Search

Havsnivåhöjning och kraftigare stormar är två konsekvenser av klimatförändringarna som i sin tur leder till ökad erosion och översvämning. När kustområdena omvandlas, och i värsta fall försvinner, påverkas människors möjligheter att bo och leva där. För att minska risken att sociala, ekonomiska och ekologiska värden går förlorade krävs att vi planerar skyddsåtgärder för havsnivåhöjning, erosion och översvämning samt planerar för hur vi kan anpassa oss efter dessa föränderliga förutsättningar. Syftet med denna studie är att undersöka hur svenska kommuner planerar för klimatanpassning idag och hur planerad reträtt skulle kunna användas som strategi i Sverige. Flexmark, en idé som tagits fram i ett projekt lett av SGI, inkluderades i studien för att ta reda på om den kan underlätta planeringen för klimatanpassning i Sverige. För att genomföra undersökningen valdes de skånska kommunerna Ystad, Trelleborg och Lomma ut samt Länsstyrelsen Skåne och Region Skåne för djupare studie. I studien undersöktes plandokument rörande klimatanpassning framtagna av kommunerna, regionen och länsstyrelsen. En intervjustudie med informanter från samtliga organisationer kompletterade studien. Resultatet visade att de valda kommunerna jobbar med klimatanpassning men än så länge inte med planerad reträtt. Osäkerhet kring vad som är möjligt enligt PBL, motstånd hos kommuninvånare samt frågan om vem som skulle ansvara för och finansiera reträtten angavs som några av de aspekter som gör strategin svår att införa. Naturbaserade lösningar och vallar är klimatanpassningsåtgärder som används inom kommunerna idag. Majoriteten av de intervjuade anser att planerad reträtt kommer behövas i svensk planering i framtiden men att det idag inte finns möjlighet eller vilja att utföra en sådan åtgärd. För att ge inspiration till hur reträtt kan planeras och hanteras presenteras tre internationella exempel som en referensram för vad som varit framgångsfaktorer för lyckade reträtter i andra länder. De internationella fallen tillsammans med intervjuerna och dokumentstudien analyseras för att undersöka hur planerad reträtt skulle kunna användas som strategi i Sverige. Idéen om flexmark fick ett generellt positivt mottagande bland informanterna i intervjustudien och skulle med fördel kunna användas som verktyg inom strategin planerad reträtt. Tillvägagångssätt för planerad reträtt i en svensk kontext analyserades utifrån styrningsmodellerna hierarkisk styrning, samarbetsstyrning samt självstyrning som presenterar olika alternativ för initiativ, styrning och finansiering av planerad reträtt. Samarbetsstyrd planerad reträtt, med initiativtagande och styrning på lokal nivå samt rätt till ekonomisk stöttning från nationell nivå, är enligt forskarna i den här studien, den strategi som lämpar sig bäst inom svensk planering. För att planerad reträtt ska få ett lyckat resultat krävs att berörda parter involveras tidigt och att kontinuerlig dialog förs mellan dem under processen. Sea level rise and increased intensity of storms are two consequences of climate change which in turn lead to increased erosion and flooding. When coastal areas are transformed, and in the worst case disappear, many people's everyday life will be affected. To reduce the risk of social, economic and ecological values ​​being lost, we need to plan for protection against sea level rise, erosion and flooding and plan for how we can adapt to these changing conditions. The purpose of this study is to investigate how Swedish municipalities plan for climate change adaptation today and how planned retreats could be used as a strategy in Sweden. Flexmark, an idea developed in a project led by SGI, was included in the study to find out if it can facilitate planning for climate change adaptation in Sweden. To carry out the investigation, Skånes’s municipalities Ystad, Trelleborg and Lomma were selected, as well as the County Administrative Board of Skåne and Region Skåne for deeper study. The study examined planning documents concerning climate change adaptation produced by the municipalities, the region and the county administrative board. An interview study with informants from all organizations supplemented the study. The results showed that the selected municipalities are working with climate change adaptation but so far not with planned retreats. Uncertainties regarding what is possible according to the Planning and Building Act, opposition from municipal residents and the matter of who would be responsible for and finance the retreat were stated as some of the aspects that make the strategy difficult to implement. Nature-based solutions and dikes are climate change adaptation measures used in municipalities today. The majority of the interviewees believe that planned retreats will be needed in Swedish planning in the future, but today there is no opportunity or willingness to carry out such a measure. To provide inspiration for how retreats can be planned and managed, three international examples are presented as a reference framework for what have been key factors for successful retreats in other countries. The international cases together with the interviews and the document study are analyzed to investigate how planned retreats could be used as a strategy in Sweden. The responses to ​​flexmark were generally positive among the informants and the idea could be used as a tool within the strategy planned retreat. Approaches of planned retreat in a Swedish context were analyzed based on the governance modes hierarchical governance, co-governance and self-governance, which present various alternatives for initiative, governance and financing of planned retreats. Cooperative planned retreat, initiated and governed at local level with financial support from national level, is according to the researchers of this study, the strategy that is best suited in Swedish planning. In order for a planned retreat to generate a successful result, it is necessary that all affected parties are involved early and that a continuous dialogue is conducted between them during the process.

