Search

QC 20230328

Vår omvärld ses som alltmer komplex, hoten är mångfacetterade och spänner över alla domäner och konfliktnivåer. Underrättelsetjänsten är den funktion inom försvaret som särskilt ställs inför uppgiften att förstå och tolka komplexa problem, inte minst när den ska prognostisera händelseutvecklingar. I denna studie utgår vi från att komplexiteten kommer att öka och att det kommer att ställa hårdare krav på den militära underrättelsetjänsten. Syftet har varit att förstå hur medarbetare inom den militära underrättelsetjänsten idag ser på komplexa problem och vilka hinder och möjligheter som finns för att möta dem. Studien har sökt svar på hur underrättelsetjänsten kan utveckla sin förmåga att förstå komplexa problem. Denna studie har genomförts med kvalitativ metod baserat på en workshop och semistrukturerade intervjuer. Insamlade data har först analyserats utifrån de perspektiv som empirin lyft fram och därefter diskuterats med utgångspunkt i referensramen. Referensramen består av teorier och koncept inom komplexa underrättelseproblem, Sensemaking, kognitiva fallgropar och hur dom bemöts samt Militärt Designtänkande. Studiens resultat tyder på att det finns en god kunskap om komplexa problem generellt men att metoder, ledarskap, organisationskultur och den fysiska arbetsmiljön begränsar hanteringen av dem. Förmågan kan utvecklas genom att organisationen på ett tydligare vis definierar komplexa underrättelseproblem och anpassar arbetsmetoder efter dem. Vidare tyder resultatet på att den högre ledningsnivån inom organisationen samt uppdragsgivarna, försvarsmaktsledningen och Regeringskansliet, har en nyckelroll i de förändringar som krävs. Slutligen visar resultatet också på att Sensemaking och Militärt Designtänkande skulle kunna bidra till att öka förståelsen för och hanteringen av komplexa problem. Our world is seen as increasingly complex, threats are multifaceted and span all domains and levels of conflict. The intelligence service is the function within the defense that is particularly faced with the task of understanding and interpreting complex problems, especially when it comes to forecast developments. In this study, we assume that the complexity will continually increase and that it will place stricter demands on the military intelligence service. The purpose has been to understand how coworkers in the military intelligence service today views complex problems and what obstacles and opportunities exist to meet them. The study has sought answers to how the intelligence service can develop its ability to understand complex problems. This study was conducted using a qualitative method based on a workshop and semi-structured interviews. The collected data has first been analyzed based on the perspectives highlighted by the empiric and then discussed based on the reference framework. The frame of reference consists of theories and concepts in complex intelligence problems, Sensemaking, cognitive pitfalls and military design thinking. The results of the study indicate that there is a good knowledge of complex problems in general, but that methods, leadership, organizational culture and the physical work environment limit their management. The ability can be developed by in a more explicit way define complex intelligence problems within the organization and adapt working methods to them. Furthermore, the results indicate that the higher management level within the organization, as well as the clients, the Swedish Armed Forces and the Government Offices, have a key role in the changes that are required. Finally, the results also show that Sensemaking and Military Design Thinking could contribute to further develop understanding and dealing with complex problems.

SAMMANFATTNING Datum: 13 januari 2022 Nivå: Kandidatuppsats I företagsekonomi, 15 hp Institution: Akademin för Ekonomi, Samhälle och Teknik, Mälardalens Universitet Författare: Rebecca Ahlberg Elin Borgström (99/05/16) (97/05/16) Titel: Vad är det ni har för attityd generation Z? Varför vissa köper second hand kläder och vissa inte. Handledare: Ulf Andersson Nyckelord: Second hand kläder, miljö, konsumentbeteende second hand, attityder second hand kläder, hållbarhet. Frågeställning: Vilka attityder är det som styr generation Z i Sverige i valet av att köpa second hand kläder? Syfte: Denna deskriptiva studie syftar till att undersöka och förstå vilka attityder svenska konsumenter har i generation Z gentemot att konsumera eller att inte konsumera second hand kläder. Genom en kvantitativ studie ska studien tillhandahålla en förståelse om vilka attityder som är styrande inom denna generation. Detta för att i framtiden kunna påverka dessa att köpa mer second hand kläder som bidrar positivt till klimat och miljö. Metod: Studien genomfördes genom ett kvantitativ angreppssätt där primärdata samlades in genom en digital enkät som visade generationens attityder gentemot second hand kläder. Primärdata analyserades sedan i Excel och jämfördes med tidigare forskning. Slutsats: Slutsatsen som kan dras från denna studie var att de allra vanligaste attityderna till att konsumera second hand kläder var miljömedvetenhet och prismedvetenhet. De vanligaste attityderna till att generationen inte konsumerar second hand kläder var att de hade ett för stort intresse för mode och att de ville följa dagens trender.

Examensarbetet undersöker huruvida det är möjligt att helt eller delvis automatisera en universitetslärares schemaläggning av tjänstgöringsplaneringen. För detta ändamål har Design and Creation använts som forskningsmetod genom att utveckla en prototyp som baseras på ’constraint problem solver’-verktyget OptaPlanner. Prototypen har testats med hjälp av ett fallexempel som tillät att jämföra de automatiskt genererade scheman med ett verkligt schema. Fallexemplet visar vilken information om arbetsuppgifterna för en lärare som är tillgänglig samt hur individuella krav och önskemål av en lärare beträffande schemaläggningen kan se ut. Resultaten visar att prototypen klarar av att lägga till aktiviteter och generera olika scheman baserat på lärarnas individuella önskemål och krav. Det förekommer fall där prototypen inte klarar av att lägga ett godkänt schema p.g.a. att några av de hårda reglerna bryts mot. Syftet med den automatiska schemaläggningen är att generera en grundstomme för planeringen, så att lärare vet att de aktiviteterna i schemat motsvarar de förväntade arbetsinsatserna enligt tjänstgöringsplanen. Det tillåter en kontroll av den egna arbetstiden som annars är mycket besvärlig att uppnå. Examensarbetets främsta bidrag är att visa på vilket sätt det är möjligt att schemalägga kalendertiden av en tjänstgöringsplan utan att det blir någon övertid. This thesis examines whether it is possible to automate a university teacher’s scheduling of service planning fully or partially. For this purpose, Design and Creation has been used as a research method by developing a prototype based on the constraint problem solver tool OptaPlanner. The prototype has been tested using a case study that allowed to compare the automatically generated schemes with a real scheme. The case example shows what information about the tasks for a teacher is available and how individual requirements and wishes of a teacher regarding scheduling can look like. The results show that the prototype can add activities and generate different schedules based on the teachers' individual wishes and requirements. There are cases where the prototype is unable to schedule an approved schedule due to the hard rules are being violated. The purpose of the automatic scheduling is to generate a basic framework for the planning, so that teachers know that the activities in the schedule correspond to the expected work efforts according to the duty plan. It allows a control of one's own working hours which is otherwise very difficult to achieve. The main contribution of the degree project is to show in what way it is possible to schedule the calendar time of a duty plan without any overtime.

Teaching materials are the pedagogical aids that are used as resources for learning in teaching. This thesis examines how Swedish teachers in upper secondary school choose teaching materials. The main purpose of the thesis is to investigate how free Swedish teachers consider themselves to be in the choice of teaching materials. The sub-objectives of the essay are designed according to factors that can reasonably influence the choice of teaching materials and the perceived freedom in the choice. The sub-aims of the thesis concern collegial collaboration on teaching materials and the principal's responsibility and support in the work with teaching materials. The survey is based on seven interviews with Swedish teachers in upper secondary school. The results show that only one of the informants feels that they have the opportunity to influence which teaching material choices are made at the school, the other informants believe that they are not included in the choice and that they therefore supplement the teaching materials purchased for the school with self-produced material. The only informant who feels that they have the opportunity to influence which teaching material choices are made at school is also the only one who states that they feel supported in the work with the choice of teaching materials and who believes that there is time for organized collegial collaboration on choosing teaching materials.

