Search

This study aims to explore how well literature with a linked pedagogical material from Litteraturbanken skola correlates with pedagogical material that will promote aesthetic reading in accordance with Louise M. Rosenblatt’s transactional theory. To examine the selected pedagogical material, I perform a qualitative close reading and determine if the content in the literature correlates with the kind of content that Rosenblatt argued would promote aesthetic reading. Moreover, the linked pedagogical activities are studied to determine if they support a situational understanding that furthers aesthetic reading. The result shows that the content in the literature correlates well with the suggested content by Rosenblatt but that the main part of the linked pedagogical activities promotes efferent reading. Syftet med denna studie är att undersöka hur väl litteratur med tillhörande kopplat pedagogiskt material från Litteraturbanken skola överensstämmer med ett pedagogiskt material som främjar estetisk läsning enligt med Louise M. Rosenblatts transaktionsteori. För att undersöka det utvalda pedagogiska materialet genomför jag en närläsning av den utvalda litteraturen för att avgöra om innehållet överensstämmer med ett innehåll som Rosenblatt menar främjar estetisk läsning. Vidare granskas det kopplade pedagogiska materialet för att se om det främjar en situationsförståelse som främjar estetisk läsning. Resultatet visar att innehållet i litteraturen stämmer väl överens med den typ av innehåll som Rosenblatt förordar. Men resultatet visar även att merparten av det kopplade pedagogiska materialet främjar efferent läsning.

Syftet med denna studie var att undersöka svensklärares erfarenheter av arbetet med skönlitteratur i undervisningen och vilka didaktiska verktyg som kan tillämpas för att främja och bibehålla läsintresset hos högstadieelever. Syftet var också att få en förståelse för hur svensklärare kan vägleda högstadieelever i läsningen av skönlitteratur. Detta gjordes utifrån ett lärarperspektiv. Frågeställningarna för denna studie var vilka erfarenheter svensklärare har inom användningen av skönlitteratur i undervisningen och vilka arbetssätt svensklärare framhäver för att stötta högstadieelever i den skönlitterära läsningen som vidare kan öka läsintresset. För att uppfylla syftet har denna studie baserats på en kvalitativ metod där intervjuer har genomförts med tio svensklärare. Eftersom syftet har varit att undersöka svensklärares erfarenheter och arbetssätt har kvalitativa intervjuer varit ett lämpligt verktyg att använda. Resultatet av denna studie har visat att det finns delade erfarenheter inom användningen av skönlitteratur med högstadieelever. Vissa svensklärare har en positiv erfarenhet av att elever upplever läsningen som lustfylld medan andra svensklärare upplever i stället ett motstånd från eleverna. Gemensamt för alla svensklärare var att de upplever den skönlitterära läsningen i undervisningen som tidskrävande och därför finns en önskan om mer tid för läsning i undervisningen. De didaktiska verktyg och arbetssätt som svensklärarna har lyft fram för att stötta högstadieelever i den skönlitterära läsningen som vidare kan öka läsintresset är relaterbar läsning, högläsning, boksamtal och filmatisering. Utifrån intervjuerna framgår det att svensklärarna arbetar med olika metoder för att nå en lyckad läsupplevelse och arbetssätten varierar beroende på vilken elevgrupp som undervisas. För en positiv utveckling angående högstadieelevers skönlitterära läsning är det också viktigt att ha ett gott samarbete med hemmen för att skapa bästa förutsättningarna för elevers läsintresse.

Studiens syfte är att undersöka gymnasielärares arbete med och uppfattning om högläsning.Fyra lärare ingick i undersökningen där en kvalitativ ansats i form av semistruktureradeintervjuer användes. Resultatet visade att lärarna oftast använder högläsning i årskurs 1 pågymnasiet samt att högläsningen oftast kombineras med efterarbete. Lärarnas uppfattning omundervisningsmetoden är att högläsning kan ge elever ingång till litteratur men även att denkan hämma det självständiga läsandet. Slutsatsen av studien är att högläsning både harpositiva såväl som negativa effekter på elevers läsande och att metoden kan användas pågymnasiet för en varierad undervisning.

Med bakgrund i elevers minskade läsförståelse och svenskämnets uppdrag har vi idetta arbete undersökt vilka faktorer som motiverar elever på högstadiet att läsaskönlitteratur. Utifrån det insamlade materialet har vi även gjort en analys av vilkaskillnader det finns mellan flickors och pojkars syn på vad som motiverar dem att läsaskönlitteratur. Materialet har samlats in genom fyra fokusgruppsintervjuer, två medflickor och två med pojkar. Resultatet visar att både flickorna och pojkarna uppleveratt de faktorer som kan öka motivationen att läsa är igenkänning i texten, lagomsvårighetsgrad i uttrycksform och innehåll och tid för läsning. Pojkarna görjämförelser med datorspel och menar att datorspelens uppbyggnad bör appliceras påskönlitteraturen för att öka motivationen att läsa. Motviljan mot läsning som framkomi fokusgrupperna tolkar vi som en bristande förmåga att orientera sig igenomskönlitteratur-literacien snarare än en bristande motivation. Vår slutsats är att läraren isin undervisning bör eftersträva en matchning mellan eleven och texten. En estetiskläsning av texter bör ske i alla skolämnen för att höja läsningens status och läraren böräven ge tid för läsning under skoltid

This is a study of the reactions of high school students in Sweden when reading A Modest proposal (Swift, 1729). If they get the chance to write whatever they want about the text, what do they find important? This study emanates from Rosenblatts (2002) view of reading out of two different stances: the aesthetical and the efferent. The aesthetical mode is reading for pleasure and experiencing the text, whilst in efferent reading the reader is primarily focused on what he or she will carry away as information from the text (Rosenblatt). To be able to categorize the material from the students more properly, a different set of ideas about reading modes, obtained from Tengberg (2011), is also presented and used in this essay.

BAKGRUND:Mycket av den forskning som finns kring skönlitteraturens roll i skolan utgår frånlitteraturvetaren Louise M. Rosenblatts teorier där ett värdegrundsarbete är det yttersta måletmed läsningen. Detta stämmer ganska väl överens med dagens kursplan i ämnet svenska. Vifrågar oss hur ett sådant arbete kan se ut i praktiken.SYFTE:Vårt syfte är att undersöka varför och hur en grupp svensklärare på en skola i grundskolanssenare del arbetar med skönlitteratur.METOD:Vi har genomfört en kvalitativ studie inriktad på hur några lärare ser på läsning avskönlitteratur, och har därför använt oss av den öppna ostrukturerade intervjun som redskap.RESULTAT:Vi har funnit att lärarna framhåller färdighetsträning i allmänhet och analytisk förmåga isynnerhet som det främsta syftet med skönlitteraturen. Det finns här en motsättning mellanlärarnas fokus och vad kursplanen i svenska ger för direktiv. Vi har sett tendenser till attläsning av ett efferent slag för träning av praktiska färdigheter dominerar över en estetiskläsning där upplevelsen av det lästa står i centrum. En förklaring till detta skulle kunna varakrav på måluppfyllelse, traditionella arbetssätt och rådande skolkultur – saker som kanskemånga gånger påverkar i större utsträckning är läroplaner och kursplaner.