Bakgrund: Klimatförändringarna medför osäkerheter som är en utmaning för samhällsplaneringen. Utifrån Plan- och bygglagen (2010:900) har kommunerna ansvar att planlägga mark inom sitt geografiska område. Kustområden är i många fall högt utvecklade, tätbefolkade och ekonomiskt viktiga, men havsnivåhöjningen förväntas orsaka komplexa risker som kan innefatta förlust av liv, mark och försörjningsmöjligheter om inga åtgärder implementeras. Det är därför allmänt erkänt att klimatanpassningen inte kan vänta. I Sverige har den unika landhöjningen en mildrande effekt på havsnivåhöjningen. Studiens syfte är att undersöka hur svenska kommuner hanterar dessa osäkerheter i detaljplaneprocessen med utgångspunkt i olika teorier om beslutsfattande. Metod: Studien har utgått ifrån en flerfallsstudiedesign för att bygga upp fall som kan jämföras och ställas emot varandra för att få ut generaliserande kunskaper. Studien har följt en induktiv kvalitativ metod för att kunna sammanställa stora kvantiteter av underlag och för att ha datan i fokus under hela processen. Fallen Helsingborgs stad och Varbergs kommun har valts ut genom ett strategiskt urval, kommunerna har aktiva eller nyligen beslutade detaljplaner i kustområdet. Två datakällor har använts i studien: expertintervjuer från de utvalda fallen och dokumentation kopplat de utvalda fallen. Transkriberingen av expertintervjuerna och dokumenten har analyserats genom en kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Båda kommuner har i detaljplanearbetet identifierat en risk med översvämning från havet. Helsingborgs stad har ett styrdokument, antaget av fullmäktige, med specificerade säkringsnivåer för byggnation i närheten av kusten. Denna nivå har använts fram tills idag, men den diskuteras i ett separat planuppdrag som finns inom kommunen på grund av nytillkommen forskningsbaserad kunskap. Hållbarheten för byggnationen är viktig och IPCC:s scenario RCP8,5 har använts för att ta fram nivåer och tidsperspektivet är år 2150. Befintlig bebyggelse kan medföra att ett kortare tidsperspektiv används för att passa in i området. Varbergs kommun identifierar att kunskapen förändrats sedan deras styrdokument antogs och tar kontakt med olika myndigheter för att få kunskap om hur de ska arbeta. Dessa myndigheter säger olika saker och till slut meddelar Länsstyrelsen att en expertutredning måste genomföras. Kommunen har valt att ta höjd för värsta scenariot år 2150, men kan inte höja marken tillräckligt mycket på grund av befintlig byggnation och har därför en föreskrift i detaljplanen om färdigt golv-nivå. Slutsats: Havsnivåhöjningen innebär att komplexa och kombinerade risker, men kusten är populärt att bosätta sig vid och kortsiktig tillväxt går före säkerhet även om områden identifieras som olämpliga av tjänstepersoner. Osäkerheten och ständigt tillkommande ny kunskap medför en utmaning för kommunerna. Kommunerna vill bidra till att skapa hållbara bostadsområden, men också att den befintliga platsens förutsättningar ska kunna inverka på klimatsäkringen. Detaljplaner påverkas tydligt av myndigheter och experter. Helsingborg använder sig av beslutsstrategierna försiktighetsprincipen och As Low As Reasonably Practicable (ALARP) i samhällsplaneringen, medan Varberg använder ALARP. Ett nytt teoretiskt ramverk har tagits fram under studiens process. Background: Climate change brings uncertainties that pose challenges for urban planning. Under the Swedish Planning and Building Act (2010:900), municipalities are responsible for land-use planning within their defined geographical area. Coastal areas are in many cases highly developed, densely populated and economically important, and sea level rise is expected to expose these areas to complex risks that may result in loss of life, land and livelihoods if actions are not implemented. It is therefore widely recognised that climate adaptation cannot wait. Land elevation in Sweden have a mitigating effect on the sea level rise. The aim of this study is to investigate how Swedish municipalities deal with these uncertainties in the zone planning process based on different theories of decision making. Method: The study is based on a multi-case study design in order to build up cases that can be compared and weighed against each other in order to gain generalizable knowledge. Qualitative method was used as an inspiration to compile large amounts of evidence and to keep the focus on the collected data throughout the process. The cases Helsingborg City and Varberg Municipality have been selected through a strategic selection: the municipalities have active or recently adopted zone plans in the coastal area. Two data sources have been used in the study: expert interviews from the selected cases and documentation linked to the selected cases. The transcripts of the expert interviews and the documents have been analysed through a qualitative content analysis. Results: Both municipalities have identified a risk of flooding from the sea in the zone planning process. The city of Helsingborg has a policy document, adopted by the municipal council, with specified safety levels for construction near the coast. This level has been used for zone planning until now, but it is under discussion in a separate ongoing planning process within the municipality due to newly available research-based knowledge. The sustainability of the new construction is the most important factor for climate adaptation. The IPCC scenario RCP8.5 has been used as a safety measure during the process and the time perspective is set to 2150. In other areas a shorter time perspective might be used due to present development. Varberg municipality acknowledges that their current policy document is outdated due to new and accumulated knowledge on the effects of climate change. The municipality has been in contact with various governmental agencies to identify suitable actions. However, the prerequisites given by different authorities are conflicting, and the County Administrative Board announced that an expert study must be conducted. The municipality has chosen the worst-case scenario of the year 2150 as a condition in their planning. However, since the ground cannot be sufficiently raised due to existing development, they have a finished-floor-level ordinance in the zone plan. Conclusion: Sea level rise poses complex and combined risks, but due to popularity, short-term growth takes precedence over safety in urban planning even when areas are identified as unsuitable by the civil servants. Uncertainty and the constant addition of new knowledge pose a challenge for local authorities. Municipalities want to build sustainable residential areas, but the conditions of the existing buildings at the location can have an impact on the climate adaptation. Helsingborg uses the precautionary principle and As Low As Reasonably Practicable (ALARP) decision-making strategies in their urban planning, while Varberg uses ALARP. During the process of the study a new theoretical framework have evolved.

