ytterligare. Aim: Annual reports are one of the most important documents for information from public companies to their shareholders, readability in these documents are therefor of importance. There are incentives for managers to withhold information about poorer earnings for their own benefit. The board may also potentially affect the readability of the annual report since men and women communicate in different ways and independent board members act more objective. The aim of this final thesis is to investigate if there is a correlation between readability in annual reports based on file size and earnings, net income and proportion of independent and female board members. Method: This study was conducted by a quantitative method. Data have been collected through content analysis of annual reports from companies listed on NASDAQ OMX Stockholm Large Cap. Analysis of the data was done by a correlation matrix and two multiple regressions. Result & Conclusions: A lower proportion of independent board members and lower earnings tend to be associated with annual reports that have lower readability. Net income and proportion of female board members shows no association with readability of the annual reports. However, this study concludes that larger companies are related to annual reports that have lower readability. Suggestions for future research: For future research we suggest that more stock exchange lists are included and also more different years. It would be interesting to investigate whether similar results are found for different exchange lists and that would make a comparison possible between the exchange lists and also over time. Contribution of the thesis: This study examines the readability of annual reports issued by Swedish companies, which broadens previous studies that have primarily examined US companies. The thesis also contributes since readability in annual reports related to financial performance and board composition is further studied.

Att företag ska visa en så rättvisande bild av sin verksamhet som möjligt i årsredovisningarna har blivit ett allmänt accepterat faktum. Den här studien behandlar och granskar om och hur konsultföretag redovisar sitt humankapital samt om det är möjligt att komplettera årsredovisningen med en icke obligatorisk humankapitalsvärderingsmodell, likt hur GRI fungerar idag. Syftet med uppsatsen är således att förklara hur konsultfirmor hanterar redovisning av humankapital, samt att baserat på det ge förslag till kompletteringar till årsredovisningen som gör årsredovisningen mer rättvisande. I den teoretiska referensramen presenteras olika definitioner samt tidigare forskning inom redovisning, redovisning av humankapital samt de vanligaste förslagen till humankapitalsvärderingsmodeller. I studien har det brukats en kvalitativ metod med redskapen; personlig intervju, mejlintervju samt dokumentinsamling. Analysen fokuserar på vad det arbete som bedrivs idag i konsultföretag med humankapitalsredovisning innebär samt vad som eventuellt kan tilläggas det redan existerande arbetet. I analysen behandlas även konsultföretagens åsikter angående de humankapitalsvärderingsmodeller som finns. Exempel på viktiga slutsatser som kan dras av analyskapitlet är att det med absolut säkerhet kan sägas att det finns en möjlighet och en vilja från konsultföretag att komplettera årsredovisningar med humankapitalsvärderingsmodeller. Anledningen till att värderingsmodellen läggs som komplement är att det är svårt att införa humankapitalsvärderingsmodeller i den officiella årsredovisningen, med tanke på rådande värderingsprinciper för tillgångar. That companies is supposed to show the most true and fair view possible in their annual report has become socially accepted. This study will reflect on and examine how and if consulting firms present their human capital, and whether or not it is possible to add a human capital valuation model as a non-compulsory addition to the annual report. The purpose of the study is to explain how consulting firms present their human capital, and based on that give suggestions on human capital valuation models as additions that might increase the level of true and fair view in the annual report. The theoretical framework presents different definitions and previous research about accounting, presentation of human capital in accounting and the most common suggestions on human capital valuation models. In the study we have been using a qualitative method with the tools; face-to-face interview, e-mail interview and documentary secondary data. The analysis focuses on what kind of work is being made in the consulting firms today regarding human valuation, and what might be added to that already existing work. In the analysis the consulting firms views on existing human capital valuation models is also being treated. Examples of important conclusions are that there seems to be possible to add a human capital valuation model as a complement to the annual report, as long as it isn’t compulsory. It is regarded as difficult to add a human capital valuation model as a part of the annual report, which makes putting it as a complement to the annual report the reasonable suggestion.

Bakgrund och problem: Företag ägnar idag betydande utrymme i sina årsredovisningar till berättande information som ska ge investeraren en helhetsbild av företaget och dess verksamhet, vilket ska öka användbarheten vid beslutsfattande. Investerare värderar den kontextuella informationen högt men anser samtidigt att den saknar aktualitet och objektivitet. Ett problem med den berättande informationen är att företagen kan framställa sina prestationer och framtidsutsikter på ett opportunistiskt sätt. Med utgångspunkt i att framvagnen består av berättande information och är en viktig del av företags årsredovisning är det av vikt att undersöka framvagnen. Läsbarheten av den berättande informationen har visats påverka icke-professionella investerare i en bedömnings- och beslutssituation, varför det är intressant att undersöka hur framvagnens läsbarhet påverkar investeringsbeslutet. Syfte: Syftet är att förstå hur framvagnen används som kommunikationskanal och förklara hur interaktionen mellan framvagnens läsbarhet och nivån på de finansiella nyheterna, positiva respektive negativa, påverkar icke-professionella investerares investeringsbeslut. Metod: Studien utgår från både en kvalitativ och en kvantitativ ansats. För att förstå hur framvagnen används som kommunikationskanal har vi genomfört semistrukturerade intervjuer, med en projektledare för årsredovisningen och två användare av framvagnen för få att deras syn på sambandet mellan framvagnen och de resterande delarna av årsredovisningen samt vikten av läsbarheten av och tilliten till framvagnen. Vi genomförde ett experiment på tredjeårsstudenter på civilekonomprogrammet vid Linköpings universitet där vi undersökte hur interaktionen mellan framvagnens läsbarhet och nivån på de finansiella nyheterna, positiva respektive negativa, påverkar icke-professionella investerares investeringsbeslut. Slutsats: Vi fann att framvagnen används för att kommunicera en berättelse om företaget men även för att sätta de finansiella rapporterna i ett tydligare sammanhang, vilket ska ge investeraren en känsla för varför den ska investera i företaget. En högre läsbarhet av framvagnen underlättar kommunikationen mellan företaget och dess investerare då samtliga investerare förstår informationen samtidigt som det undermedvetet ökar tilliten till informationen. Experimentet indikerade att läsbarheten i kombination med nivån på de finansiella nyheterna har en viss påverkan på icke-professionella investerares sannolikhet att investera och tillit till informationen. En framvagn med en högre läsbarhet som innehåller positiva finansiella nyheter torde öka icke-professionella investerares sannolikhet att investera i företaget. När framvagnen har en högre läsbarhet har de icke-professionella investerarna en större tillit till de positiva finansiella nyheterna. Har framvagnen däremot en lägre läsbarhet har de icke-professionella investerarna en större tillit till de negativa finansiella nyheterna. Background & Problem: Today, companies devote significant space in their annual reports to narrative information, which provide investors with a complete picture of the company and its operations. The narrative information enhances the documents’ decision usefulness. Investors consider the contextual information valuable even though it is lacking timeliness and objectivity. One problem with the narrative information is that companies can present their achievements and prospect in a favourable way. Because the-state-of-the-company report consists of narrative information and is a significant part of the annual report it is of importance to explore. The readability of the narrative information has been shown to influence non-professional investors’ investment decision, therefore it is of interest to explore how the readability of the-state-of-the-company report influences the investment decision. Aim: The aim is to understand how the-state-of-the-company report is used as a communication channel and to explain how the interaction between the readability of the state-of-the-company report and the level of financial news, positive or negative, influence investors’ decisions. Method: The study is based on both a qualitative and a quantitative method. We conducted semi-structured interviews to understand how the-state-of-the-company report is used as communication channel. Interviews were conducted with a project manager for the annual report and two users of the state-of-the-company report. The purpose with the interviews were to get their view of the relationship between the state-of-the-company report and the financial reporting part of the annual report, as well as the importance of the readability of and reliance on the state-of-the-company report. We have conducted an experiment on third grade business students at Linköping University to explain how the interaction between the readability of the state-of-the-company report and the level of financial news, positive or negative, influence non-professional investors’ investment decisions. Conclusion: We found that the state-of-the-company report is used to communicate a story about the company, but also to contextualize the numbers, which gives the investor a sense of why they should invest in the company. A higher readability of the-state-of-the-company report enhances the communication between the company and its investors, since all investors can comprehend the information at the same time as it subconsciously increases their reliance on the information. The experiment indicated that the readability, in combination with the level of financial news (positive or negative), has some influence on non-professional investors’ likelihood to invest and their reliance on the information. A state-of-the-company report with a higher readability consisting positive financial new should increase non-professional investors’ likelihood to invest. When the state-of-the-company report has higher readability, non-professional investors have a greater reliance on the positive financial news. If the state-of-the-company report instead has lower readability, non-professional investors have a greater reliance on the negative financial news. The readability has not the same influence on professional investors because they have a more critical perspective on the state-of-the-company report.

