Search

Bakgrund: Tidigare forskning har grundat sina studier i att ett medlemskap i styrelsen är lika med att individer har denna påverkan över bolagets presterade resultat. Vidare återstår dilemmat om det går att fastställa att ett medlemskap i styrelsen, oavsett roll och person, medför att ledamöterna har inflytande. Syfte: Studien syftar till att via utvecklingen av ett inflytandeindex förklara styrelseledamöters och styrelsegrupperingars inflytande över bolagsprestationer. Metod: Den metod som har genomförts är en tvärsnittsstudie med en deduktiv ansats. Studiens hypoteser har formulerats med grund i resursberoendeteorin, upper echelon-teorin, teorin om tokens samt tidigare forskning. Hypoteserna syftar till att testa studiens inflytandeindex. Slutsats: Studien finner att det konstruerade indexet kan fånga individers och gruppers inflytande i en styrelse på ett mer teoretiskt grundat sätt gentemot de traditionella måtten andel och kritisk massa. Det framkom genom indexet att styrelseledamöternas inflytande inte har någon betydelse för bolagsprestationer. Background: Previous studies have conducted its research on the premise that a membership on the board means that you have a certain impact on the results of the company. Further on, it remains a dilemma whether it’s possible to determine if a member of the board has this impact regardless of which person it is and which role they have on the board. Purpose: The study aims to explain the influence of board members and board groups on company performance through the development of an index of influence. Method: The method used is a cross-sectional study with a deductive approach. The hypothesis of the study has been formulated based on resource dependence theory, the upper echelon-theory, the theory of tokens and previous studies. The purpose of the hypothesis is to test the index of influence of the study. Conclusion: The study finds that the constructed index can capture the influence of individuals and groups on a board in a more theoretically grounded way compared to the traditional measures of proportion and critical mass. It emerged from the index that the board members' influence has no significance for company performance.

Den här undersökningen har som syfte att se om och i sådana fall hur lärare i fritidshem arbetar inkluderande med tysta och osynliga elever, de elever som flyter med i fritidshemmets verksamhet oavsett sammanhang. För denna studie har en kvalitativ metod använts i form av semistrukturerade intervjuer med sex utbildade fritidshemslärare. Symbolisk interaktionism och ramfaktorteorin har använts som utgångspunkt i bearbetningen av det empiriska materialet och i analysarbetet. Symbolisk interaktionism har kopplats till detta arbete genom att fritidshemslärare och elever ska kunna förstå och tolka varandra med hjälp av gemensamma symboler. Ramfaktorteorin har använts för att förstå fritidshemslärarnas olika förhållningssätt utifrån de yttre ramfaktorernas påverkan. Undersökningens resultat visar framförallt att fritidshemslärarna anser att goda relationer mellan fritidshemslärarna och eleverna är nyckeln till att få de tysta och osynliga eleverna inkluderade i verksamheten. Resultatet visar även att personalen anser att storleken på elevgrupper och personalstyrka, mängden tid samt miljön, skapar möjligheter eller hinder för huruvida fritidshemslärare kan förhålla sig till de tysta och osynliga eleverna.

Bakgrund: Posttraumatiskt stressyndrom (PTSD) är ett tillstånd som kännetecknas av ångest och oro relaterat till situationer som påminner om en traumatisk händelse. Intensivvårdsrelaterad PTSD har fått ökad uppmärksamhet de senaste åren. Genom ett preventivt arbete och tidiga insatser minskar risken för att patienter utvecklar PTSD. För att detta ska ske krävs god kunskap av problemet hos intensivvårdspersonal. Hur deras erfarenheter ser ut är tidigare outforskat. Syfte: Syftet var att beskriva intensivvårdssjuksköterskors och anestesiologers erfarenheter av intensivvårdsrelaterad PTSD hos intensivvårdspatienter. Metod: En kvalitativ intervjustudie gjordes. Semistrukturerade och individuella intervjuer genomfördes med nio intensivvårdssjuksköterskor och fyra anestesiologer. Data analyserades med en kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Analysen resulterade i tre kategorier: En känsla att vi kan göra mer, Att normalisera livet och Fortsatt stöd efter tiden på IVA. Resultatet visade att delirium upplevdes vara en ledande riskfaktor till PTSD. Relationer och kommunikation upplevdes som viktiga i det profylaktiska arbetet mot PTSD. Post-IVAmottagningar och dagböcker tros kunna bidra till bättre uppföljning och kan fungera preventivt mot PTSD. Slutsats: Resultatet visar att det finns en liten erfarenhet om PTSD efter intensivvård, ändå förekom ett omedvetet preventivt arbete. En organisatorisk satsning behövs för att öka medvetenhet hos intensivvårdspersonalen. Det behövs mer kvalitativ och kvantitativ forskning om bland annat riskfaktorer och uppföljning gällande intensivvårdsrelaterad PTSD.

Bakgrund I Sverige genomförs ca 37 000 framkallade aborter/år. Orsaker till att kvinnor genomför en framkallad abort kan vara många. Framkallad abort är ett känsligt ämne där etik och moral oftast diskuteras. Syftet var att beskriva kvinnors upplevelser i samband med en framkallad abort. Metoden som användes för studien var en allmän litteraturstudie. Både kvalitativa och kvantitativa artiklar användes. Insamlat material analyserades med en induktiv ansats. Efter analys framkom två huvudkategorier och sex underkategorier. Resultat Resultatet visar att vid en framkallad abort är Behovet av att få stöd och Behovet att ha kontroll de två viktigaste behoven för kvinnan som funderar på att genomgå eller har genomgått en framkallad abort. Huvudkategorin Behovet av att få stöd har underkategorierna: Upplevelser av ångest, Upplevelser av sorg, skuld och skam. Huvudkategorin Behov av att ha kontroll har underkategorierna: Upplevelser av styrka, mognad och att ta ansvar, Upplevelser av lättnad, Upplevelser av obehag och rädsla och Upplevelser av besvikelse och förlust. Konklusion I studien framkommer att det är viktigt med gott bemötande och att stöd från både sjuksköterskan och närstående har en betydande roll. Behovet av kontroll är även en viktig faktor för kvinnan som sjuksköterskan kan bidra med. Beroende på hur väl dessa två behov tillgodoses kan olika upplevelser framkomma. Studien visar att det behövs mer forskning om kvinnors upplevelser i samband med en framkallad abort och vilka omvårdnadsinsatser som är viktiga. Background In Sweden, approximately 37,000 induced abortions / year are carried out. Reasons for why women carry out an induced abortion can be many. Induced abortion is a sensitive subject where ethics and morals are usually discussed. Aim The aim of this study was to highlight women's experiences in connection with an induced abortion. Methods The metod used for the actual study was a general literature study. Both qualitative and quantitative articles were used. Collected material was analyzed with an inductive approach. Trough the analysis, two main categories and six subcategories emerged. Results The results show that when a woman thinking about undergoing or has undergone an induced abortion the need to receive support and the need to perceive controll is the two most important needs. Main category The need for support has subcategories: Experience of anxiety, Experience of sadness, guilt and shame. Main category Need for control has subcategories: Experience of strength, maturity and taking responsibility, Experience of relief, Experience of discomfort and fear and experience of disappointing and loss. Conclusion of this study reveals that it is important to have good treatment and having support from both nurses and related parties has a significant role. The need for control is also an important factor for the woman that the nurse can contribute to. Depending on how well these two needs are met, different experiences may emerge. The study shows that more research is needed on women's experiences in connection with an induced abortion and which nursing care are important.