Extremväder som värmeböljor och skyfall blir alltmer framträdande till följd av ett förändrat klimat och orsakar stora belastningar på samhället. Värmeböljor bidrar till en rad olika hälsoproblem samtidigt som skyfall och förhöjda havsnivåer också skapar stor belastning på samhällets infrastruktur och bebyggelse. Sjukdomar, skogsbränder, brist på elektricitet, mat och vatten är exempel på problem som skapas till följd av klimatförändringarna. Detta innebär stora utmaningar för Sveriges kommuner, som är ansvariga för att arbeta med en stor del av dessa frågor genom den fysiska planeringen. Denna studie undersöker Ydre kommuns förutsättningar för att genomföra ett effektivt klimatanpassningsarbete sett till vilka barriärer kommunen står inför, vilka drivkrafter som finns, intervjupersonernas syn på klimatrisker och möjliga vägar framåt i klimatanpassningsarbetet. Fem semistrukturerade intervjuer genomfördes med representanter för kommunstyrelsen, barn- och utbildningsförvaltningen, socialförvaltningen, ekonomiska sektorn och tekniska sektorn. Resultaten visar på att kommunen är i uppstarten av sitt arbete och har mycket kvar att göra. Klimatanpassningsfrågan har hamnat lite i skymundan, dels p.g.a. att varje tjänsteperson har breda arbetsuppgifter, där man tenderar att prioritera de kommunala kärnfrågorna, men också beroende på bristande resurser och intressekonflikter om hur resurserna ska fördelas. Närheten mellan tjänstepersonerna i kommunen innebär möjligheter för en god samverkan och att varje röst blir mer hörd, men samtidigt läggs ett större ansvar till varje tjänsteperson. Resultatet visar på att det finns en viss kunskapsbrist inom klimatanpassningsfrågan då klimatanpassning vid flera tillfällen blandades ihop med mitigering av intervjupersonerna. Att anställa en klimatanpassningssamordnare eller att ge en nuvarande anställd rollen som klimatanpassningssamordnare skulle tillföra en tydlighet i klimatanpassningsarbetet, och skulle också underlätta organiseringen samt effektivisera arbetet. Extreme weathers such as heat waves and heavy rain are becoming increasingly prominent because of a changing climate and cause great strains on the society. Heat waves contribute to several different health problems, while heavy rain and rising sea levels also create a great strain on society ́s infrastructure and buildings. Diseases, bush fires, and shortages of electricity, water and food are examples of problems created because of climate change. This entails major challenges for Sweden ́s municipalities that have a part of the responsibility for dealing with these issues through the spatial planning. This study examines Ydre municipality ́s prerequisites for carrying out effective climate change adaptation work set to which barriers the municipality face, which driving forces there are, the interviewees approach on climate risks and possible ways forward. Five semi-structured interviews were conducted with representatives from the municipal executive committee, the children- and education department, the social services department, the economic sector and the technical sector. The results show that the municipality is at the start of its work and has a lot left to do. The issue of climate change adaptation has been a bit overshadowed, partly because each official has broad tasks, where one tends to prioritize the municipal core issues, but also due to lack of resources and conflicts of interest about how the resources should be distributed. The closeness between the officials in the municipalities can make opportunities for a good collaboration and that each voice is heard more, but at the same time, a greater responsibility is added to each official. The results show that there is a certain lack of knowledge in the climate adaptation issue as climate adaptation on several occasions was confused with mitigation of the interviewees. Hiring a climate adaptation coordinator would add clarity to the climate adaptation work and would ease the organization as well as streamline the work.