Risk, som kan definieras som möjligheten att något oönskat ska hända, är idag ett omdiskuterat ämne. Det har blivit allt viktigare att företag kommunicerar information om sina risker och hur de hanteras. Det har visat sig att banker är mycket utsatta för risk och att banksektorn är instabil. De finansiella risker som banker ofta är utsatta för är kreditrisk, marknadsrisk, likviditetsrisk och operativ risk. På senare tid, och framförallt till följd av den senaste finanskrisen, har det tillkommit flertalet standarder som reglerar för en mer detaljerad riskupplysning. Kraven på riskinformation i årsredovisningen har därmed ökat och banker rapporterar mer om sina risker nu än tidigare. IFRS 7 och Basel är internationella regelverk som reglerar upplysning av riskrelaterad information. Regelverkens syfte är att förbättra riskupplysningen och att stärka den finansiella stabiliteten. Risken för att hamna i en ny finansiell kris minskar till följd av ökad öppenhet. Inom riskhantering har ramverket ERM tillkommit, som vägleder företag i riskhanteringsprocessen. Vidare kan bankers riskinformation i årsredovisningen skilja sig, både mellan länder och mellan banker inom ett land.Syftet med studien är att undersöka svenska och brittiska marknadsnoterade bankers kommunikation av riskinformation i årsredovisningen och studera om den har förändrats från år 2006 till år 2013 och i så fall hur. Studien syftar också till att analysera hur förändringen skiljer sig mellan olika banker i Sverige och i Storbritannien. Slutligen syftar studien till att studera hur förändringen skiljer sig mellan de två länderna, som i grunden anses härstamma från olika redovisningstraditioner. För att uppfylla syftet med studien genomförs en kvalitativ innehållsanalys av årsredovisningar från de fyra största bankerna i Sverige respektive Storbritannien. Därefter undersöks hur informationen förändrats för varje bank och sedan genomförs en komparativ studie, där bankerna respektive de två länderna jämförs.Studiens resultat visar att det har skett en förändring i riskkommunikation i årsredovisningen från år 2006 till år 2013 för samtliga studerade banker, då upplysningen om risker och riskhantering har ökat. De svenska bankerna skiljer sig i förändringen i högre grad än de brittiska. Det är svårt att se ett samband bland de svenska bankerna, medan de brittiska i stort sett följer samma mönster i förändringen. Vidare visar studien att de brittiska bankerna har genomgått en större förändring och att de har förändrats i högre takt än de svenska bankerna mellan de studerade åren. Det visar tydligt att de brittiska bankerna tillhör den anglosaxiska redovisningstraditionen och i jämförelse kan de svenska bankerna relateras till den kontinentaleuropeiska traditionen. Studien ger dock belägg för att de svenska bankernas riskkommunikation närmar sig den anglosaxiska traditionen, eftersom de har förändrats mellan de studerade åren och eftersom de har blivit mer transparenta. Vidare har både de brittiska och de svenska bankerna blivit mer transparenta när det gäller information om risk i årsredovisningen, vilket går i linje med legitimitetsteorin och intressentteorin. Program: Civilekonomprogrammet

