Search

Studiens intresseområde är att undersöka hur det är Att leva nyktert efter alkohol- och/eller drogmissbruk, vilket tar fasta på individens subjektiva upplevelse av att leva nykter efter ett missbruk samt hur nykterheten upprätthålls. Studien genomfördes med metodansatsen grundad teori och är en kvalitativ studie, där målsättningen var att generera en grundad teori som synliggör upplevelsen av att leva nyktert efter ett alkohol- och/eller drogmissbruk. Totalt genomfördes fem intervjuer med fem deltagare, en parintervju och fyra enskilda, varav en återintervju. Vidare användes data i form av TV- och podcastintervjuer, sammanlagt tio avsnitt. Under studien framträdde huvudangelägenheten Att lära sig leva utan sinnesförändrande substanser, den mest framträdande problematiken inom området, vilken besvaras med kärnkategorin Att ta kontroll över sitt liv. Den teoretiskt grundade modellen illustrerar hur kärnkategorin relateras till samtliga kategorier, vilka utgörs av Acceptans och sjukdomsinsikt, Att ta av sig masken, Motivation till att upprätthålla nykterhet, Strategier för att upprätthålla nykterhet, Att växa ur sina relationer, Romantiseringen av alkohol samt Från en avvikelse till en annan. En betydelsefull slutsats kopplad till den teoretiska modellen är att individen efter sitt missbruk utvecklar inre faktorer som främjar upprätthållandet av nykterheten, samtidigt utmanas och tvingas individen hantera yttre faktorer som hämmar den.

Incremental-spel är en spelgenre som innehåller spel med mycket enkla spelmekaniker (Cutting, Gundry & Cairns 2019). De har utvecklats som satir av trender på spelmarknaden (Bogost 2010; Deterding 2016), och har anklagats för att inte vara riktiga spel (Cutting, Gundry & Cairns 2019; Deterding 2016; Purkiss& Khaliq 2015). Trots detta har de blivit mycket populära. Följande arbete har med hjälp av grundad teori (Glaser & Strauss 1967) på ett utforskande sätt undersökt vad spelare tycker om med att spela incremental-spel. Spelare har intervjuats under semistrukturerade intervjuer om deras åsikter. Intervjuerna spelades in, transkriberades och analyserades. Analysen bestod av iterativ kodning för att hitta koncept som kunde utvecklas till beskrivande teman. Arbetet visar att progression, problemlösning, tillgänglighet och speltid är viktiga för incremental-spel. I framtida forskning kan dessa teman undersökas med större grupper och andra typer av spel, för att utöka förståelsen för hur spel påverkar spelare.

Denna studies syfte är att undersöka skolpersonalens uppfattningar om elevhälsa. Hur elevhälsan fungerar och hur den hanteras av olika yrkesroller ligger som grund för denna studie, detta eftersom kvaliteten av elevhälsan kan variera mellan skolor. Studien bidrar till den sociologiska forskningen genom att belysa vikten av mellanmänskliga relationer, då det är en central bidragande faktor till skapandet av ett handlingsutrymme där hantering av elevers ohälsa kan tillåtas hanteras. Den forskningsmetod som har tillämpats är grundad teori. Datainsamlingen har skett genom nyhetsartiklar, fokusgruppintervjuer och djupintervjuer. Studien har resulterat i en grundad teori som har lett till en huvudangelägenhet som är skolpersonalens förutsättningar att hantera elevers ohälsa. Huvudangelägenheten hanteras genom kärnkategorin mellanmänskliga relationer skapar handlingsutrymme för att hantera elevers ohälsa. Studiens grundade teori består även av fyra övriga kategorier vilka används för att förklara kärnkategorin. Dessa kategorier är rutiner och förlopp, tillgång till resurser, utrymme för god hälsa, samt samarbete och kommunikation. Resultatet analyseras genom systemteori, socialt kapital samt socialkonstruktionism. Resultatet av vår studie kan visa att det finns ett sammanhang mellan goda mellanmänskliga relationer och ett handlingsutrymme som möjliggör för skolpersonalen att hantera elevers ohälsa.

