Search

Denna litteraturanalys går igenom åtgärderna för de problem som förekommer vid skapandet av online pvp-spel. Några av de vanliga problem som kan stötas på innefattar fördröjning, paketförlust, fusk, skalbarhet, synkronisering, uppdateringsfrekvens och säkerhet. Dessa problem kan sedan negativt påverka andra aspekter av spelet, inte minst game feel. För att förhindra detta bör specifika åtgärder implementeras. Inom just online pvp-spel kan grunden till nätverkshanteringen skapas med en klient/server-uppsättning som skickar små och snabba datapaket med hjälp av nätverksprotokollet UDP. Ytterligare lösningar som “dumma klienter”, “client-side prediction”, “server reconciliation”, “interpolation”, historik och tidsstämplar i datapaketen kan användas för att förbättra spelupplevelsen. I kombination med varandra skapar dessa åtgärder en stabil nätverksinfrastruktur för ett online pvp-spel. Då vissa av dessa tekniker kan kräva en del prestanda både på klienten och servern kan framtida arbeten kring dessa lösningar fokusera på optimering.

Teknologi påverkar alla delar av samhället, inte minst företag och organisationer somtvingas till digitalisering för att förbli relevanta. Internet of Things (IoT) är en populärteknologi för effektivisering och automation av processer.Den teknologiska utvecklingen sker i en takt som gör att det kan vara svår att integrerateknologi i kulturella och sociala sammanhang. För att hantera de utmaningar somdigitalisering medför behöver variabler som samarbete utvecklas för att man ska kunnadra nytta av teknologins utveckling i miljöer som arbetsplatser och städer.Denna studie har därför tagit ansats i ett kommunalt samarbete rörandeimplementeringen av en verksamhetsgemensam IoT-plattform. Studien har ämnatundersöka de omständigheter som ligger till grund för interkommunala samarbetenmellan förvaltningar och bolag vars gemensamma mål är att utgöra en smart stad (eng.smart city) med hjälp av Internet of Things.Detta arbete har bedrivits som en fallstudie vars föremål för undersökning har varitJönköpings kommun. Undersökningen har tagit en kvalitativ ansats och haft sin grundi semistrukturerade intervjuer vars subjekt har utgjorts av ett urval av representanter förnoga utvalda verksamheter inom kommunens regi.Resultaten av datainsamlingen visade att det finns en stark koppling mellanvälfungerande interkommunala samarbeten och ett övergripande gemensamt synsättmed etablerade informationskanaler. En avgörande faktor för framgångsrikasamarbeten har visat sig vara att involvera samtliga delar av organisationen för att dranytta av insikter och kompetenser som finns i olika skikt av verksamheterna ochetablera ett gemensamt tankesätt. Resultatet har lett fram till upptäckten att nyttogradenav samarbeten framför allt ligger i att identifiera verksamheter med gemensammaintressen och behov.Denna studie har lagt grunden för att utreda aspekter av samarbete mellan olikaverksamheter och öppnar upp för vidare forskning på samarbeten inom organisationeroch företag med fokus på den interna verksamhetens struktur. Technology impacts all aspects of society, especially businesses and organizations thatare forced to undergo digitalization to remain relevant. Internet of Things (IoT) is apopular technology used for streamlining and automation of processes.The rapid pace of technological development makes it challenging to integrate it intocultural and social contexts. To address the challenges brought by digitalization,variables such as collaboration need to be developed in order to take advantage oftechnological advancements in environments such as workplaces and cities.This study has therefore focused on a municipal collaboration regarding theimplementation of a shared IoT platform. The study aimed to examine thecircumstances underlying intermunicipal collaborations between departments andcompanies with a common goal of creating a smart city using the Internet of Things.This work has been conducted as a case study with Jönköping Municipality as thesubject of investigation. The study took a qualitative approach and was based on semi-structured interviews with representatives from selected departments within themunicipality.The results of the data collection showed a strong connection between well-functioningintermunicipal collaborations and an overall shared mindset with establishedcommunication channels. A crucial factor for successful collaborations has been theinvolvement of all parts of the organization in order to leverage insights and expertisefrom different layers of the operations and establish a common mindset. The findingshave led to the discovery that the degree of novelty in collaborations primarily lies inidentifying operations with common interests and needs.This study has laid the foundation for investigating aspects of collaboration betweendifferent operations and opens for further research on collaborations withinorganizations and companies with a focus on the internal operational structure.

När nya IT-system införs i en verksamhet är målet att skapa långsiktiga positiva effekter för ett företag. För att dessa effekter ska uppnås behöver organisationer säkerställa att IT-system används som det är tänkt och att användarna trivs och accepterar systemet som införts. Oftast förändras inte bara teknologin i samband med införandet av nya systemstöd utan arbetssätt och arbetsprocesser påverkas också, ibland på grund av teknologin men även av orsaker som att verksamheten identifierat att det finns behov av nya arbetssätt. Syftet med studien var att undersöka och få förståelse för vilka faktorer som påverkar användandet av IT-system. Studien utgick ifrån individens upplevelse av standardsystem i en obligatorisk användarmiljö i fasen efter införandet innan systemet hade blivit en del av det vardagliga arbetet. Studien genomfördes som en fallstudie med fokus på hur användare upplevde ett byte från ett tidigare leverantörsfakturasystem till ett nytt i förhållande till förändringar som förekommit både i teknologi- och processegenskaper. Frågeställningarna besvarades med hjälp av dokumentanalys av utbildningsmaterial, fallföretagets egen enkätundersökning samt analys av intervjusvar från tio respondenter som arbetade med leverantörsfakturasystemet. Resultatet analyserades och studien visar att leverantörsfakturasystemet i stor utsträckning accepterades av samtliga respondenter. Studien visar att upplevelserna skiljde sig åt mellan individerna, där de tekniska egenskaperna initialt var det som uppmärksammades av och påverkade användarna men att förändringarna i processegenskaper var det som påverkade användarna i störst utsträckning. Studien visar också att sällananvändning är en faktor som påverkar användaracceptansen och användningen av IT-system.

Med ökad användning av elektricitet av både privatpersoner och industri står Sverige inför en utmaning att täcka upp för belastningen i framtiden. Denna utmaning har i denna studie fått stå som grund för att utforska hur designfiktion kan ge återkoppling om framtida komplexa tjänstesystem. Detta utifrån att designfiktion visat sig ha potential inom framtidsforskning och design av interaktiva produkter för att skapa en samtalsrymd av kritiskt tänkande. Sex experter inom utveckling av tjänster och teknik inom elbranschen har intervjuats och fått läsa designfiktioner som visar en fiktiv framtid om 25 år. Resultatet visade att återkopplingen innefattar värdering av framtidsscenarion, beskrivningar av alternativa framtider, och engagerade resonemang kring framtiden och dess konsekvenser. Deltagarna kritiserade framtidsscenarion och resonerade utifrån olika aspekter och perspektiv. Resultatet gick därför i linje med teori om hur designfiktion kan skapa en samtalsrymd som kan stötta kritisk reflektion kring komplexa utmaningar i tjänstesystem. Slutsatsen var att designfiktion har potential att vara en effektiv metod för att få stakeholders att reflektera över möjliga konsekvenser av framtidsscenarion utifrån flera perspektiv och aspekter.

Idag så är webbapplikationer och så kallade hemsidor väldigt vanliga i alla typer av branscher. Alla företag och organisationer verkar ha minst en hemsida och/eller webbapplikation där de kan presentera sina idéer eller sälja sina produkter. Utbudet på webbapplikationer samt användningsvanan hos gemene man leder till att kraven på webbapplikationen avseende snabbhet och användarvänlighet har blivit högre. En undersökning som utfördes av Mercury News visar att om en hemsida tar mer än 3 sekunder att ladda så är risken hög att användaren överger sidan. Detta understryker hur viktigt det är med en snabb laddningstid. Denna studie fokuserar på hur en webbapplikation kan optimeras avseende laddningstid och användarvänlighet samt hur resultatet påverkar användares upplevelse vi användning av applikationen. Studien är baserad på en webbapplikation som är skriven med programmeringsspråket JavaScript och ramverket React.JS. Webbapplikationen använder sig av Unity som backend och Firebase som molnlagringsplattform. Optimeringsmetodiken är dock generell och kan därför även tillämpas på applikationer som är uppbyggda med olika teknologier, språk och ramverk. Studiens uppbyggnad är en litteraturstudie som används för att gagna den kunskap som behövs för att göra ett sådant projekt. Därefter en fallstudie som går igenom de exakta stegen som användes för att optimera webbapplikationens kodbas och till sist testas resultatet både av författaren och av olika ”icke tekniska” användare i en enkätundersökning. Den här studien visar på att det är av betydande skillnad för användaren när en webbapplikation är mer optimerad. Today, web applications and so-called websites are very common in all types of industries. Every company and organization seem to have at least one website and/or web application where they can present their ideas or sell their products. The abundance of web applications and the common usage among users has led to higher demands for faster loading speeds and better user experiences of the web application. The Mercury News writes that if a website takes more than 3 seconds to load, there is a high risk of the user abandoning the page. [8] This reinforces how important it is to have a fast-loading time. This study focuses on how a web application can be optimized in terms of loading time and user experience, and how the result affects users’ opinions about the application. The study is based on a web application written in the JavaScript programming language and the React.JS framework. The web application uses Unity as its backend and Firebase as its cloud storage platform. However, the optimization methodology is general and can therefore be applied to applications built with different technologies, languages, and frameworks. The study is structured as a literature study that is used to gain knowledge about how to carry out the project. Then a case study is presented that goes through the exact steps used to optimize the web applications codebase. Finally, the results are tested by both the researcher and various “non-technical” individuals. The results of this study show that it makes a significant difference for the user when a web application is more optimized.

This thesis investigates the effects of bibliotherapy on children and adolescents with a parent in prison. In addition, it also investigates why someone would choose to use bibliotherapy when leading a group of children and adolescents with a parent in prison. In addition, it aims to compare the effects of structured bibliotherapy to an unstructured bibliotherapy done without guidance. The organization BUFFF is used in order to get in contact with people that had a parent in prison when they were young and used bibliotherapy to cope and improve their mental wellbeing. Specifically, Pia Bergström who led a bibliotherapeutic group focused on writing at BUFFF. Interviews were conducted with Pia Bergström because of her involvement as a leader of bibliotherapy and four adults who, during their childhood, had an incarcerated parent and used bibliotherapy in different ways to endure and process their situation. Audio from the interviews were recorded and transcribed. During their transcription the interviews were slightly adjusted to preserve the interviewees anonymity and to make the transcriptions easier to read. The answers were then organized into thematic subjects that were used to structure the analysis. Most of the answers were positive towards bibliotherapy and the effect that it has had on the interviewee’s lives. Everyone interviewed would recommend bibliotherapy as a form of therapy both for children with an incarcerated parent or other traumatic circumstances. The importance of context was evident, and it seemed to help the interviewee’s cope because they realized that they were not alone and could experiment in a safe environment, something that the two people interviewed that used bibliotherapeutic methods on their own did not experience. Ultimately the thesis results answered what they aimed to investigate and indicate that bibliotherapy can have a positive impact for many children in trying situations.

Studien belyser flygtrafikledningssystemet Mil i-ATC och flygledares upplevelser av systemet och larmhanteringen. Arbetet genomfördes på uppdrag av Combitech med syfte att undersöka och skapa förståelse för hur flygledare interagerar med systemet och fattar beslut i samband med inkommande larm. För att fånga användarens perspektiv genomfördes två observationer och tolv semistrukturerade intervjuer med erfarna flygledare, och för att analysera data tillämpades metoderna Cognitive Task Analysis (CTA) och Tematisk analys. Resultatet av CTA presenterades i form av ett flödesschema, vilket tillsammans med den tematiska analysen och tidigare forskning bidrog till en diskussion kring vidmakthållande ur ett användarperspektiv samt framtagandet av förbättringsförslag.Resultatet indikerade att det är en komplex uppgift att designa användargränssnitt för ett system som kantas och är beroende av användares egna erfarenheter och bedömningar. Larmtext i kombination med färgkodning visade sig vara ett effektivt verktyg för att ge användaren en snabb överblick och bedöma allvarlighetsgraden av ett inkommande larm. En risk som identifierades var fenomenet Cry Wolf, där flygledare tenderade att underskatta allvarlighetsgraden vid upprepade larm inom korta tidsintervaller. Förslag på åtgärder för att undvika risken för Cry Wolf-fenomenet är att skapa en lista för långtidskvittering samt implementera en ny larmsignal för kritiska larm. Vid implementering av nya funktioner är det av yttersta vikt att genomföra noggranna tester för att undvika tvetydigheter och alternativa tolkningar av informationen som presenteras. Felaktig eller otydlig design kan orsaka problem, och eftersom människan är en essentiell del inom flygledning är det nödvändigt och betydelsefullt att utveckla system som betraktar människan som en del av systemet, med syfte att förebygga mänskligt felhandlande.