I OECD-länderna är 97 % av alla företag små eller medelstora företag. Den vanligaste källan till finansiering för denna typ av företag är banklån. Redovisningsinformationen är den huvudsakliga källan i bankers kreditgivningsprocess, det är också den informationen som är tillgänglig till företagets externa intressenter. Även mjukdata i form av ägarens kompetens och erfarenhet är av vikt vid kreditgivningsprocess för småföretag.Uppsatsens syfte är att undersöka och analysera relationen mellan redovisning, risk och bankernas kreditgivning till småföretag i Sverige samt att belysa kreditgivningsprocessen i olika banker och betona dess skillnader. För att kunna undersöka sambandet har en kvalitativ metod använts i form av intervjuer med företagsrådgivare som arbetar vid de fem största bankerna i Sverige. De fem bankerna är, Danske Bank, Handelsbanken, Nordea, SEB samt Swedbank Sjuhärad. Intervjuerna var i grunden av en strukturerad karaktär men vid slutet av varje intervju har det funnits utrymme för en öppen dialog.Det finns skillnader mellan hur de olika bankerna bedömer de tekniska och sociala aspekterna vid kreditgivning till småföretag. Alla bankers kreditgivningsprocess innehåller både analys av ägarens kompetens och redovisningsinformation. Det finns dock skillnader gällande vad som är av mest vikt. Majoriteten av bankerna är resultaträkningsorienterade men Danske Bank sticker ut då de istället är balansräkningsorienterade och anser att balansräkningen är av mest vikt vid en kreditgivningsprocess. Av de resultaträkningsorienterade anses kassaflödet vara viktigast då det påvisar betalningsförmågan.Generellt sätt är en kreditgivningsprocess till småföretag standardiserad eftersom lånen inte gäller speciellt höga belopp. Processen kan dock skilja sig åt och det gör den hos majoriteten av bankerna när låntagaren uppfattas osäker. Majoriteten av företrädarna vid de olika bankerna menar att de då går in och gör en djupare analys av företaget innan beslut om lån kan fattas. Till exempel kan en kreditupplysning från UC krävas eller ett besök hos företaget i dess verksamhet, även en djupare analys av företagets räkenskaper kan fordras. En skillnad är att företrädare vid SEB eller Nordea inte besöker sina företagskunder i deras verksamhet innan lån beviljas. Hos småföretag är ägaren starkt förknippad med företaget och därför anser företagsrådgivarna att en personlig bedömning av företagaren är nog så viktigt. I många fall har respondenterna även diskuterat att säkerheter frekvent används och det har även nämnts att banken inte är en riskfinansiär och därför inte heller tar en lika stor risk som en sådan finansiär.Vår slutsats är således att företagsrådgivarna bedömer kreditgivningen genom en helhetsbedömning av både företagets årsredovisning men också med hjälp av ägarens personliga karaktär. Men redovisningen är ändå en viktig del i bedömningen och en beviljning av lån skulle inte bli möjlig utan en genomgång av redovisningsinformation. Det finns en relation mellan risk och redovisning då bankerna synes vara riskaverta och gärna ser att årsredovisningen är reviderad och att de utan undantag använder sig av säkerhet vid lån. Studien har bidragit med att redovisa hur en kreditgivningsprocess vid lån till småföretag ser ut idag. Den påvisar hur redovisningsinformation och ägarens egenskaper analyseras samt pekar på skillnaderna mellan de olika bankerna gällande kreditgivningsprocessen till småföretag.

Purpose: The purpose of this study is to explain which factors that affects Swedish listed companies choice of placement for the corporate governance report when the regulation gives different options. Methodology: The chosen research philosophy is positive, research strategy is deductive and methodology is quantitative. Theoretical Perspectives: As support for the dependent (placement) and independent factors agency theory, positive accounting theory, accounting choice, legitimacy-, stakeholder-, and institutional theory are used. Empirical foundation:The sample consists of 249 companies. The empirical data consists of the companies Annual reports and Corporate Governance reports for financial year 2011 or when split financial year, 2010/2011. Limitations: A limitation of the study is that it is based on observations from only one year why it is not certain that the results should have been the same if a comparison between several years had been done. Conclusions: The factors size and growth explain the placement of the Corporate Governance Report in Swedish listed companies., Syfte: Syftet med studien är att förklara vilka faktorer som påverkar svenska noterade bolag val av placering av bolagsstyrningsrapporten när lagen ger olika alternativ. Metod: Vald forskningsfilosofi är positivistisk, forskningsstrategin är deduktiv och insamlingsmetoden är kvantitativ. Teoretiskt perspektiv: Som stöd för den beroende (placering) och oberoende faktorerna används agentteorin, Positive Accounting Theory, Accounting choice, legitimitets-, intressent-, och institutionellteori. Empiri: Urvalet består av 249 bolag. Empirin består av bolagens årsredovisningar och bolagsstyrningsrapporter för räkenskapsår 2011 eller vid brutet räkenskapsår 2010/2011. Begränsningar: En begränsning i studien är att den bygger på observationer från ett verksamhetsår varför det inte är säkert att resultatet blivit detsamma om en jämförelse mellan flera verksamhetsår hade gjorts. Slutsats: Faktorerna storlek och tillväxt förklarar placeringen utav bolagsstyrningsrapporten i svenska noterade bolag. Bidrag: Utrett möjliga faktorer som kan förklara placeringen utav bolagsstyrningsrapporten för svenska noterade bolag.

Sammanfattning Titel: Redovisningsinformationens betydelse vid kreditbedömning av små och medelstora företag. Nivå: C-uppsats i företagsekonomi. Författare: Annelie Engström och Christian Mattsson. Handledare: Ann W Dörner. Datum: Juni 2012. Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka hur kreditgivare använder sig av redovisningsinformation vid kreditbedömningen av små och medelstora företag. Forskningsfrågorna är: Stämmer redovisningsinformationen överens med kreditgivarnas behov av information vid kreditbedömning av små och medelstora företag? Vilka delar av redovisningsinformationen är viktiga vid en kreditbedömning av små och medelstora företag? Metod: I denna studie används en mixad metod vilket innebär att en kvantitativ metod används vid insamling av data och en kvalitativ metod vid analyseringen av data. Empirisk data har samlats in med strukturerade frågeformulär med fasta svarsalternativ som skickats ut till respondenterna. Sekundärdata har sökts fram ur relevant litteratur, artiklar och tidigare undersökningar. Resultat och Slutsats: De flesta kreditgivare är nöjda med den information som ges. Balans- och resultaträkning är de viktigaste rapporterna vid en kreditbedömning. Rörelseresultatet är den viktigaste resultatposten, kassalikviditet och soliditet är de viktigaste nyckeltalen. Förslag till fortsatt forskning: Följande två frågor har uppkommit under arbete och föreslås därmed som ämnen till framtida studier. Vilken redovisningsinformation saknar kreditgivare och vad skulle de vilja förbättra i den nuvarande informationen. Revisionspliktens betydelse vid kreditbedömning. Uppsatsens bidrag: Denna uppsats utreder vilka av årsredovisningens delar som är viktiga vid kreditbedömning. Detta kan vara till hjälp för att utveckla bedömningsunderlag för framtida rapporter. Nyckelord: Kreditbedömning, kreditgivning, redovisningsinformation, årsredovisning, finansiella rapporter Abstract Title: The relevance of accounting information in the credit-granting process concerning small and medium firms. Level: Final assignment for Bachelor Degree in Business Administration. Authors: Annelie Engström and Christian Mattsson. Supervisor: Ann W Dörner. Date: June 2012. Aim: The purpose of this study is to examine how creditors use accounting information in the credit-granting process concerning small and medium-sized firms. The research questions are: Does the provided accounting information fulfill the creditor’s needs of information in the credit-granting process of small and medium-sized firms? What parts of the accounting information is important in the credit-granting process of small and medium-sized firms? Method: The design of this study is both quantitative and qualitative in nature. The primary data is collected by a quantitative method. To obtain empirical data, structured questionnaires have been sent out with fixed response alternatives to the respondents. Secondary data, have mainly been taken from literature, articles and previous studies. Result and Conclusions: Not all but most creditors are satisfied with the provided information. The balance sheet and the income statement are the most important reports when credit-granting decisions are to be made. The operating profit is the main performance record and cash liquidity and solvency are the most important ratios. Suggestions for future research: Two questions arose during the study and is thereby suggested as topics for future studies. What are the creditors missing in today’s accounting information and what needs improvement? The mandatory auditing importance of credit-granting. Contribution of this thesis: This paper investigates which parts of the Annual Report that is important for credit-granting. This may help to develop the assessment basis for future reports. Key words: Granting of credit, credit process, accounting information, annual report, financial reports