Malmö högskola genomför under åren 2016-2019 en oberoendekvasiexperimentell utvärdering av den drogförebyggande metodenÖckerömetoden. En del av den utvärderingen syftar till att se till hur metoden harimplementerats i de fyra interventionskommuner som använt metoden underprojekttiden. Det är det här vårt examensarbete ämnar beskriva. Vi kommerförsöka redogöra för det första året av interventionskommunernas arbete medÖckerömetoden genom att genomföra en kvalitativ undersökning. Vi användeross främst av semi-strukturerade intervjuer för att samla data och det viundersöker är projektsamordnarnas uppfattning om metoden och dess syfte samthur de genomfört arbetet med de olika kärnkomponenterna. För att kunnagenomföra en jämförande analys om syftet intervjuas även grundaren av metoden,Håkan Fransson. Datan bearbetas utifrån implementeringsteori förklarad av bådeLennart Lundquist (1987) och Everett Rogers (2002). I resultaten jämförs blandannat genomförandet av metodens olika komponenter såsom beskrivet avprojektsamordnarna i de olika interventionskommunerna och tolkat av oss.Resultatet visar att syftet ofta beskrivs enhetligt men att utförandet avkärnkomponenterna skiljer sig mellan interventionskommunerna. Samtidigtbeskrivs metoden av grundaren Håkan Fransson som flexibel och anpassningsbarefter var kommuns bästa förmåga och behov, vilket kan förklara den stora gradenav skillnader mellan interventionskommunerna. Att genomförandet av de olikakomponenterna har skiljt sig åt mellan kommunerna föranleder en analys om hurvaga instruktioner kan skapa handlingsutrymme men också en svårighet igenomförandet. Det innebär vidare att en diskussion gällande behandlingstrohetblir relevant då begreppet syftar till att beskriva om metodens komponenteranvänts helt eller delvis. På grund av att syftet upplevts lika men genomförandetav komponenterna skiljt sig åt blir det svårt att avgöra om behandlingstrohet kananses vara uppnått. During the years 2016-2019, Malmö University conducts anindependent quasi-experimental evaluation of the drug prevention method calledÖckerö method. Part of the evaluation aims to ensure how the method has beenimplemented in the four intervention municipalities during the project period.This is what our bachelor thesis aims at describing. We will try to explain the firstyear of work on the Öckerö method by conducting a qualitative survey usingsemi-structured interviews to collect data. What we are examining is the projectcoordinators' perception of the method and its purpose and how they performedthe work on the various core components. To enable a comparative analysis of thepurpose, the founder of the method, Håkan Fransson, is also interviewed. The datais processed based on implementation theory explained by both LennartLundquist (1987) and Everett Rogers (2002). The results compare, among otherthings, the implementation of the different components of the method as describedby the project coordinators in the intervention municipalities, interpreted by us.The result shows that the purpose is often described uniformly but that theperformance of the core components differs between the interventionmunicipalities. At the same time, the method is described by the founder asflexible and adaptable to the municipality's best abilities and needs, which canexplain the large degree of differences in performance. The fact that theperformance of the various components has differed between the municipalitiescauses an analysis of how vague instructions can create scope for action, but alsoa difficulty in implementation. It further means that a discussion about programintegrity becomes relevant as the term aims to describe whether the componentsof the method were used in whole or in part. Because the purpose is perceivedequally, but the performance of the components differs, it becomes difficult todetermine whether program integrity can be considered to be achieved.

Syftet med denna studie är att analysera lärandesituationer i det naturvetenskapliga klassrummet med avseende på affektiva, kognitiva och sociala aspekter med fokus på genus. Studien utgår från ett sociokulturellt synsätt på lärande. Lärande anses vara både socialt och individuellt, dessutom är lärandesituationer alltid känslomässigt kopplade. Människan är i ständig utveckling och det är i sociala interaktioner och samspel med andra hon kan tillägna sig kunskap, tankesätt och förmågor av olika slag. Vårt naturliga tillstånd är att lära och utvecklas. Med stöttning från en mer kompetent person - till exempel lärare eller kamrat - kan vi lära oss nya saker som vi sedan klarar av på egen hand. Stöttning, även kallat Scaffolding, omfattar aktiviteter och strategier som lärare kan använda sig av för att stötta kunskapsutvecklingen hos elever. Det intervall mellan vad eleven redan kan och vad eleven kan lära sig med stöttning kallas för Zone of Proximal Development, ZPD. För att studera lärandesituationer har filminspelningar och observationer gjorts av en lärare som undervisar i naturvetenskapliga ämnen. Fem tillfällen i två olika klasser har filmats och observerats. Det inspelade materialet har sedan analyserats både kvantitativt och kvalitativt. Resultatet visar att pojkar har ett litet övertag när det gäller interaktionstid med läraren jämfört med vad flickor har. Pojkar får också mer uppmärksamhet i form av återkoppling på sina svar. Däremot går det inte att se några genusskillnader i lärarens bemötande eller vilka lärarstrategier som används. Strategierna som läraren använder är en blandning av affektiva och kognitiva vilket förbättrar elevernas möjligheter att tillgodogöra sig kunskap.

Den svenska arbetsmarknadens struktur har under den senaste tiden genomgått betydande förändringar, vilket har satt sina spår i hälso- och sjukvårdssektorn. Detta blir uppenbart i granskningen av professionella gruppers sammansättning, då andelen inhyrd personal inom hälso- och sjukvården ökat på senare år. Förändringen har präglats av svårigheter och problematik, vilket synliggjorts i media. Nackdelarna med inhyrd personal har fått betydligt större utrymme i media än fördelarna. Denna studie ämnar undersöka det upplevda samarbetet inom professionella grupper i hälso- och sjukvården. Den professionella gruppen utgörs av tillsvidareanställd vårdpersonal som arbetar heltid samt inhyrd vårdpersonal som är anställda under en kortare period. Inledningsvis gjordes en litteraturstudie för att få en djupare förståelse för ämnet. Därefter genomfördes fem intervjuer med både heltidsanställda och inhyrda sjuksköterskor som arbetade på en akutvårdsavdelning. Studien indikerar att samarbetet på avdelningen påverkades negativt av ojämna ansvarsförhållanden. Även faktorer utanför avdelningen, som sjukhusets organisationsstruktur, påverkade samarbetet. Samarbetssvårigheterna blev också synliga i teamarbetet.