Klimatförändringar är en komplex risk som innebär nya utmaningar för dagens och framtidens riskhantering. Översvämningsrisken ökar i takt med att skyfall och kraftiga regn blir mer frekventa samtidigt som havsnivåerna stiger. Att samhällen klimatanpassas är av största vikt med tanke på att utsläppsnivåerna fortsätter att öka och en klimatförändring vid det här laget är oundviklig. I städer världen över syns en trend där tidigare industrihamnar omvandlas till områden med vattennära bebyggelse. För att hantera översvämningsrisken är det vanligt att olika typer av översvämningsskydd byggs, till exempel vallar och dammar. Forskning visar att sådana typer av skydd tenderar att leda till minskad riskuppfattning och en slags falsk trygghet som leder till ökad exploatering i översvämningshotade områden. Detta påverkar samhällens resiliens negativt och kan leda till förödande konsekvenser om skydden ger vika. Syftet med studien är att bidra till kunskap om hur klimatanpassningsåtgärder för översvämningar påverkar samhällens resiliens och att undersöka relationen mellan hantering av översvämningsrisk och utveckling av bebyggelse i urban miljö. Avsikten är att detta ska kunna stödja framtida utformande av klimatanpassningsåtgärder för att göra dem så ändamålsenliga som möjligt. Studien genomförs som en kvalitativ fallstudie av Arvika kommuns hantering av översvämningsrisk. Empirin består av utvalda dokument från kommunen samt intervjuer med representanter från räddningstjänst, länsstyrelse och myndigheten för samhällsskydd och beredskap. Materialet bearbetas med hjälp av innehållsanalys och kopplas till teorier kring resiliens och riskhomeostas. I resultatet framgår att kunskapen kring översvämningsrisk innan en stor översvämning i kommunen var bristfällig och att översvämningsrisk dittills prioriterats bort i kommunens riskinventering. Efter händelsen har kunskapen ökat, samverkan mellan aktörer har förbättrats och arbetssätten hos räddningstjänsten har förändrats. Intervjuerna visar att synen på översvämningsskyddets påverkan på resiliensen är övervägande positiv och att skyddet ses möjliggöra för exploatering i stadens hamnområde, men att detta är behäftat med en viss osäkerhet. Climate change is a complex risk that entails new challenges for risk management. The risk of flooding increases as sea levels rise and rainfall and heavy rain become more frequent. The adaptation of communities to climate change is of the utmost importance, given that emission levels continue to increase and climate change at this stage is inevitable. In cities around the world, there is a trend where former industrial ports are being transformed into areas with waterfront buildings. To manage the risk of flooding different types of flood protection are built, for example levees, dikes and dams. Research shows that such types of protection tend to lead to reduced risk perception and a false sense of security which in turn results in increased exploitation of flood-threatened areas. This has a negative effect on the resilience of societies and can lead to devastating consequences should the protection break. The aim of the study is to contribute to knowledge about how climate adaptation measures for floods affect community resilience and to investigate the relationship between flood risk management and the development of buildings in urban environments. The intention is that the findings of this study can work as support in future design of climate adaptation measures to make them more efficient. The study is carried out as a qualitative case study of Arvika municipality's management of flood risk. Data are collected from key municipal documents and semi-structured interviews with representatives from the communal emergency service, the county administrative board and The Swedish Civil Contingencies Agency. The material is divided into categories with the help of qualitative content analysis and are later discussed using theories about resilience and risk homeostasis. The results show that the knowledge about flood risk before a major event in the municipality was deficient and that the risk of flooding up to that point had been neglected in the municipality's risk inventory. After the incident, the knowledge has increased, collaboration between actors has improved and the working methods of the emergency service have changed. The interviews show that the view of the flood protection's impact on resilience is predominantly positive and that the protection is seen as enabling exploitation in the city's port area, but that this is subject to a certain degree of uncertainty.