Syfte: Uppsatsen ska undersöka hur svenska icke professionella investerare använder årsredovisningen i sina val av kapitalplacering och vilken nytta årsredovisningen har i valet. Uppsatsen ska även undersöka om icke professionella investerare har några problem i tolkningen av årsredovisningar. Metod: Uppsatsen använder både kvantitativ och kvalitativ metod i form av intervjuer och enkät. Slutsats: 50 % av de icke professionella investerarna anser att de har nytta av årsredovisningar vid kapitalplaceringsbeslut. VD-ordet, förvaltningsberättelsen och revisionsberättelsen används mest. Det som upplevs svårast är värderingar i balansräkningen, kassflödesanalys och noter. Förslag till fortsatta studier: Genomföra en liknande undersökning med intervjuer av icke professionella investerare. Ta reda på vilken hänsyn det tas till investerare med lägre ekonomisk kunskap vid upprättandet av årsredovisningar. Aim: The essay should examine how Swedish non-professional investors use annual reports in their choices of capital investment in securities and what benefits the annual report has in their choices. The essay should also examine if the non-professional investors have some problems in their interpretation of the annual reports. Method: The essay use both qualitative and quantitative methods in form of interviews and survey. Conclusion: 50% of the non-professional investors think that they have benefits from the annual report in their capital investment decisions. CEO:s statement in the annual report, management report and auditor's report is used the most. The most difficult parts are the values in the balance sheet, cash flow statement and notes. Suggestion for future research: Conducting a similar study with interviews with non professional investors. Find out which account is taken of investors with less financial knowledge in the preparation of annual reports.

Syfte: Uppsatsen ska undersöka hur svenska icke professionella investerare använder årsredovisningen i sina val av kapitalplacering och vilken nytta årsredovisningen har i valet. Uppsatsen ska även undersöka om icke professionella investerare har några problem i tolkningen av årsredovisningar. Metod: Uppsatsen använder både kvantitativ och kvalitativ metod i form av intervjuer och enkät. Slutsats: 50 % av de icke professionella investerarna anser att de har nytta av årsredovisningar vid kapitalplaceringsbeslut. VD-ordet, förvaltningsberättelsen och revisionsberättelsen används mest. Det som upplevs svårast är värderingar i balansräkningen, kassflödesanalys och noter. Förslag till fortsatta studier: Genomföra en liknande undersökning med intervjuer av icke professionella investerare. Ta reda på vilken hänsyn det tas till investerare med lägre ekonomisk kunskap vid upprättandet av årsredovisningar. Aim: The essay should examine how Swedish non-professional investors use annual reports in their choices of capital investment in securities and what benefits the annual report has in their choices. The essay should also examine if the non-professional investors have some problems in their interpretation of the annual reports. Method: The essay use both qualitative and quantitative methods in form of interviews and survey. Conclusion: 50% of the non-professional investors think that they have benefits from the annual report in their capital investment decisions. CEO:s statement in the annual report, management report and auditor's report is used the most. The most difficult parts are the values in the balance sheet, cash flow statement and notes. Suggestion for future research: Conducting a similar study with interviews with non professional investors. Find out which account is taken of investors with less financial knowledge in the preparation of annual reports.

Titel: Risk och osäkerhetsfaktorer i årsredovisningen Nivå: C-uppsats i ämnet företagsekonomi Författare: Ann Forsström och Mikael Örtenvik Handledare: Fredrik Hartwig Datum: 2012 – April Syfte: Syftet med vår studie är att undersöka den frivilliga rapporteringen av risk och osäkerhetsfaktorer i årsredovisningar. Metod: Vi har använt en abduktiv ansats och genomfört en kvalitativ såväl som kvantitativ innehållsanalys av utvalda bolags årsredovisningar. Vi prövar 5 olika hypotester genom multipel regessionsanalys. Vår insamlade data redovisas både i tabell- och textform. Resultat & slutsats: Undersökningen visar att det finns en signifikans i hypotes 5: det finns ett samband mellan ett bolags skuldsättningsgrad och antalet redovisade risker och osäkerheter. Övriga hypoteser har ingen signifikans och förkastas därmed. Vid genomgången av undersökningsbolagens årsredovisningar finner vi dock att det finns betydande skillnader i redovisningen av risker och osäkerheter mellan de undersökta bolagen. Förslag till fortsattforskning: Det skulle vara intressant med en jämförelse av bolag som verkar inom samma typ av försäljning t ex. tjänstesektorn inom IT och där göra en djupare analys av vilka typer av risker bolagen utsätts för och hur de hanterar dem, en kvalitativ undersökning med intervjuer. Uppsatsens bidrag: Uppsatsen kan, av intressenter i branschen industri, ses som en upplysning om hur väl bolagen tillämpar reglerna kring risk- och osäkerhetsfaktorer. Nyckelord: Risk, osäkerhetsfaktorer, ÅRL, IAS, årsredovisning. Title: Risk and uncertainties in annual report Level: Final assignment for Bachelor Degree in Business Administration Author: Ann Forsström and Mikael Örtenvik Supervisor: Fredrik Hartwig Date: 2012– April Aim: The aim of our study is to investigate the voluntary reporting of risks and uncertainties in the financial statements. Method: We used an abductive approach and perform a qualitative as well as quantitative content analysis of selected company´s annual reports. We test five different hypothesis by multiple regression analysis. Our collected data is presented both in tabular and textual form. Result & Conclusions: The survey shows that there is an significance in hypothesis 5: there is a correlation between a company's gearing and the number of reported risks and uncertainties. Other hypotheses have no significance and hence rejected. In evaluating the companies' annual survey, we find that there are significant differences in the reporting of risks and uncertainties among the surveyed companies. Suggestions for future research: It would be interesting to compare the companies working in the same type of sale for example. services in IT and where to do a deeper analysis of the types of risks companies are exposed to and how they handle them, a qualitative study with interviews. Contribution of the thesis: The essay may, by stakeholders in the business industry, seen as an enlightenment on how well companies are applying the rules on risk and uncertainties. Key words: Risk, uncertainties, ÅRL, IAS, annual report.

