Search

Syftet med denna studie var att studera förskolepersonalens uppfattningar av introverta barn. Genom semistrukturerade intervjuer synliggjordes förskolepersonalens uppfattningar kring fenomenet. Resultatet visade att förskolepersonalen uppfattade exempelvis att en trygg anknytning kan främja de introverta barnen på förskolan samt att de kan behöva stöttning i olika sammanhang. Resultatet visar också att förskolepersonalen upplevde att det var en utmaning att uppmärksamma de introverta barnen i en stor barngrupp. Andra utmaningar som förskolepersonalen upplevde kunde påverka de introverta barnen var exempelvis samhällets extroverta norm. Studiens resultat har analyserats genom Meads interaktionistiska perspektiv samt ett normkritiskt perspektiv. Slutsatsen pekar på att förskolepersonalen bör vara medveten om de introverta barnets behov och vilka pedagogiska strategier som kan inkludera de introverta barnen i förskolans utbildning.

Bakgrund: I Sverige drabbas årligen cirka 8000 till 9000 personer av hjärtstopp. De flesta överlever inte, men i takt med att allmänheten utbildats i hjärt- och lungräddning och fler hjärtstartare finns tillgängliga överlever fler personer hjärtstopp. Sjuksköterskan kan i yrkeslivet träffa patienter som överlevt hjärtstopp, varför det är av vikt att beskriva patienters erfarenheter av att överleva hjärtstopp. Det skapar förståelse för patientens upplevelse och därmed underlättar i mötet mellan patient och sjuksköterska.Syfte: Syftet var att beskriva patienters erfarenheter av att ha överlevt hjärtstopp.Metod: Denna studie har genomförts som en litteraturöversikt och baserades på elva kvalitativa och fyra kvantitativa artiklar publicerade mellan år 2005–2020. Sökningarna utfördes i databaserna CINAHL och PubMed. Artiklarna kvalitetsgranskades och analyserades sedan i fyra steg.Resultat: Resultatet mynnade i tre huvudkategorier: Behov av stöd och information, Existentiella frågor och Livsförändringar. Patienter som överlevt hjärtstopp har ofta behov av att bearbeta händelsen, de vill få information om vad som hänt under tiden de varit medvetslösa och hjälp av sjukvården att känna trygghet hemma. Hjärtstoppet väcker frågor om livet, döden och varför hjärtstoppet inträffat. Efter hjärtstoppet förändras kroppen i olika grad både fysiskt och psykiskt vilket leder till förändringar i livssituation och socialt. Patienter kan göra olika livsstilsförändringar för att anpassa till det nya livet efter hjärtstopp.Slutsats: Antalet personer som överlever hjärtstopp ökar för varje år vilket leder till ökade kunskapskrav på vårdpersonalen avseende denna patientgrupp. De fynd som gjorts i denna litteraturstudie kan skapa förståelse för patientens erfarenheter av att överleva hjärtstopp, vilket i sin tur kan användas för att optimera rehabiliteringen för dessa patienter. Background: In Sweden, approximately 8,000 to 9,000 people suffer from cardiac arrest every year. As the general public increasingly are trained in cardiopulmonary resuscitation and defibrillators are more available, people who survive cardiac arrest are a rising crowd. The nurse can in the professional life meet these patients, which is why it is important to describe patients' experiences of surviving cardiac arrest. It creates an understanding of the patient's experience and thus facilitates the meeting between patient and nurse.Aim: The aim of this literature review was to describe the patients experience of surviving cardiac arrest.Method: This study has been conducted as a literature review. It was based on eleven qualitative and four quantitative articles published between year 2005 and 2020. The articles were searched through the databases CINAHL and PubMed. The articles have been quality reviewed and then analyzed in four steps.Result: The result fell into three main categories: Need for support and information, Existential issues, and Life changes. Patients who have survived cardiac arrest have a need to process the event, they want information about what happened during the time they were unconscious and help to feel safe at home. The cardiac arrest raises questions about life, death and why the cardiac arrest happened. After the cardiac arrest, the body changes in varying degrees both physically and mentally, which leads to changes in life situation and socially. Patients can do lifestyle changes to adapt to the new life situation.Conclusion: The number of cardiac arrest survivors are increasing which leads to higher knowledge requirements for healthcare professionals. The findings of this literature review can create understanding for patients experiences after surviving cardiac arrest, which can be used to improve the recovery process for these patients.

