Search

Samtidens reklam har i takt med digitaliseringens utveckling nått ett maktskifte. En populär marknadsföringsstrategi i den nutida reklamen som växer explosionsartat och omsätter miljarder är att använda influencer marketing för att nå ut till sin målgrupp. Eftersom dessa influencers har sin arbetsplats på sociala medier, och att denna plattform nyttjas av så många är det vanligt att användarna, frivilligt eller ej, möts av reklam så väl ifrån sängen som på språng. Trots influencer markering och influencers stora genomslagskraft i företags marknadsföringsstrategi är dessa ämnen ett tämligen outforskat fält, varför denna undersökning ämnar fylla denna kunskapslucka genom att utforska influencerinlägg med hjälp av språkvetenskapliga metoder. De huvudsakliga teorierna som ligger till grund för analysen är den interpersonella metafunktionen i den systemisk funktionella grammatiken samt socialsemiotiken. I studien undersöks hur influencers skapar nära eller distanserade parasociala relationer och en identitet genom marknadsföringen samt hur detta stärker reklamen. Förhoppningen är därtill att kunna bidra med nya insikter och lärdomar i ett hittills relativt outforskat område. I studiens resultat har framkommit att det finns en stor variation vad gäller vilken parasocial relation som upprättas i medieprofilernas inlägg, men slutsatsen bevittnar dock om att influencerinläggen som helhet tyder på en nära parasocial relation. Därtill är tolkningen att den parasociala relation och identitet som attribueras influencern skapar ett ideal som gynnar företagen och gör att följarna vill köpa samma produkter som deras idoliserade medieprofiler. Dock har användare på sociala medier lärt sig att känna igen samtidens reklam och vet därför att man kan bortse från reklamen, vilket gör att det trots det inte är självklart att marknadsföringen faktiskt främjar företagen.

Självtranscendenta känslor har påvisats ha prosociala effekter, men ur ett kognitivt perspektiv är dessa känslor tämligeno utforskade. Här undersöks vilka slags bedömningar av situationer (så kallade appraisal) som utmärker de självtranscendenta känslorna förundran, medkänsla och tacksamhet. Femtiofyra individer mellan 25 och 78 år deltog. Deltagarna skattade varje känsla i ett frågeformulär vars påståenden var relaterade till sju olika appraisaldimensioner. Envägs beroende ANOVOR visade att skattningarna skilde sig åt mellan känslorna för sex av de sju appraisaldimensionerna. Medkänsla skilde sig mest frekvent från de andra känslorna,medan förundran och tacksamhet endast skilde sig från varandra avseende målrelevans. Förundran och tacksamhet, men inte medkänsla, präglades av behaglighet. Vems beteende som var orsak till händelsen varierade mellan känslorna, men alla känslor skattades i låg utsträckning som normöverträdande. Diskussionen tar upp att nuvarande appraisal-teorier har svårt att ringa in självtranscendenta känslor. För framtida forskning skulledet vara av värde att bredda och justera befintliga teorier.

Prestationsmätning används inom organisationer för att bland annat utvärdera, förbättra, motivera och styra organisationer i önskad riktning. Med New Public Management reformer ökades fokuset på att styra och mäta resultat mer effektivt inom den offentliga sektorn. Det ledde till en högre arbetsintensitet och ökad stressnivå för medarbetarna. Den större delen av tidigare forskningen inom prestationsledning och prestationsmätning är baserat på normala förhållanden. En krissituation sätter däremot organisationer på prov och de behöver anpassa sig för att kunna hantera krisen. När organisationer sätts på prov och behöver strukturera om för att hantera en kris förändras även förutsättningarna för att mäta prestationer. För att undersöka hur prestationsmätning används i krissituationer har en kvalitativ forskningsmetod använts för att få en djupare förståelse för medarbetarnas upplevelser. Data är insamlad genom semistrukturerade intervjuer med tio medarbetare, som arbetar inom sjukvården och på sjukhus. Den insamlade empirin har analyserats med hjälp av ett konceptuellt analysverktyg som är uppdelad i tre teman: utvärdering, prestationsmätningens form och motivation. Studiens resultat styrker dels den tidigare forskning men bidrar även med nya insikter. Studien visade att prestationsmätning påverkas av krissituationer på grund av tidsbrist då de formella prestationsmätningsaktiviteterna i de flesta fall har behövts prioriteras bort. De informella aktiviteterna har å andra sidan fått mer utrymme och bidragit till en mer informell och möjliggörande styrning inom organisationer. Utvärderingen baseras främst på subjektiva värden, observationer och rykten vilket medarbetarna har blandande upplevelser om huruvida rättvis bedömning cheferna kan göra. Studien har även visat att medarbetarna motiveras av prestationsmätningen när den är kopplad till incitament som högre lön och individuella utvecklingsmål. Däremot finns det inte tillräckligt med resurser för att fokusera på sina mål. Performance measurements or appraisals are used within organizations to, among other things, evaluate, improve, motivate, and steer organizations in the desired direction. New Public Management reforms initiated an emphasis on managing and measuring results more efficiently in the public sector. This caused a higher work intensity and increased employee stress levels. Most of the previous research in performance management and performance measurement are based on normal conditions. A crisis puts organizations to the test, and they need to adapt to be able to deal with the crisis. When organizations are put to the test and need to restructure to deal with a crisis, the conditions for measuring performance also change. To examine how performance measurements are used in a crisis, a qualitative research method has been used to gain a deeper understanding of employees' experiences. Data has been collected through semi-structured interviews with ten employees, who work in healthcare and hospitals. The collected empirical data has been analysed using a conceptual analysis tool that is divided into three themes: evaluation, the form of the performance measurement and motivation. The results of the study partly strengthen previous research but also contribute to new insights. The study showed that performance measurement is affected by crises, due to a lack of time, formal performance measurement activities have in most cases been prioritized away. The informal activities have on the other hand been given more space and contributed to more informal and enabling control within organizations. Evaluations are mainly based on subjective values, observations, and rumours, which the employees have mixed experiences about whether a manager can make a fair assessment. This research paper has also shown that employees are motivated by performance measurements when they are linked to incentives such as higher salaries and individual development goals, but on the other hand, there are not enough resources to focus on their goals.