Digitalisering och automatisering av mjukvara utvecklas i stor utsträckning varje dag. Syftet med denna studie är att implementera blockchain-teknologi i ett transaktionsbaserat system och ta reda på om och hur väl det kan ersätta dagens fungerande system. I denna studie implementerades blockchain-teknologi i återvinningssystemet för flaskor och burkar. Resonemanget bakom det är att svara på om detta är en möjlig lösning och hur väl blockkedjan skulle kunna ersätta det nuvarande betalningssystemet. För att avgöra om detta är en möjlig ersättning av det traditionella transaktionssystemet har en simulerad pantmaskin konstruerats med bland annat Ganache, NodeJS och MetaMask. Den simulerade pantmaskinen har använts för att utföra mätningar avseende transaktionstiden och säkerheten för det byggda systemet och den medföljande tekniken. Resultatet av studien visar att blockkedjeteknik kan ersätta dagens fungerande betalningssystem i pantautomater. Detta beror på ökad säkerhet, minskat miljöavtryck på grund av mindre pappersförbrukning och snabbare utbetalningstid jämfört med dagens transaktionssystem i pantautomater Digitization and automation of software are being developed to a large extent every day. The purpose of this study is to implement blockchain technology into a transaction based system and find out if and how well it can replace today's working systems. In this study blockchain technology was implemented to the recycling system for bottles and jars. The reasoning behind that is to answer if this is a possible solution and how well the blockchain could replace the current payment system. To determine if this is a possible replacement of the traditional transaction system, a simulated pawnmachine has been constructed with Ganache, NodeJS and MetaMask. The simulated pawnmachine has been used to carry out measurements regarding the transaction time and security of the built system and the included technology. The result of the study shows that blockchain technology can replace today's working payment system in pawn machines. This is because of increased security, lowered environmental footprint due to less paper consumed and faster payout time compared to today's transaction system in pawn machines.

Bakgrund: Anhörigvårdares upplevelser av att vårda en person med en demenssjukdom bör belysas, eftersom sjukdomen förändrar hela vardagen både för den drabbade och den anhöriga. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att beskriva anhörigas upplevelser av att vårda en närstående med en demenssjukdom. Metod: Studien är en allmän litteraturstudie med åtta artiklar med kvalitativ design. Data sammanställdes genom en innehållsanalys. Resultat: Tre kategorier identifierades i resultatet: anhörigas motiverande upplevelser av att vårda sin närstående, anhörigas upplevelser av känslomässiga påfrestningar av att vårda sin närstående samt anhörigvårdares upplevelse av att behöva stöd och information. I resultatet framkom positiva och negativa upplevelser av att vårda en anhörig, behovet av stöd och information samt bristerna som fanns. Anhörigvårdare upplevde att vårdandet gav värdefulla stunder och en tillfredsställelse av att få hjälpa. De upplevde däremot att relationen påverkades och att det var påfrestande att ingå i en ny roll som vårdare. De upplevde även att stödet från den formella vården var otillräcklig och inte personcentrerad. Konklusion: När en närstående drabbas av en demenssjukdom förändras livssituationen och anhörigvårdare kan uppleva psykisk såväl fysisk ohälsa. Stöd och information i ett tidigt skede kan ha betydande inverkan på anhörigvårdare och deras förmåga att bibehålla sin egen och den demensdrabbades livskvalité. Background: Family caregivers experience of caring for a person with dementia should be highlighted, since the disease changes the everyday life both for the affected and the relative. Aim: The Aim with the literature study was to describe relatives’ experiences of caring for a relative with dementia. Method: The study is a general literature study with eight articles using qualitative design. Data was conducted through a content analysis. Results: Three categories were identified in the result: relatives’ motivating experiences of caregiving for their relatives, relatives’ experiences of emotional stress from caregiving for their relatives and family caregivers experience of needing support and information. The result showed positive and negative experiences of caring for a relative, the need of support and information and the shortage that existed. Family caregivers experienced that the caring provided valuable moments and the satisfaction of being able to help. However, felt though that the relationship was affected and that it was stressful to enter a new role as a caregiver. They also experienced that the support from the formal care was insufficient and not person-centered. Conclusion: When a relative gets diagnosed with dementia the life situation changes, and family caregivers experience psychological and physical illness. Support and information at an early stage can have a significant impact on family caregivers and their ability to maintain their own and the dementia sufferer’s quality of life.

Kunskapsöversikten syftar till att ge förslag till definition av samhällskunskaplig ämneslitteracitet för att kunna belysa ämnets språkliga aspekter ur ett didaktiskt forskningsperspektiv. Översikten åsyftar således att besvara frågeställningen: Vad kan begreppet ämneslitteracitet tänkas innebära i en samhällskunskaplig ämneskontext? Metoden har till största del bestått av litteratursökning i relevanta databaser såsom ERIC och SwePub. Utöver detta har översikten tagit fasta på andra relevanta aspekter inom området i böcker, vetenskapliga artiklar och forskningsöversikter som tillsammans bearbetats i två övergripande kategorier tillhörande en rad olika teman. I resultatet och slutsatserna fastställs och redovisas en rad olika språkliga aspekter av samhällskunskapsämnet som anses bärande ur ett förståelseperspektiv. De redovisade aspekterna anses vidare nödvändiga för alla elevers, inte minst andraspråkselevers, progression i samhällskunskapsämnet. Samtliga redovisade teman såväl inom det funktionella som inom det språkliga perspektivet ställer höga krav på elevers tillägnande av ett avancerat språk för att vidare ges goda möjligheter att behärska ämnet. Oavsett om det berör exempelvis bakgrundskunskaper, fackmässig finess eller genremedvetenhet krävs tillägnande av ämnesspråk för tillgodogörande av det ämnesinnehåll som i nästa skede betygsätts och påverkar framtida livschanser. Förutsättningarna att tillägna sig och förmedla nödvändiga ämneskunskaper ser å andra sidan olika ut beroende på elevernas språkliga progression och nivåer - vilket i synnerhet för andraspråksperspektivet till rampljuset i fråga om ämneslitteracitet i samhällskunskap. Framförallt synliggör översiktens diskussion ett behov av ämneslitterär medvetenhet inom respektive ämne för att synliggöra de språkliga krav som ämnet ställer på dess praktiserande elever. I synnerhet belyses behovet av att använda medvetenheten för att kunna konstruera en undervisning som är förmånlig, och i viss mån nödvändig, för att kunna ge elever likvärdig tillgång till utbildning i samhällskunskap.