Dagens klimatförändringar påverkar dagens samhälle liksom morgondagens. En av de stora effekterna av dem är de stigande havsnivåerna som på lång sikt kan komma att ha stora konsekvenser för den byggda miljön liksom människorna som vistas där. Den globala forskningen som sammanställs av FN:s klimatpanel IPCC redovisas i klimatrapporter som utkommer med några års mellanrum med den aktuell forskning. I dessa rapporter finns det ett antal scenarier, benämnda RCP, som också visar den troliga medelhavsnivåhöjningen till år 2100. Idag finns det globala liksom nationella åtaganden för att begränsa de utsläpp som sker för att lindra klimatförändringarna. För att kunna hantera de förändringar som oundvikligen kommer och redan sker, finns det ett brett arbete med klimatanpassningsåtgärder. Denna uppsats syftar därför till att undersöka det arbete med klimatanpassning som görs på kommunal planeringsnivå i Sverige med hänsyn till den stigande medelhavsnivån med en tidshorisont till år 2100. Detta genomfördes genom en fallstudie av Värmdö kommuns planarbete där kommunens strategiska dokument och två detaljplaner studerades ingående. Kommunens arbete följer rekommendationen från Länsstyrelsen som baseras på regionala sammanställningar av den förväntade medelhavsnivåhöjningen utifrån äldre global forskning. Denna rekommendation överensstämmer med dagens aktuella forskning om den troliga medelhavsnivåhöjningen. Rekommendationen finns med i Värmdö kommuns detaljplaneprocesser i strandnära läge i de två fall denna uppsats studerar, liksom den kommande översiktsplanen som är under framtagande. The current climate change affects today's society as well as tomorrow's. One of the major effects of climate change is the rising sea levels, which in the long run may have major consequences for the built environment as well as the people who live there. The global research compiled by the UNclimate panel, IPCC, is presented in Assessment Reports that are published every few years with the current research. In these reports there are four emission scenarios, called RCP, which also show the probable sea level rise by the year 2100. Today, there are global as well as national commitments to limit emissions to mitigate climate change. In order to be able to handle the changes that inevitably come and are already happening, there is substantial work with climate change adaptation measures. This thesis therefore aims to investigate the work with climate change adaptation done at municipal planning level in Sweden with regard to the rising sea level with a time horizon to the year 2100. This was carried out through a case study of Värmdö municipality's planning work where the municipality's strategic documents and two detailed plans were studied in detail. The municipality's work follows the recommendation from the regional government branch, Länsstyrelsen, which is based on regional compilations of the expected sea level rise based on older global research. This recommendation works in accordance with current research on the likely rise in sea levels. The recommendation is included in Värmdö municipality's detailed planning processes in coastal locations in the two cases this thesis is studying, as well as the forthcoming master plan that is being prepared

Stadsplanerare står inför framtida utmaningar med fortsätt förtätning av städer och ökade risker i och med klimatförändringarna. För att få plats för alla samhällsfunktioner som behövs i de kompakta städerna, däribland klimatanpassningsåtgärder, finns det ett behov av mångfunktionella lösningar. Grönblå infrastruktur har en mångfunktionell karaktär och kan användas för att kombinera hantering av översvämningar, värmeböljor och andra samhällsfunktioner i samma lösningar. Trots att dessa fördelar är tydliga i forskningen kvarstår det svårigheter i att implementera lösningarna i praktiken. Syftet med denna uppsats är att studera förutsättningar för implementering av mångfunktionella grönblå lösningar. Detta har gjorts i tidigare studier, men inte med fokus på planering av nya stadsdelar, vilket kommer vara fokus i denna studie där stadsdelen Hyllie i Malmö används som studieobjekt. Analysen grundas på kvalitativa semistrukturerade intervjuer med tjänstemän från olika avdelningar på kommunen som är involverade i stadsplaneringen. Resultatet visar att de främsta förutsättningarna för implementering är väl fungerande samverkan, kunskap, regleringsmöjligheter, finansiella resurser och politiskt stöd för prioritering av grönblå strukturer. För att förbättra dessa förutsättningar finns det möjligheter för kommunen att utveckla samverkan inom organisationen och med utomstående aktörer och gå mot mer förenade mål och gemensamt ansvar. En annan möjlighet är att genom arbetet i pilotprojekt utveckla nya lösningar för reglering samt öka kunskapen om grönblå strukturer. Här är utmaningen att integrera erfarenheterna i projekten i kommunens kärnarbete. Urban planners will have to handle future challenges due to the densification of cities and the increased risks resulting from climate change. In order to accommodate all the community functions needed in the compact cities, including climate adaptation measures, there is a need for multifunctional solutions. Green-blue infrastructure is multifunctional in its nature and can be used to combine management of floods, heat waves and other community functions in the same solutions. Although these benefits are clear in research, difficulties remain in implementing the solutions in practice. The aim of this paper is to study the prerequisites for implementing multifunctional green-blue solutions. This has been done in previous studies, but not with a focus on planning new neighbourhoods, which will be the focus of this study where the Hyllie district in Malmö is used as a study object. The analysis is based on qualitative semi-structured interviews with officials from various departments of the municipality who are involved in urban planning. The results show that the main prerequisites for implementation are well-functioning collaboration, knowledge, regulatory opportunities, financial resources and political support for prioritizing green-blue structures. To improve these conditions, there are opportunities for the municipality to develop collaboration within the organization and with external actors and move towards more unified goals and shared responsibility. Another possibility is to work with pilot projects to develop new solutions for regulation and to increase the knowledge of green-blue structures. Here, the challenge is to integrate the experience of the projects into the municipality's core work.