The aim of this study is to apply a power perspective upon textbooks used in the upper secondary school course of Swedish as a second language 3. Three different textbooks have been analysed from three perspectives regarding content, addressivity and activities. The analysis focuses firstly on to which extent and in which way the textbook authors connect language use on the basis of gender, social background and cultural belonging to aspects of power. Secondly, the ways in which the textbook authors invite pupils to negotiate about actualized conditions are examined. Ultimately, the balance between the four orientations constituting Janks (2010) interdependent framework for critical literacy education is described based on the textbooks’ tasks. The result shows that social background is prominent when two of the textbooks write about connections between language and power, whereas gender is assigned a marginalized position in all textbooks. The connections to power are mainly made by emphasizing the importance of mastering the dominant language, described as key to linguistic and cultural capital. The textbook authors often engage the pupil’s as well as external voices in their texts and rarely ascribe themselves roles of authorities. Regarding the framework for critical literacy, a problematic imbalance is caused by the lack of tasks that engage pupils in activities aiming to redesign their worlds in terms of social action.

Det sociala arbetet ställer höga krav och medför ofta en hög arbetsbelastning,vilket kan leda till att socialarbetare säger upp sig. Studiens syfte är att få enförståelse för hur chefer och arbetsledare för socialsekreterare som arbetar medbarn eller missbruk erfar att socialsekreterare hanterar stress, faktorer som bidrartill stress och förutsättningar som kan reducera stress. Åtta semistruktureradeintervjuer genomfördes och analyserades med en tematisk analys. Resultatet visaratt stress främst uppstår i situationer eller orsakas av faktorer där brist på kontrolleller resurser finns. Socialsekreterare tenderar att hantera stress genom konkretaförändringar eller känslofokuserade strategier. En god relation till kollegor samtbra stöd från chef och arbetsledare kan minska stress. Slutsatsen är attsocialsekreterare kan utsätts för hög stress och hanterar denna med hjälp av olikametoder som är mer eller mindre effektiva. Social work sets high demands and often entails a high workload, which can leadto them resigning. The purpose of the study is to get an understanding of howmanagers and supervisors for social workers who work with children or addiction,experience that social workers manage stress, factors that contribute to stress andconditions that can reduce stress. Eight semi-structured interviews were conductedand analyzed with a thematic analysis. The results show that stress mainly occursin situations or is caused by factors where there is a lack of control or resources.Social workers tend to deal with stress through concrete changes or emotionfocusedstrategies. A good relationship with colleagues and good support from themanager and supervisor can reduce stress. The conclusion is that social workerscan be exposed to high stress and handle this with the help of various methods thatare more or less effective.

Syftet med studien är att belysa de medel som författare av journalistisk text använder för att förmedla attityd, förhandla argumenterbarheten för sina åsikter och förhålla sig till andra(s) externa positioner och åsikter. Den teoretiska basen utgörs av appraisalteorin (Martin och White 2005) och den interpersonella metafunktionen i den systemisk funktionella grammatiken (Halliday 2014). Det analyserade materialet baserar sig på ett urval av artiklar i den ungerska regeringsvänliga veckotidskriften Figyelő publicerade under perioden november 2017 till augusti 2018, vilka samtliga tematiskt behandlar utvecklingen i Sverige med avseende på migration. Resultatet visar på en mycket rik och varierad användning av den språkliga repertoaren för att uttrycka attityd, och på en övervägande subjektiv ton i rapporteringen. En stor andel implicit uttryckt attityd liksom ironi och ett framträdande författar-jag vittnar om en medveten ambition att interpersonellt närma sig läsarna. Materialet visar även på en systematisk undanträngning av alternativa ståndpunkter (kontraherande heteroglossi), bland annat genom förstärkning av egna argument och åsikter eller genom ett förringande av andras. Resultatet gör det motiverat att ställa frågan om det finns en ”Populist Stance” som kan inordnas som en utmärkande journalistisk stil under det som appraisalteorin benämns commentator voice, utifrån det narrativ som förmedlas, och vars utmärkande drag skulle vara just rika språkliga uttryck för närhet till läsarna, omfattande förekomster av värderande uttalanden om personer/grupper, och en systematisk begränsning av utrymmet för alternativa ståndpunkter. Erfarenheterna från att använda appraisalteorin i detta arbete visar att en större, fördjupad och jämförande studie på detta område torde vara meningsfull och möjlig, utifrån en kombinerad kvantitativ/kvalitativ ansats. Jelen tanulmány célja annak megismerése, hogy az újságírói szövegek írói milyen nyelvi eszközöket használnak fel az adott témához való hozzáállásuk kifejezésére, és hogyan érvelnek véleményük érvelhetőségét mellett, valamint hogyan kapcsolódnak más külső álláspontokhoz és véleményekhez. Az elméleti kiinduló pont az „Appraisal”-elmélet (Martin és White 2005) és az interperszonális meta-funkció a szisztémás funkcionális nyelvtanban (Halliday 2014). Az elemzett korpusz a Figyelő – egy a magyar kormányt támogató heti magazin – 2017 novembere és 2018 augusztusa között megjelent cikkeiből készített saját válogatáson alapul, ahol a cikkek témájukat tekintve a migrációval kapcsolatos svédországi fejleményekkel foglalkoznak. A tanulmány eredményei azt mutatják, hogy a szövegekben a szerzők nagyon gazdag és változatos nyelvi repertoárt használnak fel a hozzáállás kifejezésére, és hogy a szövegek túlnyomórészt szubjektív módon ábrázolják a helyzetet Svédországban. A szerzői hozzáállásnak a sok egyenesen ki nem mondott megnyilvánulása, a sok irónia, valamint a szerző személyének kiemelkedő pozíciója mind arról tanúskodik, hogy tudatos törekvés van arra, hogy interperszonálisan közeledjenek az olvasókhoz. Az anyag azt is megmutatja, hogy szisztematikusan kizárják az alternatív véleményeket (kirekesztő heteroglosszia), többek között azzal, hogy megerősítik a saját érveiket és véleményüket, vagy lekicsinyilik a többiekét. A tanulmány eredményei alapján indokoltan merül fel a kérdés, hogy létezik-e egyfajta „populista hozzáállás” (angol „populist stance”), amelyet jellegzetes újságírói stílusnak lehet tekinteni, és amely besorolható az ”Appraisal”-elmélet által ”Commentator Voice”-nak nevezett jelenség alá. Ezt igazolhatják a szövegek narratívái és megkülönböztető tulajdonságai: az olvasókhoz való közelség/közeledés gazdag nyelvi megnyilvánulásai, a sok egyénekre/csoportokra vonatkozó értékelő kijelentés és az alternatív pozíciók lehetőségeinek szisztematikus korlátozása. Az Appraisal-modell alkalmazásával kapcsolatos tapasztalatok azt mutatják, hogy lehetséges és fontos lenne egy ezen a területen végzett mélyreható, szisztematikus és összehasonlító tanulmány, egy kombinált kvalitatív és kvantitatív kutatási módszer alapján. The aim of the study is to investigate the means by which authors of journalistic text convey attitude, negotiate the arguability of their opinions and position themselves in relation to external positions and the views of others. The theoretical basis of the study is Appraisal Theory (Martin &h White 2005) and the Interpersonal Metafunction of Systemic Functional Linguistics (Halliday 2014). The analysed material is based on a selection of articles in the Hungarian government-friendly weekly magazine Figyelő, published between November 2017 and August 2018, all of which thematically deal with developments in Sweden with regard to migration. The results of the study show a rich and varied use of the linguistic repertoire for expressing attitude, and a predominantly subjective writer voice. Frequent examples of implicitly expressed attitude and irony as well as the appearance of the author as subject in the text give witness to a conscious ambition to approach readers interpersonally. The material also shows a systematic exclusion of alternative positions (contracting heteroglossia), whereby the author strengthens his/her own arguments and opinions and/or belittles those of others. The results give cause for asking whether there is a "Populist Stance", a distinctive journalistic style under what Appraisal defines as the Commentator Voice, based on the narrative conveyed, and whose distinctive features would be rich linguistic expressions of closeness to readers, extensive occurrences of evaluative statements about individuals/groups, and a systematic limitation of the space for alternative positions. Experience from applying the Appraisal model in the study shows that a larger in-depth, systematic and comparative analysis of this type of material would be meaningful and possible, based on a combined quantitative/qualitative approach.