QC 20220110

Negativa effekter av klimatförändringar och förlust av biologisk mångfald är två parallella kriser som är starkt sammankopplade, och som har en tydlig koppling till mänskliga aktiviteter. Allt flera röster har hörts som säger att det krävs omgående och samordnade insatser från det globala samfundet för att motverka negativa konsekvenser av dessa förändringar på jordens ekosystem och mänskligheten. Effekterna på klimat och biologisk mångfald hanteras dock ofta skilda från varann i samhällsdiskussionen och i förvaltningen. För att insatser för klimatet och den biologiska mångfalden ska vara effektiva måste de ha en god förankring i rådande kunskapsläge, genom att beakta själva samspelet mellan hur klimat och biologisk mångfald ser ut. Pågående klimatförändringar är idag en betydelsefull påverkansfaktor för alla typer av ekosystem. En övervägande del av jordens ekosystem är idag också påverkade av annan mänsklig verksamhet, på ett sätt som gör dem mer känsliga för ytterligare påverkan. Framför allt har vår markanvändning och vårt nyttjande av naturresurser en stor roll. Med den globala uppvärmningen försvinner eller krymper till exempel livsmiljöerna för flera arter, även i Sverige, medan andra arter kan få utökade utbredningsområden. Dessa förändringar påverkar även samspelet mellan arter, t.ex. tillgången på föda eller hur utsatta organismer är för predation. Både naturliga och mänskligt influerade ekosystem påverkas av att störningar och extrema väderhändelser blir vanligare, till exempel värmeböljor och torrperioder. Människan fungerar som en aktör i samspelet mellan klimat och biologisk mångfald, om åtgärder för klimatanpassning eller för att motverka klimatförändringar påverkar den biologiska mångfalden, liksom när processer som leder till förlust av biologisk mångfald och ekosystemens integritet påverkar förmågan att stå emot klimatförändringar. Den mellanstatliga klimatpanelen IPCC utvärderar regelbundet det aktuella kunskapsläget kring klimatförändringar och dess effekter i världen. IPBES är en mellanstatlig plattform för att ta fram aktuell kunskap om biologisk mångfald och hur förändringar i biologisk mångfald påverkar olika delar av det globala samfundet. I ett antal nyckelrapporter har IPCC och IPBES presenterat sina slutsatser om planetens tillstånd och framtid, och diskuterat hur det globala samfundet bör förhålla sig till detta. IPCC fastställer vikten av ambitiösa klimatmål. Ju snabbare den globala uppvärmningen kan minskas, desto mer kan negativa klimateffekter och klimatrelaterade risker begränsas. Som ett exempel blir många negativa effekter på ekosystemen klart mindre vid 1,5 graders jämfört med 2 graders global uppvärmning. IPBES fastslår att biologisk mångfald och ekosystemtjänster är centrala för det mänskliga samfundet på såväl global, och regional som lokal nivå. Mänskliga aktiviteter, framförallt förändrad markanvändning, har kraftig negativ påverkan på biologisk mångfald, och klimatförändringar påverkar i ökande grad biologisk mångfald och ekosystemtjänster. De senaste rapporterna från IPCC och IPBES är eniga om att det behövs åtskilliga, och i många fall kraftfulla, åtgärder för att begränsa klimatförändringarna och hejda förlusten av biologisk mångfald, liksom för att hantera konsekvenserna av dessa förändringar. Det är av stor vikt att diskutera möjligheterna till positiva synergier mellan åtgärder för klimat och åtgärder för biologisk mångfald. Detta kan till exempel handla om att identifiera ekosystembaserade och naturbaserade lösningar i klimatanpassningen.Ansatsen hos såväl IPCC som IPBES är framförallt global, och de övergripande slutsatserna i deras utvärderingar behöver ofta placeras i ett nationellt eller lokalt sammanhang när man implementerar åtgärder. Denna rapport är ett samarbete mellan SMHI (svensk kontaktpunkt för IPCC), Naturvårdsverket (svensk kontaktpunkt för IPBES), och forskare från Lunds universitet och institutionen för akvatiska resurser vid Sveriges lantbruksuniversitet. Forskarna tar avstamp i slutsatserna från IPCC och IPBES och sätter dessa i ett svenskt perspektiv, bland annat genom utvalda exempel vilka fungerar som aktuella illustrationer av hur klimatförändringar påverkar biologisk mångfald och ekosystem i Sverige. I dessa sammanhang lyfts även frågor om vilka utmaningar och behov som människans behov av anpassning till klimatförändringar och effekter på biologisk mångfald kan leda till. Båda panelerna betonar behovet av en genomgripande samhällsomställning för att kunna begränsa klimatförändringen och bevara den biologiska mångfalden. I många fall kräver detta en integrerad förvaltning över olika nivåer som kan möjliggöra en helhetssyn, vilket även gäller i Sverige. Åtgärder för att begränsa klimatförändringarna och anpassning till deras konsekvenser och åtgärder för att bevara den biologiska mångfalden kan i många fall samordnas för att öka synergierna. En sådan utveckling kommer dock inte automatiskt utan måste vara ett aktivt mål i förvaltningen. Genom att utveckla och skapa acceptans för ett landskapsperspektiv när det gäller mark- och vattenanvändning skulle målkonflikter och synergier kunna identifieras och hanteras i en samordnad ansats. Det är även viktigt att åtgärder som fokuserar på det korta och det långa perspektivet diskuteras parallellt, eftersom det som görs (eller inte görs) på kort sikt både vad gäller klimat och biologisk mångfald är avgörande för behovet av och möjligheterna till att bygga på med fler åtgärder längre fram i tiden. Centralt i båda fallen är att den kunskap som finns sprids, utvärderas och utvecklas, vilket kräver en kontinuerlig dialog mellan forskare och beslutsfattare på alla nivåer i samhället. Climate change and loss of biodiversity are two parallel and strongly interlinked crises, and both are clearly connected to human activities. There is an increasing demand for actions to halt these negative developments, and to counteract detrimental impacts on the world’s ecosystems and humanity. However, the success of such actions might be impeded by the fact that climate change and biodiversity loss are often treated separately in policy, management and the public debate. The Intergovernmental Panel on Climate Change (IPCC) regularly evaluates the current state of knowledge regarding climate change, its impacts and mitigation. The Intergovernmental Science-Policy Platform for Biodiversity and Ecosystem Services (IPBES) is tasked with assessing the global status of biodiversity, and how changes in biodiversity affect human well-being. Both the IPCC and IPBES have presented conclusions on the state of the planet in recent reports, and have evaluated likely and potential ways forward for the global community in relation to the presented results. The IPCC highlights the need for ambitious climate targets and the need for the global community to act quickly to halt and limit global warming, stating that the faster the current emission trends can be broken, the better our prospects for minimizing negative impacts and climate-related risk, including risks for the functioning of the world’s ecosystems. The IPBES reports confirm the importance of biodiversity and ecosystem services for human societies at global, regional and local scales. However, human activities are having strong negative impacts on biodiversity today, which are further aggravated by climate change. In this report, we highlight selected findings in recent IPCC and IPBES reports, with a particular focus on connections between climate and biodiversity. We also use the reports of the IPCC and IPBES as a starting point to discuss interactions between climate change and biodiversity loss from a Swedish perspective, including presentations of selected examples of research focusing on such interplays. Finally, a selection of current and future challenges and needs related to climate change adaptation and biodiversity management in Sweden are highlighted and discussed. The report is produces by researchers from Lund University and the Department of Aquatic Resources at the Swedish University of Agricultural Sciences (SLU) under a collaboration between the Swedish Meteorological and Hydrological Institute (SMHI, national contact point for the IPCC), the Swedish Environmental Protection Agency (national contact point for IPBES). If measures targeting climate change or biodiversity loss are to be successful, they must consider how the two stressors may interact. Additionally, it is important to ensure that policies and management actions build on available scientific knowledge. Climate change has impacts on all types of ecosystems today, for example through changes in temperature and precipitation or through an increasing frequency of extreme weather events, such as storms, heat waves and droughts. As it progresses, global warming will result in species extinctions, range-shifts, and changes in local community compositions, with consequences for ecosystem processes including those that constitute ecosystem services to humans. Most of the world’s ecosystems are also affected by other human activities, not least changes in land-use, which further increases their sensitivity to pressures caused by climate change. Human impacts on ecosystems have already resulted in biodiversity loss and changes in ecosystem functioning, with consequences for ecosystems’ abilities to contribute to human welfare, and this trend is foreseen to continue. Effects resulting in loss of ecosystem integrity may indeed also erode the resilience of ecosystems to climate change. Climate change and biodiversity loss are further linked through human actions to mitigate or adapt to climate change, and it is now known that such interactions can be both negative and positive, and vice versa. In Sweden, climate change is likely to impact biodiversity and ecosystem services in both natural and managed ecosystems, including arctic regions, forests, agroecosystems, coastal and marine areas, freshwaters as well as urban environments. These impacts need to be considered from a mitigation perspective, but there are also ample possibilities to plan for nature-based solutions that can achieve positive synergies between climate change mitigation and adaptation, and the preservation of biodiversity and ecosystem integrity. For example, parallel goals of production and biodiversity preservation can be met in forest management, if this is planned and conducted with the aim of delivering multiple societal benefits. The adaptation of agriculture to new climatic conditions will create opportunities for, but also involve risks to biodiversity, and an explicit consideration of synergies will for example be needed with any increased demand of biomass for bioenergy purposes. Improved planning and conservation is particularly urgent in Sweden’s marine ecosystems, where climate change is expected to influence their biodiversity and productivity, as well as the ecosystems’ resilience to additional pressures, such as fishing and eutrophication. An increased need for renewable energy from, for example, offshore wind farms further enhances the need to integrate ecosystem perspectives in marine management. We discuss these and more examples further in the report. As shown by the reports from both the IPCC and IPBES, there is an urgent need for interventions to halt climate change as well as biodiversity loss, and to mitigate the negative consequences of these changes. Therefore, it is crucial to find synergies and avoid conflicts between measures targeting climate change and those targeting biodiversity. This could for example mean identifying and promoting ecosystem- and nature-based solutions in climate change adaptation and mitigation. Both the IPCC and IPBES emphasise the need for a transformative change in society in order to tackle climate change and biodiversity loss. In many cases – including in Sweden – achieving this will require integrated management across different levels of governance. Measures for climate change mitigation and adaptation can often be coordinated with measures for preserving biodiversity. However, such synergies will not happen by themselves, and therefore must be explicitly included in the planning stage. Developing a landscape perspective to management could facilitate positive synergies and serve to reduce potential local conflicts of interest. Since what is done or not done in the short term affects the need and possibility for future action, it is pivotal that measures operating on both the short and long term are considered simultaneously. A fundamental requirement for achieving positive synergies is the dissemination, evaluation and development of knowledge, and the establishment and maintenance of continuous dialogue between researchers and policy-makers at different levels.