Med syfte att undersöka hur pedagoger i förskolan resonerar kring ett källkritiskt förhållningssätt med fokus på bokläsning i förskolan, har vi valt att göra en kvalitativ studie med socialkonstruktionism som teoretisk utgångspunkt. För att kunna besvara vår forskningsfråga som lyder: “Vilka tolkningsrepertoarer framträder i pedagogernas resonemang?” har vi använt oss av fokusgruppssamtal som metod. Totalt 14 pedagoger ingick i tre fokusgruppssamtal. De tolkningsrepertoarer som framträdde i pedagogernas resonemang påvisar att barn i förskolan anses vara för små för att utmanas i ett källkritiskt förhållningssätt eftersom de ännu inte kan läsa. Barnen anses även vara utsatta och ömtåliga och pedagogerna lägger därmed ansvaret på sig själva som de som borde vara källkritiska eftersom det är de som läser för barnen. Det påvisas även en ”sanning” som bör förmedlas till barnen men detta problematiseras genom en avsaknad av lämpliga strategier och redskap som pedagogerna kan använda sig av för att kunna erbjuda barnen detta källkritiska förhållningssätt. Resultatet belyser även att ett källkritiskt förhållningssätt är något som blir viktigt först senare i skolåldern.

Syftet med denna studie är att undersöka vad läroplanen säger om fostran och sedan jämföra detta med hur lärare uppfattar sina roller i klassrummet vid fostransuppdraget av eleverna i praktiken. Forskningsfrågorna som resultatet i studien utgår från är: Vad är lärarens ansvar enligt läroplanen vid fostran av eleverna? Hur uppfattar läraren sin roll vad fostran av eleverna? Hur benämns fostran i läroplanen jämfört med det empiriska maerialet? Genom intervjuer med fyra lärare som arbetar i låg- och mellanstadiet och en fördjupad blick i 2011 års läroplan ger denna studie möjligheter att analysera teoretiska och praktiska krav på fostran. Jag har valt att specificera studien och fördjupa mig läroplanen och reflektera kring lärarnas uppfattningar om fostran utifrån Fjellströms teoretiska ram. Fjellströms teoretiska ram innehåller tre stycken delmål med skolans fostran: individualisering, idealbildande fostran och socialisering. Individualisering innebär att skolan ska hjälpa eleven hitta sin unika egenart, idealbildande fostran innebär att läraren lär eleverna värden och normer genom att vara en förebild och socialisering innebär att eleverna ska utvecklas till goda samhällsmedborgare som är socialt kompetenta. Resultatet visar att socialisering förekommer i större utsträckning både i läroplanen och i det empiriska materialet, medan idealbildande fostran och individualisering tar mindre plats. Fostran beskrivs på två helt skilda sätt i läroplanen och i det empiriska materialet, då läroplanen berättar vad skolans ansvar är medan lärarna beskriver det praktiska fostransarbetet. Det blev därför svårt att genomföra en tydlig jämförelse, då mycket av det som står i läroplanen är begrepp som är öppet för tolkning. De gemensamma man kan hitta hos dessa är däremot att både betonar vikten av att eleverna ska finna sin unika egenart och en god klassrumsmiljö.

Sammanfattning Bakgrund Genmodifierade organismer (GMO) innebär att med hjälp av genteknik flytta en specifik gen från en organism och korsa den med en annan för att på så vis skapa egenskaper hos en organism som den naturligt inte har. Attityder gentemot och köpvillighet av genmodifierade (GM) livsmedel har visat skilja sig mellan såväl länder som mellan olika grupper. Syfte Syftet med studien är att undersöka om det bland konsumenter i Sverige finns skillnader i attityd gentemot GMO och hur olika incitament påverkar köpvilligheten av GM-frukt och grönsaker beroende på kön, ålder, utbildningsnivå samt upplevd kunskap om GMO. Metod Kvantitativ metod användes med datainsamling via en webbaserad enkätundersökning innehållande 21 frågor uppdelade utifrån tre kategorier; inklusionskriterier, attityder samt köpvillighet. Urvalsstrategin som användes var ett bekvämlighetsurval där enkäten spreds via författarnas Facebookprofiler. Datat från de 110 respondenterna som svarade på enkäten analyserades i statistikprogrammet SPSS med testen Pearson Chi-squared test samt Fisher’s Exact Test. Resultat Resultatet visade att kvinnor samt 31 år och äldre hade både en mer negativ attityd gentemot, samt lägre köpvillighet av, GM-livsmedel. Det påvisades ingen skillnad mellan olika utbildningsnivåer. Resultatet visade däremot en mer positiv attityd bland de med en hög upplevd kunskap om GMO i jämförelse med de med en låg eller medel upplevd kunskap. Slutsats Resultatet överensstämde till stor del med tidigare forskning vilket tyder på att en attitydförändring ej har skett sedan liknande studier utfördes i Sverige under 2000-talets början. Det mest framstående resultatet är att det är kvinnor samt de 31 år och äldre som har en mer negativ attityd gentemot, likväl som har lägre köpvillighet av GM-livsmedel oavsett incitament. Abstract Background Genetically modified organisms (GMOs) involves using genetic engineering to move a specific gene from one organism and crossing it with another to create characteristics of an organism which it naturally does not have. Attitudes and willingness to purchase genetically modified (GM) foods has been shown to differ between countries as well as between different groups. Objective The objective of the study was to investigate whether consumers in Sweden differ in attitudes towards GMOs and how incentives affect willingness to purchase GM-fruits and vegetables, depending on gender, age, level of education, and perceived knowledge about GMOs. Method Quantitative method was used with data collection via a web-based questionnaire containing 21 questions divided into three categories; inclusion criterias, attitudes, and willingness to purchase. The sample strategy used was a convenience sample where the survey was spread through the authors' Facebook profiles. The data from the 110 respondents was analyzed in SPSS with Pearson Chi-squared test and Fisher’s Exact Test. Results The results showed that women and 31 years and older had both a more negative attitude towards and was less willing to purchase GM-foods. No difference was detected between the levels of education. However, results showed a more positive attitude among those with a high perceived knowledge about GMO unlike those with a low or mediumperceived knowledge. Conclusion The results largely corresponded with previous research indicating that a change has not occurred since similar studies were conducted in Sweden in the early 2000s. The most prominent result is that women and 31 years and older respondents have a more negative attitude towards as well as are less willing to purchase GM-foods regardless of incentives.

I många forskares värld utgör seminarierummet en förtätad plats. Själva idén om det akademiska textseminariet är omhuldad, särskilt inom de humanistiska och samhällsvetenskapliga ämnesområdena. Seminariet är en väl förankrad arbetsform inom universitetet. Det är där de höga tankarna tänks och ventileras, det är där lärande och forskning går hand i hand, och det är där kollegialiteten praktiseras i sann demokratisk anda. I bästa fall skapas en helhet som är större än summan av delarna - ett medvetande. Men idealet utmanas också av mindre smickrande sidor. Seminariet kan vara en plats för konkurrens och hierarkier, talarordningar och outtalade regler som begränsar och skapar murar.Det goda seminariet tar ett helhetsgrepp på forskarseminariet som lärandeform och kollegialt rum. Högskolepedagogiska perspektiv varvas här med kulturanalytiska, i syfte att skapa en bred förståelse av seminariet som fenomen. Fokus ligger på forskarutbildningen och danandet av nya generationer forskare. Hur lär vi oss hur vi ska bete oss och känna på ett seminarium? Vilken är seminarieledarens roll? Vilken typ av makthierarkier är vanliga och hur kan de hanteras?