Studien undersökte regleringar som vägleder arkivarier Sverige, vilket omfattade intervjuer med åtta olika arkivarier som arbetar för svenska kommuner, regioner och statliga myndigheter. Studiens teoretiska utgångspunkt omfattade Lawrence Lessigs ”pathetic dot theory” med fyra modaliteter (lagar, sociala normer, marknad och arkitektur) som användes vid analysen för att förklara intervjuresultaten. Paralleller drogs mellan tidigare litteratur och resultatet från intervjuerna för att kontextualisera och skapa en bättre förståelse av svaren. Studien visade att det finns annat än lagar och föreskrifter som kan påverka arkivarier vid gallring av allmänna handlingar. Dessa faktorer inkluderade normer och sociala strukturer, samt brist på förståelse för gallringens innebörd och hur det ska utföras. En ytterligare faktor var arkivariens förutsättningar för att använda sin kompetens för att nå ut i verksamheten. This study examined the regulations that guide archivists in appraisal work in Sweden. The study is centred on interviews with eight different archivists working for swedish municipalities, regions, and public authorities. Lawrence Lessigs’ ”pathetic dot theory” with four modularities (the law, social norms, the market and architecture) were used to in the analysis to explain the interview results. Parallels were drawn between previous literature and the result from the interviews to contextualise and create a better understanding of the responses. The study showed that there are several factors other than laws and regulations that can affect archivists in appraisal work of public records. These factors included norms and social structures. Another factor were a simple lack of understanding on the meaning of appraisal and how it should be performed. Yet another factor were inadequacies in archivists’ work conditions which may hinder them to use their expertise in the workplace.

Denna uppsats har som avsikt att ta reda på hur två gym förmedlar värderingar runt träning i sina informerande webbtexter. Syftet med uppsatsen är att ta reda på vilken läsarroll som erbjuds i texterna, vilken modelläsare som konstrueras och hur gymmen legitimerar träning. Studien utgår från det teoretiska ramverket Appraisal, som är en förlängning av den mer etablerade språkmodellen Systemisk funktionell grammatik. Materialet som ligger till grund för analysen är hämtade från SATS och Friskis&Svettis hemsidor. Metoden för den kvalitativa textanalysen grundar sig i appraisalteorin och fokuserar på att synliggöra avsändarnas subjektiva värderingar av vad träning är och vem den är till för. Resultatet visar att gymmen tillskriver författaren kunskapsauktoritet som skapar en accepterande läsarroll till textens innehåll och texten som källa. Modelläsaren hos Friskis&Svettis ser sin träning som en del av en kollektiv och prestationsfri gemenskap. Modelläsaren hos SATS ser däremot träning som ett individuellt behov och strävar efter utveckling. Analysen visar att gymmen legitimerar träning genom att förmedla ståndpunkten att den som tränar mår bättre samt att träning är något bra och eftersträvansvärt.

When digitizing the public sector there is a risk that public administrations lose control of what is preserved in their archives. The main issue raised in this thesis concerns the valuation of information, also called appraisal, that is required before and during scanning of archival material. The focus is on reviewing and analyzing how the appraisal process may be affected by the fact that external companies perform the scanning work when digitizing archives. Also, the background as to why public administrations choose external providers of scanning is examined. Qualitative semi-structured interviews were conducted with four archivists and one project leader from five different public administrations and transcripts from the interviews formed the data of analysis.The analysis was based on Terry Cook's theory macroappraisal and Lennart Lundquist's theory of public ethos. The theories were applied to the empirical material. The study showed that external companies did not have to evaluate information in the way that is usually discussed under the concept of appraisal. The reason for this is that the public administrations themselves have prepared the material to be digitized. The study has also showed that almost all interviewees describe how the lack of equipment and skills regarding the actual scanning has contributed to the choice of providers. Three out of five interviewees also state that they lacked the time and/or staff to do the scanning themselves. Only one of the interviewees said that the choice of provider was made on the basis that the cheapest option was chosen. The conclusion that could be drawn is that the public administrations already have identified the risk of losing control of what is preserved in their archives when using external companies for scanning. A question one might ask instead is whether the prudence that the public administrations show is justified? This is a two years master’s thesis in Archival Science.