Syftet med denna studie har varit att utforska och undersöka erfarenheterna hos föräldrar som har, eller har haft, en partner som varit frihetsberövad. För att hitta nya infallsvinklar kring en relativt bortglömd grupp i samhället har grundad teori används som metod. Genom åtta semistrukturerade intervjuer, samt en fokusgruppsintervju, har studien identifierat de utmaningar som omger gruppen av vårdnadshavare och deras kamp för att skapa en normal tillvaro i en kaotisk situation. Dessa innefattar att hantera ekonomiska utmaningar, oron för stigmatisering och de förändrade relationer som en följd av frihetsberövningen i en tillvaro där de ständigt tvingas göra avvägningar i vad som kan sägas, och till vem. Resultatet av studien visar att deltagarna förlitar sig på stöd från sina sociala nätverk för att hantera den nya livssituationens många svårigheter, samtidigt som de stänger av det egna mående eftersom de inte ger sig själva tid att känna efter. Samtidigt som studiens deltagare tvingas förlita sig på sin omgivning, finns där en stark vilja till autonomi och självständighet. Sammanfattningsvis ger denna studie en inblick de utmaningar som föräldrar står inför när de lever med en frihetsberövad partner, och kan bidra till en ökad förståelse och medvetenhet kring denna marginaliserade och undanskymda samhällsgrupp.

Denna studie undersöker vad det innebär att vara feminist i vardagen i en svensk storstadskontext. Vardagsfeminism är ett relativt omtalat ämne som har växt fram i takt med feminismens utveckling genom tiderna. Att vara feminist i vardagen innebär att aktivt utmana könsnormer och förhålla sig medvetet till dem. Feministiska vågor har influerats av politik och diskurser i samhället och därför är viktiga utgångspunkter i denna studie: privilegier, intersektionalitet och individualiserad feminism. Vardagsfeminism tar sig uttryck på många olika sätt, där kvinnor med små subtila handlingar försöker påverka i det lilla för att se resultat i det stora. Resultaten av studien visar att det har uppstått splittringar och konflikter mellan feminister som ett resultat av dessa olika perspektiv. Vidare har vi sett att kvinnor i denna studie ofta konfronteras med inre konflikter där normer och socialisering utgör svårigheter i förändringsarbetet för jämställdhet. För att genomföra studien använde vi oss av grundad teori som metod. Vi utförde semistrukturerade intervjuer med fem kvinnliga deltagare och analyserade även 50 podcastavsnitt för att sedan samla in empiriskt material och tidigare forskning. Genom att hålla en öppen inställning i vår forskning kunde vi undersöka vårt intresseområde på ett djupgående sätt. Studien har lett oss till huvudangelägenheten: att försöka i det lilla och kärnkategorin: att ta ansvar vilket vi anser är väsentlig för kvinnliga deltagande i vår studie. En av de viktigaste insikterna som framkom i studien var vikten av att agera och ta ansvar för att främja jämställdhet. Vi identifierade flera underkategorier som förklarade detta fenomen: att medvetet reflektera feministiskt, praktiskt handlande, patriarkala avstamp, det tidskrävande emotionella engagemanget, att vara eller att inte vara - mannen som feminist, feministens fallgrop samt den ständiga kampen. Sistnämnt har tidigare forskning och teorier knutits an till resultatet för att fördjupa förklaringar samt ge ett mer omfattande perspektiv i diskussionen.