Den svenska regeringens bostadspolitiska mål innebär en långsiktigt fungerande bostadsmarknad där konsumenternas efterfrågan blir bemötta med ett utbud som möter behoven. Boverket räknar med att det behövs 700 000 nya lägenheter för att komma till bukt med bostadsbristen. Frågan har varit en het diskussion under ett bra tag, men ingen verkar vilja ta tag i frågan och lösa den. Val av ämne för fallstudien blev enkelt, med den ständigt återkommande frågan om vem som bär ansvaret över bostadsbristen. Med hjälp av intervjuer från politiker och byggherrar blev bilden klarare och man förstod att frågan är för komplex för att kunna skylla på en viss aktör. Alla aktörer har sin roll i spelet men det som fattas är ett samspel mellan alla aktörer för att lösa bostadsbristen. Drar en aktör ut på processen drabbas hela processen och tillslut faller korthuset och lösningen läggs på is. Resultatet i vår studie visar på att politiker från vänsterblocket vill se fler subventioner medan politikerna från högerblocket menar att lösningen är regelförenklingar, samtidigt som byggherrarna också vill se regelförenklingar så vill de även att kommunerna förbättrar sin planberedskap. En representant från Karlstad kommun menar däremot att de har en god planberedskap och pekar istället ut att staten borde prioritera bostäder mycket mer.

Den senaste finanskrisen har visat att det finns ett behov av ökad övervakning av aktörerna på den finansiella marknaden. Ett sätt att förbättra övervakningen är genom att öka förståelsen för företagens affärsmodeller. Syftet med detta examensarbete är att hitta likheter i affärsmodellerna hos svenska kreditinstitut och hos svenska filialer av utländska banker. Mer specifikt syftar denna studie till att hitta grupper av företag, i denna rapport kallat kluster, med liknande affärsmodell och till att identifiera existerande affärsmodeller på den svenska bankmarknaden. Informationen som användes i studien är från årsredovisningar som rapporterades till Finansinspektionen för åren 2000, 2005, 2010 och 2013. För att möjliggöra en jämförelse mellan olika aktörers data har kvoter skapats utifrån deras balans- och resultaträkningar. För att reducera mängden data och för att få ett fåtal okorrelerade variabler användes principalkomponentanalys. Metoden som användes för att hitta klustren är en hierarkisk agglomerativ metod kallad Wards metod. Antalet kluster bestämdes genom att använda Calinski- Harabasz-index. Bootstrapping användes för att testa stabiliteten hos de identifierade klustren. Denna studie visar att mönster existerar på den svenska bankmarknaden och att det är möjligt att hitta kluster av företag med liknande affärsmodell. Svenska filialer av utländska banker och svenska kreditinstitut har studerats separat. För svenska kreditinstitut hittades sex kluster och för att beskriva affärsmodellerna kallas de: Universalbanker, Sparbanker, Leasingföretag, Icke inlåningsfinansierade kreditinstitut, Servicefokuserade kreditinstitut och Övriga kreditinstitut. De mest stabila klustren, det vill säga de med högst likhet, är Sparbanker och Leasingföretag. Klustret med lägst likhet är Universalbanker och detta bör ses som ett mönster i använd data snarare än ett kluster. För de svenska filialerna av utländska banker hittades tre kluster och dessa kallas: Banker, Servicefokuserade kreditinstitut och Övriga kreditinstitut. Dessa kluster är stabila. The recent financial crisis has emphasized the need for improved supervision of the actors on the financial market. One way to improve supervision is through better understanding of business models. The aim with this thesis is to find similarities in business models for Swedish credit institutions and for Swedish branches of foreign banks. More specific this study aims to find groups of companies, in this paper called clusters, with similar business models and identify existing business models in the banking market. The data used in this study are financial statements reported to the Swedish Financial Supervisory Authority for the years 2000, 2005, 2010 and 2013. In order to compare the companies’ data, ratios from the income statements and balance sheets have been created. To reduce the amount of data and arrive at a smaller set of uncorrelated variables, principal component analysis was used. The method used for finding the clusters was a hierarchical agglomerative clustering method called Ward’s method. The number of clusters was determined using Calinski-Harabasz index. Bootstrapping was used in order to test cluster stability. This study shows that patterns in the Swedish banking sector exist and that it is possible to find clusters of companies with similar business models. Swedish branches of foreign banks have been treated separately from Swedish credit institutions. For Swedish credit institutions a division into six clusters was found to be most suitable and in order to describe the business model the clusters are named: Universal banks, Savings banks, Leasing companies, Non-deposit funded credit institutions, Service-focused credit institutions and Other credit institutions. The most stable clusters, that are the clusters with highest similarity, are Savings banks and Leasing companies. The cluster with lowest stability is Universal banks and it could be considered as a pattern in the data rather than a cluster. For Swedish branches of foreign banks, three clusters were found to be most suitable and the clusters are named: Banks, Service-focused credit institutions and Other credit institutions. These clusters are stable.

Den senaste finanskrisen har visat att det finns ett behov av ökad övervakning av aktörerna på den finansiella marknaden. Ett sätt att förbättra övervakningen är genom att öka förståelsen för företagens affärsmodeller. Syftet med detta examensarbete är att hitta likheter i affärsmodellerna hos svenska kreditinstitut och hos svenska filialer av utländska banker. Mer specifikt syftar denna studie till att hitta grupper av företag, i denna rapport kallat kluster, med liknande affärsmodell och till att identifiera existerande affärsmodeller på den svenska bankmarknaden. Informationen som användes i studien är från årsredovisningar som rapporterades till Finansinspektionen för åren 2000, 2005, 2010 och 2013. För att möjliggöra en jämförelse mellan olika aktörers data har kvoter skapats utifrån deras balans- och resultaträkningar. För att reducera mängden data och för att få ett fåtal okorrelerade variabler användes principalkomponentanalys. Metoden som användes för att hitta klustren är en hierarkisk agglomerativ metod kallad Wards metod. Antalet kluster bestämdes genom att använda Calinski- Harabasz-index. Bootstrapping användes för att testa stabiliteten hos de identifierade klustren. Denna studie visar att mönster existerar på den svenska bankmarknaden och att det är möjligt att hitta kluster av företag med liknande affärsmodell. Svenska filialer av utländska banker och svenska kreditinstitut har studerats separat. För svenska kreditinstitut hittades sex kluster och för att beskriva affärsmodellerna kallas de: Universalbanker, Sparbanker, Leasingföretag, Icke inlåningsfinansierade kreditinstitut, Servicefokuserade kreditinstitut och Övriga kreditinstitut. De mest stabila klustren, det vill säga de med högst likhet, är Sparbanker och Leasingföretag. Klustret med lägst likhet är Universalbanker och detta bör ses som ett mönster i använd data snarare än ett kluster. För de svenska filialerna av utländska banker hittades tre kluster och dessa kallas: Banker, Servicefokuserade kreditinstitut och Övriga kreditinstitut. Dessa kluster är stabila. The recent financial crisis has emphasized the need for improved supervision of the actors on the financial market. One way to improve supervision is through better understanding of business models. The aim with this thesis is to find similarities in business models for Swedish credit institutions and for Swedish branches of foreign banks. More specific this study aims to find groups of companies, in this paper called clusters, with similar business models and identify existing business models in the banking market. The data used in this study are financial statements reported to the Swedish Financial Supervisory Authority for the years 2000, 2005, 2010 and 2013. In order to compare the companies’ data, ratios from the income statements and balance sheets have been created. To reduce the amount of data and arrive at a smaller set of uncorrelated variables, principal component analysis was used. The method used for finding the clusters was a hierarchical agglomerative clustering method called Ward’s method. The number of clusters was determined using Calinski-Harabasz index. Bootstrapping was used in order to test cluster stability. This study shows that patterns in the Swedish banking sector exist and that it is possible to find clusters of companies with similar business models. Swedish branches of foreign banks have been treated separately from Swedish credit institutions. For Swedish credit institutions a division into six clusters was found to be most suitable and in order to describe the business model the clusters are named: Universal banks, Savings banks, Leasing companies, Non-deposit funded credit institutions, Service-focused credit institutions and Other credit institutions. The most stable clusters, that are the clusters with highest similarity, are Savings banks and Leasing companies. The cluster with lowest stability is Universal banks and it could be considered as a pattern in the data rather than a cluster. For Swedish branches of foreign banks, three clusters were found to be most suitable and the clusters are named: Banks, Service-focused credit institutions and Other credit institutions. These clusters are stable.