In this book, ideas and practices on appraisal in Swedish state archives c. 1970–2010 are analysed. What records has been kept, why, and for whom? How has the archival sphere been influenced by overall societal ideas on heritage and memory? The relative importance of legal and institutional frameworks is also analysed, since laws heavily regulate archives in the Swedish public sector. The Swedish Archives Act of 1990 emphasises that the “research interest” has to be accounted for when deciding what to preserve, and it adds that the state archives are part of the “national heritage”. How is this implemented in actual appraisal practises? It is shown that appraisal in Sweden is generally pragmatic and – in a Schellenbergian tradition – rests on a presumption (most often not articulated) that it is possible to foresee the desires of future users. Vad bevaras i arkiven? Informationsvärdering, gallring och bevarande i svenska arkiv 1980–2010 (Riksbankens jubileumsfond)

The autumn 2015 represented a critical juncture for Swedish migration politics. Prime Minister Löfven’s government tightened immigration policies in accordance with proposals made since long by the radical right wing party the Sweden Democrats (SD). But did the critical juncture and the following migration policies involve new political strategies against SD, and how have the mainstream parties’ leaders’ perspective on immigration been affected? The analysis is based on systemic functional grammar and scholarly literature concerning perspectives on immigration. Policy proposals, party leaders’ perspectives on immigration and party leaders’ positioning in immigration-related television debates from 2014 and 2017 are compared. The results confirm previous research showing that there was a strong convergence amongst mainstream parties 2014, in migration politics as well as in positioning against SD. In 2017, the migration issue has split up into more detailed issues like family reunification, temporary residence permits and differentiated welfare. The utility perspective on immigration was salient in 2014. In 2017, two new central perspectives on immigration were constructed: the strain perspective and the reversed rights perspective. The study suggests that immigration-related issues has gone from being a forum for distance making between mainstream parties and SD, to be like any other issue – a forum for the usual political dynamics between governing parties and opposition.

Finanspolitiska rådets uppgift är att göra en oberoende granskning av regeringens finanspolitik. Denna granskning redovisas i en årlig rapport. Finansdepartementets politiska ledning har dock under flera år kritiserat språket i rapporterna; man har ansett att det finns brister i objektiviteten samt att bedömningarna varit för negativa och styrande. Syftet med denna studie är att undersöka om det finns språkliga belägg för sådan kritik genom att studera hur känslor och värderingar hanteras i Finanspolitiska rådets skrivpraktik och texter och diskutera hur det kan påverka uppfattningen av rådet som objektivt och neutralt respektive subjektivt och osakligt värderande. Undersökningen bygger dels på intervjuer med två av rådets skribenter, dels på en textanalys av rapporternas sammanfattningar från 2012–2017. Sammanfattningarna analyseras först med apprailsalramverkets attitydsystem för att belysa hur värderingar realiseras i texterna. Sedan analyseras vilka semantiska domäner som aktualiseras genom värderingarna. Resultatet av intervjuanalysen visar att skribenterna främst betonar rådets granskarroll. Samtidigt finns en ambition att väcka debatt om finanspolitiken. Regeringen och riksdagen beskrivs som de huvudsakliga mottagarna av texterna, men även en bredare allmänhet och media inkluderas i den tänkta läsargruppen. Den för denna studie viktigaste normen som lyfts fram i intervjuerna är att språket i rådets texter inte ska vara återhållet utan snarare direkt om än inte konfrontativt. Av attitydanalysen framgår att värderande uttryck är vanliga i rådets texter. Framförallt förekommer värderingar angående finanspolitikens kvalitet, men även värderingar realiserade genom direktare känslouttryck vilka kan påverka uppfattningen av texternas tonfall som subjektivt och styrande. Analysen av semantiska domäner visar att värderingarna aktualiserar domäner som associeras med naturvetenskap, vilket kan bidra till att de uppfattas som objektiva. Det finns emellertid även en semantisk domän som positionerar Finanspolitiska rådets som en domare av finanspolitikens värde och kvalitet, vilket kan uppfattas som subjektivt. Rådet använder således en del värderingar som kan uppfattas som subjektiva och styrande. Samtidigt som ett sådant språk lämpar sig för att nå ut i media riskerar en överanvändning att leda till irritation hos de bedömda och därmed ta fokus från själva granskningen.

Föreliggande uppsats behandlar debatten om hur den svenska skolan ska evidensbaseras på bästa sätt. Olika former av evidensdefinitioners lämplighet för tillämpning inom utbildningsområdet utgör således fokus i uppsatsen och undersöks med hjälp av två svenska tvärvetenskapliga antologier och en svensk fenomenologisk doktorsavhandling. Huvudsakligt fokus läggs på utrönandet av det så kallade Cochrane-formatets lämplighet. Detta som en följd av att dess evidensdefinition förfäktas av OECD, en inflytelserik part i debatten, och att det visat sig vara en populär evidensdefinition hos politiska makthavare, bl. a. i Danmark. Utrönandet av Cochrane-formatets lämplighet för utbildningsområdet inleds genom en redogörelse för hur Cochrane-formatet växt fram som ett svar på bristen av metodologisk stringens inom sjukvården, en brist som äldre metoder, så som registerstudier och klinisk epidemiologi, visat sig inkapabla att hantera. Därefter definieras särarten i Cochrane-formatets evidensdefinition; randomiserade kliniska prövningar och metaanalyser och systematiska översikter av dessa. Dess lämplighet undersöks sedermera utifrån tre lämplighetskategorier; ändamålsenlighet, implementerbarhet och trovärdighet. Undersökningen visar på att betydande problematik föreligger i relation till Cochrane-formatets lämplighet för det svenska utbildningsområdet. Detta främst som en följd av dess reduktionistiska fokus på metodologisk stringens. Uppsatsen redogör för, och problematiserar, efter detta den mångfald av alternativa evidensdefinitioner som uppstått som ett svar på kraven på evidensbaserad praktik. Också denna mångfald av alternativ visar sig uppbära betydande problem. Detta främst som en följd av dess ambivalenta fokus på praktisk relevans. Efter detta undersöks litteraturens förslag på lösningar på Cochrane-formatets reduktionism och ambivalensen i mångfalden av alternativa evidensdefinitioner, vilka visar sig landa i en uppfattning om att problemet ska lösas genom en balansakt mellan metodologisk stringens och praktisk relevans genom modifierade varianter av critical appraisal som möjliggör ett beaktande av för- och nackdelar i den professionella praktiken. Slutligen diskuteras rimligheten i litteraturens resonemang och följderna av dess begränsningar. I diskussionen framställs själva idén om konkreta och enkla evidensdefinitioner som den faktor som förhindrar framväxten av den evidensbaserade skolan. Utifrån detta landar uppsatsen slutligen i en slutsats om att det finns ett behov av blocköverskridande politisk enighet i relation till skolan samt tvärvetenskapliga samarbeten mellan forskningsparadigm och yrkesverksamma lärare i syfte att utarbeta möjligheter för lärare att evidensbasera sitt arbete utifrån dess kontextuella förutsättningar, oberoende av de ideologiska och paradigmatiska maktförhållanden som råder.

