Search

Nästan allt vi gör på internet kräver att vi identifierar oss med e-legitimation. Ändå erbjuds nästan uteslutande bankernas e-legitimation (BankID) via offentliga e-tjänster, trots att BankID inte är något alla har möjlighet att få. Det innebär att människor som inte kan, eller vill, vara bankkunder utesluts från vårt digitala välfärdssamhälle och hindras från att använda e-tjänster de har rätt att använda. Problematiken tydliggjordes ytterligare under coronapandemin, inte minst i vaccinationskaoset som uppstod i början, eftersom BankID krävdes i flera regioner för att kunna boka tid för vaccination. Huvudsyftet med denna kandidatuppsats i Informatik är att identifiera och förklara kommunala och nationella faktorer som bidrar till digital inkludering vid användning av e-legitimationer via kommunala förvaltningars e-tjänster. Bisyftet är att jämföra två DIGG-godkända e-legitimationer för att identifiera och beskriva vilka skillnader det finns som påverkar medborgarnas möjligheter att skaffa e-legitimation. I studien har fallstudiemetoden tillämpats och en litteraturstudie har genomförts för att inhämta kunskaper och erfarenheter från tidigare forskningsstudier. Primära empiriska data har samlats in genom intervjuer via Zoom. Fem olika rollinnehavare har intervjuats beträffande deras erfarenheter och uppfattningar om faktorer som påverkar medborgares möjligheter att använda kommunala e-tjänster med e-legitimation som identifieringsmetod. De viktigaste slutsatserna från studiens analys är: att erbjuda samtliga DIGG-godkända e-legitimationer via de kommunala e-tjänsterna främjar digital inkludering, det beror på att tröskeln för människor att skaffa en e-legitimation minskar. Utan faktorn nationell styrning är sålunda kommunal styrning och kommundirektörens kunskap och prioritering av digitaliseringsfrågan av högre betydelse, speciellt om faktorn medarbetarnas inställning och kunskap inte är särskilt hög. Både nationell och kommunal styrning behövs för att e-förvaltningen ska kunna hålla en likvärdig standard oavsett ekonomiska eller personella förutsättningar. I dagsläget finns bara en DIGG-godkänd e-legitimation som aktivt arbetar för alla människors rätt att få tillgång till en e-legitimation.

Vi befinner oss idag i en tid av digitalisering där vi jagar en allt mer bekvämare vardag. Detta exemplifieras av möjligheten att idag kunna lägga in betalkort och medlemskort digitalt i mobilen och på så sätt kunna lämna stora delar av plånboken hemma. När det kommer till våra ID-handlingar behöver vi emellertid fortfarande ha med oss dessa endast i syfte att identifiera oss. De fysiska handlingarna innebär dock inte bara en minskad bekvämlighet, de kommer även med säkerhetsrisker som inkräktar på den personliga integriteten när personlig information överlämnas oskyddat till främlingar och metoderna för att kontrollera handlingarnas äkthet brister. Arbetet syftar till att undersöka möjligheterna att utveckla ett digitalt alternativ (dID) som är likställt dagens fysiska handlingar (ID) samt att undersöka hur detta förhåller sig till dagens lösning i form av fördelar och nackdelar. För att undersöka området har dagens system observerats, en omfattande litteraturunderssökning gjorts, ett par intervjuer med aktörerna PostNord och Freja eID genomförts samt har redan existerande digitala system sammanställts. Arbetet har resulterat i ett antal kunskapsprodukter som bland annat modellerar dagens system för fysisk autentisering samt ett likvärdigt digitalt alternativ. Vidare har arbetet även resulterat i en kravspecifikation för hur ett sådant alternativ bör utformas ihop med en implementeringsanalys som föreslår hur de olika kraven kan uppfyllas. Genom en digitalisering av IDhandlingen kan valideringen av den göras med en kryptografisk kontroll av dokumentets digitala signatur. En godkänd kryptografisk kontroll garanterar handlingens validitet då resultatet antingen är godkänt eller inte, det finns inget nästan. Slutligen konstateras att dID:n inte kommer att ersätta fysiska ID-handlingar i närtid utan är i dagsläget att se som ett komplement. Today we’re in an era of digitalization pursuing more comfort in our daily lives. This is exemplified by the fact that we nowadays can collect our credit and membership cards and put them in our mobile phones leaving large parts of our wallets at home. However, when it comes to our IDs we still need to bring them with us just as a mean of identification. Not only does these physical IDs mean less comfort for the user, they also lack in security putting your personal integrity at risk when your information is shared unprotected and the means for verifying it is insufficient. The purpose of this thesis is to explore the opportunity for developing a digital alternative (dID) equal to today’s physical ID and examine it’s pros and cons compared to the current system. To research this field today’s system has been observed, an extensive literature study has been performed, a couple of interviews with informants at PostNord and Freja eID been conducted and lastly already existing digital systems have been compiled. The thesis has resulted in several knowledge products that, among other, model today’s system for physical identification as well as an equal digital alternative. Moreover, it has resulted in a list of demands for how such a digital alternative should be developed in addition to an analysis of how it could be implemented. By digitizing the ID it can be verified using cryptographic signatures that guarantees it’s validity, as the signature is either valid or not, there is no almost. Finally, it’s concluded that dIDs will not replace regular IDs in the near future but rather complement them.

Detta arbete utgör en sammanhållen bild av den elektroniska legitimationens (e-legitimationens) framväxt i Sverige, vilket är en viktig förutsättning för utvecklingen av säkra offentliga elektroniska tjänster inom den elektroniska förvaltningen. Eftersom statsförvaltningens styrning historiskt uppfattats som relativt otydlig har området med tiden kommit att präglas av olika enskilda aktörers egna insatser, intressen och föreställningar. Studiens bidrag är att beskriva och analysera framväxten av den svenska e-legitimationen med hjälp av de tre analysperspektiven deltagande, föreställningar samt legitimitet. Jag har i studien intresserat mig för vad som skett historiskt och hur detta kan kopplas till det som sker i nutid kring e-legitimationer. Särskild vikt har lagts vid aspekter av icketeknisk natur varvid studien kan ses som en motvikt till den tydligt teknikfokuserade utredning kring den framtida e-legitimationen som genomfördes under hösten 2010. Resultatet av arbetet visar bland annat på att praktisk erfarenhet är en nyckelaspekt för deltagandet och formandet av föreställningar kring e-legitimationen. Statens bristande intresse för området har även tydligt påverkat utrymmet för eget meningsskapande samt e-legitimationens erhållna legitimitet. När staten under 2010/2011 fått ökat intresse för området och identifierat ett tydligt samordningsbehov står det därmed klart att dessa ansatser inte kommer att vara av helt oproblematisk natur.

Artikeln handlar om muslimska högtider, deras ursprung och betydelse i vardagslivet så som i religiösa livet.