I dagens digitala samhälle är företag beroende av internet för att leverera tjänster till sinakunder. Det medför att de riskerar att bli utsatta för cyberattacker som kan hota derasverksamhet. Hotdetektering med logganalys innebär insamling och analys av loggdata för attidentifiera anomalier som indikerar potentiella hot. I detta examensarbete jämförs två av demest populära logganalysverktygen för att avgöra vilket av dem som är lämpligast förhotdetektering. Verktygen Graylog och ManageEngine Eventlog Analyzer jämförs utifrånvilka hot de kan detektera, hur komplexa de är, hur mycket belastning de utgör påvärdenheten och vilka kostnader verktygen har. Syftet med detta examensarbete är attunderlätta valet av logganalysverktyg som kan användas i hotdetekteringssyfte. Arbetet bestårav en litteraturstudie och en laboration. För att utvärdera verktygen har det i en litteraturstudiesamlats in information om vilka hot verktygen kan detektera, vilka kostnader verktygen haroch vilka resurskrav verktygen har. I en laboration har verktygens komplexitet utvärderats. Ilaborationen utvärderades även verktygens belastning på värdenhetens CPU och RAM-minne.Resultatet visar att ManageEngine Eventlog Analyzer är det lämpligaste logganalysverktygetför hotdetektering därför att den detekterar fler hot i jämförelse med Graylog, samtidigt somdet är mindre komplext att använda på grund av den tillgängliga tekniska supporten.

Motion capture(“MoCap”) has been used for a long time in the movie and videogame industries to animate digital characters. This technology commonly requires a studio and expensive stationary equipment. However, in recent years markerless MoCap has emerged. This is a technology that uses machine learning to estimate and reproduce the movements of humans. This technology can be used with a single video camera thus making it more accessible. This study relates to research on motion capture, machine learning and computer animation. The study examines a selection of markerless MoCap tools available on the market with amateurs and small businesses as target audiences. This to explore to which extent markerless MoCap for amateurs is suitable for use. The research questions asked in this study are: How well do these tools recreate motions from an animation? How are these results affected by aggravating circumstances? How do the results of the tools differ from each other? To explore these questions, a selection of five markerless MoCap services was made. These five services were then tested to study their performances in different aggravating circumstances. An original animation was created and used in these tests. The results from these tests were analyzed using a qualitative visual analysis and a numerical analysis of extreme values. The study found the tools could not accurately reproduce the animation they were given to process. The most prominent problem being that of depth perception, which resulted in the processed animations often deviating in depth. The services also had obvious problems with recreating arms. The study also found that some of the different aggravating circumstances affected the results more than others. The results of this study shows that markerless MoCap for amateurs still has development ahead of it before the technology can be considered an effective tool. Motion Capture (“MoCap”) har länge använts inom film- och spelindustrin för att animera digitala karaktärer. MoCap i storskalig produktion kräver dock vanligtvis en studio och dyr utrustning. Men på senare år har Markerless MoCap vuxit fram. Det är en teknik som använder sig av maskininlärning för att estimera och avbilda en persons rörelser. Denna kan användas med enbart en videokamera vilket gör tekniken lättillgänglig. Denna studie relaterar till forskning som berör Motion Capture, 3D-datoranimation, AI och maskininlärning. Studien undersöker ett urval av Markerless MoCap-verktyg som finns tillgängliga allmänheten, med amatörer och småföretag som målgrupp. Detta i syfte att undersöka i vilken utsträckning markerless MoCap för amatörer är lämplig för bruk. Problemformuleringen i denna studie är: Hur väl återskapar programmen rörelserna från en animation? Hur påverkas detta resultat av försvårande omständigheter? Hur skiljer sig dessa programs resultat från varandra? För att undersöka dessa frågor gjordes ett urval av fem Markerless MoCap-verktyg. Dessa fem verktyg testades för att studera verktygens prestationer under olika försvårande omständigheter. En egenproducerad animation användes i dessa tester. Resultaten från dessa tester analyserades med en kvalitativ visuell analys och en numerisk analys av extremvärden. Studien fann att verktygen inte med precision kunde återge den animation de fått att avbilda. Tydligast var problemet med djupseendet, vilket resulterade i att de bearbetade animationerna ofta avvek i djupled. Verktygen hade också påtagliga problem med att avbilda armar. Studien fann även att vissa försvårande omständigheter hade större effekt än andra. Den här studiens resultat visar att Markerless MoCap för amatörer fortfarande har utveckling kvar innan tekniken kan betraktas som ett effektivt verktyg.

In the last decade the number of radiological examinations in Sweden have increased steadily. Radiology nurses are experiencing an increasing workload and the situation is not expected to revert as it is predicted that the population of the country will continue to grow. Meanwhile there has been a decline in the number of applications to education programs for radiology nurses. Given this situation as well as the key role of the radiology nurse in this type of examination it is of interest to the healthcare sector to explore how to maximize the utilization of this vital group of professionals. The purpose of this report is to examine whether the number of scans performed per year and nurse can be increased by the introduction of a command center. To narrow the scope, the study is limited to MRI scans and the effect the system might have on the number of scans on a single clinic in Sweden. This is done by using Discrete Event Simulation to simulate and compare the flow of patients through the clinic with and without the command center. The results show that an introduction of the system will increase the number of possible scans per year and nurse. However, it is concluded that the effect on a single clinic is limited and that it is only present when there are fewer radiology nurses than there are MRI scanners. Although an implementation of a command center might prove costly it has to be weighed against the opportunity it provides in solving a future potential bottleneck in Swedish healthcare. De senaste tio åren har antalet genomförda radiologiska undersökningar ökat i Sverige. Röntgensjuksköterskor upplever en ökad arbetsbelastning och situationen väntas inte bli bättre. Samtidigt som befolkningsmängden i landet ökar har antalet ansökningar till röntgensjuksköterskeprogrammet minskat. Givet denna situation samt röntgensjuksköterskans nyckelroll i undersökningstypen är det av intresse för svensk sjukvård att utforska möjligheterna att förbättra kapacitetsutnyttjandet av denna viktiga grupp. Syftet med denna rapport är att undersöka huruvida antalet genomförda undersökningar per år och röntgensjuksköterska kan ökas genom införandet av ett så kallat “command center”. För att begränsa omfattningen innefattar studien endast undersökningar med magnetkamera och systemets effekt på en enskild klinik i Sverige. Detta görs genom att använda Discrete Event Simulation för att simulera och jämföra flödet av patienter genom MR-kliniken med och utan ett command center. Resultaten visar att införandet av systemet kommer öka antalet möjliga undersökningar per år och röntgensjuksköterska. En slutsats dras dock kring det faktum att effekten på en enskild klinik är begränsad samt att den endast existerar då antalet röntgensjuksköterskor är färre än antalet magnetkameror. Trots att en implementation kan bli kostsam så måste det vägas mot möjligheten som ett command center ger att lösa en framtida potentiell flaskhals i svensk sjukvård.

Steganografi är en gammal men fortfarande högst aktuell teknik som används för att dölja hemlig information i annan information. Syftet med steganografi är att undanhålla för utomstående att hemlig information skickas i en till synes legitim form. I den här rapporten presenteras ämnet steganografi och ett antal olika metoder för steganografi av ljud. Vidare beskrivs hur en ny steganografimetod för ljud kan utvecklas. Denna nya metod för steganografi testas sedan och jämförs med redan etablerade metoder utifrån aspekterna kapacitet, robusthet och transparens. En bra steganografimetod kan möjliggöra för människor som har behov av säker kommunikation att enklare kommunicera på ett säkert sätt. Steganografimetoden utvecklad i den här rapporten, kallad Secret Pitch, bygger på steganografi av ljudfiler. Metoden visade sig ha en kapacitet på 0.18% eller 2550 bit/s men en teoretisk maxkapacitet som bygger på samma metodik på 9% eller 127 500 bit/s vid utnyttjandet av hela frekvensbandet. Efter tester visade resultaten att metoden har hög kvalitet i en rad aspekter men en viss svaghet mot komprimering och lågpassfilter. Genom en undersökning kunde slutsatsen dras att metoden inte medför några hörbara artefakter och det kunde statistiskt konstateras att steganografimetoden inte medför någon hörbar påverkan på covermaterialet. Rapporten kan därför fastslå att en ny metod för steganografi har kunnat skapas och att den har egenskaper som är mätbart jämförbara med andra metoder.

The understanding and use of instructions with a technical nature has proved to be problematic for many users and it is not uncommon for a negative attitude towards technical instructions to arise. In order for a work task to be performed correctly, it is important that the user has thorough understanding of the instruction provided by the employer. This study, on behalf of the Swedish Transport Administration Trafikverket, investigated the problem of using instructions related to preventive maintenance of the Swedish Transport Administration’s weather information, VViS. The study conducted a number of observation sessions where service technicians working with VViS were observed during the implementation of a preventive maintenance, after each observation session a semi-structured interview was conducted where the current service technician were interviewed. Two in-depth interviews were conducted with consultants from the Swedish Transport Administration and a group interview with two service technicians and a construction manager. Thematic analysis was used to analyze the results. From the thematic analysis, six main themes emerged and then three personas could be designed. The result identified the main problems with the current instruction and highlighted why the service technicians do not use the instruction to the extent preferred by the Swedish Transport Administration. With the help of the results shown by the study, guidelines for future instructions regarding preventive maintenance of VViS stations could be designed. Förståelsen och användningen av instruktioner av teknisk karaktär har visat sig vara problematisk för många användare och det är inte ovanligt att det uppstår en negativ attityd gentemot instruktioner. För att en arbetsuppgift ska utföras korrekt är det av betydelse att användaren har en grundlig förståelse för den instruktion som tillhandahålls av arbetsgivaren. Den här studien undersökte på uppdrag av Trafikverket problematiken kring användning av instruktioner relaterat till förbyggande underhåll av Trafikverkets väderinformation, VViS. Studien genomförde ett antal observationstillfällen där servicetekniker som arbetar med VViS observerades under genomförandet av ett förebyggande underhåll, efter varje observationstillfälle genomfördes även en semistrukturerad intervju där de aktuella serviceserviceteknikerna intervjuades. Det genomfördes även två djupintervjuer med konsulter från Trafikverket och en gruppintervju med två servicetekniker samt en byggledare. För att analysera resultatet användes tematisk analys. Ur den tematiska analysen framkom sex huvudteman och därefter kunde tre personas utformas. Resultatet identifierade den huvudsakliga problematiken med nuvarande instruktion och belyste varför serviceserviceteknikerna inte använder instruktionen i den utsträckning som prefereras av Trafikverket. Med hjälp av de resultat som studien visade kunde riktlinjer för framtida instruktioner kring förebyggande underhåll av VViS-stationer utformas.

This report demonstrates and explores alternative methods for speeding up video with associated audio. Two methods have been investigated, these have been combined and evaluated. The first one is to find quiet segments in the video and drastically accelerate them. The other method is to use a speech-to-text service to measure speech speed and speed up the content based on the measured speed, this method proved not to be suitable with the developed implementation together with the chosen speech-to-text software. Dynamically adjusting the speed of audio and video after analyzing for quiet segments is a suitable alternative to a constant speed factor. This method has in some cases made the content easier to understand compared to acceleration with a fixed factor at the same audio and video duration, thus the goal of the work has been fulfilled, although not fully. Det här arbetet visar och undersöker alternativa metoder för hastighetsökning av video med tillhörande ljud. Två metoder har undersökts, dessa har kombinerats och utvärderats. Den ena metoden som undersökts är att hitta tysta stunder i innehållet och drastiskt accelerera dessa. Den andra metoden är att med hjälp av en tal-till-text tjänst mäta talhastighet och snabba upp innehållet utifrån den uppmätta hastigheten, denna metod visade sig inte vara lämplig med den implementation som tagits fram tillsammans med de tal-till-text-mjukvaror som testats. Att anpassa hastigheten på ljud och video dynamiskt efter analys av tysta stunder är ett lämpligt alternativ till en konstant hastighetsförändring. Denna metod har i vissa fall gjort innehållet lättare att uppfatta och förstå vid samma totala tidslängd på ljud och video jämfört med uppsnabbning med fast faktor, därmed har målet med arbetet uppfyllts, om än inte fullt ut.