When planning for road building and infrastructure, simulations of tra-c ow are useful tools for further investigation. Two models are analyzed in this report, both supported by the assumption that tra-c ow behaves as a continous uid on a macroscopic scale. This means that the vehicle density will be considered instead of observing the vehicles as discrete objects. Conservational laws along with piecewise constant initial data are called Riemann problems. Tra-c ow in one dimension at a tra-c light can be modeled as such a problem with the continuity equation and a scaled Heaviside function as initial data. Two special cases of the general problem are solved, in the rst model the velocity of the cars is a linear function of the density while in the second model the velocty is a function of the denisty and its derivative. The rst case is solved analytically with a similarity solution. The second case, where diusion is included, is solved numerically and the method utilized is proved to be stable. Simulations are presented in order to see how the density of vehicles develop in front of and after the tra-c light. The results are used to determine a time for the tra-c light to be green, given a xed time for red, that optimzes the ow of vehicles. 1

Denna studie syftade till att kartlägga och analysera lärares uppfattningar och reflektioner kring olika läs- och skrivundervisningsmetoder i grundskolans tidigare åldrar, årskurs fk-3. Studiens forskningsfrågor gick ut på att undersöka hur bekväma lärare uppger att de känner sig i att undervisa inom den tidiga läs- och skrivundervisningen och vilken/vilka undervisningsmetoder de tillämpar samt anledningen till varför just dessa. Studien undersöker även vilken/vilka lärstilar lärare föredrar att använda sig av i sin undervisning. Metoden som valdes för att få in data till undersökningen är enkät som skickades ut via mail. På detta sätt fick vi möjlighet att få in ett större svarsantal. Enkäten besvarades av 25 stycken aktiva lärare verksamma inom grundskolans tidigare åldrar. För att få en större insikt i de olika läs- och skrivundervisningsmetoderna samt lärstilarna har information inhämtats från adekvat litteratur och källor. I analysen är vissa enkätfrågor ihopsatta med varandra för att få studiens forskningsfrågor besvarade. Vi har valt att redovisa resultatet i löptext, tabell och diagram. Vi kan genom studien se att lärare uppger att de generellt känner sig bekväma med den tidiga läs- och skrivundervisningen. Det var ingen metod som den tillfrågade gruppen inte kände till alls, men dock kände inte alla till alla metoder. Det var inte heller viktigt för dem att enbart hålla sig till en metod, då de flesta varierar och plockar delar från olika metoder så det passar just deras elever. Vid frågan om lärstilar visade resultatet att de flesta lärare uppgav att de använde sig av sådan undervisning att det blir möjligt för eleverna att använda sig av den lärstil som passar just dem. Om inte alla användes var det den visuella och auditiva lärstilen som var dominerande. Slutsatsen av studien blev att lärare uppger att de varierar användningen av undervisningsmetoder för att elevers olika lärstilar ska bli representerade och på detta sätt kunna tillgodose alla elevers olika behov. Detta görs även för att olika inlärningsstoff lämpar sig bättre till olika undervisningsmetoder vid läs- och skrivundervisning. Detta då alla elever lär på olika sätt för att uppnå samma mål.

The aim of the study is to examine and to increase the understanding of how student teachers implicitly (in action) and explicitly (through oral and written statements) express and learn professional ethics and what these expressions reveal about professional ethics. Previous research has indicated that professional ethics as phenomenon is difficult to separate and to view in the meeting between pedagogue and child. Professional ethics is often unspoken and based on personal feelings and not on formulated knowledge. In this study professional ethics is examined as the student teacher´s lived practice in the meeting with the child. The study is based on life-world theory and Reflective Life-world Research (RLR). This means for example that the phenomenon of professional ethics is examined as it present itself to student teachers and that the researcher must make efforts to be open to the phenomenon, reflect on it and to bridle preunderstandings. Ten student teachers with different orientations to preschool and elementary school have been followed, eight of them from second to fourth semester in periods when university courses and school-based education meet. Empirical data is collected from interviews, observations and different written statements. Findings are presented in three parts: Part 1 presents the issues for each individual student teacher. In part 2 the essence of professional ethics is formulated as seven elements of meaning: 1) that ambiguity requires an approach to responsibility, 2) that external factors can be obstacles, 3) that relationships and learning are interwoven, 4) that experiences should be for a child´s best interest, 5) that inclusion should be available to every child, 6) that authority should be exercised through an atmosphere of joy, respect and safety, and 7) that development occurs when theory and practice meet in reflection. Part 3 is a theoretical presentation. Reflection, self-reflection, judgment and student teachers as role models emerge as the primary tools of professional ethics. These tools are dependent on each other and intertwine cognition and emotion, experiences, theories and practice. In addition to the essence of professional ethics, my conclusion is that learning about professional ethics is based on the student teacher´s life world and takes place in a lifelong learning process. Consequently, teacher education needs to support meta-learning (learning how to learn) and build education on the student teacher´s individual life world as a resource. The student teachers as role models are developed through virtuous actions continuously being performed and through teacher educators acting as role models. Judgment and phronesis are also developed in practice through student teachers´ experiences of balancing between various factors in the complex situation. Since learning is developed in practice and from experiences, school-based education becomes valuable in order to stimulate learning. Another conclusion is that experiences must be discussed and analyzed thoroughly and systematically in education. In this process reflection is crucial. Based on the findings, a didactic model, Didethics, has been created in order to implement ethics in the same way as content (subject) and methods are included in didactics. Through asking questions, the model implements ethics, links it with content and methods and follows ethics through the planning, implementation and evaluation of the learning process. Denna doktorsavhandling har genomförts inom ramen för forskarskolan i utbildningsvetenskap vid Centrum för utbildningsvetenskap och lärarforskning, Göteborgs universitet. Doktorsavhandling 47.