Vissa elever anses ha en så hög inlärningsförmåga att de behöver anpassning i skolan. Av någon anledning verkar det vara svårt för lärare att identifiera dessa elever. Om eleverna dessutom underpresterar, vilket gör att det utåt sett kan uppfattas som att de fått utma- ningar på rätt nivå, blir det ännu svårare. Syftet med den här kunskapsöversikten är att göra en sammanställning av olika metoder som lärare kan använda för att identifierar dessa elever, som underpresterar samtidigt som de har en särbegåvning, samt att reda ut definitionerna kring vad särbegåvning är. I en informationssökning har artiklar, böcker, konferensbidrag och rapporter inhämtats både från svenska och utländska databaser samt sekundärsökningar. Variationer av sökorden definition, särbegåvning, identifiering, underpresterande, naturorienterande ämnen och mellanstadiet har använts. Resultaten från sökningarna angående identifie- ring blev, i slutändan, en utarbetad definition av hur särbegåvning kan definieras: Den elev anses särskilt begåvad som tillhör de 5% elever som i unga år har potential att lära sig i en snabbare takt än sina jämnåriga klasskamrater i minst ett av skolämnena. Denna definition användes för att beskriva den elev som ska kunna hittas av olika identifieringsmodeller. De modellerna som artiklarna beskriver är att man kan hjälpa lärarna få en vana av vad de ska vara observanta på, man kan kartlägga eleven och man kan göra utredningar. Slutsatsen dras att de identifieringsmodeller som idag anses kunna hitta elever med särskild begåvning, enligt definitionen, som underpresterar är; att ge lärare analysverktyg, att titta tillbaka på prestationer vid skolstart samt att testa elevers begåvnings - och inlärningsförmåga inom ramarna för en vanlig NO-lektion. Årskurs 4 anses vara en bra ålder att försöka hitta underpresterande elever i. En annan slutsats som dras är att forskning och information kring underpresterande elever med särskild begåvning i svenska skolan är knapphändig och bör utökas.

This report is one delivery (Work package 3) within the project CONSTRUCTIVATE focused on plastics construction materials and their recycling possibilities.Aim and objective of this part of the project was to compile the types of plastics present in construction and demolition waste (CDW) and investigate which can and should be recycled based on technical opportunities, environmental impact and economic aspects (such as market potential). Some material fractions were selected and methods to improve the recyclability and evaluate the material quality were studied. Some demonstrator products were manufactured in order to show some examples for use of the CDW material.Methods used were literature studies, market analysis, interviews, study visits and practical tests. The practical tests included material collection, manufacturing of test objects and evaluation of the product quality, for example fire resistance and mechanical strength.The conclusion is that it is technically possible and environmentally and economically justified to collect and recycle most building products in plastic, especially in construction. For installation waste, there are already collection systems for both plastic floors and plastic pipes. However, relatively little of the waste is collected in these systems. Therefore, given the great environmental benefits, it is very positive that projects have now started to develop both of these collection systems. An important prerequisite for recycling to increase is that builders and property owners begin to demand that the waste is collected. In order to have a good impact on the system, both project managers and floor contractors must take an active responsibility in this. During demolition and renovation, there may be obstacles if the products are joined or contaminated with other materials. Here, technology has been developed to be able to remove e.g. filler and glue from floors and we see that this development continues for more products. Another obstacle to old products may be the content of substances that are currently regulated at EU level or undesirable for other reasons. Processes are now being developed to remove these old plastic additives, but it is also important that we get a balanced discussion about the levelling between climate benefit and the content of undesirable chemicals in the recycling of long-life products. If recycling can be done safely, this should be given priority because the climate benefits are so great. Another obstacle to really old plastic products may be that they have started to break down and have poorer properties. Here it is important to develop chemical recycling as a complement to the mechanical in order to be able to recycle all plastic products from the construction sector.In construction, packaging plastic is present in significant quantities and it is therefore an interesting fraction to collect and recycle to new plastic packaging or plastic bags, or alternatively to wooden plastic composites. As a result of CONSTRUCTIVATE, a six-month-long project has started to create a circular system for packaging plastic from the construction industry, Cirem.Practical experiments were made to investigate the use of recycled plastic pipes for new pipes (cable protection pipes and optocable pipes) and for plastic profiles (nail strip and © RISE Research Institutes of Swedenjoint strip). Plastic packaging and construction plastic from two construction sites were collected, and recycled into wood fiber composites (VPC materials). The noise reduction plank produced from this material showed good mechanical properties.Washing tests with old PVC-flooring succeeded in dissolving and washing away glue residue from these floorings. This is important because then even glued floors can be recycled to new floor mats. In 2019, Tarkett launched a method to remove glue and putty on an industrial scale and began to recycle floors from demolition/renovation.As a result of CONSTRUCTIVATE, new projects have been started to study certain products in more detail. CiREM will develop a collection and recycling system for building foil and packaging plastic. Several players in the construction industry participate. The Repipe demo project will demonstrate a collection and recycling system for plastic pipes in southern Sweden. About 30 players in the industry participate. Both projects are funded by Re: Source. The Swedish Environmental Protection Agency is financing a development of the recycling system GBR Floor Recycling to increase the recycling of plastic floors in the Swedish market.