I takt med att den moderna och datadrivna världen fortsätter att utvecklas, så väljer många instutitioner och företag att göra en ansats att kapitalisera på dessa entiters egna strömmar av data. Parallellt med denna utveckling söker en än mer globaliserad värld efter sätt att förena en ökande befolkning och större behov av att röra sig flexibelt genom moderna städer med ett trängande behov av att mildra den klimatskada som denna mobilitet medför. Framtiden för kollektivtrafik står som potentiell lösning i gränssnittet mellan dessa två trender och det går därmed att se många fördelar med att tillåta en maskininlärningsalgoritm att finna tidigare osedda mönster och hinder i den dagliga verksamheten. Denna studie utforskar om en på historisk data tränad klassificeringsmodell av typen Random Forest kan användas för att förutspå och förebygga driftstopp i kollektivtrafiken till följd av reparationsbehov hos fordonen. Implementationen av modellen resulterade i en accuracy på 63,1% och en recall på 59,9%. Slutsatsen från undersökningen blir därmed att det finns inneboende potential i metoden, även om det krävs en ökning i kvalitet och bredd på signaldata för att höja effektiviteten i modellen. Detta implicerar, givet ytterligare forskning och förbättring av intern datahantering, att en Random Forest-modell kan ha en kommersiellt mätbar relevans sett till driftstopp och reparationskostnader. As the modern and data-driven world continues to evolve, many institutions and corporations are eager to capitalize on their own data streams for optimizations of their operations. In tandem with this, the globalized world is searching to find ways of dealing with an ever increasing population with an urge to travel and move throughout sprawling cityscapes - all the while finding ways to mitigate the climate impact that comes with this ease of movement. The future of public transport stands in the middle of these two trends and many advantages can be gained from seizing the opportunity to let machine learning ascertain unknown patterns and obstacles in daily operations. This study explores if the use of a Random Forest classifier, having been trained on historical data, would present an effective way of predicting vehicle downtime due to repairs. The implementation of the classifier resulted in an accuracy of 63.1% and a 59.9% recall. The conclusion of the study reveals that there is potential in the method although the quality and range of possible signals need to be improved to further raise the effectiveness of the model. This implies, given further investigation and an ample adaptation of the data stream and the company technical infrastructure, that a Random Forest model would result in commercial benefits in regards to downtime and cost of repair.

Arbetet bygger på förbättring av befintlig arkitektur för en tjänst som beräknar koldioxidutsläpp för molntjänster. Nuvarande arkitektur bygger på att samla ihop och klumpa stora mängder data i form av användarrapporter. Därefter körs frågor mot det data för att få ut relevant information. Detta kan ta väldigt lång tid. För att försöka påskynda denna process görs en undersökning om man kan minska tiden som går åt att köra frågor mot data om datamängden blir mindre. Detta uppnås genom att filtrera bort oönskad data ur mängden innan man kör frågor mot det. Vidare undersöks om den nya arkitekturen kan möjliggöra för enklare implementation av nya funktioner till tjänsten. Metoden för undersökningen var att bygga en alternativ arkitektur med hjälp av AWS och dess tjänster. Resultaten visar på att även om mängden data som skannas är nästan oförändrat så minskas körtiden avsevärt när den totala storleken på datamängden minskar. Vidare bidrar den nya arkitekturen till enklare implementation av nya tjänster än tidigare. The current architecture the stakeholders are using consists of collecting large amounts of data. After the data is collected it is queried for relevant information. This query process can take a long time. This report looks at if it is possible to reduce this time by reducing the data size. This is done by filtering the data before doing queries towards it. Furthermore this report will investigate if the new architecture can make it easier to implement new functionality. To investigate these questions a new architecture will be built using AWS. The results show that even though scanning nearly the same amount of data, with the total data size reduced one can drastically reduce the query times. Furthermore this new architecture makes it easier to implement new functionality.

I och med med coronapandemins utbrott år 2020 har allt mer undervisning världen över övergått till att genomföras på distans. För detta syfte används ofta videosamtalstjänster såsom Zoom och Microsoft Teams. Ett annat alternativ är videosamtalstjänsten Gather, där användaren även kan röra sig runt i en virtuell 2D-miljö med en avatar. Rapportens syfte var därför att utvärdera Gathers användbarhet i egenskap av lärplattform. Frågeställningen som skulle besvaras var: Vilka för- och nackdelar finns det med Gather utifrån denna utvärdering? Metoden som användes var en heuristisk utvärdering för lärplattformar, där varje heuristik utvärderades var för sig. Fördelarna som identifierades var naturlig interaktion och miljö, varierade och anpassningsbara resurser, enkel och intuitiv design samt utförlig dokumentation. Nackdelarna som identifierades var i sin tur saknade eller bristfälliga funktioner, onaturlig rörelse i rummet samt överväldigande möjligheter. As a consequence of the 2020 COVID-19 pandemic, online learning has become increasingly widespread. Commonly used services are videoconferencing systems such as Zoom and Microsoft Teams. Another alternative is the video-calling service Gather, where users also can interact in a 2D environment. The aim of this report was to evaluate the usability of Gather as a virtual learning environment, to identify its advantages and disadvantages. The method used was a heuristic evaluation developed for virtual learning environments. In conclusion, the advantages found were realistic interaction and environment, varied and customizable resources, simple and intuitive design as well as detailed documentation. Furthermore, the disadvantages found were missing or incomplete features, unrealistic avatar movements as well as overwhelming possibilities.

As a college student, there is a risk of spending a large part of the day with sedentary studies, which can have negative effects on students' health. With the intention of counteracting this and devoting more time to physical activity, Wearable fitness tracker (WFT) is an increasingly common technical aid for students. The most sought-after option on the market among students is Apple's smartwatch called the Apple Watch. In previous studies conducted on wearable fitness trackers, it was shown that the use of WFTs resulted in the perception of health having positive changes. Similarly, studies concerning the integrated social functions showed that the use of these significantly increases the individual's intention to continue exercising and to continue using the service that provided the functions. Therefore, this study examined whether the usability of the exercise-related features of the Apple Watch has an impact on the attitude toward physical activity of college students. This quantitative study used a digital survey with a variety of questions for participants to answer. The System Usability Scale was used as the basis for some of the questions that would measure usability, and the Exercise Motives and Gains Index (EMGI) was used to measure attitudes towards training. The results of the study showed that the usability for mainly two categories of functions, Gaming and Sharing, was of great importance for whether the attitude towards physical activity changed. In addition, 3% of participants claim to not meet the health recommendations after owning the Apple Watch, which is a decrease compared to the 29% before the smartwatch was acquired. Despite the reported numbers that the vast majority claim to be more physically active since acquiring the Apple Watch, no connection between a change in attitude and the increase could be established. Universitetsstudenter riskerar att tillbringa en stor del av dagen åt stillasittande studier, vilket kan ha negativa effekter på deras hälsa. Med avsikt att motverka detta och ägna mer tid åt fysisk aktivitet är Wearable Fitness Trackers (WFT) ett allt vanligare tekniskt hjälpmedel för studenter. Ett av de mest efterfrågade alternativen på marknaden bland studenter är smartklockan Apple Watch. I tidigare studier utförda på Wearable Fitness Trackers visades att fortsatt användning av WFTs hade en positiv relation med upplevda hälsoförbättringar. Andra studier som rörde spelifierade och sociala funktioner i hälsoappar och WFTs, visade att användning av de funktionerna ökar intentionen att fortsätta använda tjänsterna eller tekniken, samt att fortsätta träna. I denna studie undersöktes huruvida användbarheten av de träningsrelaterade funktionerna i Apple Watch har en påverkan på inställningen till fysisk aktivitet hos universitetsstudenter. Denna kvantitativa studie använde en digital enkät med ett flertal frågor för deltagarna att besvara. System Usability Scale användes för att mäta användbarhet, och Exercise Motives and Gains Index (EMGI) användes för mätning av inställning till fysisk aktivitet. Resultatet av studien visade att användbarheten för två funktionskategorier, Gaming och Sharing, hade stor betydelse för om inställningen till fysisk aktivitet förändrats. Dessutom uppgav 3% av deltagarna att de inte uppfyllde hälsorekommendationerna efter ägandet av Apple Watch, vilket är en minskning jämfört med 29 procent innan smartklockan införskaffades. Trots att en överväldigande majoritet av deltagarna uppgett att de utövar mer fysisk aktivitet idag, kunde ingen koppling mellan en förändring i attityd och den ökning som uppgavs etableras.

Under de senaste åren har organisationer, på grund av pandemin och kraven på att arbeta hemifrån, tvingats påskynda sin digitaliseringsprocess. Det har lett till att antalet digitala arbetsintroduktioner har ökat. En arbetsintroduktion är ett centralt moment för att den nyanställda ska komma in i företagskulturen och lära sig sina arbetsuppgifter. Den här studien undersöker vilka faktorer som är framträdande och påverkar den digitala introduktionen samt hur förståelsen av rollen ser ut utifrån en nyanställds perspektiv. Materialet som ligger till grund för studien består av semistrukturerade intervjuer med nyanställda kombinerat med tidigare forskning. Det insamlade intervjumaterialet har därefter transkriberats och tematiserats. Resultaten har sedan analyserats med hjälp av Weicks meningsskapandeteori. Studiens slutsatser visar att det inom en digital arbetsintroduktion är av vikt att det finns en möjlighet att, via de digitala verktygen, ställa frågor till kollegor och ta del av relevant information för att utföra sina arbetsuppgifter samt lära genom utförandet. Det har även visat sig vara viktigt för de nyanställda att det finns en acceptans för att föra öppen dialog på företaget. Slutligen visade även resultatet att det existerade en avsaknad av den fysiska kontakten, vilket påverkade arbetsintroduktionen. During the past years organizations have been forced to speed up their digitalization process, due to the pandemic and the requirements to work from home. This has led to an increasing amount of digital onboarding processes. Onboarding is a central activity for new employees to embrace the business culture and learn their tasks at the job. This study aims to examine prominent and influential factors in a digital introduction and the understanding of the role through the perspective of a new employee. This thesis's underlying material is based on semi structured interviews with new employees. The material has been coded and categorized into themes, then analyzed with Weicks (1995) Sense Making-theory. The results show that it is essential that digital onboarding enables questions to be asked towards colleagues, through digital tools. It is also of importance to take part of relevant information to understand their work related tasks and learn through the execution. It has also shown to be essential for the new employees that there is an acceptance towards having an open dialogue in the organization. Finally, the result indicated that there existed a lack of physical contact, which affected the introduction.

Att behöva ställa om sitt arbetssätt från att arbeta fysiskt på plats till att arbeta hemifrån på distans är något som har påverkat de flesta organisationer och individer till viss utsträckning på grund av Covid-19 pandemin. Inom informatiksektorn används agila arbetssätt för att agera som en buffert för att snabbt kunna anpassa sig till nya krav eller arbetsförhållanden. Denna studie tar ett intresse i att undersöka den agila rollen Scrum master utefter ramverket Scrum. Samt studera ifall rollen har behövt göra förändringar i sina arbetsuppgifter och inom Scrum ceremonier, med anledning av övergången till ett distansbaserat arbetssätt. Genom en kvalitativ undersökning där sju certifierade Scrum masters intervjuats har personliga erfarenheter samlats in för att undersöka samband med förändringar som krävts vid omställningen av ens arbete. Där de intervjuade besvarat att deras arbete går att utföra väl även när distansarbete krävs eller blir infört i ens vardag. Utifrån resultatet bygger studien vidare på forskning kring att arbeta som Scrum master och enligt Scrums riktlinjer är en välfungerande metodik även ifall ens arbete behöver genomföras på distans. Trots detta finner studien ett skifte i Scrum masterns prioriteringar vid distansarbete där ett större fokus behövs för att bibehålla kommunikation, välmående och effektiviteten inom Scrum-team. Framför allt när ett Scrum-team blir internt distansbaserat. Detta leder även till rekommendationer som bör beaktas av organisationer eller Scrum masters som utför sitt arbete på distans. Having to change one's way of working, from working physically on site to remote work is something that has affected most organizations and individuals to some extent due to the Covid-19 pandemic. In the informatic sector, agile working methods are used to act as a buffer to be able to quickly adapt to new requirements or working conditions. This study takes an interest in investigating the agile role of the Scrum master along the Scrum framework, as well as studying whether the role has needed to make changes in performed tasks and within Scrum ceremonies due to the transition to work remotely. Through a qualitative survey where seven certified Scrum masters were interviewed, personal experience from the interviewees has been gathered to investigate the connection with changes required in the adjustment of one's work. Where the interviewees answered that their work can be performed well even when remote based work is required or is introduced into the everyday life. Based on the results, the study extends on research regarding working as a Scrum master and according to Scrum's guidelines, is a well-functioning methodology even if one's work needs to be carried out remotely. Despite this, the study finds a shift in the Scrum master's priorities when working remotely. The study found that a greater focus is needed to maintain communication, well-being, and efficiency within the Scrum-team. Especially when a Scrum-team internally becomes remote based. Which leads to recommendations that should be considered by organizations or Scrum masters who perform their work remotely. Lastly, the following thesis is written in Swedish.