Digimergo är en digitalisering av Emergo Train System, ett system där personal inom räddningstjänst kan öva på olika katastrofscenarion. För att göra Digimergo användbart behövdes ytterligare programvara: ett administrationsverktyg till övningar och en scenarioeditor. I det programvaruutvecklingsprojekt som denna rapport behandlar har ny programvara utvecklats och integrerats med det ursprungliga Digimergosystemet. I den här rapporten diskuteras vilka risker som existerar när ny funktionalitet skall läggas till ett gammalt projekt samt hur dessa risker kan minimeras. Rapporten undersöker också vilka utvecklingsmetoder som lämpar sig i projekt där ny funktionalitet ska läggas till befintliga system. Resultatet visar att den största risken med att utöka befintliga projekt är att underskatta tiden som krävs för att sätta sig in i projektet i fråga. Det mest effektiva sättet att minimera risken för detta är att mycket tidigt studera det tidigare arbetet och utbilda projektmedlemmarna i det gamla systemet. Ett annat angreppssätt är att välja en metod som är flexibel när det kommer till nya risker eller ändringar i projektets plan, förslagsvis iterativa metoder.

I de flesta svenska kommuner finns det möjlighet för hushållen att köpa fjärrvärme från ett lokalt fjärrvärmeverk. Kunderna är då hänvisade att köpa från det företag som verkar där kunden bor vilket gör att det inte finns någon konkurrens på marknaden utan monopol uppstår. En marknad med monopol kännetecknas av att priserna inte sätts effektivt och i dagsläget varierar priserna på fjärrvärme mycket mellan olika städer. I år, 2014, är det högsta priset i Sverige för småhus som använder 20 MWh/år 125,58 öre/kWh vilket betalas i Munkedal och det lägsta priset är 50,00 öre/kWh i Luleå. Att priserna varierar så pass mycket gör att marknadssituationen för fjärrvärme kan ifrågasättas. Många är skeptiska till den nu rådande situationen där fjärrvärmebolagen har monopol på fjärrvärme på sin ort. Skeptiker menar att nuvarande situation leder till överpriser och att fjärrvärmens konkurrensfördel har minskat. Detta kandidatexamensarbete behandlar frågan om det skulle vara möjligt att konkurrensutsätta fjärrvärmemarknaden och hur det skulle påverka priserna och koldioxidutsläppen. En modell har tagits fram för att undersöka vad priset på fjärrvärme blir på en konkurrensutsatt marknad. Modellen bygger på en utbudkurva och använder data från fjärrvärmeverk i Stockholmsområdet. Modellen är dock allmängiltig och med dess hjälp är det möjligt att se hur fjärrvärmepriserna skulle påverkas på en konkurrensutsatt fjärrvärmemarknad. Det har även undersökts hur koldioxidutsläppen skulle påverkas om marknaden var konkurrensutsatt. För att göra dessa undersökningar har ett antal antaganden och förenklingar gjorts. Det gör att resultatet inte är exakt men resultatet ger ändå en uppfattning om vad som skulle hända om marknaden vore konkurrensutsatt. För att undersöka hur mycket resultatet påverkas av förändringar i indatan har en känslighetsanalys gjorts. Där har det testats att göra förändringar i indatan och sedan har det analyserats hur resultatet påverkades. Resultatet visar att priserna kommer att sänkas om marknaden vore konkurrensutsatt. Detta beror på att fjärrvärmebolagen med lägst priser kommer att sälja mer än vad de gör i nuläget medan de med högst priser kommer att sälja mindre. Koldioxidutsläppen kommer enligt undersökningen att öka. Detta beror på att de fjärrvärmeverk som kommer att sälja mer på en konkurrensutsatt marknad hade aningen högre koldioxidutsläpp än de som kommer att få sälja mindre. Resultatet beror på vilka fjärrvärmebolag som är med i modellen och skulle data från andra företag användas är det möjligt att utfallet skulle bli annorlunda. In most Swedish municipalities it is possible to heat houses from local district heating plants. The customer is then directed to purchase from the company that operates in the area where the customer lives, which means that there is no competition on the market and the district heating company has a monopoly. A market with monopoly is characterized by inefficient pricing and today district heating prices vary widely between different cities. This year, 2014, the highest price for heating of one-family-houses using 20 MWh/year is 1.2558 SEK/kWh which is paid in Munkedal and the lowest price 0.5000 SEK/kWh is paid in Luleå. The wide price variations have meant that the market situation is questioned. Many customers are skeptical to the prevailing market where district heating companies have a monopoly on district heating in their communities. Skeptics argue that the current market situation leads to excessive prices and that district heating’s competitive advantage had diminished. This Bachelor of Science Thesis deals with the question whether it would be possible for district heating to act on a competitive market and how this would affect prices and CO2 emissions. A model has been made to simulate the impact on district heating prices in a competitive market. The model is based on a supply curve and uses data from district heating plants in the Stockholm area. The model is, however, generic and it can be used to predict the effect on district heating prices in a competitive market. It has also been examined how CO2 emissions would be affected by a competitive market. To make these examinations a number of assumptions and simplifications have been made. This means that the result is not exact, but the result still gives an idea of what would happen in a competitive market. To investigate the effect of changes in input data a sensitivity analysis has been made. The examination shows that the prices will be reduced in a competitive market. The reason for this is that companies with the low prices will sell more than what they presently do, and companies with high prices will sell less. CO2 emissions will, according to the examination, increase. This is because the district heating plants that will sell more in a competitive market have slightly higher emissions than those that will sell less. This result depends on the district heating plants that are included in the study, and if data from other companies would be used it is possible that the outcome would be different.