Fastighetsbeståndet i Sverige och resten av Europa är i behov av omfattande renoveringar för att uppnå minskade koldioxidutsläpp, skapa förbättrade livsvillkor för människor och öka dess ekonomiska bärkraft. Men det är inte alltid lätt att veta hur dessa mål ska uppnås och balanseras. Därför har RISE tillsammans med partners i fastighetsbranschen tagit fram Renobuild – en beslutsmetod för att utvärdera renoveringar utifrån ett hållbarhetsperspektiv. I projektet har två versioner av metodiken tagits fram, testats och vidareutvecklats via fallstudier. I Renobuild Bostad utvärderas renoveringar av flerbostadshus och deras omgivningar. Analysen tar hänsyn till klimatpåverkan, livscykelkostnader och sociala faktorer så som trygghet, säkerhet, hälsa och sociala relationer. Renobuild Skola utvärderar skolrenoveringar och dess effekter på ekonomi, miljö och sociala aspekter så som elevers lärande, trygghet och sociala relationer. Resultatet ger en sammantagen hållbarhetsvärdering som fördjupar fastighetsägares och samarbetspartners förståelse för möjliga konsekvenser av olika renoveringsalternativ. Renobuild består av ett Excelark och en användarhandbok som är fritt tillgängliga för vem som helst att använda. Dessa nås via en webbsida tillsammans med bakgrundsmaterial. En del av det materialet är den här rapporten som ämnar ge en djupare förståelse för hur metodiken har utvecklats. Rapporten beskriver vad användaren kan utvärdera med hjälp av dessa verktyg, hur verktyget behandlar indata, hur resultatet framställs och visualiseras samt hur den nya version 2.0 skiljer sig från en tidigare version. Här beskrivs också hur bakgrundsdata och teori har används för att utveckla innehållet i verktygen. Dessutom diskuteras det vilka avgränsningar som har gjorts i den miljömässiga, ekonomiska och sociala analysen – alltså reflektioner kring systemgränserna för respektive hållbarhetsdimension. Förhoppningen är att metodiken ska spridas i fastighetsbranschen och därmed generera en större medvetenhet om hållbarhetsfrågor vid renoveringar. Systematisk utvärdering av hållbarhet vid renovering

I det här arbetet undersöker vi om musikläraren verkligen är så förberedd på yrkets alla delar som man borde vara efter avslutad utbildning. Studien är indelad i tre rubriker; Arbetsliv, Kunskapsmål och bedömning samt Utbildning; för att ge en övergripande bild av de olika delarna i utbildning och yrkesliv för musikläraren. Vi har valt att intervjua sex nyutbildade musiklärare som är yrkesverksamma inom grundskola och gymnasium. Vi tittar även på styrdokument för vad en lärarutbildning ska innehålla samt hur exempelvis utvecklingssamtal och betygssättning ska genomföras i grundskola och gymnasium. Vi har bl.a. kommit fram till att Kungliga Musikhögskolans lärarutbildning har brister i att informera lärarstudenterna om mentorskap, utvecklingssamtal och betygsättning. Examensarbete 15 hp. Musiklärarexamen

