Search

Uppsatsen besvarar frågeställningen "hur påverkas svenska hushåll av negativ ränta?" i fyra olika teman: sparande, bostadsmarknad & skuldsättning, inkomst och konsumtion. Frågeställningen besvarades tematiskt med hjälp av intervjuer, statistik och olika teoretiska byggstenar. Sparkonton förblev hushållens vanligaste sparform trots införandet av negativ reporänta. Dock ser vi en förskjutning mot högre riskbenägenhet hos en del hushåll, den kan riskera att bli "den nya normala" om negativa räntor blir bestående. Negativa bankinsättningsräntor kommer sannolikt inte orsaka massiva uttag, eftersom kostnad för kontanthantering är betydligt högre i takt med att Sverige rör sig mot ett kontantlöst samhälle, samt att sparkonton har en fördel att den tillhandahåller likviditet. Bostadsmarknadspriser påverkas främst av demografiska aspekter som urbanisering och bostadsbrist, samtidigt som skuldsättning ökat. Hushållen erfar först en sänkt bostadslåneränta ifall de har ett bostadslån, men korrelationen mellan reporäntesänkningar och bolånesänkningar har minskat. Teoretiskt bör hushållens inkomst påverkas positivt av negativ ränta, men lönebilden verkar påverkas av fler faktorer, bland annat yrkesefterfrågan och ekonomiska cykler. En viss förskjutning mellan inflation och löneutvecklingen finns, då lön stiger först efter att inflationsökningar redan skett. Hushållen har upplevt räntesänkningar som direkt gett effekten att konsumtion sjunkit, men inte ökat nämndevärt till följd av högre disponibel inkomst genom negativ ränta. Negativ ränta påverkar hushåll, men inte till stor skillnad från väldigt låg ränta, varav räntans passage ner i negativt territorium skapar rädsla, men få hushåll har agerat aktivt inom alla berörda områden som följd. Riksbankens förtroende gällande räntans effektivitet för att pådriva inflation ses även som överdriven. Through the work of this Bachelor Thesis we examine "How Swedish households are affected by negative interest?" in four different themes: savings, housing & debt, income and consumption. The question was answered thematically through interviews, statistics and various theoretical building blocks. Despite the introduction of negative repo rate, saving deposits remained the most common form of savings of households. However, we see a shift toward higher risk appetite among some households, and there is a risk that it becomes "the new normal" if negative interest rates become permanent. Negative bank deposit rates will most likely not cause massive withdrawals, because the cost of handling cash is considerably higher in line with Sweden is moving toward a cashless society, and also because saving accounts provide liquidity. Housing market prices are mostly affected by demographic aspects such as urbanization and housing shortage, which increases indebtedness. Mortgages and loans receive a lower interest rate, but the correlation between repo interest rates and mortgage interest rates are becoming weaker. Theoretically household income should be positively affected by negative interest, but wages are dependent of several factors, such as specific profession demand and economic cycles, and a certain offset between inflation and wage growth exists, as wages first rise after inflation growth occurred. Lower interest rates directly cause consumption to decline, as the costs fall, but higher disposable income hasn’t caused consumption to rise notably as of yet. Negative interest rates have effects on the households, but do not give a vast difference from low interest rates. It has caused worries, but few households have reacted actively in all areas concerning households. The Riksbank’s trust in the interest rates efficiency to raise inflation is also seen as exaggerate