Datorspelsindustrin har genom åren haft delade meningar gällande modifiering av deras spel. Några av dem har varit väldigt positiva till det, vilket lett till att deras spel ibland lever vidare längre än de borde eller till och med början av en helt ny genre av datorspel. Men de delade åsikterna har lett till att det inte finns någon standard när det kommer till att tillhandahålla hjälpmedel för att kunna modifiera spel. För att få en inblick i och undersöka om det finns likheter mellan vilka olika hjälpmedel som utvecklarna ger ut, utfördes ett experiment som bestod av en kategorisering av hjälpmedel som olika spelutveklare kommit ut med. Experimentet resulterade i sex stycken kategorier av verktyg: öppna datafiler, API, enkel nivåeditor, avancerad nivåeditor, SDK och övriga verktyg. Tillhörande dokumentation var av tre typer: information om hur moddar aktiveras, information om verktyget och guider för skapandet av moddar. En fallstudie gjordes där moddar skapades till några spel, med syfte att skaffa insikt i kvalitén på de tillhandahållna hjälpmedlen. Från denna kunde slutsatsen dras att de guider som användes var bra nog för att en novis kunde komma igång med att skapa moddar. I fall där dokumentation saknades, krävdes det antingen att de givna verktygen var självförklarande, eller att moddaren har stor erfarenhet av spelet. The computer game industry has through the years had different opinions about the modding community, and the way people modify their games. Although a majority of the companies have started to embrace the community and even gone so far as to release tools to aid the players in modifying their games. But the lack of cooperation between game developers have led to a disparity in the ways games are opened up to modifications. To get an understanding in and investigate if there are any similarities between the way the tools given out by the companies’ function, an experiment was made to categorise the different aids based on their likeness. The result of the experiment were six categories: open datafiles, API, simple map editor, advanced map editor, SDKs, and other aids. The documentation for the tools were divided into three categories: information about how the mod are activated, information about the tool itself, and guides and tutorials for how to use the tool. A case study was also conducted where mods were made for a couple of games to get an insight into the quality of the aids provided, as well as its documentation. The conclusions drawn from the case study were that tools of self-explanatory nature did not need any documentation for a novice to use. As well as if the documentation were well made, a novice could easily follow it to create a simple modification. When the documentation was lacking or non-existent, combined with an editor that was not very easy to follow, the knowledge of the game was clearly needed to be able to create even the simplest of modifications.

Det finns olika variationer av vägledningshjälpmedel som hjälper spelaren att navigera sig i en 3D-omgivning. I denna kvalitativa studie kommer det undersökas hur spår, ljud och markeringar som vägledningshjälpmedel kan stödja en spelare i en 3D-labyrint. Genom att undersöka de tre vägledningshjälpmedlen skapades en prototyp där de tre vägledningshjälpmedlen separerades i tre olika labyrinter. Respondenterna som deltog i studien spelade igenom de tre labyrinterna med och utan vägledningshjälpmedel för att kunna undersöka hur de stödjer respondenterna under spelsessionen. Data samlades in med hjälp av stimulated recall metoden och semi-strukturerade intervjuer. Insamlad data analyserades med hjälp av Empirisk fenomenologisk psykologi (EPP) metoden. Resultatet som uppstod från analysen presenterade respondenternas individuella upplevelse samt de fyra övergripande teman som sammanställdes från data. Sammanfattningsvis indikerade resultaten att spåret var den optimalaste vägledningshjälpmedlet, däremot delade både ljud och markeringar samma egenskaper som vägledningsshjälpmedel. Dessutom bildade respondenterna spatialt minne med hjälp av unika landmärken, samt utgick respondenterna från egna vägledningsstrategier när de tre hjälpmedlen inte var tillgängliga. There are different types of wayfinding aids that help the player navigate through a 3D environment. This qualitative study investigates how breadcrumb trails, sounds, and markers as wayfinding aids can support a player in a 3D maze. First, the researchers created a prototype to examine the three wayfinding aids and placed them into three different mazes. Then, the respondents who participated in the study played through those three mazes with and without wayfinding aids to investigate how they supported the respondents during the game session. Next, data were collected using the stimulated recall method and semi-structured interviews. Finally, the collected data were analyzed using the Empirical phenomenological psychology (EPP) method. The results that occurred from the analysis showed the respondent's individual experiences and the four overall themes that emerged from the data. In summary, the results indicated that breadcrumb trails were the most optimal wayfinding aid. However, both sound and markers shared the same characteristics as wayfinding aids. In addition, the respondents developed spatial memory with the help of unique landmarks and used other wayfinding strategies when the wayfinding aids were unavailable.

Datavisualisering används för att sammanfatta data på ett sätt som oss människor kanförstå. I arbetet används ett dataset som innehåller schackdata i form av schackpartier.På grund av att schackdata är ett komplext dataformat samtidigt som det kan omfattastora mängder data kan det leda till problem vid datavisualisering. Detta beror påschackdatans komplexitet och datamängd vilket är två vanliga faktorer som kanresultera i långsamma utritningstider inom datavisualisering. För att visualisera data iwebben är det väldigt vanligt att använda sig av javascript bibliotek. I detta arbetetkommer biblioteken Heatmap.js och D3.js att jämföras i ett tekniskt experiment för attse vilket bibliotek som har snabbat utritningstid vid visualisering av schackdata medheatmaps. Resultatet av experimentet indikerar att det mestadels inte finns någonskillnad i utritningstid mellan biblioteken vid visualisering av schackdata. Framtidaarbeten borde undersöka hur heatmaps kan användas inom andraanvändningsområden än schack. Det finns övrigt digitalt material (t.ex. film-, bild- eller ljudfiler) eller modeller/artefakter tillhörande examensarbetet som ska skickas till arkivet

Development of different methods for processing information has long been a central area in computer science. Being able to structure and compile different types of information can streamline many tasks that facilitate various assignments. In addition, the web is getting bigger and as a result larger amounts of information become more accessible. It also means that it can be more difficult to find and compile relevant information. This raises the questions; Is a layered architecture suitable for extracting semi-structured data from various web-based documents such as HTML and PDF and structuring the content as generically as possible? and How can you find semi-structured data in various forms of documents on the web based on keywords to save the data in tabular form? Review of previous research shows a gap when it comes to processing different levels of structures with the web as a source of data. When processing data, previous projects have usually used a layered architecture where each layer has a specific task and it is also this architecture that was chosen for this artifact. To create the artifact, the Design and Creation method is applied with an included literature study. This method is common in assignments where the goal is to create an artifact with the purpose of answering research questions. Tests of the artifact are also performed in this method and result in how well the artifact follows instructions and whether or not it can answer the research questions. This work has resulted in an artifact that works well and lays a foundation for future work. However, there is room for improvement such as that the artifact could be able to understand context and find more relevant information, but also for future research on how other software can be implemented to streamline and improve results. Utveckling av olika metoder för att bearbeta information har länge varit ett centralt område inom datavetenskap. Att kunna strukturera och sammanställa olika typer av information kan effektivisera många uppgifter som underlättar olika uppdrag. Dessutom blir webben större och som ett resultat blir större mängder information mer tillgänglig. Det gör också att det kan vara svårare att hitta och sammanställa relevant information. Detta väcker frågorna; Lämpar sig lagerarkitektur för att extrahera semi-strukturerad data från olika webbaserade dokument som HTML och PDF och strukturera innehållet så generiskt som möjligt? och Hur kan man hitta semi-strukturerad data i olika former av dokument på webben baserat på nyckelord för att spara data i tabellform? Granskning av tidigare forskning visar på ett gap när det gäller att bearbeta olika nivåer av strukturer med webben som datakälla. Vid bearbetning av data har tidigare projekt vanligtvis använt en lagerarkitektur där varje lager har en specifik uppgift och det är även denna arkitektur som valdes för denna artefakt. För att skapa artefakten tillämpas Design and Creation metoden med en inkluderad litteraturstudie. Denna metod är vanlig i arbeten där målet är att skapa en artefakt med syftet att svara på forskningsfrågor. Tester av artefakten utförs också i denna metod och resulterar i hur väl artefakten följer instruktionerna och om den kan svara på forskningsfrågorna eller inte. Detta arbete har resulterat i en artefakt som fungerar bra och som lägger en grund för framtida arbete. Det finns dock utrymme för förbättringar som att artefakten skulle kunna förstå sammanhang och hitta mer relevant information, men också för framtida forskning om hur annan mjukvara kan implementeras för att effektivisera och förbättra resultat.

Examensarbetet undersöker huruvida det är möjligt att helt eller delvis automatisera en universitetslärares schemaläggning av tjänstgöringsplaneringen. För detta ändamål har Design and Creation använts som forskningsmetod genom att utveckla en prototyp som baseras på ’constraint problem solver’-verktyget OptaPlanner. Prototypen har testats med hjälp av ett fallexempel som tillät att jämföra de automatiskt genererade scheman med ett verkligt schema. Fallexemplet visar vilken information om arbetsuppgifterna för en lärare som är tillgänglig samt hur individuella krav och önskemål av en lärare beträffande schemaläggningen kan se ut. Resultaten visar att prototypen klarar av att lägga till aktiviteter och generera olika scheman baserat på lärarnas individuella önskemål och krav. Det förekommer fall där prototypen inte klarar av att lägga ett godkänt schema p.g.a. att några av de hårda reglerna bryts mot. Syftet med den automatiska schemaläggningen är att generera en grundstomme för planeringen, så att lärare vet att de aktiviteterna i schemat motsvarar de förväntade arbetsinsatserna enligt tjänstgöringsplanen. Det tillåter en kontroll av den egna arbetstiden som annars är mycket besvärlig att uppnå. Examensarbetets främsta bidrag är att visa på vilket sätt det är möjligt att schemalägga kalendertiden av en tjänstgöringsplan utan att det blir någon övertid. This thesis examines whether it is possible to automate a university teacher’s scheduling of service planning fully or partially. For this purpose, Design and Creation has been used as a research method by developing a prototype based on the constraint problem solver tool OptaPlanner. The prototype has been tested using a case study that allowed to compare the automatically generated schemes with a real scheme. The case example shows what information about the tasks for a teacher is available and how individual requirements and wishes of a teacher regarding scheduling can look like. The results show that the prototype can add activities and generate different schedules based on the teachers' individual wishes and requirements. There are cases where the prototype is unable to schedule an approved schedule due to the hard rules are being violated. The purpose of the automatic scheduling is to generate a basic framework for the planning, so that teachers know that the activities in the schedule correspond to the expected work efforts according to the duty plan. It allows a control of one's own working hours which is otherwise very difficult to achieve. The main contribution of the degree project is to show in what way it is possible to schedule the calendar time of a duty plan without any overtime.

As a result of an increasingly digital society, an even higher demand regarding a reliable information security can be seen. In the past, IT-security was something that mostly affected the IT departments of organizations, today it has become an obvious part of the business. A majority of the safety measures that have been implemented in organizations earlier are of technical character. Nowadays, an increasing need to involve the user can be seen. The impacts of the human factor and human contribution can be seen as two main concepts with reference to theory within the area. In email security, which is in fact the most common attack vector, the human factor is taken advantage of in order to gain access to the organization. As the attacks are getting worse and appearing more frequently, the purpose of this study is to see in what ways organizations should and could work with the human factor and human contribution in order to succeed in their information security work. A literature study and semi-structured interviews have been conducted in order to gather empirical data. The results show that in order to succeed with the information security work, organizations have to take the cognitive abilities into consideration. This involves creating awareness around the topic, establishing an understanding and making sure the employees realize the consequences and impact an action can result in. A recurring challenge within organizations can also be seen regarding being able to meet the needs of each individual employee.

