Search

Unga Vuxna utanför arbete eller studier är ett fenomen som växer både nationellt- och internationellt vilket gör att det därmed krävs mer forskning för att skapa bättre åtgärder för dessa grupper. Denna studie har visat att konsekvenser som psykisk ohälsa i form av depression och svårigheter med att etablera sig på arbetsmarknaden är förekommande konsekvenser för Unga vuxna utanför arbete eller studier. För denna studie har semistrukturerade intervjuer utförts där tematisering av ämnet har skett. Med hjälp av den metoden har studien kunnat fokusera på ett delområde, konsekvenser i och med att intervjufrågorna förblev de samma för alla tre intervjuerna har en jämförelse i analysen bland svaren kunnat ske i studien. Studiens tre teorier differential association, anomiteorin och stigma har möjliggjort en koppling till lett resultat och diskussion. Denna studie har även påvisat att ytterligare forskning är nödvändig för att få en ökad förståelse över detta fenomen samt för att möjliggöra individuella kartläggningar av barns behov för att sedan kunna tillsätta rätt åtgärd.

Den här är en översiktsstudie som syftar till att presentera en bild av forskningen relaterad till ungdomar som ansluter sig till gatugäng och utvecklingen av deras kriminella beteende. Relevanta studier har analyserats med hjälp av två teorier; signalteorin som ser till signaler mellan gäng och deras potentiella rekryter och teorin om differentiella associationer som argumenterar för att ett kriminellt beteende är inlärt genom kontakter med pro-kriminella influenser. Den här studien omfattar två frågeställningar: (1) Varför går ungdomen med i ett gatugäng? (2) Hur påverkar gängmedlemskapet ungdomens attityder och kriminella beteende? För att svara på dessa frågor har vi gjort en översiktsstudie där vi inkluderat en kvalitativ, åtta kvantitativa vetenskapliga artiklar och en meta-studie. Från denna data har vi sedan applicerat en tematisk analys. Resultatet visar hur kumulativa riskfaktorer ökar oddsen för ett gängmedlemskap betydligt och medlemmarnas attityder och beteende anpassas efter gängets normer och sätt att agera. Det visar också på att gängmedlemskapet och adopterandet av gruppidentiteten tar över de normativa värderingarna, genomgående ökar brottsligheten och leder till ett ökat våldsamt beteende.

The purpose of this study was to investigate effects of long term imprisonment on inmates. Our prime interest have ben to identify if eventual effects are considered positive or negative or even a combination of the two. To answer these questions we conducted observations of convicts in a high security prison in Sweden. The collected data were followed by interviews with individuals who have spent considerable time behind bars. We discovered several different behavioral effects whilst conducting our study. Most of them indicated negatively by alienating and suppressing the individual's development, distancing them further away from the community. Inmates tend to alter their behavior substantially when being locked up for longer periods of time in small places with other criminals. Hence their identities change to fit into the environment. Some individuals develop communicational skills to adapt and manage their lifestyle in prison. In general, incarcerated individuals develop special social skills that are crucially needed in prison environment but tend to be redundant in the social community. Key words - differential association, social bonds, communication, identity Sammanfattning Vi genomförde denna studie i syfte att utreda vilka tänkbara effekter ett långt fängelsestraff skulle kunna ha på den enskilda individen. En aktuell fråga för oss har därför varit huruvida fängelsestraffet genererar positiva eller negativa effekter på den enskilde eller möjligen en kombination av båda. För att undersöka detta har vi genomfört intervjuer och en observation av intagna på en säkerhetsanstalt i Sverige. Vi lyckades utifrån vårt studiematerial identifiera främst negativa effekter vilka indikerade på att individen distanserar sig allt längre ifrån samhället. Klienterna uppvisade bland annat beteenden och identitetsförändringar som riktade sig bort ifrån det rådande samhällets normer. Detta förväntades bero på att de intagna anpassat sig till livet i fängelset och på så sätt ersatt sina sociala färdigheter till den aktuella miljön. Vissa klienter har utvecklat nya sätt att kommunicera på genom den interaktionen som skett med andra intagna. Den kommunikationen symboliserades främst av ett känslolöst och tufft språkbruk vilket krävs för att klara sig på anstalten. Slutsatsen som vi kunnat ta utifrån vår studie är att det förekommer negativa effekter av ett långt frihetsberövande. Däremot konstaterade vi att det behövs mer forskning inom området för att dra konkreta slutsatser. Nyckelord - differentiell association, sociala band, kommunikation, identitet