Denna uppsats syftar till att undersöka tre faktorer i arbetslivet och dess påverkan på det mänskliga välbefinnandet. De arbetsfaktorer som undersökts mot välbefinnande är balans mellan arbete och privatliv, graden av flexibilitet i arbetet samt antal arbetstimmar i veckan. Genom att ta fram index för välbefinnande, balans i arbetslivet och graden av flexibilitet i arbetet, med European Social Surveys (2010) svenska data, har relationen mellan välbefinnande och de övriga variablerna undersökts genom regressionsanalyser. Resultatet av undersökningen visade att välbefinnandet hade ett positivt samband med både arbetslivsbalans och flexibilitet. Inga signifikanta samband kunde hittas mellan antalet arbetade timmar per vecka och välbefinnande. Istället testades arbetstimmarna mot arbetslivsbalans och flexibilitet. Detta visade att balansen mellan arbete och privatliv sjunker med ökade antal arbetstimmar per vecka, samtidigt som ökad flexibilitet tenderar att leda till att människor jobbar fler timmar i veckan.

Akut stroke är en allvarlig och livshotande sjukdom som ofta leder till fysiska och kognitiva funktionsnedsättningar. Riksstroke är ett kvalitetregister som samlar in och tillhandahåller information om strokevården i Sverige. Under 2019–2020 pågår ett omfattande valideringsarbete där analys av bortfallet inom registret utförs. Syftet med uppsatsen var att som i en del av detta arbete analysera omfattningen av bortfallet i flera faktorer och om det fanns en skillnad mellan grupperna kön, ålder och sjukhus. Därefter testades två metoder för bortfallshantering, complete case analysis och multipel imputations by chained equation (MICE). Dessa utvärderades genom att jämföra de skattade oddskvoterna för död inom 90 dagar efter inskrivning på sjukhus. Resultatet visade att det fanns stora skillnader i bortfall mellan män och kvinnor, åldersgrupper och sjukhusen. Där kan en stor del av skillnaden i bortfall troligtvis kan förklaras av åldern på patienterna. Det två utvärderade metoderna producerade jämförbara resultat.

Strukturen för kommunal revision är omdiskuterad då strukturen bygger på att politiskt tillsatta förtroendevalda revisorer granskar styrande politiker. Nuvarande struktur innebär att politiskt förtroendevalda revisorer ansvarar för kommunal revision och får stöd av sakkunnig som biträder med sin kompetens. Strukturen ifrågasätts eftersom kvalitetskravet oberoende riskeras att hotas på grund av att strukturen är öppen för politiska påtryckningar. Studiens syfte är att belysa hur förtroendevalda revisorer upplever att strukturen påverkar kvalitetskraven oberoende och kompetens. För att besvara studiens syfte används en kvalitativ forskningsansats där empirin baseras på 11 djupintervjuer som utförts med personer som har uppdraget förtroendevald revisor. Studien bidrar med att belysa att de förtroendevalda revisorerna anser att kvalitetskraven oberoende och kompetens kan hanteras i nuvarande struktur. De avgörande delarna för att uppfylla kvalitetskraven anses vara den politiskt blandande revisionsgruppen samt sakkunnigs kompetens inom revision. Vidare bekräftar resultatet av studien tidigare forskning gällande att hela revisionsprocessen bör tas i beaktande för att utvärdera huruvida strukturen påverkar och hanterar kvalitetskraven oberoende och kompetens.

Background: Globally 300 000 children are diagnosed with cancer each year and in Sweden, approximately 300 children are affected. Cancer is the largest cause to death among children age 0-19. Children may experience pain, anxiety, and fear. The cancer treatment can cause suffering and making the children more sensitive to infections. Previous research has shown there is a lack of knowledge about nurse's experiences of caring for children diagnosed with cancer. Aim: The aim of this study was to describe nurse's experiences of caring for children diagnosed with cancer. Method: An overview of the literature was performed. Ten qualitative studies were included in the results of this study. Results: The main categories that emerged was: Emotions in caring, the important of involving the child and their parents in the care and the meaning of support in caregiving. Nurses experienced several emotions when caring for children diagnosed with cancer and their families. The nurses were emotionally affected and sometimes they have difficulties coping with these experiences. The relationship with the family was one of the main reasons the nurses appreciated working at oncology unit. Conclusion: The nurses were emotionally affected and experienced both positive and negative emotions. This study showed that family centered care is important that includes an ability to listen and accommodate children's and their family's needs, as well as acknowledge their voices.

Syftet med denna forskningsstudie är att analysera samt synliggöra lärares arbete med faktatexter i årskurs 1–3. Frågorna som studien ska besvara är: Hur arbetar lärare med faktatexter? och På vilka sätt är lärarnas arbete med faktatexter språk-och kunskapsutvecklande? I studien har vi använt oss av Hajer & Meestringas (2014) teoretiska modell om språk och kunskapsutvecklande undervisning. Vi har utgått från tre av teorins centrala begrepp när vi analyserat våra intervjuer och observationer: kontext, interaktion och stöttning. För att samla in material för undersökningen har vi valt ut två forskningsmetoder av kvalitativ karaktär, intervjuer och observationer. Vi har besökt fyra klasser (3st åk 3 och 1st åk 2) på tre olika skolor i tre olika kommuner i södra Skåne. Observationerna visade att lektionerna till största del bestod av interaktion mellan lärare och elev samt elev och elev. Lektionerna som vi observerade var även berikade av stöttning. Vi fick bland annat ta del av läraren sätt att introducera eleverna i att göra en tankekarta (bilaga 3). Vid ett annat tillfälle fick vi se hur läraren gick tillväga när eleverna skulle fylla i en sexfältare (bilaga 2). När vi jämförde lärarna med varandra kunde vi dra slutsatsen att tre av lärarna arbetade med faktatexter på liknande sätt medan en av lärarna särskilde sig. En annan slutsats som vi kunde dra är hur viktigt arbetet med uppbyggnaden kring faktatexter är för att eleverna ska utveckla sitt skrivande. Tre av lärarna hävdade att de kunde se att elevernas texter blev längre och mer innehållsrika då eleverna fick en god grund att stå på.

Den traditionella detaljhandel har utsatts för en ökad konkurrens från e-handelsföretag och måste idag kunna erbjuda liknande förutsättningar för att behålla sina kunder. Idag är digitala betalningsmedel en allt mer förekommande betalningsmetod i affärer. Modehandeln är idag en av de växande branscherna där digitala betalningsmedel tar mer och mer plats. Tidigare forskning har studerat hur kundacceptansen är gentemot digitala betalningsmedel. Men det finns en bristfällighet i tidigare studier ur ett företagsperspektiv. Därav har denna studie valt att studera vilka faktorer som påverkar användaracceptansen till digitala betalningsmedel ur ett företagsperspektiv. Men även om butikers användaracceptans till ny teknologi och digitala betalningsmedel basers på samma faktorer som för konsumenterna. Studien är begränsad till att enbart studera fysiska butiker på två köpcenter. Studien har använda sig av två modeller som har varit centrala inom tidigare forskning. Den första modellen är Technology acceptance model är har varit en central modell vid analys av kundacceptans av ny teknologi. Den andra modellen är Technology-Organization-Environment och har varit central vid studier angående hur acceptansen av ny teknologi är ur ett företagsperspektiv. För att kunna besvara problemformuleringen har först en kartläggning utförts, av vilka digitala betalningsmedel som finns på marknaden. Intervjuer på de två utvalda köpcentrena, Emporia och Nova lund, har även utförts. Intervjufrågorna som har ställts är baserade på den egenskapade modellen i uppsatsen. Slutligen har uppsatsen kommit fram till att den egenskapade modellen är applicerbar. Variablerna bestämmelser ovanifrån, användarvänlighet och befintlig teknik är de avgörande faktorerna vid företags användaracceptans till digitala betalningsmedel.