Introduktion: För att kunna använda möjligheterna som internet erbjuder krävs i många fall ett användarkonto som identifierar och autentiserar användaren. En förutsättning för att det ska vara säkert är att ingen annan har tillgång till användarens kontouppgifter, vilket ställer krav på att användaren har komplexa och unika lösenord. Syfte: I denna studie har vi undersökt vilken kunskap användare har kring säkra lösenord, hur de agerar samt undersökt varför de agerar som de gör. Metod: Studien är genomförd som en kvalitativ intervjustudie med 12 respondenter i varierande ålder och bakgrund. Resultat: Våra resultat visar att användarens kunskaper ofta bygger på äldre, ej längre aktuella, rekommendationer. De har även bristande kunskaper om vad en lösenordsgenerator eller lösenordshanterare är och hur de fungerar. Kunskapsbristerna, kombinerat med önskan om att det ska gå snabbt, medför att användarna ej genomför korrekta hot- och konsekvensbedömningar av riskerna på internet. Diskussion/Slutsats: Kunskaperna hos användarna behöver höjas för att minska riskerna de utsätter sig för. Teknikutvecklingen går fort och ökad kunskap och medvetenhet krävs för ett säkert agerande på internet. Introduction: An account, that identify and authorize the user, is nowadays almost a condition for the user’s ability to use the many services Internet provides. If the account shall remain safe, only the user should have access to the user account. The user needs to create unique and complex passwords. Aim: In this study we have examined the end-user’s knowledge regarding safe passwords, how they act. We have also examined why they act as they do. Method: This qualitative study was made through interviews with 12 respondents of varying age. Results: Our findings show that the user’s knowledge often is based on older recommendations. They also lack knowledge about what a password generator, or a password manger, is and how they work. The lack of knowledge combined with a high wish of swift Internet usage leads to inadequate threat and impact assessments of Internet risks. Conclusion: The end-user’s knowledge, regarding security online needs to be improved, to reduce their risk exposure. The development of technology is moving fast so a raised awareness is mandatory for a safe Internet behavior.

Many companies strive to make data-driven decisions. To achieve this, they need to explore new tools for Business Intelligence. The aim of this study was to examine the performance and usability of aspect-based sentiment analysis as a tool for Business Intelligence in E-commerce. The study was conducted in collaboration with Ellos Group AB which supplied anonymous customer feedback data. The implementation consists of two parts, aspect extraction and sentiment classification. The f irst part, aspect extraction, was implemented using dependency parsing and various aspect grouping techniques. The second part, sentiment classification, was implemented using the language model KB-BERT, a Swedish version of the BERT model. The method for aspect extraction achieved a satisfactory precision of 79,5% but only a recall of 27,2%. Moreover, the result for sentiment classification was unsatisfactory with an accuracy of 68,2%. Although the results underperform expectations, we conclude that aspect-based sentiment analysis in general is a great tool for Business Intelligence. Both as a means of generating customer insights from previously unused data and to increase productivity. However, it should only be used as a supportive tool and not to replace existing processes for decision-making. Många företag strävar efter att fatta datadrivna beslut. För att åstadkomma detta behöver de utforska nya metoder för Business Intelligence. Syftet med denna studie var att undersöka prestandan och användbarheten av aspektbaserad sentimentanalys som ett verktyg för Business Intelligence inom e-handeln. Studien genomfördes i samarbete med Ellos Group AB som tillhandahöll data bestående av anonym kundfeedback. Implementationen består av två delar, aspektextraktion och sentimentklassificering. Aspektextraktion implementerades med hjälp av dependensparsning och olika aspektgrupperingstekniker. Sentimentklassificering implementerades med hjälp av språkmodellen KB-BERT, en svensk version av BERT. Metoden för aspektextraktion uppnådde en tillfredsställande precision på 79,5% men endast en recall på 27,2%. Resultatet för sentimentklassificering var otillfredsställande med en accuracy på 68,2%. Även om resultaten underpresterar förväntningarna drar vi slutsatsen att aspektbaserad sentimentanalys i allmänhet är ett bra verktyg för Business Intelligence. Både som ett sätt att generera kundinsikter från tidigare oanvända data och som ett sätt att öka produktiviteten. Det bör dock endast användas som ett stödjande verktyg och inte ersätta befintliga processer för beslutsfattande.

Den ständiga utvecklingen av mobila chattapplikationer har bidragit till att underlätta människors vardagliga aktiviteter. Däremot utnyttjas applikationerna till att kommunicera vid kriminell verksamhet vilket har skapat nya utmaningar inom den IT-forensiska verksamheten hos brottsbekämpande myndigheter. Implementerade säkerhet- och integritetsfunktioner har försvårat åtkomst till data och tillhörande raderingsfunktioner i de mobila chattapplikationerna är en av de främsta utmaningarna. Uppsatsens syfte är att undersöka hur raderad data kan återskapas från Snapchats tillhörande SQLite-databas arroyo.db som lagrar chattkommunikation. I uppsatsen genomförs en genomgående litteraturstudie i kombination med ett experiment för att kartlägga den IT-forensiska arbetsprocessen både gällande arbetsmetoder samt eventuella brister som existerar i de IT-forensiska verktygen. Resultatet av den här uppsatsen visar att raderad chattkommunikation i Snapchat går att återskapa samt att det finns brister i den IT-forensiska arbetsprocessen. Avslutningsvis konstateras det att SQLite-forensik är ett område som är i behov av ständig utveckling för att hålla jämna steg med informationsteknologins utveckling.

Utvecklingen av digital vård sker i en snabb takt vilket bland annat informations- och kommunikationsteknik (IKT) och Covid-19 pandemin tillsammans ligger till grund för. Litteratur inom området lyfter att digital vård ökar arbetsbelastningen inom vården då det bland annat sätter högre krav på vårdpersonals tekniska kunskap och medicinska bedömning. Syftet med denna studie är att bidra med kunskap om vårdpersonals upplevelser av användningen av videosamtal i digitala patientmöten. Vi har använt en kvalitativ forskningsansats grundad i litteratur som behandlar digital vård där åtta semistrukturerade intervjuer med legitimerad vårdpersonal genomförts. I analysen av dessa åtta intervjuer framkom det fyra teman med tillhörande subteman, nämligen flexibilitet (individanpassad vård och digifysiskt arbetssätt), tillgänglighet (jämlik vård och tidsschema), effektivitet (arbetsbelastning och tid & rum) och teknik (personlig inställning, användning av systemen och digital kvalitet). De fyra temana har delats in i tre kategorier av upplevelser: moraliskt ansvar, dynamisk tidsbalans och mottaglighet. Slutsatsen som denna studie drar är att vårdpersonal inte upplever att fysisk eller digital vård är optimal som solitär, utan att digifysisk vård är det mest gynnsamma alternativet för samhället i stort. Det vill säga för såväl individ i form av både patient och vårdpersonal som för organisationer. Studien bidrar därför med kunskapen om att digital och fysisk vård kompletterar varandra och att systemen bör sammanflätas för att en sådan kombination skulle vara optimal. The development of digital healthcare is happening at a rapid pace which Information and Communication Technologies (ICT) along with the Covid-19 pandemic is the main reason for. Existing literature highlights that digital care increases the workload within health care because the demand and requirements on the healthcare workers technical knowledge and medical assessment is elevated. The purpose of the study is to contribute with knowledge of health care workers experiences in the use of video consultations in digital healthcare. This was done through a qualitative research approach based on existing litteratur where eight semi structured interviews with legitimised healthcare workers were performed. The analysis of the interviews resulted in four themes with sub themes, which were flexibility (individualised care and digiphysic work method), accessibility (equal care and time schedule), efficiency (workload and time & space) and technology (personal attitude, use of systems and digital quality). The themes have been categorised into three categories of experiences: moral responsibility, dynamic time balance and receptiveness. In conclusion the health care workers do not experience either physical care or digital care to be optimal individually, but that a combination of the two would be the most favourable alternative for society as a whole. That is, for both the individual in the form of both patient and health care workers as well as health organisations. The study therefore contributes with the knowledge that digital and physical care complements each other and that the systems should be intertwined for such a combination to be possible and optimised.

Den tekniska utvecklingen har gått fort framåt det senaste århundradet och nu använder vi datorer nästan hela tiden för att förenkla våra liv. Som ingenjörsstudenter lär vi oss matematik bland annat för att kunna fortsätta utvecklandet av datorerna men själva matematikundervisningen har knappt förändrats det senaste århundradet. Skulle digitala verktyg kunna användas inom matematikundervisning för att öka motivationen hos studenter? För att undersöka detta fick en grupp studenter utföra några uppgifter med ett digitalt verktyg för fysiksimulering och därefter besvara några frågor om deras upplevelse. Resultaten visade att de flesta av studenterna inte höll med om att verktyget ökade deras egna motivation för att lära sig ämnet, men de var mer positiva till att använda liknande verktyg i undervisningssammanhang. Eftersom deltagarna i studien var studenter på KTH och dessutom uppgav att de hade ett intresse för matematik, är det rimligt att anta att den bristfälliga ökningen av motivation berodde på att de redan innan var motiverade till att lära sig ämnet. Att studenterna var positivt inställda till att liknande verktyg används i undervisningen tyder på att mer forskning inom området behöver genomföras; dels behöver verktyg utvecklas på ett mer pedagogiskt sätt och dels behöver det testas inom en kurs, för att kunna utvärderas inom rätt sammanhang. Technological development has progressed rapidly over the last century and now we use computers almost all the time to simplify our lives. As engineering students, we learn mathematics, among other things, to be able to continue the technological development, but the teaching of mathematics has hardly changed at all in the last century. Could digital tools be used in the teaching of mathematics to increase student motivation? To investigate this, a test group of students performed some exercises with a digital tool for physics simulation and then answered some questions about their experience. The results showed that most of the students did not agree that the tool increased their own motivation for learning mathematics, but they were more positive towards using similar tools within their education. Since the participants in the study were students at KTH and also stated that they had an interest in mathematics, it is reasonable to assume that the lack of increase in motivation was due to the fact that they were already motivated to learn the subject. The fact that the students were positive toward similar tools being used within their education indicates that more research in the field needs to be carried out; first, tools need to be developed in a more pedagogical manner, and secondly, they need to be tested within a course, in order to be able to be evaluated in the right context.

Bakgrund Enligt lärare för en högskoleutbildning för en generell examen finns ett upplevt återkommande problem med att studenter som läser ett treårigt kandidatprogram inte förstår hur kurser hänger ihop med varandra och att kurser kan vara behörighetsgivande. Hur ser egentligen problemet ut ur studenters perspektiv? Kan det som lärare beskriver bekräftas av studenter? Hur ser de på sin programtid, hur tar de till sig information om sina studier och hur skulle de vilja få den informationen? Syfte Syftet med forskningsstudien är att bidra med kunskap om vilken typ av information studenter vid en högskoleutbildning behöver under sin programtid. Studiens två frågeställningar är: Vilken information behöver studenter för att de ska förstå sin egen programtid? Hur kan lärosäten utforma information för att stödja studenters förståelse för sin egen tid vid programmet? Metod Metoderna för insamlande av empiri var enkät, semistrukturerade intervjuer och dokumentanalys. De tre årskurserna på Informationsdesignprogrammet vid Högskolan Dalarna tillsammans med dokument som studiehandledningar, kursplaner, utbildningsplan och informationssidorna som finns tillgängliga för studenterna, har utgjort empirin för studien. Totalt utfördes sju intervjuer med studenter från dessa årskurser. Resultat Studien identifierade två huvudsakliga teman i relation till hur studenterna uppfattade programmet, ”Kontext/Identitet” och ”Förståelse/Relevans”. Återkommande uttryck för oförståelse av hur programmets innehåll hänger samman och en osäkerhet kring dess slutmål. Slutsatser Studenter behöver att utbildningens innehåll kopplas till programmets slutmål och mot kommande arbetsliv. Programmet upplevs som väldigt brett och svårt att greppa och att vissa kurser behöver en tydligare relevans för att öka förståelsen, engagemanget och motivationen. Studiehandledningen är ett centralt dokument som borde delvis standardiseras och innehålla specifik information. En interaktiv lösning över programmet med filtreringsfunktion behövs. Background According to teachers for a higher education for a general degree, there is a perceived recurring problem that students who study a three-year bachelor's program do not understand how courses are connected to each other and that courses can be qualifying. What does the problem really look like from a student's perspective? Can what teachers describe be confirmed by students? How do they view their program time, how do they absorb information about their studies and how would they like to receive that information? Aim The purpose of the research study is to contribute knowledge about the type of information students in a higher education program need during their program time. The study's two questions are: What information do students need in order to understand their own program time? How can higher education institutions design information to support students' understanding of their own time in the program? Method The methods for collecting empirical data were questionnaires, semi-structured interviews and document analysis. The three years of the Information Designprogram at Dalarna University, together with documents such as study guides, syllabi, study plan and the information pages that are available to the students, have formed the empirical basis for the study. A total of seven interviews were conducted with students from these year groups. Results The study identified two main themes in relation to how students perceived the program, "Context / Identity" and"Understanding / Relevance". Recurring expressions of misunderstanding of how the content of the program is connected and an uncertainty about its end goal. Conclusion Students need the content of the education to be linked to the final goals of the program and to future working life.The program is perceived as very broad and difficult to grasp and that some courses need a clearer relevance to increase understanding, commitment and motivation. The study guide is a central document that should be partially standardized and contain specific information. An interactive solution over the program with filtering function is needed.