Frågor om rasism och flyktingpolitik är vanligt förekommande i politiska debatter, inte minst sedan Sverigedemokraterna 2010 tog plats i riksdagen och driver begränsad migration till Sverige som sin huvudfråga. Föreliggande studie undersöker hur politiker talar om flyktingpolitik och migration till Sverige i de tv-sända partiledardebatterna inför valet 2014. Syftet är att undersöka hur positioneringar och attityder till migration formas genom interaktionen mellan deltagarna och av debatterna som medieproduktion. Analysunderlaget utgörs av de sekvenser där ämnena flyktingpolitik, migration och integration diskuteras. Sammanlagt handlar det om åtta sekvenser från åtta olika debatter. Med aktör-nätverksteori (Latour 2007) som teoretiskt ramverk studerar jag hur partiledarna, tv-kamerorna, programledarna, bildskärmarna i studion och publiken blir till aktörer som i samspel med varandra skapar den bild av debatten som når tittarna. Jag använder verktyg från appraisal (Martin & White 2005) och multimodal diskursanalys (van Leeuwen 2005, 2008) för att studera hur aktörerna översätts och positioneras. Jag tittar bland annat på hur partiledarna citerar, förnekar och motsäger varandras yttranden och hur de formulerar egna åsikter genom att ta avstånd från någon annan. Analysen visar hur debatten polariseras då samtliga partiledare tar avstånd från Sverigedemokraternas partiledare Åkesson och han från dem, men också hur Åkesson görs till en central aktör då kameran filmar honom i betydligt större utsträckning än de andra partiledarna. Analysen visar också hur Åkesson gör negativa bedömningar både av migration och av de andra partiernas politik i frågan. Den dominerande attityden bland övriga partiledare är att Sverige är ett demokratiskt och öppet land som bör ta emot flyktingar och immigranter. Denna ”toleransdiskurs” skapar en positiv självbild som upprätthålls av att det finns ”andra” att tolerera och hjälpa (Blommaert & Verschueren 1998). Immigranter och flyktingar bedöms också utifrån ett nyttoperspektiv (jfr Boréus 2006b) där de välkomnas till Sverige med argumentet att de bidrar till Sveriges ekonomi. En analys av de bilder som visas på bildskärmarna i en tv-studio ger resultatet att debattämnet illustreras av negativa skildringar av människor som flyr. Individerna på bilderna avbildas med dunkla färger och på distans, vilket bidrar till att konstruera dem som främmande och hotfulla. Detta ligger i linje med den attityd till migration som Sverigedemokraterna ger uttryck för. En slutsats är att den polariserade debatten upprätthålls både av partiledarna, av kamerans val av fokus och av programledarna. Attityderna till migration skapas i interaktionen där de också blir ett sätt att positionera sig politiskt och upprätthålla bilden av Sverige – antingen som ett tolerant och godhjärtat land eller som ett land under hot från det som betraktas som icke-svenskt.

I och med att det finns en möjlighet till otillåten gallring, och därmed risk för allmänhetens bristande insyn i svenska statliga myndigheters verksamhet, var syftet med denna uppsats att se i vilken utsträckning en handläggare har praktisk makt över bevarande och gallring hos svenska statliga myndigheter. Vidare var uppsatsens syfte att redovisa vilka faktorer i myndigheternas egen verksamhet som bidrog till utfallet av hur handläggare hanterade bevarande och gallring. Som metod har intervjuer gjorts med arkivarier och handläggare på två olika svenska statliga myndigheter för att se om myndigheternas verksamheter påverkade hur handläggare valde att bevara eller gallra handlingar som de hanterade. I undersökningen deltog en mindre myndighet och en större myndighet med syftet att undersöka om olika verksamheter kunde påverka vem som hade den praktiska makten över bevarande och gallring hos myndigheterna. Som teorimodell användes verksamhetsteorin och verksamhetssystemet för att systematisera och redovisa resultaten av undersökningarna. Ännu en teorimodell som lyftes fram i uppsatsen var Records Continuum Model som visade på informationens olika dimensioner och vikten av att fånga och organisera handlingar så att det finns en möjlighet att tillgängliggöra dem. De två fallstudierna visade att det förekom att handlingar inte hanterades efter de regler och rutiner som tagits fram för den ena av myndigheterna. Resultatet visade också att hur verksamheten såg ut hos myndigheten starkt påverkade den praktiska makten som handläggare gavs för att ta ställning till bevarande och gallring av vissa handlingar. Resultatet visade att för en myndighet med många anställda och större informationsflöden har arkivarien svårt att nå ut med information och rutiner på ett bra sätt och handläggare hade mindre tid till att värdera informationen. There is a suspicion of increased destruction of documents when the Administrative Officer manages the records appraisal in Swedish government authorities, which can lead to a problem regarding the transparency and public access to information. The aim of this thesis was to contribute with knowledge about in which extent an Administrative Officer has the power over practical records appraisal in Swedish government authorities and to find out if the practical power depended on activities within the agencies. Interviews with Archivists and Administrative Officers at two different Swedish government authorities were conducted in order to see if the activities within the authorities affected how Administrative Officers handled the records appraisal. The study involved a small and a large authority to examine whether different activities could affect the practical power over records appraisal. The activity theory was used to introduce, present and analyze the survey results. Records Continuum Model is another theory model that was highlighted in the thesis to show the importance of planning the records management even before a record is created. The result of the case studies showed that there were records not handled according to the rules and policies for one of the studied authorities. It was revealed that Administrative Officers had some practical power over appraisal. The result also showed that the activities within the authorities strongly affected the practical power which Administrative Officers was given. It was shown that, in an authority with a large number of employees and greater flow of information, the Archivist did not reach out with information and routines to the employees. Administrative Officers also had less time to evaluate information when the number of e-mail was a problem.