”Rätt hanterat är sponsringsinstrumentet fantastiskt!” Detta uttalande kommer från Grönkvist (1999, s. 40) och med detta citat inleder vi vår studie om området sponsring. Vi har i vår undersökning valt att fördjupa oss i detta område för att behandla den problematik som kantar området. Det är främst de skattemässiga bestämmelserna som reglerar området vi, ur ett kvalitativt undersökningsperspektiv, har tittat närmare på. Vi har funnit att meningarna skiljer sig i hur väl dessa bestämmelser är utformade och hur svårt det är att följa dessa. Inom området finns inga specifika lagregler. Man får istället gå till de kringliggande reglerna i Inkomstskattelagen för att kunna rama in hur sponsringen ska hanteras för att detta ska innebära en avdragsgill kostnad för dem som är givare av sponsringsbidragen. Vi har även tittat på hur man definierar sponsring och hur den används på olika sätt i näringslivet för att få en bild av begreppet. Som underlag för vår undersökning har vi, förutom litteratur även intervjuat ett antal respondenter från olika delar av näringslivet. De vi har intervjuat har varit representanter från Färjestad BK, Löfbergs Lila, Light It, Öhrlings PricewaterhouseCoopers och Skatteverket samt även höjdhopparen Stefan Holm. Samtliga respondenter har alla haft en stark koppling till sponsringsområdet i sin verksamhet och har alla olika syn på problematiken och användandet av sponsringen. Samtliga tillfrågade respondenter vet vad sponsring är men när de ska förklara den skiljer sig deras uppfattning åt. Det vi framför allt såg bland de respondenter som antingen sponsrade eller själva blev sponsrade såg vi en tendens till att de förklarade sponsring ur sitt eget perspektiv. Liksom definitionen av sponsring visar på så finns det olika syn på vad sponsring innebär, detta gäller även vid synen på de skattemässiga reglerna. Vi har kommit fram till att detta främst beror på att de olika respondenterna var och en för sig har skiftande kunskaper om området utifrån sina olika positioner inom respektive verksamhet.

Demand for cooling of commercial buildings is increasing and there is a potential for expanding district cooling systems, especially in district heating areas. Using district heating and district cooling has been compared to heat pump techniques. Primary energy, environmental influence and economy have been evaluated. Four buildings in Gothenburg have been included in the study and certain differences have been found depending on demands of heating and cooling, which vary according to design and activity. The results are specific for Gothenburg due to the combination of production methods for district heating and cooling and the pricing, which differ compared to other places. Different perspectives on production of electricity, district heating and district cooling, e.g. average or marginal production, is of vital importance when comparing environmental influence. In most of the case studies the demand of primary energy is lower for district heating and cooling compared to heat pump systems. With a marginal perspective district heating and cooling will lead to lower emissions of greenhouse gases. Using the perspective of average production will on the other hand rate heat pump systems to have a lower influence on the greenhouse effect in most of the cases. Which technique is the most cost efficient depends mainly upon relation of heating and cooling demands. Where there is a greater demand for cooling than for heating, district heating and cooling is more advantageous. It is a need for improved data in commercial buildings from reliable field measurements. The quality of the evaluation is very much dependent on reliable measured data from real installations.

Den svenska regeringen har bestämt sig för att avskaffa revisionsplikten. Revisionsplikten innebär att alla aktiebolag idag måste anlita en revisor som mer eller mindre godkänner företagets årsbokslut. I dagsläget är det bara Sverige och Malta som fortfarande har kvar revisionsplikten för samtliga aktiebolag av alla EU:s medlemsländer. År 1983 infördes revisionsplikten i Sverige för att skapa ordning och reda bland räkenskaperna i de svenska aktiebolagen och nu föreslås från regeringens håll att den återigen avskaffas och detta skulle i så fall gälla företag upp till gränsvärden för antal anställda på 50 personer, balansomslutning på 41,5 miljoner kronor och nettoomsättning på 83 miljoner kronor. Avskaffandet föreslås börja gälla från den första juli år 2010. De företag som i dagsläget kommer omfattas av avskaffandet av revisionsplikten utgör cirka 96 % av alla svenska aktiebolag.Vi har valt att titta närmare på vad bankerna anser om avskaffandet av revisionsplikten, det vill säga hur de kommer att ändra sina rutiner vid kreditgivning till företag utan reviderade årsredovisningar. Vi har då valt att intervjua personer från den fyra svenska storbankerna: Swedbank, Handelsbanken, SEB och Nordea. Vi har valt att intervjua de personer som har att göra med utformningen av riktlinjerna för bankernas kreditbedömning.Vad vi har kommit fram till är att bankerna inte i någon större utsträckning kommer ändra sina rutiner vid kreditbedömning av företag i och med slopandet av revisionsplikten. De kommer att förlita sig på det underlag de tillhandahålls och om det känns osäkert kommer de att begära granskning av en tredje man, som exempelvis en revisor. Banktjänstemännen anser att det är olyckligt att den garanti som revisionsplikten medför komma att försvinna men att bankerna inte kommer att ändra sina tillvägagångssätt nämnvärt på grund av avskaffningen.