Syftet med denna studie är att undersöka att återgå till arbete efter utmattning. Att undersöka detta har sin grund i att vi båda finner ämnet intressant men också att vi anser att forskning inom ämnet är viktigt, då många i samhället årligen sjukskrivs för utmattning och därmed måste tas på allvar. Den forskningsansats som vi har valt att använda för studien är Grundad teori. Datainsamling har gjorts genom sex enskilda intervjuer med personer som varit sjukskrivna för utmattning och som återgått till arbete på minst 50%, samt genom en intervju med en fokusgrupp bestående av sex personer, på ett företag som arbetar med företagshälsovård. Denna studie har resulterat i en grundad teori som visar att studiens huvudangelägenhet är att återgå till arbete 100% som hanteras med hjälp av studiens kärnkategori som är anpassning. Den grundade teorin består även av ytterligare sex kategorier som förklarar kärnkategorin. Dessa är rehabilitering, arbetsplatsen, återhämtning, omgivning, egna lösningar samt eget ansvar. Den grundade teorin konkretiserar även de sexkategoriernas relation till kärnkategorin och besvarar därmed studiens syfte. Resultatet av studien analyserades sedan utifrån en teoretisk referensram bestående av Antonovskys teoriKASAM som står för känsla av sammanhang, Parsons teorier om AGIL-system samt sjukrolloch Goffmans teori om stigma.

På grund av den ökade klädkonsumtionen inom e-handeln har antalet digitala returer ökat markant, vilket har bidragit till ohanterbara mängder returer för återförsäljare inom e-handeln. En stor mängd av dessa returer slängs eller bränns upp och orsakar på så sätt negativ påverkan på miljön. För att minska antalet returer har tidigare studier genomförts där olika former av storleks- och passformsteknologi har tagits fram med syfte att underlätta för klädkonsumenter att hitta rätt storlek. Denna form av teknologi har däremot inte bidragit till minskningen av antalet returer. Förutom problem med storlek och passform, är klädkonsumenters beteende en bidragande orsak till den stora mängden returer. Forskningsfrågan för denna studie är därför: Hur kan klädkonsumenters tidigare erfarenhet av e-returer bidra till designprocessen vid framtagande av en prototyp som stöder ett mer hållbart konsumtionsbeteende? De datainsamlingsmetoder som används i studien är enkät, intervjuer och framtidsverkstäder med utgångspunkt i forskningsstrategin grundad teori. Analys utifrån grundad teori tillämpas sedan för att identifiera mönster i deltagarnas utsagor. Utifrån analysen av den insamlade datan och resultatet från framtidsverstäderna framtas tre prototyper som utgår ifrån persuasive design, som innebär att genom design försöka övertyga personer att agera på ett mer hållbart vis. Genom testning av dessa identifieras den slutgiltiga prototypen som kan uppmuntra klädkonsumenter till ett mer hållbart konsumtionsbeteende. Baserat på datainsamlingen och den framtagna prototypen utformas en teori som tyder på att det behöver framföras korrekt information kring företags returhantering för att möjliggöra en förändring i klädkonsumenters returbeteende. Due to the increased consumption of clothing in e-commerce, the number of digital returns has increased significantly, which has contributed to unmanageable amounts of returns for e-commerce retailers. A large amount of these returns are thrown away or burned, thus causing a negative impact on the environment. To reduce the number of returns, previous studies have been carried out where various forms of size and fit technology have been developed with the aim of making it easier for clothing consumers to find the right size. However, this form of technology has not contributed to reduction of returns. In addition to size and fit issues, clothing consumer behavior is a contributing factor to the high volume of returns. The study’s research question therefore is: How can clothing consumers' previous experience with e-returns contribute to the design process when producing a prototype that supports more sustainable consumption behavior? The data collection methods used in the study are questionnaires, interviews and future workshops based on the research strategy grounded theory. Analysis based on grounded theory is then applied to identify patterns in the participants' statements. Based on the analysis of the collected data and the results from the future workshops, three prototypes are created that are based on persuasive design, which means trying to convince people to act in a more sustainable way through design. By testing the prototypes, the final prototype is identified which can encourage clothing consumers to a more sustainable consumption behavior. Based on the data collection and the prototype, a theory is developed that suggests that correct information needs to be presented regarding companies' return management in order to enable a change in the return behavior of clothing consumers.