Historical maps have been utilized diligently in various circumstances by archaeologists and antiquarians alike with the ambition to expose past landscapes and recreate features of the past. However, there is a shortage of information regarding the usage of historical maps relating to the climate change adaption. This study examines whether information about climate risks in Swedish historical maps can be revealed and subsequently used as an aid in climate change adaptation. To answer this question a literature review pertaining to historical maps, GIS-adaptations and current climate data was conducted in combination with a GIS-analysis integrating rectified historical maps and modern climate data. The results show that the maps exhibit some potential regarding the climate adaption mainly in relation to inundations and erosion. However, with future examination of the reliability of individual maps and vectorization in conjunction with added accessibility of map contents more valuable knowledge can be quantified and retrieved. Historiska kartor har använts under olika omständigheter av arkeologer samt antikvarier i syfte att avslöja tidigare landskap och återskapa dåtida landskap. I detta sammanhang finns emellertid en brist på information om användningen av historiska kartor för klimatanpassningsarbetet. Denna studie avser att svara på om information om klimatrisker i svenska historiska kartor kan avslöjas och användas som ett hjälpmedel i klimatanpassningsarbetet med särskilt fokus på fornlämningar och övriga kulturhistoriska lämningar. För att besvara denna fråga genomfördes en litteraturöversikt avseende historiska kartor, GIS-anpassningar och aktuella klimatdata i kombination med en GIS-analys som integrerade rektifierade historiska kartor samt moderna klimatdata. Resultaten visar att kartorna uppvisar en viss potential när det gäller klimatanpassningen främst i förhållande till översvämningar och erosion. Med en framtida undersökning vad gäller tillförlitligheten av enskilda kartor samt en vektorisering och ökad tillgänglighet av kartornas innehåll kan en större mängd kvantifieras och upptäckas.

Denna studie fokuserar på möjligheter och svårigheter vid implementering av klimatanpassning. Studien är inriktad på Karlstad kommun som under en längre period arbetat med klimatfrågor, främst översvämningsproblematiken. Studien har genomförts med semi-strukturerade intervjuer med fem tjänstepersoner vid Karlstad kommun som till vardags arbetar med klimatanpassning. Studien har två utgångspunkter där den första var att identifiera lärdomar och erfarenheter inom kommunen samt hur arbetet idag pågår. Den andra var att ställa detta mot tidigare studier för att försöka identifiera ifall det finns likheter eller skillnader mellan dessa, samt att se på implementering av klimatanpassning över tid. Vid analysarbetet identifierades induktivt sju olika teman som innehöll både möjligheter och svårigheter. Särskilt betonas behovet av att integrera klimatanpassning inom hela den kommunala organisationen samt marknadens roll vid exploatering av kommunen, där marknaden vill mot vattennära områden med översvämningsrisk. Kommunen är idag medveten om fler klimatrisker, mot tidigare där översvämningen fick ett stort fokus. Vidare har en samordnare för klimatanpassning anställt som arbetar övergripande. Studien visar att klimatanpassning är en ständig process och som måste hållas aktuell på agendan, ständigt uppdateras och fortsatt integreras inom den kommunala organisationen. This study focuses on opportunities and difficulties in implementing climate adaptation. The study is focused on Karlstad municipality, which for a long time has worked on climate issues, mainly with flooding related problems. The study has been conducted with semi-structured interviews with five employees at Karlstad municipality who are working with climate change adaptation on a daily basis. The study has two starting points where the first was to identify the previous experiences in the municipality and how they approach these situations today. The other was to compare this against previous studies in order to identify if there are similarities or differences between them, as well as viewing the implementation of climate change adaptation over time. Inductively, seven different themes were identified that contained both possibilities and difficulties. In particular, they emphasized the need to integrate climate change adaptation throughout the municipal organization and the role of housing market exploiting the municipality, where the market wants to develop in areas with flood risk. The municipality is more aware of climatic risks today, compared to earlier periods when floods received a major focus. In addition, a coordinator for climate change adaptation has been employed and works with this problem on a central level. The study shows that climate change adaptation is an ongoing process and must constantly be on the agenda, consistently updated and further integrated within the municipal organization.