Syfte: Huvudsyftet med denna uppsats är att undersöka betydelsen av finansiella rapporter genom att studera aktiekursens reaktion på Stockholmsbörsen för tidpunkten när företags finansiella rapporter blir offentliga. Detta bryts ned i två delsyften; Skapar årsrapporter synbara reaktioner på svenska aktiemarknaden OMX vid tidpunkten för offentlighetsdatumet? samt följer reaktionerna på svenska aktiemarknaden årsrapporternas status? Metod: Undersökningen är uppdelad i två delar. Den första utgörs av en nyckeltalsanalys, på 81 finansiella rapporter mellan åren 1991-2009, för att fastställa rapporternas status och den senare är en eventstudie som behandlar aktieutvecklingen vid offentlighetsdatumet för rapporterna. Undersökningen har en kvantitativ ansats där empirin består av sekundärdata i form av årsredovisningar, delårsrapporter och börskursindex. Teori: Rapporten bygger på hypotesen om effektiva marknader, signalteorin samt teorin om insiderinformation. Empiri: Utav 81 undersökta rapporter var 32 stycken starka, 27 stycken svaga, och 22 stycken neutrala. Alla rapporters eventfönster för offentliggörandet gav antingen ett positivt eller negativt AAR. Åren 1991, -99, -07, -08 och -09 fick ett positivt AAR medan åren 1992, -93, -00 och -01 fick ett negativt AAR. Varje status AAR blev 0,123 för de starka, -0,124 för de svaga och 0,011 för de neutrala. Analys/Slutsats Då en rapport offentliggörs kan en reaktion på aktiemarknaden generellt urskiljas. I majoriteten av fallen har rapporten medfört svagt positiva priseffekter vid offentliggörandet av en stark rapport, svagt negativa effekter vid en svag rapport och ingen signifikant reaktion vid en neutral rapport som inte bringar några större nyheter. Det finns dock inget statistiskt samband mellan marknadsreaktionen och rapportens status vid en korrelationsanalys. Detta kan bero på att antalet studieobjekten kan ha varit för få och avvikelserna har därmed fått ett stort inflytande på det totala resultatet. På det hela taget motsäger sig inte studien den effektiva marknadshypotesen, det skapas reaktioner av olika storlek vid offentliggörandet men för att kunna fastställa ett säkert samband mellan status och reaktioner krävs en djupare och bredare undersökning. Purpose: The aim of this study is to investigate the significance of financial reports through stock market reactions when financial reports become public. This is broken down into two part purposes; do annual reports create reactions on the Swedish stock market OMX for the date of public enunciation? and does the reaction on the Swedish stock market follow the nature of the financial report? Methods: The study has two methodological aspects. The first one consists of a ratio analysis, of 81 financial reports between 1991-2009, in order to determine the report's status. The second one is an event study that deals with share developments for the time of annual reports public enunciation. The study has a quantitative approach where the empirical data consists of information from annual reports, interim reports and share price index. Theoretical: This paper relies on the efficient market hypothesis, signal theory and the theory perspectives of insider information. Empirical: Out of 81 examined annual reports 32 had a strong approach, 27 had weak and 22 had neutral. All the reports event windows for time of public enunciation had either a positive or negative AAR. The years 1991, -99, -07, -08 and -09 had a positive AAR while the years 1992, -93, -00 and -01 had a negative AAR. Every natures AAR become, 0,123 for the strong, -0,124 for the weak and 0,011 for the neutral. Conclusion When a financial report is published and becomes available to stakeholders a reaction on the stock market tends to occur. In the majority of cases the report provides positive reactions on the stock market when the underlying report is of a strong nature, negative reactions when the report is weak and no significant reaction when it is neutral. There is, however, no immediate correlation between the market reaction and the nature of the report. This may be due to the number of research objects that can have been too few and there for have gotten an excessive influence on the overall result. Overall, the study does not contradict the efficient market hypothesis, reactions do accrue but to determine the correlation between the nature of the report and the effects on stock direction it require a deeper and wider study then this.

Syfte: Huvudsyftet med denna uppsats är att undersöka betydelsen av finansiella rapporter genom att studera aktiekursens reaktion på Stockholmsbörsen för tidpunkten när företags finansiella rapporter blir offentliga. Detta bryts ned i två delsyften; Skapar årsrapporter synbara reaktioner på svenska aktiemarknaden OMX vid tidpunkten för offentlighetsdatumet? samt följer reaktionerna på svenska aktiemarknaden årsrapporternas status? Metod: Undersökningen är uppdelad i två delar. Den första utgörs av en nyckeltalsanalys, på 81 finansiella rapporter mellan åren 1991-2009, för att fastställa rapporternas status och den senare är en eventstudie som behandlar aktieutvecklingen vid offentlighetsdatumet för rapporterna. Undersökningen har en kvantitativ ansats där empirin består av sekundärdata i form av årsredovisningar, delårsrapporter och börskursindex. Teori: Rapporten bygger på hypotesen om effektiva marknader, signalteorin samt teorin om insiderinformation. Empiri: Utav 81 undersökta rapporter var 32 stycken starka, 27 stycken svaga, och 22 stycken neutrala. Alla rapporters eventfönster för offentliggörandet gav antingen ett positivt eller negativt AAR. Åren 1991, -99, -07, -08 och -09 fick ett positivt AAR medan åren 1992, -93, -00 och -01 fick ett negativt AAR. Varje status AAR blev 0,123 för de starka, -0,124 för de svaga och 0,011 för de neutrala. Analys/Slutsats Då en rapport offentliggörs kan en reaktion på aktiemarknaden generellt urskiljas. I majoriteten av fallen har rapporten medfört svagt positiva priseffekter vid offentliggörandet av en stark rapport, svagt negativa effekter vid en svag rapport och ingen signifikant reaktion vid en neutral rapport som inte bringar några större nyheter. Det finns dock inget statistiskt samband mellan marknadsreaktionen och rapportens status vid en korrelationsanalys. Detta kan bero på att antalet studieobjekten kan ha varit för få och avvikelserna har därmed fått ett stort inflytande på det totala resultatet. På det hela taget motsäger sig inte studien den effektiva marknadshypotesen, det skapas reaktioner av olika storlek vid offentliggörandet men för att kunna fastställa ett säkert samband mellan status och reaktioner krävs en djupare och bredare undersökning. Purpose: The aim of this study is to investigate the significance of financial reports through stock market reactions when financial reports become public. This is broken down into two part purposes; do annual reports create reactions on the Swedish stock market OMX for the date of public enunciation? and does the reaction on the Swedish stock market follow the nature of the financial report? Methods: The study has two methodological aspects. The first one consists of a ratio analysis, of 81 financial reports between 1991-2009, in order to determine the report's status. The second one is an event study that deals with share developments for the time of annual reports public enunciation. The study has a quantitative approach where the empirical data consists of information from annual reports, interim reports and share price index. Theoretical: This paper relies on the efficient market hypothesis, signal theory and the theory perspectives of insider information. Empirical: Out of 81 examined annual reports 32 had a strong approach, 27 had weak and 22 had neutral. All the reports event windows for time of public enunciation had either a positive or negative AAR. The years 1991, -99, -07, -08 and -09 had a positive AAR while the years 1992, -93, -00 and -01 had a negative AAR. Every natures AAR become, 0,123 for the strong, -0,124 for the weak and 0,011 for the neutral. Conclusion When a financial report is published and becomes available to stakeholders a reaction on the stock market tends to occur. In the majority of cases the report provides positive reactions on the stock market when the underlying report is of a strong nature, negative reactions when the report is weak and no significant reaction when it is neutral. There is, however, no immediate correlation between the market reaction and the nature of the report. This may be due to the number of research objects that can have been too few and there for have gotten an excessive influence on the overall result. Overall, the study does not contradict the efficient market hypothesis, reactions do accrue but to determine the correlation between the nature of the report and the effects on stock direction it require a deeper and wider study then this.