I denna studie undersöks evalueringar i Polisens texter på Facebook. Evalueringar är språkhandlingar som värderar, uttrycker åsikter, bedömer och uttrycker känslor. Evalueringarna i Polisens Facebooktexter har studerats med hjälp av en metod för textanalys som bygger på metodramverket Appraisal. Materialet består av 29 inlägg från lika många av Polisens konton på Facebook. Evalueringarna identifieras, räknas och beskrivs. Uppsatsen identifierar även några teman som ofta är föremål för Polisens evalueringar. Resultatet visar att majoriteten av Polisens Facebookinlägg innehåller evaluerande uttryck. Detta är viktigt att uppmärksamma bland annat mot bakgrund av kravet på Polisen som myndighet att arbeta sakligt och opartiskt. Ett sådant förhållningssätt är svårt att förena med ett känslo- och värderingsladdat språkbruk.

Background Physical distance has in previous studies shown to affect leadership management since it has a negative influence on, for example, the exchange of information and the possibility to review achievements. The fast technology development has neutralized these effects to some extent as well as the possibility to be reachable virtually. The target of this study is a service organization which has managers and coworkers spread in multiple cities in the country. The organization has therefore had an interest of exploring how the geographical distance affects the leadership and its implications on the efficiency. Purpose The purpose of the study is to explore how the geographical distance affects the leadership in the organization based on communication, appraisal, support and motivation and also organizational participation. Furthermore, the purpose is also to highlight the strengths and challenges that the organization faces due to the above mentioned factors and finally present concrete suggestions of improvements. Execution A qualitative case study, consisting of 25 interviews with both managers and coworkers, has been executed. The interview guide used was based on the theoretical framework and the approach was therefore deductive. Result and conclusions The study shows that frequent communication exists today between managers and coworkers although there is a need to improve its regularity. Physical meetings are quite rare but that does not affect the operational workday for the coworkers. There is therefore a need to strengthen the personal relationship and also the exchange of experience between the coworkers. The study has also shown that the appraisal process is perceived positively by the respondents but there is a need to increase the number of follow ups and enhance the long term connection since that will strengthen the purpose and increase the possibilities for implementing the change. Both managers and coworkers request more feedback since it today is given on an irregular basis. The respondents consider both the goal converging in the organization and the degree of decentralization to be working well today. Lastly the study shows that many good solutions exist within the organization but in order to share these, effective communication channels are needed. Bakgrund Fysisk distans har i tidigare studier visats försvåra ledarskapsarbetet då det har en negativ inverkan på exempelvis informationsutbyte och möjligheten att bedöma prestationer. Den snabba teknikutvecklingen har dock kunnat neutralisera dessa effekter till en viss grad, liksom möjligheten att vara tillgänglig virtuellt. Studieobjektet är en serviceorganisation med chefer och medarbetare spridda över ett flertal orter i landet. Organisationen har därför haft ett intresse av att undersöka hur den geografiska distansen påverkar ledarskapet och vilka implikationer detta medför på effektiviteten. Syfte Utifrån bakgrunden är studiens syfte därmed att undersöka hur den geografiska distansen påverkar ledarskapet inom organisationen med utgångspunkt i kommunikation, utvecklingssamtal, stöd och motivation samt organisationsdelaktighet. Detta för att lyfta fram de styrkor och utmaningar som finns inom organisationen vad gäller dessa samt hur de kan bemötas för att slutligen ge konkreta förbättringsförslag. Genomförande En kvalitativ fallstudie, bestående av 25 stycken intervjuer med både chefer och medarbetare inom organisationen, har genomförts. Angreppssättet för studien var deduktivt då den teoretiska referensramen legat till grund för framtagningen av intervjuguiden. Resultat och slutsatser Studien visar att frekvent kommunikation mellan chefer och medarbetare förekommer idag men det krävs mer regelbundenhet då den idag är händelsestyrd. Fysiska träffar sker mer sällan men detta påverkar inte medarbetarnas operativa vardag. Det finns däremot ett behov av att stärka relationer på det personliga planet och öka erfarenhetsutbytet mellan medarbetarna. Studien visar även att utvecklingssamtalsprocessen uppfattas på ett positivt sätt av respondenterna men det krävs fler uppföljningstillfällen och tydligare långsiktig koppling för att stärka syfte och öka möjligheterna till förändringsgenomförande. Både chefer och medarbetare efterfrågar mer feedback då det idag sker på mer oregelbunden basis. Respondenterna anser att det finns målkonvergering inom organisationen och att graden av decentralisering fungerar bra. Slutligen visar studien att det idag finns många bra exempel på lösningar inom organisationen men för att denna kunskap ska kunna överföras till andra i samma sits krävs effektiva kommunikationskanaler.