Ett förändrat klimat kommer generera stora konsekvenser, inte minst för städer som, med sin avancerade infrastruktur, ofta är tidiga att påverkas av klimatförändringens konsekvenser. Anpassning till konsekvenserna av klimatförändring i städers befintliga miljö kommer behövas, då denna del av staden visar sig sårbar. Många städer har påbörjat ett anpassningsarbete men utmaningar återstår i hur man ska omvandla städers kapacitet till handlingsförmåga med eftersträvade resultat. Syftet med denna uppsats är att redogöra för svenska storstadskommuners förutsättningar för klimatanpassning i befintlig stadsmiljö med fokus på möjligheter och utmaningar i olika steg av anpassningsprocessen. Analysen grundas på semistrukturerade kvalitativa intervjuer med totalt sex representanter från de tre svenska storstadskommunerna Stockholm, Göteborg och Malmö stad. Tydliga likheter och mönster kan utläsas i respondenternas uppfattningar kring klimatanpassningsarbetes förutsättningar. Kommunerna har ett gediget kartläggningsarbete som ofta grundar sig i modelleringar och visualiseringar. Uttalade strategier och mål genom diverse planer finns hos samtliga kommuner. Åtgärder genomförs till viss grad och skiljer sig åt beroende på kommunernas prioriterade områden. Uppföljning av klimatanpassningsåtgärder sker än så länge i begränsad skala och anses svår att genomföra då de flesta planerade åtgärder ännu inte har utförts. Generellt sett har kommunerna ett stort fokus på vattenfrågor men nämner även värmefrågan som en kommande utmaning. Respondenterna uttrycker både utmaningar och möjligheter vid kartläggning av klimatförändringens effekter och även en utmaning i hur kartläggningsarbetet ska implementeras i nästa steg av processen. Vid genomförande av åtgärder ser respondenterna utmaningar i bristande intresse, prioriteringar, finansiering och politik. De ser ansvarsfrågan som en stor utmaning där rådighet bland aktörer lyfts av samtliga kommuner. Otydlighet i ansvarsfördelning beror till viss del på bristande lagstiftning, respondenterna önskar tydligare riktlinjer och ser detta som en möjlighet som skulle underlätta för kommunerna. Respondenterna ser möjligheter i framtida uppföljning och samverkan, likaså i erfarenhets- och kunskapsutbyte. Många likheter i utmaningar och möjligheter går även att utläsa när resultaten jämförs med tidigare studier, vilket indikerar att många av de ovanstående faktorerna generellt sett är återkommande. A changing climate will generate large consequences, especially for cities that are often early affected by the consequences of climate change due to their advanced infrastructure. Adaptation to these consequences in the existing urban environment will be needed since cities are vulnerable to climate change. Many cities have initiate adaptation processes but challenges remain in how to transform capacity into action to get the desired outcomes. The aim of this thesis is to account for what conditions climate change adaptation in existing urban environments in large cities in Sweden, focusing on opportunities and challenges in different steps of the adaptation process. The analysis is based on semi-structured qualitative interviews with six representatives from Stockholm, Gothenburg and Malmö. Patterns can be identified in how respondents view the conditions of climate change adaptation work. The three municipalities have done a solid mapping, which is often based on modeling and visualizations of prioritized areas and urban risks. Strategies and visions through various plans can be found among all municipalities related to several adaptation issues. Concrete actions are done to a certain extent and vary depending on different focus areas. Follow-up of climate change adaptation action is, for now, limited and considered hard to accomplish since most of the actions are planned but not yet implemented. Generally, the municipalities have a large focus on water issues while the heat issue is seen as a future challenge. Challenges like uncertainties in modeling can be identified during mapping of the effects of climate change. The municipalities see a challenge in how the mapping should be implemented in the next step of the adaptation process. Implementation is restricted by a lack of interest, priorities, financing and politics. The question of responsibility is seen as problematic where land ownership among actors is mentioned by all municipalities. Ambiguity of accountability depends partially on lack of legislation, where explicit guidelines is suggestes to facilitate action. Future follow-up, collaboration and experience-based exchange, are also seen as potential triggers. Many similarities in challenges and opportunities can be found when comparing our results with previous literature, indicating that many of the abovementioned factors generally are reappearing.

Cultural heritages are environments created by humans that are considered to have a conservation value for the posterity. They can be seen as one of society's non renewable resources. It is important to have knowledge of how cultural heritages are affected by future climate changes. The water flow in Uppsala is estimated to increase during winter and decrease during spring and summer. Precipitation will gradually increase as well as the intense short period precipitation. The average temperature is estimated to increase as well. Despite the increased precipitation the soil moisture is predicted to decrease, as a result of the rising temperatures with an increased evaporation rate as a consequence. This study is carried out for the county administrative board in Uppsala county, in the field of climate change adaptation on the unit for emergency preparedness and civil contingency.The study focuses on three areas in Uppsala, city centre, Hågadalen and Vallsgärde. Focus in the study is on the earth scientific consequences related to flooding as well as changes in precipitation. Maps has been produced in ArcGIS where floodings, soil types and cultural heritages are presented (appendix 1-3). 17 cultural heritages within the three areas has been established to be affected from floodings from Fyrisån where most of them are situated in the city centre of Uppsala. The changes in precipitation are the same throughout all studied areas, to what degree it will impact the cultural heritages depends on the characteristics of them. The ground is estimated not to be strongly affected by the increased amounts of water. But smaller settlings and land slides in clay rich soils can occur. The conservation of cultural heritages in the studied areas will not be widely negatively affected, except for some single objects, by the studied parameters. Kulturmiljöer är miljöer skapade av människan som anses ha ett bevarandevärde för eftervärlden. De kan ses som en av samhällets icke-förnyelsebara resurser. I och med de framtida klimatförändringarna är det viktigt att ha kunskap om hur bevarandet av kulturmiljöerna påverkas av dessa. I Uppsala kommer vattenflödena öka under vinterhalvåret men minska under våren och sommaren. Nederbörden kommer öka successivt och även perioder med intensiv korttidsnederbörd kommer öka. Även medeltemperaturen kommer öka. Trots den ökande nederbörden antas markfuktigheten minska, som resultat av den ökade medeltemperaturen med en ökad avdunstning som följd. Det här arbetet är utfört för Länsstyrelsen i Uppsala län, inom klimatanpassning på enheten för samhällsskydd och beredskap. Arbetet är inriktat på tre områden i Uppsala, stadskärnan, Hågadalen och Vallsgärde. Fokus i arbetet ligger på de geovetenskapliga konsekvenserna kopplade till översvämningar samt nederbördsförändringar. Kartor har producerats i ArcGIS där översvämningar, jordarter och kulturmiljöer redovisas (bilaga 1-3). 17 kulturmiljöer inom de tre områdena har konstaterats påverkas av översvämningar från Fyrisån varav merparten finns i Uppsala stadskärna. Förändringen av nederbörd är densamma över alla områden, till vilken grad det kommer att påverka kulturmiljöerna beror på kulturmiljöns karaktär. Marken bedöms inte påverkas nämnvärt av de ökade vattenmängderna. Mindre sättningar och skred i lerjordar kan dock uppkomma. Bevarandet av kulturmiljöer i de undersökta områdena kommer inte försvåras nämnvärt av undersökta parametrar, dock kan enskilda objekt påverkas mer.