Denna rapport är framtagen på initiativ av en fokusgrupp för växtskydd i avbrottsgrödor som bildats inom Plattform växtskydd vid SLU. Rapportens syfte är att identifiera betydande kunskapsluckor som behöver fyllas om ett effektivt och hållbart växtskydd ska kunna uppnås i raps, åkerbönor och ärter, som är de arealmässigt viktigaste avbrottsgrödorna till spannmål i Sverige. I sammanställningen beskrivs ett tjugotal av de främsta skadegörarna som angriper dessa grödor samt vilka befintliga växtskyddsåtgärder som finns att tillgå vid angrepp. De mest angelägna kunskapsbehoven och lovande forskningsinriktningarna presenteras också för respektive skadegörare; dessa har fastställts genom litteraturstudier och diskussioner med experter. I rapporten identifieras och diskuteras slutligen också gemensamma teman av kunskapsluckor för flera olika skadegörare. Vi konstaterar att det för flera virus och markburna patogener finns stora kunskapsluckor vad gäller den grundläggande biologin och skadegörarnas förekomst och utbredning i Sverige. Det finns också bristande kunskap om flera skadegörares spridningsmönster, till exempel flygavstånd för insekter. Resistensförädling identifieras som en övergripande och lovande väg framåt för att utveckla växtskyddet mot speciellt patogener som inte kan bekämpas kemiskt, som kransmögel, klumprotsjuka och Turnip Yellows Virus i raps, samt rotrötor i ärter och åkerbönor. Vidare illustrerar vår sammanställning att odlingssystemet, speciellt växtföljden, är central för att hantera många patogener, ogräs och insekter. Särskilt för en del markburna patogener är långa odlingsuppehåll det enskilt viktigaste sättet att begränsa angrepp. Förändringar i hur grödorna odlas, såsom samodling eller etablering med reducerad markbearbetning, påverkar hela samhällen av skadegörare, men oftast studeras bara effekterna på en skadegörare åt gången, utan att hänsyn tas till eventuella samspelseffekter mellan olika skadegörare. Rapporten belyser också att det finns kunskapsluckor som behöver fyllas för att vi genom ett integrerat växtskydd ska få bästa möjliga effekt av direkt bekämpning mot skadegörare, till exempel utveckling av tillförlitliga prognosmetoder och/eller välgrundade bekämpningströsklar. Vi drar slutsatsen att en förväntat omfattande framtida odling av raps, åkerbönor, ärter och närbesläktade kål- och ärtväxter i Sverige, i ett förändrat klimat och med en begränsad tillgång till kemiska bekämpningsmedel, kommer att ställa växtskyddet inför stora utmaningar. För att möta dessa utmaningar kommer det krävas forskning som kan ta fram motståndskraftiga grödor, odlingssystem som missgynnar skadegörare samt kompletta strategier för integrerat växtskydd som kan hantera uppkomna skadegörarproblem genom behovsanpassad bekämpning med låg miljöbelastning.

Syftet med denna kvalitativa studie med ansats utifrån det relationella perspektivet är att försöka se skillnader och likheter i relationer - det viktiga är inte vad lärare gör utan hur de gör i relationen till eleverna. Vi vill lyfta fram lärares relationskompetens - det som sker i förhållandet, samspelet och interaktionen mellan pedagoger och elever och titta på hur det påverkar elevernas delaktighet. När vi i vårt arbete talar om relationskompetens syftar vi till professor Jonas Aspelins (2018) sätt att föreslå det som ett grundbegrepp för lärares professionalitet vad gäller relationer och personligt förhållningssätt. Aspelins (2018) aspekter av relationell kompetens, Linders (2016) samspelsteman och Liljas (2013) dimensioner för förtroendefulla relationer har varit viktiga för vår studie. Vår förhoppning är att denna studie kan bidra med en bild av hur relationen kan göra skillnad. Observationer och strukturerade, icke-deltagande intervjuer har utgjort datainsamlingsmetod. Empirin har analyserats med hjälp av en kvalitativ innehållsanalys och diskuterats i relation till tidigare forskning, litteratur, teori och begrepp. Insamlad empiri visade hur de lärare som nådde framgång gjorde under observationstillfällena, utifrån ett relationellt perspektiv, och hur elevernas delaktighet svarade an utifrån det. Det är på lektionerna med de lärare som vi sett flest tecken på relationell kompetens hos, som vi också såg att eleverna var som mest delaktiga. Resultatet medför att vi tycker oss se att de lärare vilka under observationer, samtal och intervjuer i vår undersökning visat tecken på relationskompetens, visade på förmåga att fånga, underhålla, upprätthålla och bygga goda relationer samt förmåga att knyta an, initiera och utveckla relationer. Vidare indikerar resultatet att lärarna arbetade olika med relationsbyggande, och det framkom att lärares relationella arbete hade märkbar betydelse för elevernas delaktighet vid de lektioner vi närvarat., The aim of this qualitative study is to attempt to see differences and similarities in relationships - the importance is not to distinguish what teachers do, but how they do things. We would like to illuminate teachers’ relational competence - what happens in the relationship and interaction between teachers and their students as well as how it affects the students’ participation. We use the term relational competence the way Aspelin (2018) suggests - as a foundation for teachers’ professionalism when it comes to relationships and personal approach - how teachers build pedagogical relationships with their students. Aspelin’s (2018) aspects of relational competence, Linder’s (2016) themes for interplay and Lilja’s (2013) dimensions of trustful relationships have been important to our study which aims to contribute with a depiction of how the relationship can make a difference. This thesis investigates which characteristics of relational competence can be seen in the observed teachers and how it relates to student participation. It also investigates how the students express what determines participation and if they mention relational competence. Methods used to collect data has been notetaking on observations in seven lessons as well as longer interviews with two teachers and a Special Education teacher as well as shorter conversations with four teachers and two groups of students. All empirical evidence has been collected with a class in year nine, and their different teachers. The data has been analyzed with qualitative content analysis and discussed with regards to previous research, literature, theory and terminology. The evidence show how different teachers use their relational competence variously and the way in which the students’ participation responds to it. Three of six teachers showed more signs of relational competence than the others and it is in those teachers’ lessons that the most student participation could be seen. The impact teachers’ relational competence has on the students’ participation is unmistakable. For Learning Support Coordinators this affect the way we work with coaching conversations and guide teachers in their work.

Den traditionella detaljhandel har utsatts för en ökad konkurrens från e-handelsföretag och måste idag kunna erbjuda liknande förutsättningar för att behålla sina kunder. Idag är digitala betalningsmedel en allt mer förekommande betalningsmetod i affärer. Modehandeln är idag en av de växande branscherna där digitala betalningsmedel tar mer och mer plats. Tidigare forskning har studerat hur kundacceptansen är gentemot digitala betalningsmedel. Men det finns en bristfällighet i tidigare studier ur ett företagsperspektiv. Därav har denna studie valt att studera vilka faktorer som påverkar användaracceptansen till digitala betalningsmedel ur ett företagsperspektiv. Men även om butikers användaracceptans till ny teknologi och digitala betalningsmedel basers på samma faktorer som för konsumenterna. Studien är begränsad till att enbart studera fysiska butiker på två köpcenter. Studien har använda sig av två modeller som har varit centrala inom tidigare forskning. Den första modellen är Technology acceptance model är har varit en central modell vid analys av kundacceptans av ny teknologi. Den andra modellen är Technology-Organization-Environment och har varit central vid studier angående hur acceptansen av ny teknologi är ur ett företagsperspektiv. För att kunna besvara problemformuleringen har först en kartläggning utförts, av vilka digitala betalningsmedel som finns på marknaden. Intervjuer på de två utvalda köpcentrena, Emporia och Nova lund, har även utförts. Intervjufrågorna som har ställts är baserade på den egenskapade modellen i uppsatsen. Slutligen har uppsatsen kommit fram till att den egenskapade modellen är applicerbar. Variablerna bestämmelser ovanifrån, användarvänlighet och befintlig teknik är de avgörande faktorerna vid företags användaracceptans till digitala betalningsmedel.