Problemformulering Svenska företag som från år 2005 redovisar enligt IAS/IFRS ska i högre utsträckning än tidigare fördela det överpris som betalas vid företagsförvärv på de tillgångar som förvärvas. Tidigare studier har efter införandet mätt var tillgångarna tar vägen vid rörelseförvärv. Det har visat sig svårt för företagen att på ett konsekvent och stringent sätt identifiera immateriella tillgångar sedan specificera dem tydligt i balansräkningen. Begreppsförvirring och otydliga poster i redovisningen har gjort de svårt för användaren av årsredovisningen att få relevant information. Frågan är om det blivit bättre med tiden? Syfte Mäta utvecklingen av specificerade immateriella tillgångar sedan införandet av IAS/IFRS. Följande frågeställningar har ställts: 1. Specificerar företag sina identifierade immateriella tillgångar enligt de ramverk IASB förespråkar så att god redovisningssed kan återspeglas? 2. Har andelen ospecificerade immateriella tillgångar minskat? Metod För att samla in information om utvecklingen har vi studerat årsredovisningen för svenska noterade börsföretag som redovisar enligt IAS/IFRS. Årsredovisningar mellan åren 2003 och 2008 för bolag på stockholmsbörsens Large cap-lista har studerats. En kvantitativ undersökning där operationalisering används för att koda poster från balansräkningen. Egen kodning av vad som anses som vara tillräcklig specificering av tillgången har utförts med begreppet god redovisningssed som grund. Slutligen genomförs beräkning på antal, andel och värde av specificerade immateriella tillgångar varje år. Teoretisk referensram De normer, praxis och lagar som berör immateriella tillgångar och företagsförvärv har författarna sammanställt för att kunna ta del av informationen från årsredovisningar och definiera egna begrepp, Immateriella tillgångar (IAS 38), Företagsförvärv (IFRS 3), Nedskrivning (IAS 36) och redovisningens egenskaper återkopplas i slutsatsen. Slutsats Efter våra kriterier för ospecificerade poster fick vi fram att en positiv utveckling har skett sedan införandet av IAS/IFRS. I takt med identifiering av immateriella tillgångar ökar specificering. Ospecificerade poster har sjunkit med drygt 10 %. Värdet av immateriella har under studiens tidsperiod ökat med 1303 %. Det har inneburit att det totala värdet av ospecificerade tillgångar idag är betydligt större. Det i sin tur påverkar givetvis användaren när den ska ställning till en betydligt större summa ospecificerade tillgångar. Problem Listed companies have since the introduction of IAS / IFRS new accounting directives to follow. A major difference is that goodwill, as an asset, may no longer be amortized but will be subjected to an annual impairment test. This will result in the extraction, identification and depreciation of intangible assets from goodwill. This has been proved difficult for companies to identify consistently and rigorously. Confusion and vague items in reporting has made it difficult for users to share information in a proper way. Purpose To measure the progress of specified intangible assets in annual reports, since the introduction of IAS / IFRS. Questions to be answered: 1. Do companies specify their identified intangible assets in agreement with the IASB framework? 2. Has the total value of unspecified assets decreased over time? Method To gather information, we have studied the annual reports of listed companies reporting under IAS / IFRS. For this report, we have chosen annual reports from the years 2003 to 2008 on companies on the Stockholm Stock Exchange's Large Cap list and made a quantitative study, in which operationalization is used to encode the items from the balance sheet. Theoretical frame of reference We have compiled the standards, practices and laws relating to intangible assets and acquisitions. This has been done to acquire the information from annual reports and to define our own concepts. Intangible assets (IAS 38), Business Combinations (IFRS 3), Impairment (IAS 36) and accounting characteristics serve as a foundation to our conclusions. Conclusion Following our criteria for unspecified items, a positive development has occurred since the introduction of IAS / IFRS. As the identification of intangible assets develops with IFRS3 we have seen an increase of specification. Unspecified items have decreased by over 10%. The value of intangible assets during this period has increased by 1303%. It has meant that the total value of unspecified assets today is much bigger. This will affect the user, of course, when he/she will consider a much larger amount unspecified assets.

Den externa redovisningens uppgift är att förse olika intressenter med information om företagets finansiella situation. Den visar inte bara på hur det har gått för ett företag utan ger också en grund för möjliga investeringar i företaget. Informationen är ett viktigt redskap för företagets intressenter och det blir naturligt för företaget att styra informationen åt de håll som förväntas av omvärlden. Det är då begreppet kreativ redovisning kommer i uttryck. Det kan förklaras med att företag på något sätt förskönar bilden av ett företags prestation som presenteras i form av en årsredovisning. Det finns olika syften med att använda sig av kreativ redovisning, beroende på vilken intressent företaget vänder sig till. Företagen har många intressenter som kan ta skada av felaktig eller förvrängd information. Enligt svensk lagstiftning ska en årsredovisning upprättas efter god redovisningssed och ge en rättvisande bild av företagets prestationer och det kan ge möjligheter och utrymmen för en kreativ redovisning. Det finns olika kända metoder som kan utföra detta och användandets omfattning kan variera stort. Det finns metoder som är fullt lagliga som använder sig av flexibiliteten i lagar och praxis och sedan finns det metoder som är mer allvarliga och kan betraktas som rena bokföringsbrott. Syftet med vår uppsats är att definiera begreppet kreativ redovisning och titta på om det är ett stort problem i Sverige. Eftersom det finns många intressenter som använder sig av företagens finansiella information har vi valt att endast studera de som investerar i företagen, det vill säga investerare och analytiker. I vår teori/litteraturstudie börjar vi med att definiera begreppet kreativ redovisning följt av olika metoder som används, hur kreativ redovisning motverkas och varför företagen använder sig av kreativ redovisning. Vidare tar vi upp om val av redovisningsmetoder, olika sorters kreativ redovisning och om den kreativa redovisningen är i strid med god redovisningssed och rättvisande bild. Slutligen presenteras svenska exempel av kreativ redovisning samt att ge en definition om vad som krävs för att det ska uppfattas som ett problem. I vår empiri har vi valt att utgå utifrån en kvalitativ undersökning i form av intervju för att ta reda på om det uppfattas som ett problem i Sverige av våra respondenter. I vår slutsats har vi bland annat kommit fram till att det inte uppfattas som ett stort problem utifrån intervjuerna och det har inte funnits någon exakt definition på vad kreativ redovisning är utifrån hur respondenterna har svarat men även hur författarna beskriver begreppet från vår litteraturstudie.