Varje år diagnostiseras 10 000 män med sjukdomen prostatacancer i Sverige. Att drabbas av sjukdomen prostatacancer är emotionellt ansträngande. Väntetiden vad gäller behandling för patienter med prostatacancer är lång. Detta gör att patienter med prostatacancer lever med sjukdomen prostata-cancer och känslorna kopplade till diagnosen prostatacancer under en lång tid. Syftet med den aktuella studien var att beskriva copingprocessen för patienter med prostatacancer innan medicinsk behandling. Metoden som använts till studien var en litteraturstudie baserad på 15 vetenskapliga artiklar. Resultatet visade att den kognitiva bedömningen av sjukdomen prostatacancer präglades av den information som patienter med prostata-cancer fick. Den kognitiva bedömningen av sjukdomen prostatacancer påverkades också av ålder och tid efter diagnos. Copingresurser som hade betydelse för patienter med prostatacancer var socialt stöd, personlighet och psykisk hälsa. De copingstrategier som användes av patienter med prostatacancer var främst emotionellt fokuserade. Patienter med prostatacancer är under stor emotionell belastning. Information och socialt stöd från vårdpersonal hjälper patienter med prostatacancer att hantera den emotionella belastningen. Ytterligare forskning krävs för att identifiera effektiva copingstrategier i ett tidigt stadium av diagnosen prostatacancer. Every year 10 000 men are diagnosed with prostate cancer in Sweden. Affection of the disease is emotionally strenuous. The wait for treatment among patients diagnosed for prostate cancer is long. This result in patients diagnosed with prostate cancer living with the disease and the emotions associated with the diagnosis of prostate cancer for an extended time. The aim of the current study was to describe the coping process used by patients diagnosed with prostate cancer prior to treatment. The method of the current study was a literature study based on 15 scientific articles. The results indicated that appraisal of prostate cancer was influenced by the information that patients diagnosed with prostate cancer received. Furthermore appraisal of prostate cancer was affected by age and time since diagnosis. Social support, personality and mental health were coping resources that were of significance to patients diagnosed with prostate cancer. Emotion focused coping strategies were primarily used by patients diagnosed with prostate cancer. Patients with prostate cancer are emotionally distressed. Information and social support from healthcare personnel reduces the emotional distress. Further research should investigate what coping strategies are effective in an early stage of prostate cancer diagnosis.

Fokus i denna studie ligger på det lönesättande samtalet och vilka emotioner som uppstår inför, under och efter samtalet samt hur de hanteras kognitivt. I studien undersöks även hur respondenterna upplever den generella arbetssituationen för att jämföra deras upplevelser av det dagliga arbetet med deras upplevelser av det lönesättande samtalet. Detta är en induktiv undersökande studie med halvstrukturerade intervjuer som skett med sex kvinnliga respondenter som alla arbetar på en myndighet. Som forskningsansats används fenomenologin eftersom det är respondenternas upplevelser som är av intresse. Svaren har bearbetats med tematisk analys. Resultatet visade att det var många negativa emotioner som respondenterna upplevde under det lönesättande samtalet, bland annat ångest och frustration, medan den generella arbetssituationen upplevdes som mer positiv. / The focus of this study is on the salary negotiation discussion and the emotions that arise before, during and after the discussion and how they are handled cognitively. The study also explores how respondents perceive the general working conditions in order to compare their experiences of the daily work with their experiences of the salary negotiation discussion. This is an inductive exploratory study using semi-structured interviews that took place with six female respondents who are working in an authority. Phenomenology is used as a research approach because it is the respondents' experiences that are of interest. The answers have been processed by using thematic analysis. The results showed that there were many negative emotions, such as anxiety and frustration that were experienced in the salary negotiation discussion while the daily work conditions were perceived as more positive.

I denna studie undersöks polisstudenters och yrkesverksamma polisers bruk av evalueringar i avrapporterings-pm. Evalueringar är språkhandlingar som värderar, bedömer, uttrycker känslor eller ståndpunkter. Förekomsten av evalueringar har undersökts genom en Appraisal­analys, som är en form av textanalys. Materialet består av tio yrkestexter och tio studenttexter. Evalueringarna beskrivs och ställs i relation till de krav på objektivitet som finns i Rikspolisstyrelsens riktlinjer för skrivande (2011). Resultaten antyder att Rikspolis­styrelsens riktlinjer är svåra att leva upp till. Både yrkespoliser och polisstudenter använder evaluerande språk i sina pm, men studenttexterna innehåller fler evalueringar och en större andel subjektiva bedömningar. Resultatet är värt att uppmärksamma eftersom attitydbärande evalueringar kan äventyra objektiviteten i texterna, vilket i förlängningen skulle kunna påverka rättsprocessen.

Syftet med denna studie är att undersöka SFI-lärares upplevelser av sin arbetssituation under en offentlig upphandling. För att besvara syftet har i studien använts tre frågeställningar: - Hur beskriver lärarna att miljön på jobbet påverkas? - Hur beskriver lärarna att relationen mellan lärare och kommun påverkas? - Hur beskriver lärarna att privatlivet påverkas? För att besvara syftet har en kvantitativ metod där 12 lärare har svarat på en enkätstudie. Sedan har en kvalitativ metod används för att intervjua fyra av dessa SFI-lärare rörande deras arbetssituation under pågående offentlig upphandling. De svar som framkommit i enkätstudien samt intervjustu-dien har sedan analyserats enligt appraisalteorin. Resultatet för studien visar att arbetsmiljön, relat-ionen mellan lärarna samt klassrumsklimatet påverkas. Arbetsmiljön påverkas både positivt och negativt. Relationen mellan lärarna påverkas enbart negativt och klassrumsklimatet påverkas enligt lärarna inte i lika stor utsträckning. Lärarnas relation till kommunen försämras tydligt under en på-gående offentlig upphandling och privatlivet påverkas framförallt av de känslor som uppstår under osäkra arbetsförhållanden.

Syftet med studien är att belysa studenters copingprocesser, d.v.s. appraisal och copingstrategier, inför examinationsformerna salstentamen och hemtentamen. En intervjustudie genomfördes med åtta kvinnliga studenter inom samma program på en högskola i Sverige. Data analyserades med induktiv tematisk analys. Resultatet visade att examinationer oavsett form skapar stress, även om studenterna inte upplever en hemtentamen som lika hotfull eller utmanande som en salstentamen. Den tid som studenterna har till förfogande under de olika tentamina och hur de utvärderar examinationsformerna visade sig ha stor betydelse för de copingstrategier som används både inför och under hem- och salstentamen. En av de större skillnaderna visade sig vara hur studenterna studerar inför de olika tentamina. The purpose of this study is to highlight students' copingprocesses, i.e., appraisal and coping strategies, for written exam and take-home exam. Interviews were conducted with eight female students within the same program at a university in Sweden. Data were analyzed using inductive thematic analysis. The results showed that examinations regardless of form create stress, even if the students do not experience a take-home exam as equally threatening or challenging as a written exam. The time that students have available during the different exams and the primary appraisal of the examination proved to be very important for the coping strategies used both before and during the exam. One of the major differences proved to be how students study for the different exams.