Syftet med denna litteraturstudie är att med utgångspunkt utifrån Lgr 69 och Lgr 11 undersöka de samhällsorienterade ämnenas utveckling i styrdokumenten över tid. Undersökningens fokus kommer ligga på att jämföra syfte och centralt innehåll mellan de båda läroplanerna utifrån frågorna: Vilka likheter samt skillnader finns mellan läroplanerna? Och är synen på kunskap den samma eller har kunskapssynen ändrat sig? Materialet som används i denna uppsats är läroplanen för grundskola Lgr 69 och Lgr 11. Vilket jag har valt att jämföra eftersom jag vill ha ett så brett tidsspann som möjligt, detta för att jag är intresserad av vad som har förändrats eller inte förändrats över tid. Materialet har analyserats utifrån begreppen innehållsorienterad- och resultatorienterad läroplan, systematisk syn, existentialistiskt perspektiv, radikala läroplansfilosofin och deliberativa läroplansfilosofin. För att sedan jämföras och besvara mina frågeställningar. Huvudsakligen innehåller både Lgr 69 och Lgr 11 systematisk, existentialistisk, radikal och deliberativ kunskapssyn. Men skillnaden som framstår är att Lgr 69 är mer inriktad mot systematisk syn medan Lgr 11 är mer inriktad mot existentialistiskt perspektiv. Vilket visar att innehållet i Lgr 69 har blivit omformulerat och anpassat efter dagens samhälle. Även om Lgr 11s centrala innehåll är formulerade på ett sätt som får de att låta som det systematiska synsättet. Detta betyder inte att Lgr 11 är inriktad mot ett systematiskt synsätt utan för att kunna avgöra om vad för kunskapssyn en läroplan har behöver hela läroplanen analyseras som en helhet.

Schemaläggning är en viktig del i många företag för att få verksamheten att fungera. Det ställs krav som gör att behovet av en effektiv schemaläggning ständigt växer och flexibilitet, kommunikation och informationsdelning är viktiga delar för att kunna optimera ett schema. Det problem som denna studie avser undersöka är hur en logistikterminal kan optimera sin schemaläggning genom att planera bättre i lastningsschemat och anpassa schemat efter inkommande beställningars storlek samt kvantitet. Genom denna anpassning kan utlastningarna effektiviseras, utnyttjandegraden av varje lastzon höjas och varje schemalagd timme utnyttjas och optimeras bättre. Syftet är att arbeta fram förbättringsförslag som genererar i att lastzonerna utnyttjas mer optimalt samt ta reda på hur buntschema kan samspela bättre med lastningsschemat på en logistikterminal. Denna fallstudie, som genomförts på en logistikterminal, har angripits med en mixad forskningsmetod vilket innebär både kvalitativa- och kvantitativa forskningsinslag har tillämpats i datainsamlingen. Genom intervjuer och intern dokumentation hos logistikterminalen framkom det information som tyder på att schemaoptimeringar är svåra att genomföra i praktiken. Ytterligare information uppdagades i form av hur bättre planering och samspel kring en orders storlek skulle kunna bidra till ett effektivare och mer optimalt schema där en lastzon genom detta kan utnyttjas effektivare. Utelämnad information på grund av bristande kommunikation är något som kan leda till onödigt tidskrävande arbete. Kommunikationen vid en terminal bör förbättras även gällande försenade transporter då truckförare står och väntar när annat arbete hade kunnat förberedas istället. Genom bättre planering och kommunikation kan schema förbättras, optimeras och anpassas efter hur stor tidsåtgången för de faktiska ordrarna är och genom detta kan lastzoner nyttjas mer effektivt. Informationsdelning och planering är de pusselbitar som kan göra att en försörjningskedja kan möta kunders krav samtidigt som det kan förbättra företagets prestanda och skapa en konkurrenskraftig försörjningskedja. Scheduling is an important part of many companies to make their business work. Requirements are made that make the need for effective scheduling continually growing where flexibility, communication and information sharing are important components to optimize a schedule. The problem that this study intends to investigate is how a logistics terminal can optimize its scheduling by planning better in the loading schedule and adjusting the schedule according to the size and quantity of incoming orders. Through this adjustment, the loads can be streamlined, the utilization rate of each load zone is increased and each scheduled hour is utilized and optimized better. The purpose is to work out improvement proposals that generate the optimization of load zones and find out how the bundle schedule can interact better with the loading schedule at a logistics terminal. This case study, conducted at a logistics terminal, has been attacked by a mixed research method, which means that both qualitative and quantitative research elements have been applied in the data collection. Through interviews and internal documentation at the logistics terminal, there was information that indicates that schedule optimizations are difficult to implement in practice. Further information was discovered in terms of how better planning and interaction around an order size could contribute to a more efficient and more optimal schedule, whereby a load zone through this can be used more efficiently. Excluded information due to lack of communication is something that can lead to unnecessary time-consuming work. Communication at a terminal should also be improved in case of delayed transports when truck drivers are waiting when other work could be prepared instead. Through better planning and communication schedules can be improved, optimized and adapted to the amount of time spent on the actual orders and through this, load zones can be used more efficiently. Information sharing and planning are the parts that can make a supply chain meet customer requirements while improving business performance and creating a competitive supply chain.

Specialpedagogen ska enligt examensförordningen (SFS 2007:638):visa fördjupad förmåga att vara en kvalificerad samtalspartner och rådgivare i pedagogiska frågorför kollegor, föräldrar och andra berörda.I diskussionen om handledning och konsultation finns en begreppsförvirring, dels inför vad deolika begreppen innebär men också hur de skiljer sig åt från varandra.Vi har i en systematisk litteraturstudie granskat vad som är specifikt för handledning ochkonsultation, två av de samtalsmetoder som förekommer inom skolans värld idag.Vi har funnit att metoderna handledning och konsultation har många både likheter ochskillnader med varandra. För att tydliggöra detta har vi valt att tematisera dessa likheter ochskillnader utifrån rubrikerna bakgrund och definition, tid, direkt/ indirekt stöd, syfte, mål,yrkesbakgrund och hierarkier.

Syftet med denna studie är att ta reda på lärares olika uppfattningar om begreppet problemlösning och hur de uppfattar att de arbetar med problemlösning. Arbetet genomsyras av en fenomenografisk ansats där lärares olika uppfattningar är centrala. Studiens empiri har samlats in med hjälp av nio intervjuer baserat på lärare från tre olika skolor. Lärare har även observerats i syfte att samla in eventuella iakttagelser som motsäger intervjuerna, men observationerna har istället fungerat som en metod att stärka det lärarna uppfattar. Insamlad empiri har analyserats med hjälp av en fenomenografisk dataanalys som urskiljer likheter och olikheter i lärarnas uppfattningar. Resultatet visar att lärare uppfattar begreppet problemlösning på två skilda sätt, som ett redovisningstillfälle eller som en komplicerad arbetsprocess. Hur lärare arbetar med problemlösning i praktiken har vi valt att dela upp i fem moment, vilka är val av problem, inledningsfas, aktivitetsfas, individanpassning och avslutningsfas. Lärarnas olika uppfattningar synliggör hur man didaktiskt kan arbeta med problemlösning, vilket kan inspirera aktiva lärare och lärarstudenter hur problemlösning kan angripas.