Problem: After several corporate scandals concerning accounting around the world a discussion concerning corporate governance arose. The public demanded greater insight and better corporate governance in public companies. The discussions led to the development of codes of corporate governance, codes such as the Sarbanes Oxley Act, the Combined Code and the Swedish Code of Corporate Governance. The Swedish code is a clarifying of the Swedish law, a codification of praxis and in some cases an increase in the demands on reporting of information from the companies. Purpose: The purpose of the thesis is to describe what effects the Swedish Code of Corporate Governance has had on the content of annual reports of listed companies and if different types of companies have been affected in different ways. Method: The investigation was conducted using both qualitative and quantitative methods. Through a preliminary study knowledge about the subject was gathered. Using this knowledge, the authors could develop a questionnaire which was sent to all companies listed on the Swedish Stock Exchange’s A- and O-lists. Conclusions: A large part of the participating companies has chosen to implement the Swedish Code of Corporate Governance in some way. The larger companies have chosen to do this, but not to the extent that could be expected. Among the smaller companies there is also a will to implement the code even though it is not a forcing code for them. However, not as many companies have chosen to print a report of corporate governance and the board’s report on internal control. Instead, the companies seem to have to chosen to give out information which they were forced to give out since earlier. New information according to the code has then been added to this old information. A great deal of the companies feel that the code has a relatively large use and that the demands of the code are accurate. Finally, it can be concluded that the Swedish Code of Corporate Governance has had an effect on the annual reports of listed Swedish companies but to what extent and how varies greatly. Problem: Efter flertalet redovisningsskandaler runt om i världen uppkom diskussioner kring Corporate Governance; bolagsstyrning. Allmänheten krävde större insyn och bättre bolagsstyrning i publika företag. Diskussionerna mynnade ut i bolagskoder, koder såsom Sarbanes Oxley Act, Combined Code och den svenska versionen Svensk kod för bolagsstyrning. Den svenska koden är ett förtydligande av lagtext, en kodifiering av praxis och innebär i vissa fall utökade krav på informationsrapportering från företagen. Syfte: Syftet med uppsatsen är att beskriva vilka effekter Svensk kod för bolagsstyrning har haft på innehållet i de börsnoterade företagens årsredovisningar och om olika typer av företag har påverkats olika mycket. Metod: Undersökningen genomfördes med både kvalitativa och kvantitativa metoder. Genom en förundersökning i form av en granskning av årsredovisningar anförskaffades kunskap om ämnet. Med hjälp av denna kunde författarna sedan ta fram en enkät som skickades till samtliga företag på Stockholmsbörsens A- och O-listor då koden främst berör dessa företag. Slutsatser: En stor del av de deltagande företagen har valt att på något sätt tillämpa Svensk kod för bolagsstyrning. De större företagen har valt att göra just detta men inte i så stor utsträckning som kunde antagits, då koden trots allt är ett regelverk. Även bland de mindre företagen finns en vilja att tillämpa koden trots att den inte är tvingande för dessa bolag. Däremot är det inte lika många företag som inkluderar en bolagsstyrningsrapport och styrelsens rapport om intern kontroll. Företagen verkar istället välja att lämna ut sådan information som har krävts sedan tidigare, exempelvis uppgifter om styrelse, VD och incitamentsprogram, som då kompletteras med den utökade information som krävs enligt koden. Många av företagen anser att koden har relativt stor nytta och att kodens krav är tillräckliga. Slutligen kan konstateras att Svensk kod för bolagsstyrning har haft effekt på svenska börsnoterade företags årsredovisningar men i vilken utsträckning och på vilket sätt varierar kraftigt.

Problem: After several corporate scandals concerning accounting around the world a discussion concerning corporate governance arose. The public demanded greater insight and better corporate governance in public companies. The discussions led to the development of codes of corporate governance, codes such as the Sarbanes Oxley Act, the Combined Code and the Swedish Code of Corporate Governance. The Swedish code is a clarifying of the Swedish law, a codification of praxis and in some cases an increase in the demands on reporting of information from the companies. Purpose: The purpose of the thesis is to describe what effects the Swedish Code of Corporate Governance has had on the content of annual reports of listed companies and if different types of companies have been affected in different ways. Method: The investigation was conducted using both qualitative and quantitative methods. Through a preliminary study knowledge about the subject was gathered. Using this knowledge, the authors could develop a questionnaire which was sent to all companies listed on the Swedish Stock Exchange’s A- and O-lists. Conclusions: A large part of the participating companies has chosen to implement the Swedish Code of Corporate Governance in some way. The larger companies have chosen to do this, but not to the extent that could be expected. Among the smaller companies there is also a will to implement the code even though it is not a forcing code for them. However, not as many companies have chosen to print a report of corporate governance and the board’s report on internal control. Instead, the companies seem to have to chosen to give out information which they were forced to give out since earlier. New information according to the code has then been added to this old information. A great deal of the companies feel that the code has a relatively large use and that the demands of the code are accurate. Finally, it can be concluded that the Swedish Code of Corporate Governance has had an effect on the annual reports of listed Swedish companies but to what extent and how varies greatly. Problem: Efter flertalet redovisningsskandaler runt om i världen uppkom diskussioner kring Corporate Governance; bolagsstyrning. Allmänheten krävde större insyn och bättre bolagsstyrning i publika företag. Diskussionerna mynnade ut i bolagskoder, koder såsom Sarbanes Oxley Act, Combined Code och den svenska versionen Svensk kod för bolagsstyrning. Den svenska koden är ett förtydligande av lagtext, en kodifiering av praxis och innebär i vissa fall utökade krav på informationsrapportering från företagen. Syfte: Syftet med uppsatsen är att beskriva vilka effekter Svensk kod för bolagsstyrning har haft på innehållet i de börsnoterade företagens årsredovisningar och om olika typer av företag har påverkats olika mycket. Metod: Undersökningen genomfördes med både kvalitativa och kvantitativa metoder. Genom en förundersökning i form av en granskning av årsredovisningar anförskaffades kunskap om ämnet. Med hjälp av denna kunde författarna sedan ta fram en enkät som skickades till samtliga företag på Stockholmsbörsens A- och O-listor då koden främst berör dessa företag. Slutsatser: En stor del av de deltagande företagen har valt att på något sätt tillämpa Svensk kod för bolagsstyrning. De större företagen har valt att göra just detta men inte i så stor utsträckning som kunde antagits, då koden trots allt är ett regelverk. Även bland de mindre företagen finns en vilja att tillämpa koden trots att den inte är tvingande för dessa bolag. Däremot är det inte lika många företag som inkluderar en bolagsstyrningsrapport och styrelsens rapport om intern kontroll. Företagen verkar istället välja att lämna ut sådan information som har krävts sedan tidigare, exempelvis uppgifter om styrelse, VD och incitamentsprogram, som då kompletteras med den utökade information som krävs enligt koden. Många av företagen anser att koden har relativt stor nytta och att kodens krav är tillräckliga. Slutligen kan konstateras att Svensk kod för bolagsstyrning har haft effekt på svenska börsnoterade företags årsredovisningar men i vilken utsträckning och på vilket sätt varierar kraftigt.