Two years after the first recorded outbreak of Covid-19 its long-term effects are still not completely understood. An unknown proportion of all covid patients go on to develop post-acute covid syndrome and suffer long-term symptoms and health effects long after the initial infection subsides. Project Crowdsourcing Långtidscovid-Sverige sent out in summer of 2021 an open online survey and gathered respondents through crowdsourcing to gather info about people in Sweden with prolonged health effects lasting at least three months after confirmed or suspected Covid-19 infection. In this thesis an explorative analysis of the aforementioned survey is conducted with its initial focus placed onthe progression of symptoms. Descriptive statistics are provided for the survey sample; hierarchical clusteringon principal components is performed; and association rule mining as well as sequence rule mining is used toextract frequently co-occurring symptoms. Women stand for 85.2% of all respondents, possibly indicating a skewed gender distribution in the sample. The average age of a respondent is 50 years old, but ranges between 18 and 80 years of age. The number of reported symptoms tend to diminish over time and symptoms within the 'air passages' category diminish on average quicker than other categories. Hierarchical clustering with Ward’s criterion revealed 4 clusters with an average silhouette coefficient of 0.246. The resulting clusters are not well-separated from each other and have some overlap in their bordering regions, and should therefore be interpreted with caution. Broadly speaking, individuals from cluster 1, 3 and 4 are distinguished primarily by their total number of symptoms reported, meanwhile cluster 2 is characterized by individuals that experience many symptoms early on and fewer symptoms later on. The most prevalent symptom over the entire period is fatigue (90.2%), closely followed by worsening symptomsafter physical activity (87.1%), problems with concentration (82.3%), headaches (79.5%), and brain fog (77.9%). There are several strong associations between various symptoms, especially for symptoms within the same category. Most symptoms have a sequential correlation with themselves and have an increased tendency to occur several times.

Användningen av Artificiell Intelligens (AI) har ökat de senaste åren och blivit en del av vardagen, men när det kommer till automatiserade mjukvarutester har AI inte varit aktuellt. Produkten är den viktigaste tillgången för ett företag, av den anledningen bör de garantera att produkten är bra. För att göra detta används kvalitetssäkringar med hjälp av mjukvarutester. Denna process är tidskrävande, kostsam och det är omöjligt att testa produkten i helhet. Om AI kan komplettera automatiserade mjukvarutester kommer företag ha möjligheten att producera bättre och billigare produkter under en kortare tidsperiod. I denna studie undersöktes ämnet AI inom automatiserade mjukvarutester. Syftet med detta var att studera om AI kan förbättra automatiserade mjukvarutester inom svenska företag. För att undersöka detta utfördes intervjuer, denna information jämfördes sedan med den valda litteraturen. Informationen användes sedan för att besvara frågorna: kommer AI förbättra dagens mjukvarutester? Vilka hinder finns till implementering av AI? Vilka algoritmer är bäst anpassade för detta ändamål? Arbetet fördjupar sig i algoritmerna Genetic algorithm (GA), Natural Language Processing(NLP) samt Artificial Neural Network (ANN). Beslutet att använda dessa algoritmer togs för att de var prevalenta i litteraturen. Intervjuerna genomfördes med olika experter inom områdena AI och mjukvarutestning. Detta var för att skapa en kontrast och ge en större bild på användnings-/problemområden. Denna information jämfördes sedan med den tidigare forskningen för att se om några lösningar har tillkommit. I nuläget finns det problem med att införa AI inom mjukvarutestning och några av dessa problem är saknaden av ett optimalt test oracle, träningsdata och testmodeller. Alla algoritmer som undersöktes i detta arbete hade områden de excellerade i. Dock fanns det en algoritm som hade mer användningsområden och det är NLP. Den fungerar bäst i kombination med en djupinlärningsalgoritm som till exempel ANN.

Occupancy Regulated Extension (ORE) är en algoritm som används för att procedurellt generera banor till spel. Detta arbete undersökte användning av ORE för att skapa byggnader med tätt packade rum, specifikt från ett prestandaperspektiv. Detta genomfördes med treimplementationer av olika varianter av ORE. Dessa varianter är rutnät, svepande linje, och AABB. För små rum var rutnät snabbast, med svepande linje därefter och AABB den långsammaste. Med större rum var svepande linje i stort sett oförändrad och därmed snabbast, medans de andra två visade en ökning i genereringstiden. Rutnätsgeneratorn påverkades mest av rumstorlek, men inte tillräckligt för att vara långsammare än AABB. Resultatet var inte betydligt nog för att definitivt utse en implementation som bäst, eftersom skillnaderna var för små för att utesluta problem med implementationerna. Ytterligare arbete krävs för att uppnå ett mer exakt resultat. Det finns övrigt digitalt material (t.ex. film-, bild- eller ljudfiler) eller modeller/artefakter tillhörande examensarbetet som ska skickas till arkivet.

Denna studie har undersökt om betraktare kan urskilja att en animerad ansiktslös karaktär har negativa intentioner och försöker ljuga, enbart genom hur dess kroppsspråk animeras. Undersökningen genomfördes med kvantitativa enkäter, där testdeltagarna fick studera två olika animationer av en 3D-modell. Den ena uttryckte en karaktär med ”goda intentioner” och den andra en karaktär med ”negativa intentioner. Testdeltagarna fick i enkäten svara på hur de uppfattade karaktärernas intentioner. Insamlad data analyserades sedan utifrån tesdeltagarnas kön och erfarenhet kring icke-verbal kommunikation. Resultaten antyder på att det går att göra animationer med kroppsspråk som medför att karaktärer, trots att deras ansiktsmimik inte syns, uppfattas som mer eller mindre trovärdiga. Det framkom indikationer på skillnader i tolkningen mellan kvinnor och män, samt skillnad i tolkning mellan personer med mer och mindre erfarenhet av icke-verbal kommunikation. Studien bör anses som en förstudie och dessa resultat kan fungera som underlag för framtida undersökningar.

Denna studie syftar till att utveckla kunskapen kring de hot som finns på internet, samt att förstå privatpersoners säkerhetsmedvetande vid internettransaktioner. För att uppfylla detta syfte besvarar studien följande tre frågor: hur hanteras privatpersoners kreditkort på internet? hur ser privatpersoners säkerhetsmedvetande ut? och vad gör e-handelsföretag för att skydda privatpersoners data och kreditupplysningar? Datainsamlingen har genomförts med hjälp av en enkätundersökning, två telefonintervjuer samt en litteraturstudie. Enkätundersökningen genomfördes digitalt och riktade sig till studenter på Högskolan Dalarna i åldersgruppen 18–42+. Telefonintervjuerna genomfördes med två dagligvaruhandlare som även bedriver e-handel och intervjuerna var semistrukturerade till sin karaktär. Litteraturstudien genomfördes i syfte att skapa en teoretisk bakgrund till ämnet, som sedan applicerades på resultatet i analysen. Resultatet av denna studie visar att de undersökta företagen som bedriver e-handel gör sitt främsta för att upprätthålla säkerhet gällande e-handel. Studien visar även att den undersökta målgruppen har ett starkt säkerhetsmedvetande.

Internet blir en större del av våra liv för varje dag som går. Vår relation till internet utvecklas mer och mer till symbios där en av effekterna av detta är att vi blir beroende av den tillgängliga information som internet erbjuder. År 2011 studerades första gången Google-effekten som är ett begrepp som beskriver tendensen att glömma bort lättillgänglig information hämtad online, just därför att det finns snabb åtkomst till den. Internets tillgänglighet och människans tendens att glömma lättillgänglig information resulterar i att vi idag minns mindre än förr. Detta är åtminstone Google-effektens tes. I den här studien utforskades huruvida internets lättillgänglighet gör att studenter inom Medieteknik minns googlat studiematerial sämre än motsvarande tryckt material, i kontexten studier inför tentamen. Detta undersöktes genom att elva stycken deltagare delades in i två grupper, där båda grupperna fick besvara tolv stycken frågor. Skillnaden mellan de två grupperna var att ena fick använda Google som hjälpmedel för att besvara frågorna, medan andra gruppen fick ett tilldelat utskrivet fotokompendium, det vill säga tryckt text. Dagen efter testdagen fick deltagarna ytterligare en gång besvara samma frågor, men denna gång utan hjälpmedel. Därefter räknades antalet ihågkomna svar för respektive deltagare från dag ett till dag två, och skillnader mellan de två grupperna analyserades. De erhållna resultaten i studien visade ingen antydan på skiljaktigheter mellan de två grupperna. Det vill säga att denna studie inte kunde påvisa att det finns någon skillnad i inlärning mellan de två olika mediumen, när det kommer till hågkomst. Studien kunde därmed inte påvisa Google-effekten. Resultatet skulle kunna föreslå att man är fri att välja vilket av dessa inlärningsmedel man vill utan rädsla för reducerad hågkomst, men ytterligare forskning krävs på ämnet för att kunna fastslå detta. The Internet is becoming a bigger part of our lives with each passing day. Our relationship with the internet is developing more and more into symbiosis, where one of the effects of this is that we become dependent on the available information that the internet offers. In 2011, the concept of the Google Effect was first studied, which describes the tendency to forget easily accessible information, simply because there is quick access to it. The result of the availability of the internet and the human tendency to forget easily accessible information, is that we today remember less than before. This is at least what the Google Effect theory proposes. In this study, it was investigated whether the ease of access to the internet means that students in Media Technology remember googled study material less than the corresponding printed material. The context being that of studying before an exam. This was examined by dividing eleven participants into two groups, where both groups had to answer twelve questions. The difference between the two groups was that one group was allowed to use Google as an aid to answer the questions, while the other group was given a printed compendium on the topic. The day after the test day, the participants had to answer the same questions once more, but this time without aid. Then, the number of remembered answers for each participant was counted from day one to day two, and differences between the two groups were analyzed. The results obtained in the study found no indication of differences between the two groups. That is, this study could not demonstrate that there is any difference in learning between the two different mediums when it comes to memory. The study was thus unable to demonstrate the Google effect. This result suggests that it is possible that you are free to choose which of these learning tools you want, without fear of reduced recall. Further research on the subject is however required before this can be confirmed.

Sensorer kan användas för att uppmäta små partiklar som flyger omrking i luften och därmed skapa en bild av luftkvaliteten. Dessa sensorer sitter monterade på en så kallad sensornod. Sensornoder kan kopplas ihop för att skapa större sensornätverk. Problemet som tacklas i denna rapport är implementationen av stöd för en ny typ av sensor, Cubic PM2105, i en existerande sensornodsplatform. Utökat stöd för fler sensorer i ett sensornätverk breddar valmöjligheterna och möjliggör potentiellt att den bättre sensor kan användas. Vidare utvärderas även Cubic PM2105 i förhållande till en existerande sensor, Plantower PMS5003, i sensornodsplatformen. Detta görs genom korrelationsanalys baserat på mätdata de båda sensorerna samlat in vid samma tidpunkt och geografiska position. Resultatet visar på dålig korrelation mellan de två sensorerna. Dock kan detta resultat ifrågasattas då korrelationsanalysen baserades på relativt lite mätdata, samtidigt som endast en uppsättning sensorer användes. En teori för det dåliga resultatet är att fläkten på Cubic sensorn är svagare, och inte lyckas ta in tillräckligt med partiklar. Om detta beror på det specifika exemplaret eller andra orsaker är okänt. Med drivrutiner för Cubic PM2105 implementerat är det dock nu möjligt att utföra längre tester med fler uppsättningar sensorer för att på ett bättre sätt utvärdera korrelationen mellan sensorerna. Sensors can be used to measure small particles in the air and hence create a picture of the air quality. These sensors are mounted on a so called sensor node. Sensor nodes can be connected to create a bigger sensor network. The problem being tackled in this report is the implementation of support for a new type of sensor, Cubic PM2105, in an existing sensor node platform. Extended support for more sensors in a sensor network widens the possibilities and enables the potential to use the better sensor. Further, Cubic PM2150 is evaluated in relation to a sensor already supported by the platform, Plantower PMS5003. This is done through correlation analysis based on the data collected from the both sensors simultaneously at the same location. The result shows poor correlation between the two sensors. However, this result can be questioned as the correlation analysis based on relatively little measurement data, while only one set of sensors was used. One theory for the poor result is that the fan in the Cubic sensor is weaker, and fails to take in a sufficient amount of particles. If this is a result of the specific pair of sensors used or due to other reasons is unknown. However, with drivers for Cubic PM2105 implemented, it is now possible to perform longer tests with more sets of sensors to better evaluate the correlation between the sensors.