På en intensivvårdsavdelning vårdas patienter som har drabbats av svikt i vitala organ, akut försämring av en kronisk sjukdom eller utsatts för ett trauma. De närstående har en viktig roll i stödet av den kritiskt sjuka patienten. Kommunikation inom vården är komplex och mycket ansvar ligger på intensivvårdssjuksköterskan. I teorin bygger en god relation mellan intensivvårdssjuksköterskan och de närstående på bra kommunikation. Studier på hur intensivvårdssjuksköterskan upplever det första mötet i praktiken är sparsam. Syftet med studien var att utforska intensivvårdssjuksköterskans upplevelse av det första mötet med närstående. För att uppnå syftet har en kvalitativ studie gjorts med livsvärldsteoretisk grund. Intervjuer med intensivvårdssjuksköterskor har genomförts. En innebördsanalys av datan har gjorts och nya innebörder har framträtt. Intensivvårdssjuksköterskans upplevelse av det första mötet är att varje möte är unikt och behöver anpassas efter varje individ. Det första mötet upplevs vara grunden till att bygga en tillitsfull och trygg relation mellan intensivvårdssjuksköterskan och de närstående. Faktorer hos de närstående som gör mötet unikt kan vara bland annat generationstillhörighet, tidigare erfarenheter, sinnesstämning och språkförståelse. Intensivvårdssjuksköterskans upplevelse av att inte räcka till på grund av tidsbrist diskuteras. I diskussionen lyfts även motsägelsen av att använda de närstående som tolkar trots vetskapen om tolkningens brister. Att motverka ohälsa hos de närstående belyses ur perspektivet hållbar utveckling.

I detta självständiga arbete undersöks nio barnböckers framställning av pojkar, flickor och icke-binära samt vilka effekter könsnormer i barnlitteratur kan ha på barns identitetsskapande. Studien utgår från en kvalitativ metodansats i form av en diskursanalys. Böckerna har analyserats utifrån ett genusperspektiv med fokus på normaliseringsprocesser. Syftet med studien är att bidra till en ökad förståelse för vilka budskap om könsnormer som framträder i barnlitteratur på förskolor och hur de kan påverka förskolebarn. För att analysera vilka egenskaper karaktärer tillskrivs i de valda böckerna har Nikolajevas (2004) genusschema använts som analysverktyg. Schemat ger en tydlig överblick på stereotypiska maskulina respektive feminina attribut som Nikolajeva (2004) menar ofta tilldelas pojkar och flickor i barnlitteratur. I resultatet framkommer en reproduktion av stereotypiska könsnormer i övervägande delen av böckerna. I böcker som visar sig inneha andra könsnormer än det heteronormativa finns mer könsneutrala karaktärer men det skymtas fortfarande en stor andel maskulina egenskaper och vissa stereotypiska inslag. Ett av studiens centrala resultat visar att äldre barnböcker visar sig ha starkare stereotypiska könsnormer än nya barnböcker. Dock visar tidigare forskning att det kan behövas barnlitteratur med en variation av könsnormer så att alla förskolebarn får möjligheten att finna meningsskapande i sitt läsande av barnböcker.

Syftet med denna studie är att ta reda på hur de tre dimensionerna av hållbar utveckling förekommer i elevernas uppfattningar av begreppet, samt vilka aspekter av dimensionerna som kan kopplas till elevernas uppfattningar. Studiens frågeställningar har undersökts med hjälp av kvalitativa intervjuer. Empiri har samlats in under fyra intervjuer av semistrukturerad karaktär med totalt tolv deltagande elever där resultatet sedan analyserats och kategoriserats för att förtydliga elevernas uppfattningar. Resultatet visar att samtliga dimensioner förekommer i elevernas uppfattningar, men att den ekologiska dimensionen är den dimension som eleverna tydligast kopplar till hållbar utveckling. De elevuppfattningar som förekommer i studiens resultat synliggör vilka dimensioner som bör belysas ytterligare för att elever ska ges möjligheten att skapa en korrekt uppfattning av begreppet och därmed kunna agera för att en hållbar utveckling ska vara möjlig.

Bakgrund: Målet för folkhälsa är att skapa förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen. Fysisk aktivitet har en positiv effekt på förebyggandet av sjukdomar och inlärning. Eftersom barns vardag till stor del präglas av skolan är skolan en viktig plattform i arbetet med folkhälsa. Skolsköterskans arbete i skolan är hälsofrämjande och förebyggande. Skolsköterskan som träffar alla barn och unga i skolan har tillsammans med övrig skolpersonal möjligheter att skapa förutsättningar och uppmuntra till fysisk aktivitet.Skolsköterskans samarbete med övrig skolpersonal sker i mindre team men kan också ske i ett större interprofessionellt samarbete. I vården finns det många exempel på hur ett samarbete mellan olika professioner skapar kvalitet och effektiva samarbeten. Syfte: Studiens syfte är att undersöka skolsköterskors erfarenhet av att samarbeta med övrig skolpersonal kring fysisk aktivitet hos elever under skoltid. Metod: I studien användes en kvalitativ metod med induktiv ansats. Datainsamlingen genomfördes med semistrukturerade intervjuer. Sju skolsköterskor deltog i studien. Resultat: Efter analys och tolkning visade studiens resultat på två kategorier: Främjar samarbete och Hinder i samarbete.Konklusion: Studiens resultat visar att ledningens inställning till samarbete är avgörande för att minimera hinder och skapa förutsättningar.

Detta självständiga arbete sammanställer elva vetenskapliga artiklar som behandlar vilka effekter lärares högläsning har på elevers läslust. Vissa av artiklarna grundar sig på studier av mer kvantitativ art och andra är mer kvalitativa. De bakomliggande studierna i artiklarna har också haft olika informanter: vissa har enbart antagit lärares perspektiv och vissa har enbart utgått ifrån eleverna, medan några har grundat sig på både lärar- och elevperspektiv. Innehållet har analyserats systematiskt i syfte att ta reda på vilka komponenter som lärarens högläsning behöver för att den ska bidra till att elevers läslust ökar. Arbetet har utförts som en systematisk litteraturstudie där innehållet i artiklar har kodats, kategoriserats och tematiserats. Enligt analysen framstår det som att det finns fyra komponenter som bör ackompanjera högläsningen för att den ska påverka elevernas läslust positivt: strategier och struktur, genuint intresse , intressant material och valfrihet samt social kontext. Lärare bör planera sin undervisning för att inkludera dessa fyra komponenter i högläsningssituationen.

Introduction: The embedding of cities in a wider regional frame is central for long term planning regarding the transformation of such parts of society. This holds especially true for urban centers of national or sub national status. In this presentation we are drawing on 4 years of research work and stakeholder consultations in the Swedish part of the EU COMPLEX project dealing with the transition to non fossil societies. In our presentation the regional multi layered governance which encompasses both a large (the Swedish capital) city and its surrounding region with an archipelago of larger and smaller towns is at the heart of the presentation. Our core interest is in the transition to sustainable and resilient urban futures. Especially we are drawing on the experiences from the Swedish case in the EU project COMPLEX. Method: We are relying both on stakeholder consultations with regard to long term planning as well as on specific regional modelling efforts covering specific features as municipality planning, economic regional analysis, land use studies and cognitive analysis regarding decision making by individuals, Results: We have focused on the systemic interactions of many different kinds covering long term developments (up to 2050). Our focus is to analyze features of the transition process of our urban-region at large and the connected decision making features e.g. in terms of scenario elaborations. Discussion: We highlight the differences of opinions among a wide range of stakeholders with regard to their understanding of the issues, their ideological positioning about core matters of concerns and the various positions about appropriate paths for reaching the goals of the transition to a non-fossil urban-super region situation in our chosen case area.

This thesis attempts to sketch what happens in the intersection between crisismanagement, personal brands and self-presentation. Self-branding and the marketisation ofthe individual, is an increasingly common phenomena and the purpose of this thesis is to casta light on the complexity that arises when a personal brand is subjected to a reputationalcrisis. The questions asked by this study has been: What communicative strategies are beingused to control the self-presentation through crisis management of personal brands onYouTube? Are these strategies comparable to established theories of crisis managementwithin companies and organisations? The thesis uses van Dijk and Goffman to create a table for analysis of both linguisticand extralinguistic features of the crisis communication of two personal brands on YouTube. The material that is analysed consists of six videos, three from each personal brand, and twoblog posts from one of the personal brands. These are all the instances where the twopersonal brands are addressing the crisis. The linguistic and extralinguistic communicativefeatures are identified and analysed using semiotic analysis. The results are then summarisedand compared with Coombs theory of crisis management postures. In conclusion, our result is a list of 14 communicative strategies being used to controlthe self-presentation of the personal brand. Furthermore, our conclusion is that four of themare comparable to Coombs strategies, five are somewhat comparable and five deviate fromCoombs strategies. This lead us to conclude that the crisis management of personal brands issomewhat comparable to established theories of crisis management within companies andorganisations.