Cronqvist, Lina och Elmas, Sibel (2013) Barns delaktighet i förskolans pedagogiska dokumentation Malmö högskola, Fakulteten för Lärande och Samhälle. Syftet med denna studie är att undersöka den pedagogiska dokumentationsprocessen ur ett delaktighetsperspektiv. Läroplanen för förskolan (Lpfö98 rev.10:9) poängterar att ”verksamheten ska bidra till att barnen utvecklar en förståelse för sig själva och sin omvärld (…). Den ska utgå ifrån barnens erfarenheter, intressen, behov och åsikter”. Forskning menar att delaktighet handlar om att barn ska kunna vara med och ta beslut, bestämma och utöva inflytande på verksamheten. Pedagogisk dokumentation handlar främst om att försöka se och förstå vad som sker i det pedagogiska arbetet på förskolan, vilket ligger till grund för att kunna utveckla förskolans verksamhet (Wehner-Godeé 2011, Krok & Lindewald 2005, Ellmin & Cederholm 2012 m.fl.). Våra frågeställningar är: Hur ser pedagoger på barns delaktighet i den pedagogiska dokumentationsprocessen? Hur ser barn på sin egen delaktighet i den pedagogiska dokumentationsprocessen? Metoden vi använde oss av var kvalitativ för att få svar på våra frågor. Vi intervjuade sammanlagt nio pedagoger och nio barn. Vi valde också den här metoden för att kunna ställa följdfrågor och få kompletterade och fördjupande svar. Resultatet visar att barn vill själva bestämma hur och vad som ska dokumenteras och sättas upp på väggen på förskolan. När barn och pedagoger ser bildsekvenser eller filmavsnitt tillsammans kan det utgöra bas för en diskussion mellan pedagogerna och barnen. Vi tolkade att pedagogerna var eniga om att läsplattan kunde fungera vid utvecklingssamtal eftersom den lätt kunde visa vad barnet är intresserat av men mest av allt var den en hjälp för att utvärdera och utveckla förskolans verksamhet. Många av pedagogerna är överens om att det är en skyldighet att respektera barn som inte vill bli fotograferade.

Problemområde: En ny läroplan, Lgrsä11 (Skoverket, 2011a) för grundsärskolans inriktning träningsskola togs i bruk 1 juli, 2011. I och med denna ska eleverna i träningsskolan för första gången kunskapsbedömas. I samtal med en rektor på en träningsskola väcks vårt intresse eftersom rektorns syn på kunskap och läroplanens begrepp om detsamma verkar skilja sig åt.Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka hur pedagogerna i träningsskolan ser på kunskap i sin verksamhet och hur de tycker att den stämmer överens med vad läroplanen menar att kunskap är. Vidare syftar den till att undersöka förutsättningarna för att kunna göra en adekvat bedömning utifrån läroplanen och vilka verktyg pedagogerna har fått för att kunna utföra sitt uppdrag. Teoretisk ram: Studien utgår från Vygotskijs sociokulturella teori som betonar vikten av lärande och utveckling genom samspel. Vygotskijs lära bygger på att alla människor har möjlighet att utvecklas och lära sig, med rätt verktyg och i rätt sammanhang. Genom historik och aktuell forskning lyfts begreppstolkning och bedömning fram. Vidare knyts detta till gällande styrdokument och lagar. Metod: Vi har valt att utföra vår undersökning kvalitativt, genom intervjuer. Den är inspirerad av en fenomenologisk ansats och vill fånga essensen av det som informanterna berättar för oss. Resultat med analys: Resultatet visar att pedagogerna i träningsskolan hittar sin syn på kunskap i läroplanens värdegrund och inte i läroplanens kunskapskrav. De menar att kunskap ska vara praktisk och ge eleverna de kunskaper de behöver för att klara sig så bra som möjligt i livet. De upplever att kunskapskraven i läroplanen är för teoretiska, orimliga och irrelevanta för deras elever. Arbetet att kunskapsbedöma försvåras genom att olika begrepp går att tolka på skilda sätt. Pedagogerna efterlyser konkreta verktyg för att kunna bedöma kunskap utifrån läroplanens kunskapskrav. Vi kommer fram till att pedagogernas syn på kunskap inte stämmer överens med den som finns i läroplanen. Dessutom kommer vi fram till att verktyg saknas ”uppifrån” för att göra det möjligt att kunskapsbedöma eleverna. Resultatet visar också att pedagogerna anser att läroplanen ger dem vägledning, bekräftelse och struktur. Konklusion: Slutsatsen vi gör är att den nya läroplanen för träningsskolan inte fungerar fullt ut. Utifrån Vygotskijs sociokulturella perspektiv skulle historia, kultur och sociala sammanhang behöva knytas samman i läroplanens (Skolverket, 2011a) kunskapsdel. Detta innebär att läroplansförfattare och pedagoger gemensamt behöver se över elevernas olika kompetenser och knyta bedömningen till verktyg som är anpassade till eleven. Implementering: Intention med vår studie var att följa den examensförordning som gäller specialpedagogen (SFS 2007:638). Att föra fram ett ämne som behöver granskas på den specialpedagogiska samhällsarenan hamnar i fokus. Det knyts till vetenskapliga rön och beaktar etiska infallsvinklar. Vår studie fungerar som en första utvärdering av den nya läroplanen (Skolverket, 2011a) och behöver följas upp och göras mer omfattande för att kunna generaliseras och utgöra en saklig grund för ett fortsatt utvecklingsarbete inom området.

Inköpsavdelningen är en viktig del i företag som ansvarar för att artiklar finns tillgängliga när de behövs. Inköps uppgift är att köpa rätt kvantitet av rätt kvalitet i rätt tidpunkt från rätt leverantör till rätt pris. Detta arbete kan underlättas om tydliga riktlinjer för hur inköpsarbete bör bedrivas finns. Swisslog-Accalon AB i Boxholm vill omarbeta sina inköps- och materialplaneringsrutiner, då många av de inköp som görs baseras på inköparens erfarenhet och kunskap om artiklarna samt att många inköp görs mot specifika kranprojekt. Detta har lett till att artiklar i många fall köps utan hänsyn tagen till de mest ekonomiska aspekterna då vanligtvis inga partiformningsmetoder används. Syftet med examensarbetet är att skapa ett ramverk för inköp av standardartiklar till företagets kranproduktion, för att inköpsarbetet på företaget ska underlättas och minskas. För att uppfylla syftet med examensarbetet har fyra frågor arbetats fram: Hur ska standardartiklarna i kranproduktionen klassificeras? Vad ska ingå i de olika emballagekategorierna? Vilka är de ekonomiska behovstäckningstiderna för standardartiklarna i kranproduktionen? Hur ska ramverket användas? Relevant empiri har samlats in med metoder som intervjuer och observationer samt att tillgång till nödvändiga dokument och arkivmaterial har erhållits. Empirin som samlats in har analyserats med litteratur inom det aktuella området. Resultatet av examensarbetet är ett framarbetat ramverk som beskriver hur inköpsarbetet av företagets standardartiklar till kranproduktion rekommenderas att bedrivas. Dessutom kommer ramverket att underlätta och minska inköpsarbetet, då företaget rekommenderas att styra vissa av artiklarna med enkla och tidseffektiva metoder.

[...]Lärarutbildningen vid Högskolan i Borås har alltså bedömts hålla hög kvalitet. Ett skäl till detta framgår av Högskoleverkets motiveringar och handlar om en god balans mellan vetenskaplig och professionsbaserad kompetens bland lärar-utbildarna. I den här rapporten ges ett smakprov på områden där enskilda lärare vid institutionen har fördjupade kunskaper och intressen. Utgångspunkten för artiklarna är texter skrivna inom ramen för en kurs, Lärarutbildning och veten-skaplighet, läsåret 2008-09. De sju artiklarna behandlar på olika sätt och med olika utgångspunkter och tillämpningar, relationen mellan teori och praktik, just den fråga som har varit, är och ständigt kommer att vara lärarutbildningens kärnfråga.