För att möta kommande klimatförändringar behövs klimatanpassning vilket innebär att skydda samhället mot klimatförändringarna och ta tillvara eventuella möjligheter. Olika länder har tillämpat olika sätt att styra anpassning, vilka generellt kan delas in i top-down och bottom-up styrning. Dessa styrformer generar olika problem och möjligheter för implementering. Till exempel så brister ofta styrning genom top-down implementeringen på lokal nivå, medan bottom-up ofta försvåras av att lokala aktörer saknar resurser i implementering. I denna litteratur och dokumentsbaserade studie undersöker vi aktuell forskning och policydokument för att med stöd av Environmental Governance-teorin, klargöra styrningsformernas uppbyggnad, effektivitet, problem och möjligheter. Länderna Sverige, Finland och Holland är i fokus då de tillämpar olika styrformer och har kommit relativt långt i implementeringen av klimatanpassning. Resultaten visar bland annat att en kombinerad modell där båda styrformerna används är den bästa för att styra klimatanpassning. Det finns också skillnader, top-down tenderar att sakna tydliga riktlinjer från nationell nivå, medan bottom-up ofta är drabbat av brist på ekonomiska resurser, styrmedel och informationsmedel. Men styrformerna har även likheter som problem med att inkludera privata aktörer i implementering av anpassning. In order to manage anticipated effects from future climate change, adaptation is needed. Which implies protecting society against risks and take advantage of possible new opportunities. Different countries, are using different methods to steer adaptation, which generally can be described the top-down and bottom-up approaches. However, there are different problems and opportunities with those arrangements. For example, control through top-down is often weak in implementation at local level, while on the other hand local actors in the bottom-up system often lacks resources to carry out implementation. In this literature- and document study, we examine current research and policy document with the support of the Environmental Governance theory, in order to clarify the structure, effectiveness, problems and opportunities of this steering approaches for the implementation of adaptation. The countries Sweden, Finland and Netherlands, were selected as case countries since they have chosen different approaches and have relatively developed climate adaptation systems. The results show, among other things, that a combined model in which both control methods are used is the best model to guide adaptation. There are also differences, top-down tend to lack clear guidelines from the national level, despite the national plans, while the bottom-up system often is affected by lack of financial resources, instruments and information resources. But those arrangements also have similarities, such as problems with the inclusion of private actors in the implementation of adaptation.

Sedan klimat- och sårbarhetsutredningen presenterade sitt betänkande år 2007 har omfattande samhällsvetenskapliga forskningsinsatser riktats mot hur offentliga aktörer och myndigheter styr, planerar och arbetar med klimatanpassning och klimatomställning. Analytisk kompetens inom flera för klimatanpassning centrala områden har byggts upp vid ett flertal lärosäten och inom flera sektorsmyndigheter. Det är alltför tidskrävande att göra en heltäckande och rättvisande bild av dessa forskningsaktiviteter, men denna inlaga från Centrum för klimatpolitisk forskning, CSPR, vid Linköpings universitet i samarbete med Lunds universitets centrum för studier av uthållig samhällsutveckling, LUCSUS, gör valda nedslag inom tre huvudområden i vilka kunskapen ökats genom svensk anpassningsforskning. De tre huvudområdena för kunskapsökning är: Klimatanpassning på offentliga aktörers agenda, Verktyg för att stimulera och stödja klimatanpassning och Klimatanpassning och stadsplanering. Det är vår förhoppning att detta ger en tillräckligt god bild av hur kunskapsläget ökar snabbt och att vi ser tecken på att ökningstakten tilltar. Vi vill också på förhand be om ursäkt för de texter och den forskning som vi på grund av begränsade resurser inte fick med i vår framställning.