Idag uppskattas att cirka fem procent av alla skolbarn i Sverige har ADHD. Symtomen yttrar sig som överdriven hyperaktivitet, impulsivitet samt koncentrationssvårigheter, vilket kan medföra stora problem både i skolan, hemmet och i sociala sammanhang. Bristande kunskap leder till att individer i samhället har en stigmatiserad bild av diagnosen, detta påverkar individer med ADHD negativt. Genom att ha analyserat 10 vetenskapliga kvalitativa artiklar där nyckelfynd om barn och vuxnas upplevelser av att växa upp med ADHD har plockats ut, har ett nytt resultat växt fram. Det framkom i resultatet att när lärare och föräldrar var stöttande, accepterande, omtänksamma och hjälpsamma klarade barnen med ADHD av vardagen på ett mer hanterligt sätt. Barnen upplevde att det var enklare att fokusera i en strukturerad miljö där aktivt och kreativt lärande förekom. Fasta rutiner, regler samt struktur var något som var betydelsefullt för barnen. Vidare tyder resultatet på att det var krävande att växa upp med ADHD. Deltagarna kände sig annorlunda och hade svårt att passa in i sociala sammanhang. När omgivningen inte visade acceptans och förståelse för barnets beteende, upplevde de bland annat frustration, vilket i sin tur resulterade i konflikter och bråk. Det framkom i studien att deltagarna upplevde bristfälligt stöd och hjälp från sjukvården, och fick därför söka information om sin diagnos på egen hand. Bemötandet var viktigt för barn med ADHD och det är därför betydelsefullt att omgivningen, såväl som allmänsjuksköterskan, får en ökad förståelse och acceptans för barnets beteende. Det kan bidra till att livssituationen för individen bli mer hanterbar. Eftersom ADHD är vanligt förekommande möter även allmänsjuksköterskan dessa barn inom vården. Genom att få kunskap om hur individer med ADHD upplever sin situation skapas en tydligare bild kring de behov som finns hos barnet. Kunskapen leder till att sjuksköterskan kan ge ett mer anpassat bemötande, stöd och information i samband med vårdandet. Syftet med denna studie var därför att belysa upplevelser av hur det är att växa upp med ADHD. Background: Around five percent of all school children in Sweden are living with ADHD. ADHD is a neuropsychiatric disability which is manifested through hyperactivity, impulsiveness and difficulties to concentrate. As more children get diagnosed with ADHD, general nurses are required to meet these children more frequently in health care. It is therefore very important for the nurses to have good knowledge about how these children should be treated. Through increased knowledge about how children with ADHD experience their situation, a better understanding about the needs can be gained. Therefore the aim of this study was to illuminate experiences growing up with ADHD. Method: A literature-based study with analyses of qualitative studies was conducted. The analytical method was based on Friberg's five-step model. The results of a total of 10 scientific articles were compiled. Results: The result revealed three main themes and eight sub themes. The three main themes were; experiences of being different, the experiences of support and understanding from surroundings and impact from the environment. Conclusion: The result showed that the participants were affected by how they were treated by society. An accepting and understanding environment enabled the children to better manage daily life. Better understanding of ADHD by the society, including general nurses, and an increased acceptance of the children’s behavior and how they should be treated, could change their daily life in a positive way.

På Migrationsverkets hemsida går det att avläsa hur statistiken talar för en kraftig ökning av flyktingar till Sverige (Migrationsverket 2015). För skolans del innebär flyktingtillströmmen att antalet elever som inte har svenska som modersmål ökar i skolorna, vilket ställer högre krav på att lärare idag ska kunna stötta dessa elever. Detta examensarbete syftar till att undersöka och analysera hur pedagoger arbetar med praktisk matematik och uppmärksamma om pedagogerna använder praktisk matematik som ett stöd för elever med svenska som andraspråk. Dessutom kommer vi att undersöka vilka olika sätt det finns att arbeta med praktisk matematik och vilka av dessa som verksamma lärare anser gynna eleverna mest. Vidare kommer de olika för- och nackdelarna med praktisk matematik att problematiseras. Metoderna som använts för att utföra studien är semistrukturerade intervjuer samt litteratursökning av tidigare forskning inom området. Studien analyseras utifrån ett sociokulturellt perspektiv och ett pragmatiskt synsätt. Vi valde dessa teorier därför att de belyser hur språkutveckling samt kunskapsutveckling sker genom samspel med andra och praktisk matematik sker ofta i interaktion med andra. Tidigare forskning visar på ett resultat där forskarna är oense om vilket arbetssätt som är det bästa att använda sig av för att stötta elever med svenska som andraspråk. Somliga forskare menar att ett flerspråkigt matematikklassrum är det bästa stödet medan andra forskare istället förespråkar ett arbete med praktisk matematik. Resultatet av intervjustudien är att praktisk matematik används både som ett stöd för andraspråkselever och som en del av den dagliga undervisningen. Studien visar på att det utöver många fördelar även finns nackdelar som till exempel att eleverna endast ser begrepp i ett enda specifikt sammanhang med ett visst material och bygger sin kunskap kring detta.

Läromedelsgranskingen som förr var obligatorisk är nu helt avskaffad och lärare får inta rollen som läromedelsgranskare själva. Tiden som lärare lägger på granskning av läroböcker är dock relativt begränsad. Därför kan läromedelsanalyser av aktuella läroböcker bidra till att lärare får insikt i vad böckerna har att erbjuda. Denna studie syftar till att synliggöra de fyra SO-ämnenas utrymme, hur deras syften kommer till uttryck samt hur djupgående ämnesområden behandlas i SO-läroböcker för årskurs 1-3. För att besvara våra frågor har vi genomfört en jämförande läromedelsanalys av läroböcker i de samhällsorienterande ämnena för lågstadiet. Studien har synliggjort att historieämnet tilldelas störst utrymme i SO- läroböcker och att läroböckerna behandlar innehållsområden med olika mycket djup.Resultatet visar även att geografiämnet får minst utrymme i böckerna och att de sammanfattande punkterna i syftet, ur kursplanen för geografi, behandlas i olika stor utsträckning.

Mitt syfte med denna studie är att se hur en verksamhet med pedagoger som pratar och lär ut flera olika språk kan vara utformad till en flerspråkig barngrupp i en internationell förskola. Jag har genomfört observationer på en förskola där flerspråkighet inte enbart är kopplat till barn eller personal med ett annat modersmål, utan där flera olika språk är en självklar del av verksamheten. Studien beskriver observationer som går nära inpå barnens vardag och observerar samspelet mellan barn, pedagoger och det fysiska rummet ur ett språkutvecklingsperspektiv. För att utreda syftet ställs tre frågeställningar:-I vilka situationer kan en barngrupp som har många olika språk stöta på utmaningar? -Hur är den fysiska miljön på nämnda förskola anpassad efter en flerspråkig verksamhet?-Vad kan? hända i mötet mellan barn om pedagogen är närvarande respektive inte närvarande i barngruppenStudien grundas på det Vygotskij beskriver som sociokulturella perspektivet där språkutveckling och lärande anses ske i samspel med andra och i samspel med sin omgivning (Säljö, 2000). Begrepp från Dewey (2004) såsom språkligt samspel, Hwang & Nilssons (2011) teorier om stadietänk och gradvis utveckling, Aspelins (2010) bok sociala relationer och pedagogiskt ansvar, McLaughlins (1995) studie Rapid Sequential Bilingualism och slutligen begreppet kognitiv jonglering (Bialystoks, 2010) beskrivs och används för att förstå analysen. Det empiriska materialet har samlats in genom observationer som analyseras och diskuteras. Analysen, diskussionen och slutsats visar på att det fysiska rummet har betydelse för verksamheten och att pedagogernas roll står i centrum för språkligt samspel, utveckling och lärande.