I dagens informationssamhälle med många intryck och aktiviteter känner sig människor stressade. Den psykiska ohälsan är stor och den svenska hälso- och sjukvården behöver förbättras för patientgruppen med psykisk ohälsa. Konstskapande aktiviteter är ännu ett relativt okänt område inom sjuksköterskans omvårdnadsarbete. Syftet med litteraturstudien var att belysa hur konstskapande aktiviteter kan påverka patienters psykiska ohälsa och varför konstskapande aktiviteter kan vara betydelsefulla inom sjuksköterskans omvårdnadsarbete. Studien utfördes som en litteraturstudie där 15 vetenskapliga kvalitativa studier, kvantitativa studier och kombinerade studier ingick. Konstskapandet kan ge patienter en bättre psykisk hälsa genom att uttrycka känslor som rädsla, hopp och styrka. Konstskapandet kan lindra olika symptom som smärta, ångest och aptitlöshet. Den personliga utvecklingen kan upplevas öka genom stärkt identitet, meningsfullhet och ett ökat självförtroende. Nya copingstrategier kan utvecklas genom fokusering på konstskapande och ett ökat välbefinnande kan upplevas såväl på lång som kort sikt. Konstskapande i hälso- och sjukvårdsmiljö kan resultera i en upplevelse av en mindre klinisk atmosfär och det sociala nätverket upplevs stärkas genom nya relationer som skapas i samband med konsten. Att använda konstskapande aktiviteter i sjuksköterskans omvårdnadsarbete kan ge möjlighet att lindra patienternas svåra upplevelser och känslor. En öppenhet för nytänkande, bredare kunskaper och användning av evidensbaserad omvårdnad kan hjälpa sjuksköterskan att främja patienters hälsa. Mer forskning inom konstskapandet kopplat till omvårdnad är önskvärt såväl nationellt och internationellt. In today's information society with many impressions and activities people feel stressed. The mental illness is high and the Swedish health care system needs improvement for these patients. Art-making activities are still a relatively unknown area of nursing care. The purpose of this study was to illustrate how art-making activities can affect patients' mental illness and why art-making activities may be important in nursing care. The study was conducted as a literature review in which 15 scientific qualitative studies, quantitative studies and combined studies were included. Art-making can give patients a better mental health by expressing emotions such as fear, hope and strength. Art-making can relieve various symptoms such as pain, anxiety and loss of appetite. The personal development can be seen to increase by strengthening identity, meaningfulness and increased self-confidence. New coping strategies can be developed by focusing on art-making and increased well-being can be experienced as well as the long and short term. Art-making in the healthcare environment can result in an experience of a less clinical atmosphere and the social network is perceived to be strengthened by new relationships created in the context of art. Using art-making activities in nursing care can provide opportunities to relieve patients' traumatic experiences and feelings. An openness to new ideas, wider knowledge and use of evidence-based care can help nurses to promote patient health. More research in art-making linked to care is desirable, both nationally and internationally.

Mötesplats servicehuset Demensprojektet Rehabilitering i vardagen Förebyggande hembesök Samordningsfunktionen

I denna studie undersöktes faktorer som kan påverka individers positiva attityder gentemot organisationsförändringar. Syftet med studien var att titta på individen och dess attityd gentemot organisationsförändringar. Undersökningsmetoden bestod av en enkätundersökning, i vilken fokus ligger på åtta olika faktorer som kan tänkas påverka eller skapa positiva attityder hos individerna i organisationen vid en förändring. Urvalet bestod av individer från tre olika organisationer med olika förändringserfarenheter. Kön, ålder, erfarenhet samt utbildning varierade bland våra respondenter. Samtliga respondenter hade en homogen inställning oavsett organisationstillhörighet.Resultatet av studien visade att de faktorer vi fokuserat på var av relevans, det vill säga att faktorerna hade betydelse vid en organisationsförändring. Resultaten som kom in visade på att där de flesta av respondenterna tog ställning, antigen var de positiva eller negativa. Med hjälp av resultaten kunde slutsatser dras om vilka av de faktorer som vi fokuserade på, som hade mest tyngd för en lyckad organisationsförändring.

Förebyggande hembesök

Mötesplats servicehuset

Demensprojektet

Rehabilitering i vardagen

Samordningsfunktionen

Detta arbete är en studie av hur undervisningen i historia ser ut utifrån ett mångkulturellt perspektiv. Jag har gjort en undersökning på en svensk gymnasieskola och intervjuat elever med utomeuropeisk bakgrund för att ta reda på om deras bakgrund nämns i historieundervisningen. Jag har även intervjuat lärare på samma skola för att höra hur de resonerar kring historieundervisningen ur ett mångkulturellt perspektiv. Arbetet diskuterar också kring vems historia som förmedlas i skolan samt om det finns skillnader på hemmets och skolans historieförmedling vad gäller utomeuropeiska invandrarelever. Tanken var att sätta fokus på hur historia förmedlas till invandrarelever samt på om dessa elevers historia tas upp i undervisningen. Intervjuerna har gjorts i form av kvalitativa intervjuer. Även frågor om identitet och historiemedvetande är med i detta arbete. Resultatet av min undersökning visar att det är hemmets historieförmedling som är viktigast för elever med invandrarbakgrund. Huvudanledningen till detta är att deras egen historia inte nämns i undervisningen. Lärarna utgår inte heller från de mångkulturella perspektivet när de planerar eller håller lektioner.

Syftet med studien är att se om läs- och skrivinlärning skiljer sig mellan pojkar och flickor. Om det skiljer sig, vad kan det bero på? Undersökningen bygger på intervjuer med specialpedagoger på fyra olika skolor i Skåne.

Hur beter sig skärpiplärkor (Anthus petrosus) när de försvarar reviret mot en inkräktare under häckning? Eskalerar de aggressivitet olika eller har de en gemensam strategi? Påverkas beteendet av häckningsfas? Kan använd tid säga något om motivation att försvara revir? För att besvara dessa frågor placerades en burhållen artfrände av endera kön i etablerade revir. I studien mättes ägnad tid åt olika aggressiva beteenden, vilka hade klassats och graderats beroende av styrkan i hoten. Resultatet visade att alla hanar eskalerar aggression på ett likartat sätt och ägnade i medeltal lika lång tid åt olika nivåer. Individuella skillnader förekom dock då några individer eskalerade lite snabbare men det tolkades inte som ökad motivation att försvara revir. Tiden de ägnade åt de olika nivåerna varierade inte beroende av häckningsfas. How do rock pipits (Anthus petrosus) behave when they defend a territory against an intruder during their breeding season? Do they escalate aggression differently, or do they have a common strategy? Does breeding phase influence the behavior? May used time tell something about the motivation to defend the territory? To answer these questions a caged conspecific of either sex were placed in established territories. In the study the time was measured of each different aggressive behavior, which had been classified into levels according to the intensity of the threat. The results showed that all males escalated aggression in the same way and devoted similar lengths of time to the different levels. Some individual differences occurred as a few individuals escalated somewhat rapidly, however, this was not interpreted as increased motivation to defend the territory. The time they devoted to different levels did not vary depending on breeding phase.