Den här uppsatsen handlar om de berättelser och bilder som förekommer i kampanjen Bo i Nyköping på hemsidan boinykoping.nu under kampanjperioderna 2011 – 2012. Syftet är att undersöka hur kommunen och Nyköpingsborna framställs i kampanjtexterna och de tillhörande bilderna. De metoder som tillämpas är en ideationell och interpersonell analys, en attitydanalys genom appraisal samt en visuell analys av bildernas ideationella och interpersonella grammatik. Resultatet visar att Nyköpingsborna framställs som handlingskraftiga och kommunen som informativ och vetandes. Relationen mellan dem framställs som dialogisk. Syftet är dessutom att undersöka de identiteter som kampanjen erbjuder läsaren. Detta utifrån resultatet av den språkliga analysen och genom begreppet modelläsare. Berättelser och bilder erbjuder en trygg uppväxtmiljö och ekonomisk trygghet till läsaren. Den dialogiska relationen presupponerar att det finns en god relation mellan kommunen och invånarna. This bachelor's essay is about the stories and images that appear in the campaign Bo i Nyköping on the website boinykoping.nu during the campaign period 2011-2012. The aim is to examine how the municipality and citizens that appear in the campaign are described in the campaign texts and associated images. The methods applied in the linguistic analysis are an ideational and an interpersonal analysis, an attitude analysis within the method appraisal and a visual analysis of the ideational and interpersonal grammar of images. The results show that the citizens are described as active and the municipality as informative and knowing. The relationship between them is presented as dialogical. The aim is also to investigate the identities that the campaign offers the reader. This is based on the results of the linguistic analysis and the concept of the model reader. The campaign stories and the images provide a safe environment to grow up in and an economic security to the reader. The dialogic relationship that appears in the campaign between the municipality and the citizens show a presumptive good relationship between them.

Denna undersökning har som avsikt att ta reda på om åsikts- och beteendeförslag runt mat och livsstil förmedlas via texter tillhörande tre företag som säljer matkassar med recept och ingredienser för middagar till ett visst antal personer i en vecka via sin hemsida. Metoden som används är textanalysmodellen Appraisal som fokuserar subjektiva attityder i text. Studien utgår från en konstruktivistisk språksyn där social praktik och språk anses sammanlänkade. Resultatet visar att matkasseföretagen antyder att individen inte kan påverka eller lastas för tidsbrist i vardagen och att medvetenhet i matfrågor anses viktigt, specifikt hur mat ska betraktas definieras dock endast i vaga och allmänna beskrivningar. This study aims to find out if opinions on how to think and behave around questions concerning food and lifestyle are provided by three companies in texts on their websites. The companies sell a service that provides a package deal of dinner recipes and groceries for a week at a time. The method used is Appraisal which focuses subjective evaluation ​​and attitude in text. The study is based on a constructivist view of language in which social practice and language are considered linked. The results show that the companies emphasize that people cannot affect time scarcity in everyday life but they can buy a solution to the problem. They also show that awareness around food issues are considered important, though specifically how food should be considered is defined only in vague and general descriptions.

The aim of this thesis was to study how five students linguistically express textual power in conversation and writing about reading, as well as to investigate their possibilities to linguistically express textual power. The study was performed within some of the literacy practices in the subjects of Swedish and Social Studies at the social sciences programme in upper secondary school. “Textual power” is here defined as both ability and possibility: to position oneself in relation to the text, to read/interpret critically and to show mobility in the actual literacy sphere. Two analytical tools were used: Langer’s theories about envisionment building and Martin & White’s appraisal framework for attitude and engagement. The linguistic expressions are contextualised in a model inspired by Linell. I base my discussion of the students’ mobility in the actual literacy sphere on the New Literacy theories of Barton and Street, while Anward gives the means to understand text-reproducing practices. The results indicate that the students used a limited range of positions in relation to texts, rarely expressed critical literacy and showed limited mobility in the actual literacy spheres. The students’ possibilities to linguistically express textual power were determined by the design of the teaching contexts. The students were given few possibilities to develop their ability to linguistically express textual power. To compensate for this, the students used a strategy of task solving. This caused a gap between ideally desired and actually produced text. The acceptance of the gap can be explained if the practice is considered text-reproducing. The literacy sphere where the students found themselves seems to consist of an ecological system based on a consensus-driven text-reproducing practice where critical and comparative reading and writing do not take root and thrive.

Undersökningen handlar om den skriftliga dokumentationen vid ett vårdboende. Den typ av dokumentation som studeras består av journalanteckningar, skrivna av personalen på vårdboendet. Dokumentationen handlar om de personer som bor på vårdboendet, så kallade brukare. Syftet är att undersöka hur skribenterna använder sig av evaluerande resurser i dokumentationen, beskriva och kategorisera användningen av evalueringarna och jämföra dem med de riktlinjer för dokumentation som finns i Socialtjänstlagen. Evalueringar är språkliga resurser som används för att uttrycka exempelvis värderingar, bedömningar, attityder och förhållningssätt. Den teoretiska utgångspunkt som uppsatsen grundar sig på kan beskrivas som en kombination av dialogism och systemisk-funktionell grammatik. Metoden som används för att undersöka evalueringarna är textanalys som utgår ifrån analysmodellen Appraisal. Analysen visar att texterna innehåller en stor mängd evalueringar. Särskilt vanliga är de evalueringar som uttrycker attityd, och majoriteten av dem uttrycker positiv attityd. Evalueringar som ger uttryck för olika röster och förhållningssätt används också, men inte i lika stor utsträckning. En stor del yttranden innehåller endast en auktoritär röst. Analysen visar också att jämfört med riktlinjerna i Socialtjänstlagen kan evalueringarna beskrivas som både problematiska och oproblematiska. De evalueringar som ger uttryck för en mångfald av röster är önskvärda och skulle kunna användas mer. De evalueringar som däremot ger uttryck för attityder som skulle kunna tolkas som mer subjektiva, och som är irrelevanta för verksamhetens art, skulle kunna användas mer sparsamt, om man vill leva upp till Socialtjänstlagens riktlinjer.