Dagens e-handelssektor samt möjligheten att utföra bokningar genom webben på diverse webbplatser gör webbapplikationer och databassystem till verksamhetskritiska komponenter i ett företags. Stora mängder användare belastar databaser av dessa företag genom att göra flertal bokningar samtidigt och med det ökar väntetiderna på operationer på webbapplikationerna. Med hjälp av PHP skapasen webbapplikationen som har tillgång till två databaser respektive är hanterad av varsin databashanterare nämligen MySQL och PostgreSQL. Med detta upplägg har studien i mål att mäta påverkning av belastning i form av hög samtidighet på databaserna och avgöra vilken av dem har bättre prestanda under de specifika omständigheterna. MySQL presterar mycket bättre med nästan 10 gånger snabbare throughput men det finns flertal frågetecken i studien som behöver besvaras med ytterligare forskning. En av dessa är varför MySQL presterar bättre under hög samtidighet i jämförelse med låg samtidighet. Det finns övrigt digitalt material (t.ex. film-, bild- eller ljudfiler) eller modeller/artefakter tillhörande examensarbetet som ska skickas till arkivet.

Version Control Systems are a staple of modern software development and its usage is rapidly growing in education. Students often use Version Control Systems such as Git and GitHub during their education, though newly examined students are often found to lack mastery of industry standard practices. Manually monitoring and giving feedback to students is time consuming and requires a large amount of labor. Therefore, this paper proposes and evaluates an automated feedback system which analyses student assignment repositories an publishes feedback based on a set of data points. After the study, we attempt to measure any impact of the feedback on student performance. The study is unable to underline a significant impact. Students are also asked to reflect over the feedback and the reception was positive, further promoting future studies on the subject. Versionshantering används idag flytigt inom mjukvaruutveckling och dess popularitet växer stadigt inom högre utbildning. Studenter får ofta lära sig att använda versionshanteringssystem såsom Git och GitHub under deras utbildning, trots detta saknar nyexaminerade studenter ofta tillräcklig kunskap om relevanta industristandarder. Att manuellt övervaka studenter och tillförse dem med respons på deras inlämningar är tidskrävande och kräver mycket arbetskraft. Mot bakgrund av detta föreslår och utvärderar vi i denna studie ett automatiskt responssystem med syftet att analysera studenters inlämningar samt återkoppla med relevant respons på ett antal datapunkter. Efter studiens slut görs en mätning av skillnader i studenternas resultat men ingen konkret slutsats kan sammanställas. Studenterna tillfrågades också att reflektera över responsen de tog del av. Deras svar samt studiens resultat pekar mot att ytterligare studier inom ämnet är väl motiverade.

The report aims to investigate whether a scalable analytics tool can be incorporated into an existing SaaS (“Software as a Service”) platform to improve decisionmaking and whether it is strategic and financially profitable. The work included the development of a proof of concept Business Intelligence tool and an analysis of the economic aspects and evaluation test to see how well this prototype was considered to function compared to other methods. In addition, the analytics tool was designed to visualize several graphs and tables in one panel on the platform. The background theory in the analytics tool is based on data storage architectures and data extraction methodologies. Database replicas from SoftOne has been used for retrieving analysis data. CBA (“Cost Benefit Analysis”) is the tool used to calculate the economic profitability of the implementation and calculate the costs of alternative methods. The CBA considers parameters such as hourly database load for all hours during a day and illustrates the scalability by increasing number of database calls per day. In conclusion, the research demonstrates that decisions should be led by the needs of the users, and that it is feasible to achieve a good deal on the road without making huge expenditures using existing funds. Rapporten syftar till att undersöka om ett skalbart analysverktyg kan inkorporeras i en befintlig SaaS (”Software as a Service”)-plattform för att förbättra beslutsfattandet och om det är strategiskt och ekonomiskt lönsamt. Arbetet innefattade utveckling av en Business Intelligence prototyp och en analys av de ekonomiska aspekterna och utvärderingstest för att se hur väl denna prototyp ansågs fungera jämfört med andra metoder. Dessutom utformades analysverktyget för att visualisera flera grafer och tabeller i en panel på plattformen. Bakgrundsteorin i analysverktyget är baserad på datalagringsarkitekturer och dataextraktionsmetoder. Databasrepliker från SoftOne har använts för att hämta analysdata. Kostnads-nyttoanalys är verktyget som används för att beräkna den ekonomiska lönsamheten för implementeringen och beräkna kostnaderna för alternativa metoder. Kostnads-nyttoanalys tar hänsyn till parametrar som timdatabasbelastning för alla timmar under en dag och illustrerar skalbarheten genom att öka antalet databasanrop per dag. Sammanfattningsvis visar forskningen att beslut bör styras av användarnas behov och att det är möjligt att uppnå en hel del på vägen utan att göra stora utgifter med befintliga medel.

Hur utbildning utförs, vilka som tar del av den samt förbättringen av utbildning är essentiell för samhällets vidareutveckling. Utbildningar påverkades enormt i början av 2020 av covid19 och i samband med digitaliseringen förändrades de drastiskt. Digitalt lärande som är relevant inom pedagogikforskningen och speciellt i samband med aktivt lärande. Ett vanligt problem inom högskole- och universitetsutbildningar är dock att det finns en brist på mångfald. KTH nämner själva i en rapport att ansträngningar behöver göras för att kunna öka antagandet bland underrepresenterade grupper som söker deras utbildningar på samtliga nivåer. Syftet med denna rapport är därför att undersöka hur existerande initiativ som använder sig av aktivt lärande kan öka intresse och kompetens inom datateknik hos underrepresenterade etniska grupper och om en ny digtal lösning har potential att öka mångfalden. Metoderna som använts är dataanalyser av existerande initiativ och skapa en prototyp av en ny digital plattform med hjälp av dessa analyser och existerande teori. Resultat samlades från initiativ som implementerat aktivt lärande i form av bl.a. kamratlärande, kollaborativt lärande och mentorskap. Det producerades även resultat i form av en webbbaserad mentorplattform menad att underlätta för underrepresenterade etniska studenter/elever att hitta mentorer med liknande bakgrund. Plattformen ska ge tillgång till en representativ social gemenskap som främjar mångfald och använder aktivt lärande för att ge stöd, vägledning och en känsla av inkludering. Enligt teorin kan dessa aspekter bidra till ökad intresse och kompetens inom datateknik. Däremot är detta endast en prototyp och med exempelvis testning skulle värdefulla synpunkter på denna lösning uppstå som har missats i detta skede. Slutsasten av detta arbete är att denna digitala plattform har potential att öka mångfald inom datateknikutbildningar men att ett fortsatt arbete skulle avgöra om det kan vara effektivt i praktiken. How education is carried out, who takes part in it and the improvement of education is essential for further development of society. Education was hugely affected by covdi19 and digitalization at the beginning of 2020, which made it change drastically. Digital learning is relevant in pedagogical research and especially in relation to active learning. However, a common problem in college and university education is that there is a lack of diversity. KTH mentions in a report that effort needs to be made in order to increase admission among underrepresented groups who apply at all levels of their education programs. The purpose of this report is therefore to investigate how existing initiatives that use active learning can increase interest and competence in computer engineering among underrepresented ethnic groups and whether a new digital solution has the potential to increase diversity. The methods used are data analyzes of existing initiatives and creating a prototype of a new digital platform using these analyzes together with existing research. Results were collected from initiatives that implement active learning in the form of e.g. peer learning, collaborative learning and mentoring. Results were also produced in the form of a webbased mentoring platform intended to make it easier for underrepresented ethnic students/pupils to find mentors with similar backgrounds. The platform will provide access to a representative social community that promotes diversity and uses active learning to provide support, guidance and a sense of inclusion. According to research, these aspects can contribute to increased interest and competence in computer engineering. However, this is only a prototype and with testing, for example, valuable aspects would arise that unfortunately have been missed at this stage of the project. The conclusion of this research is that this digital platform has the potential to increase diversity in computer engineering education programs, but that continued work would determine whether it would be effective in practice.

Digitaliseringen och den konstanta utvecklingen av teknologi i vårt samhälle har medfört många förändringar de senaste åren. I olika områden inom yrkeslivet har rutiner och system behövt uppdaterats för att hålla jämna steg med digitaliseringen. Idag är det inte ovanligt för anställda att arbeta på distans, vanligtvis från sina egna hem. Utöver detta, har Covid-19-pandemin som drabbade världen under 2020, endast utökat och påskyndat processen där företag behöver anpassa sig till denna typ av arbete. Trots att möjligheten att kunna jobba hemifrån reflekterar en modern arbetsplats såväl som ett modernt samhälle, öppnar det även upp frågan om potentiella cyberhot. På grund av detta undersöker nuvarande studie forskningsfrågan: Hur har cybersäkerhet inom företag påverkats av utökat distansarbete? Som avgränsning fokuserar studien specifikt på den finansiella sektorn. Forskningsmetoden som valts ut för studien har varit kvalitativ, i form av primär datainsamling genom semistrukturerade intervjuer som sedan analyserats med hjälp av tematisk analys. Samtliga respondenter arbetar med och har erfarenhet av cybersäkerhet samt har en koppling till finanssektorn. Vidare fokuserar dessa intervjuer på olika aspekter av hur säkerheten inom företag har påverkats av det ökade distansarbetet hemifrån. För att kunna besvara detta, ställdes en rad specifika frågor angående förändringar, kommunikation, cyberhot och utmaningar på grund av distansarbete till respondenterna. Det insamlade och analyserade resultatet visar på att majoriteten av respondenterna anser att jobba hemifrån betyder en ökad mängd förändringar i form av hantering av information, inloggningsrutiner, behörigheter, utrustning och ibland även förändring av IT-infrastrukturen i företagen. Resultaten visar även på hot och utmaningar som kan uppstå vid distansarbete. En slutsats som därmed kan dras från studien är att företagens cybersäkerhet påverkas och hanteras på olika sätt när det kommer till det ökade distansarbetet. Dessa bemöts enligt respondenterna med olika strategier, rutiner och riskminimering. För att vidare minimera cyberhoten vid arbete hemifrån i framtiden, är den generella uppfattningen i studien att företag behöver arbeta förebyggande och utbilda personal i frågan om cybersäkerhet när man inte befinner sig på ordinarie arbetsplats. Trots att respondenterna tillsammans med föregående studier anser att cyberhoten har ökat de senaste åren, håller de med varandra om svårigheten att fastställa om det är ett faktum att de har ökat på grund av just ökat distansarbete. Eftersom det inte alltid rapporteras om hoten som finns mot finanssektorn på grund av anseende- och trovärdighetsskäl, har det varit en utmaning att få tillräckliga svar i de i utförda intervjuerna. The digitalization and constant development of technology in our society has brought many changes over the last few years. In various areas of the work field, routines and systems have been updated to keep up with the digitalization. Nowadays it is not unusual for employees to be teleworking, most commonly to work from their own homes. On top of that, the global Covid-19-pandemic that hit the world in 2020, has only increased and speeded up the process for companies to adjust to this type of work. Even though being able to work from home reflects a modern workplace as well as society, it does open the question about possible online threats. Therefore, this current study examines the question: How does the increasing teleworking trend affect cybersecurity in organizations? As a demarcation, the study specifically focuses on the financial sector. The research method selected for the study has been of qualitative nature, during which primary data was collected through semi-structured interviews which further were analyzed using thematic analysis. The respondents are all employees and have experience within cybersecurity, related to the financial sector. Furthermore, these interviews focus on different aspects of how the cybersecurity of companies has been affected by the recent increase in teleworking from home. To shed light on the matter, the respondents were asked a specific set of questions regarding changes in; communication, cyber threats and challenges all due to telework. The results gathered and analyzed do show that the majority of the respondents believe that working from home does mean an increased amount of changes in ways of handling information, login-routines, competence, equipment and sometimes even the infrastructure of their IT-systems. Additionally, the results also show threats and challenges that may occur due to increased teleworking, such as larger attack surfaces. Therefore, a conclusion that can be drawn from the study is that there are different ways in which the cybersecurity of companies can be affected by the increasing teleworking trend. According to the respondents, these challenges are met with different strategies, routines and risk minimization. To further minimize future cyberthreats when working from home, the general perception drawn from the study is that companies have to work preventively and as well as educate staff on threats and risks associated with increased teleworking. However, while the respondents and previous studies believe that threats have increased over the last couple of years, they do agree on the difficulty of determining whether it is in fact due to the increased amount of telework. Since the cyberthreats against the financial sector are not always spoken about or reported for reasons of reputation and credibility, there were also respondents who have been hersistant in providing full answers to the interviews.