Bakgrund: Under slutet av 1900-talet uppstod ett intresse bland svenska företag att redovisa miljöinformation. I dag finns endast lagstadgade krav på att företag som bedriver tillstånds- eller anmälningspliktig verksamhet enligt miljöbalken skall ange detta samt ett antal andra relaterade uppgifter i årsredovisningens förvaltningsberättelse. Miljöredovisning är annars inte reglerat enligt svensk lag och det finns inte inom området någon enhetlig praxis. Hur redovisar de börsnoterad företagen miljöinformation? Följer de lagens krav? Använder sig företagen av de riktlinjer och standarder som finns, vid utformningen av sin miljöinformation? Syfte: är att undersöka hur svenska börsföretag 2004 har redovisat miljöinformation i sina årsrapporter, samt eventuella separata miljö- eller hållbarhetsredovisningar. Genomförande: Kvantitativ undersökning (dokumentundersökning) av 270 svenska börsföretags årsredovisningar Resultat: De lagstadgade kraven som ställs på redovisning av miljöinformation följs illa, 69 procent bryter på något sätt mot kraven. Inte i något fall har detta kommenterats av revisorn i revisionsberättelsen. På grund av bristen av enhetliga riktlinjer redovisas miljöinformation på varierande sätt i företagen, vilket försvårar jämförbarheten företagen emellan. Den miljöinformation som redovisas håller generellt, med några undantag, hög kvalitet och är relevant i sin karaktär. Background: During the late 20th century an interest for environmental accounting arose among the Swedish companies. Today there only exist legislated demands for companies that run businesses that require a permit, or require a report, according to the Swedish environmental Act. There is no other legislation or regulation in the field of environmental accounting. How do the listed companies in Sweden design their environmental accounting? Do they follow the law? To what extent do they use the guidelines and standards available when they put their environmental information together? Aim: The aim of this thesis is to investigate how Swedish companies declares environmental information in their annual reports, and if any, in their environmental or sustainability reports. Completion: A quantitative survey of annual reports from 270 Swedish listed companies. Results: The legislated demands are scarcely followed, 69 per cent of the companies have broken against at least one of the demands. Due to the lack of uniformed guidelines, there is a remarkable difference in the information provided and therefore the comparability decreases. The environmental information provided is, in most cases, of high quality and is relevant as well.

Background: Sweden is a country with 30 million memberships in different non- profit organizations. In total these organizations employees about 400 000 people, through employment and voluntary work. The complete turnover for non- profit organizations is 100 billion Swedish crowns per year. It has only since 2001 been compulsory to follow the Swedish account rules BFL and ÅRL. Trade unions are one type of non-profit organizations with the main purpose to care for the interest of its members concerning their working condition. It is of high complication to show the achievements and goal accomplishment of a trade union through its annual report, when rules established for profit- organizations are followed. Members of a trade union should for example be more interested in information that shows if compensation has been paid out for means of a strike than information about profit for the year. Purpose: The purpose of the essay is to describe how annual reports in trade unions are presented, what affects them and how it could be presented better. Method: The essay is based on two parts of investigation, both characterized in an explorative approach. The first investigation consists of ten annual reports from different trade unions. The second investigation was based on eight interviews with people who establish annual reports for trade unions. Conclusions: Annual reports of trade unions should be established with comparability and reliability in mind. A possibility to take these qualitative characteristics in consideration is to establish a common use of terminology and make goals more quantitative. In trade unions today there is no cooperation through any branch organization. Instead the auditor has great influence on the design of the annual report. It should be of interest for branch organizations to take part of the development of good accounting practice (god redovisningssed) to accomplish better annual reports. The focus of an annual report lies on goal accomplishment for the members, but also voluntary staff and the ambient society should be considered. The authors suggest several key ratios aimed for the three different stakeholders. Key ratios could be divided into two different settings; Classical key ratios, which are possible to compare over time and between different trade unions, and Unique key ratios, which are focusing on separated situations in the trade union.

Background: To maintain or increase the trust in the market, companies can disclose more voluntary information in the annual reports. According to prior research the annual report is the primary source of information for small shareholders and investors. Thus, it is of interest to investigate why companies chose to report the voluntary information inquired by this group. Purpose: We investigate some company-specific factors to decide whether these determine the extent of voluntary information, particularly inquired by small shareholders and investors, in the annual reports of listed Swedish companies. We also aim to discuss underlying causes for our result. Procedure: With statistical methods we have tested hypotheses on relations between company-specific factors and the extent of voluntary information in the annual reports. Results: It is significant that profitability, industry type and quotation status have relations with the extent of voluntary information inquired by small shareholders and investors. No relations have been found between the extent of voluntary disclosure and company-size, ownership dispersion, investments in tangible assets or share issues.

Background: To maintain or increase the trust in the market, companies can disclose more voluntary information in the annual reports. According to prior research the annual report is the primary source of information for small shareholders and investors. Thus, it is of interest to investigate why companies chose to report the voluntary information inquired by this group. Purpose: We investigate some company-specific factors to decide whether these determine the extent of voluntary information, particularly inquired by small shareholders and investors, in the annual reports of listed Swedish companies. We also aim to discuss underlying causes for our result. Procedure: With statistical methods we have tested hypotheses on relations between company-specific factors and the extent of voluntary information in the annual reports. Results: It is significant that profitability, industry type and quotation status have relations with the extent of voluntary information inquired by small shareholders and investors. No relations have been found between the extent of voluntary disclosure and company-size, ownership dispersion, investments in tangible assets or share issues.