Idag utvecklas IT branschen otroligt snabbt. Det framkallar även utvecklingen av internetbrott. Ransomware täcker den största delen av internetbrott. Högsta offentliggjorda summan mot ett svenskt företag var 290 miljoner SEK. Enligt statistik saknas det personal inom cybersäkerhet. Just nu arbetar färre personer med cybersäkerhet än antal jobbmöjligheter som ligger öppna. Atea vill ta reda på om Pentera, ett automatiserat penetration-testnings system kan fylla kompetensbristen inom arbetsmarknaden eftersom ett penetrationstest är både resurs- och tidskrävande att utföra. I den här studien utförs ett experiment där det manuella penetrationstestet jämförs mot det automatiserade. I resultaten visade det sig att det automatiserade programmet lyckades ta fram mer resultat än det manuella testet på kortare tid. Den tog även fram fler sårbarheter och utförde fler exploits än det manuella testet. Det manuella testet utfördes under längre tid än det automatiserade. På grund av detta framkom information som det automatiserade programmet ej hittade. Det är möjligt att det automatiserade programmet hade lyckats ta fram dessa delar om den fick arbeta längre. I resultatjämförelsen mellan dessa tester kan en markant skillnad i fördel för det automatiska testet synas. Today the IT industry is developing rapidly. This also induces the development of internet crimes. Ransomware covers most cybercrimes. The highest announced amount against a Swedish company was 290 million SEK. According to statistics, there is a lack of cybersecurity staff. Right now, fewer people work with cybersecurity than the number of work opportunities that are open. Atea wants to find out if Pentera, an automated penetration testing system, can fill the lack of competence within the labor market as performing a penetration test is both resource and time consuming. In this study an experiment is performed where the manual penetration test is compared to the automated one. In the results it turned out that the automated program managed to bring forth more results than the manual test in a shorter time. It also brought forward more vulnerabilities and performed more exploits than the manual test. The manual test was performed for a longer time than the automated one. Due to this information emerged that the automated program could not find. It is possible that the automated program would have succeeded in producing these parts if it had been allowed to work longer. In the comparison between these tests there is a clear difference in advantage for the automatic test that can be seen.

Det blir allt vanligare med kroppsburna enheter i samhället. De Kroppsburna enheterna blir allt kraftfullare och flera sensorer flyttar in i dessa. Rapporten går igenom hur man kommer åt olika sensorer som, hjärtfrekvens, lufttryck samt acceleratormeter-sensorer, men även platsdata. Detta på en smartklocka som kör Wear OS 3. Det är inte alltid den kroppsburna enheten har en skärm, eller att den är för liten för att användaren ska få ut något vettigt av den, när det blir stora datamängder. Denna rapport går även igenom hur man kommunicerar ut sin data till en Android-mobil. Under en fallstudie så implementeras det en applikation på smartklockan och en på mobilen och upprättar kommunikation mellan dem. Det visar sig att Androids gränssnitt MessageClient passar lämpligt för att snabbt sätta upp en kommunikationskanal för textsträngar eller enskilda objekt. Medans Androids DataClient är mera lämplig för om man har data större än 100 kilobyte, som t.ex. bilder. Framtida arbeten skulle kunna vara att undersöka Androids tredje alternativ för kommunikation, ChannelClient samt att utföra prestandatester på dessa för att se om det skiljer sig åt. It is getting more common with wearables in the society. Wearables are getting more powerful. More and more sensors are moving in the wearables. This thesis is about how to access sensors like, heart rate, pressure, and accelerometer, but also location data. It will go through this on a wearable device that runs Wear OS 3. It is not always the wearable has a screen, or it may be too small for the user to get anything useful out of if, when data is getting big. This thesis goes through how to a wearable can communicate with an Android mobile. Under a case study one application is implemented on the wearable, and one on the mobile, and communication is set up between them. It is shown that Androids Message is suitable for setting up a service fast, for sending small data like strings or small objects. While DataClient is more suitable for data bigger than 100 kilobytes, for example pictures. Future work could be to investigate Androids other options for communication, ChannelClient, and do performing performance tests on all of them, to see if they differ any in speed.

In light of climate change and global warming, the application of sustainability principles in everyday life is becoming a necessity in a variety of circumstances. In an increasingly digital world with pandemic ramifications, optimal functionality and accessibility inside digital platforms are a top priority. There is a tremendous demand for essential digital services that generate better standards and adapt to societal conditions, improve conditions for society, and facilitate day-to-day workflow. The emphasis on factors such as usability and accessibility raises the question of whether there is a comparable emphasis on sustainability in development. Green IT is a concept that is gaining popularity, namely Green User Experience or the already established term SID, Sustainable Interaction Design. This study investigates the usability of municipal websites based on a score derived from comparing the findings of assessments of the websites' sustainability in a broader context. Using a qualitative approach, the data is evaluated and compared with the approaches and justifications of various municipalities. This information was gathered through interviews and analysed using Socio-technical Systems Theory. The outcome is intended to justify a major organisational shift and encourage a greater emphasis on working sustainably in website design and development. In relation to the digital world and the public sector, the study revealed a tendency towards the need for guidelines in order to set a clearer norm from a sustainability standpoint. A more sustainable user experience, where sustainability for municipal websites is viewed as an impact of usability and enhancements that are helpful to the earth as a whole. Att tillämpa ett hållbarhetstänk i vardagen är mer och mer utbrett, med klimatförändringar och global uppvärmning är det ett krav som även ses i andra sammanhang. I en alltmer digital värld med efterdyningar från en pandemi, där krav på optimal funktionalitet och tillgänglighet inom digitala plattformar prioriteras. Ett stort behov för kritiska funktioner som skapar förutsättningar för samhälle, levnadsstandard för människor och normal arbetsgång sätter fokus på hållbarhet i den utvecklingen. Grön IT är ett begrepp som blivit känt, men inom informationsteknik och digital design finns ett ökat fokus på en relaterad infallsvinkel, nämligen grön UX eller den redan etablerade termen SID, som står för hållbar interaktionsdesign. Studien undersökte användbarhet på kommunala webbplatser grundas i en rankning som kommit av att jämföra resultat från mätningar över webbplatsernas hållbarhet i ett större perspektiv. Genom en kvalitativ ansats tolkades och jämfördes de olika kommunernas tillvägagångssätt och argument, från data som samlades via intervjuer och analyserades utifrån Socio-technical systems theory. Resultatet hoppas kunna motivera en större organisatorisk förändring och gentemot ett mer hållbart arbete vid design och utveckling av webbplatser. Studien visade på tendenser till behov efter riktlinjer för att kunna grundlägga en tydligare standard kring hållbarhetsperspektiv när det gäller den digitala världen och offentlig sektor. En mer grön användarupplevelse, där hållbarhet för kommunala webbplatser kan ses som en effekt av användbarhet och som förbättringar för hela planeten.

Under den senaste tiden har det i media rapporterats alltmer kring IT-attacker på viktigasvenska samhällsinstitutioner (Isling 2022). Natten mellan den 15–16 december 2021attackerades Kalix kommun av en IT-attack vilket påverkade hela kommunenssamhällsservice. Attacken var av typen ransomware vilket innebar att attacken låste helasystemet och angriparen krävde sedan en lösensumma för att låsa upp det igen. Verksamhetersåsom hemtjänst och sjukvård kunde på grund av detta inte komma åt sina system vilketledde till att de behövde sköta hela sitt arbete manuellt. I ett försök att minska påverkan avattacken skapade kommunen en ny tillfällig hemsida för att nå ut till sina invånare ochanställda med nödvändig information (TT 2022). Denna typ av attack har återigen lyft fråganom IT-säkerhet och behovet av att skydda sina system. Kalix kommun behövde på grund avdetta planera för att säkra upp den rådande IT-miljön och har uppmanat andra kommuner attgöra detsamma (Sundbeck 2021).Attacker som den mot Kalix kommun visar att kommuner är sårbara för dessa typer avattacker. Detta är problematiskt då kommunerna är kritiskt viktiga för allmänheten medtjänsterna de erbjuder för dess invånare (Clark och Hakim 2017). Med bakgrund av attackenmot Kalix publicerade SKR:s VD Staffan Isling den 25 januari 2022 en krönika om attackermot IT-miljön i Sverige. Han menar på att i dagens digitaliserade samhälle utgörcyberattacker och andra IT-relaterade attacker ett betydande hot. För att undanröja dessa hotanser VD:n att staten ska ta ett större ansvar för samordning, koordinering och kunskapsstödistället för att låta varje kommun, region och myndighet själva handskas mot hoten (Isling2022).Sveriges kommuner och regioner, i fortsättningen SKR, genomförde under 2019 enundersökande studie om kommunernas informationssäkerhetsarbete. Undersökningen fannbland annat att det existerade en utbredd förståelse hos kommunerna kring att ett systematisktinformationssäkerhetsarbete är något som är grundläggande ur ett digitaliseringsperspektiv(SKR 2019). Det tycks således finnas en insikt inom kommunerna att detta är något viktigt attprioritera men undersökningen upptäckte dessutom ett antal tydliga områden där det fannsförbättringspotential. Områden som beskrivs som centrala angående detta är ledning,styrning, avsatta medel och resurser där det på många håll bedöms finnas utrymme förfortsatt arbete. Undersökningen gav också respondenterna en chans att mer utförligt svara påfrågorna där det bland annat upplevdes som svårt att väcka ledningens engagemang iinformationssäkerhetsfrågor. Respondenterna upplevde dessutom att det fanns ett behov avtydligare uppdrag samt mer resurser och tid för att på ett systematiskt vis arbeta medinformationssäkerhet (SKR 2019).

Virtuellt simulerad utbildning har existerat länge och tillämpas i olika sammanhang, exempelvis vid utbildning av piloter genom flygsimulatorer - en väletablerad form av virtuell simulering. En mindre utforskad tillämpning av virtuell simulering i utbildningssyfte är inom räddningstjänsten. Räddningstjänsten löser dagligen krävandeoch varierade uppgifter som ställer stora krav på kompetens hos personalen. För att hålla en god kvalité på utbildningen är varierade och frekventa övningsmoment viktiga. Att flytta delar av övningsverksamheten som traditionellt sker på övningsfält och i klassrum till en virtuellt simulerad miljö kan ge fördelar som mer resurseffektiv och mer frekvent träning med högre variation i de olika övningsmomenten. Syftet med studien är att undersöka existerande tillämpningar av virtuellt simulerad utbildning inom räddningstjänsten. Intryck har samlats in från nyckelpersoner i räddningstjänstverksamheter som idag bedriver övningsverksamhet i virtuellt simulerad miljö. Genom semi-strukturerade intervjuer och icke-deltagande, ostrukturerade observationer använder denna studie en kvalitativ metod för att hitta bland annat framgångsfaktorer, utmaningar, och fördelar inom simulerad utbildning. Resultatet från denna studie visar på att det finns stora möjligheter inom tillämpningen av virtuellt simulerad utbildning för räddningstjänsten. En välfungerande implementering av virtuellt simulerad utbildning kan skapa bättre förutsättningar inom övningsverksamheten, samt förbättra bland annat verksamhetens förmåga att samverka med andra räddningstjänster och förutsättningarna för att utbilda styrkeledare. Både instruktörer och övande ser positivt på att simulera delar av utbildningen inom räddningstjänsten virtuellt.