Studiens syfte är att undersöka fenomenet visselblåsning i Sverige med fokus på processen. Att påtala missförhållanden går på många sätt att se som normbrytande då vi människor ofta inordnar oss i ledet med andra. Att undersöka faktorer som belyser varför vissa människor väljer att handla på ett sätt som avviker från majoriteten gör studien intressant ur ett sociologiskt perspektiv. Utifrån detta ser vi även ett behov av att undersöka vilka konsekvenser som följer en visselblåsning och hur individer hanterar dem. Studien använder sig av grundad teori som metod vilket resulterat i att vi samlat in data på tre olika sätt. Den grundade teorin som genererats har visat att huvudangelägenheten inom visselblåsning är: en visselblåsare har en stark känsla för rätt och fel, därav visselblåser den för att skapa förändring. Vi har sett att involverade parter hanterar detta genom kärnkategorin: ageranden med olika syften. I relation till kärnkategorin har teorin även genererat sju övriga kategorier som ytterligare beskriver kärnkategorin. Dessa är: roller i processen, anmäla, organisationer och dess kultur, strategier, påföljder för visselblåsaren, lagrum och transparens inom organisationer. Vi har tagit stöd i delar av Goffmans dramaturgiska teori för att förstärka studiens genererade teori.

Syftet med vår studie är att undersöka om, och i sådant fall hur, företag arbetar med att behålla sin befintliga personal. Utgångspunkten för studien är att individer idag lever med en föränderlig arbetsmarknad, vilket kräver en anpassning från arbetsgivare för att möta arbetstagares växande krav. Studien är genomförd med metoden Grundad teori och baseras på sju intervjuer och tre textanalyser från de medverkande företagens hemsidor. Den grundade teori som växt fram och som utgör vårt resultat är att det är utmanande att behålla sin personal, vilket kan hanteras med hjälp av vår kärnkategori, bred satsning på personalen. För att hjälpa till att förklara kärnkategorin består den utvecklade teorin av åtta övriga kategorier, som utgör viktiga komponenter i arbetet för att behålla sin personal. Dessa är utveckling, intern rörlighet, arbetsklimat, förmåner, strukturerat arbete, mångfald, trygg arbetsgivare och flexibilitet. För att fördjupa förståelsen för vårt resultat har vi analyserat detta med hjälp av tidigare forskning inom studieområdet samt applicerat ett teoretiskt ramverk bestående av monopolkapitalismen, human resource management och den affärsmässiga karaktären. Studien bidrar till en förståelse för företags olika satsningar som visat sig vara viktiga i arbetet med att behålla sin personal.

Music and aviation are two areas that are perhaps not compared to each other very often. Personally, I've had a strong passion for aviation since childhood and later also for music. I've heard my family and others argue that pilots often have a musical talent and wondered if this could be true. This thesis is my first step into examining the relationship between aviation and music further. In the thesis I use grounded theory and epistomological concepts to conduct interviews with people who are knowledgeable in one or both of the subjects. The results indicate that similarities exist between the two subjects, especially in terms of practical-productive knowledge. This seems to indicate that experience in one subject could be transferred to the other. Further, the study illustrates which knowledge and what abilities are deemed relevant to have in the two subjects by the interviewees, whereupon pedagogical conclusions can be drawn from this.

Syftet med denna studie har varit att undersöka hur lagändringen i Brottsbalken gällande barnfridsbrott påverkat arbetet för yrkesgrupperna socialsekreterare och poliser som arbetar med barn som bevittnat våld. Studien har haft en kvalitativ metod där datainsamlingen bildades av semistrukturerade intervjuer med fem respondenter. Resultatanalysen har klassisk grundad teori som utgångspunkt. Både poliser och socialsekreterare ansåg att lagändringen var efterlängtad. Lagändringen har varit viktig för de utsatta barnen och har förbättrat deras situation avsevärt. I förarbeten till lagändringen förutsågs det att socialsekreterarnas handlingsutrymme inte skulle påverkas, vilket socialsekreterarna inte anser är korrekt. Lagändringen hade fört med sig både för- och nackdelar för poliser och socialsekreterare. Yrkesgruppernas samverkan har stärkts till följd av lagändringen eftersom barn som har bevittnat våld numera omfattas av barnahus. Det framkom att respondenterna vill ha tydligare riktlinjer och att kommunikationen behöver stärkas mellan yrkesgrupperna. Dessutom framträdde meningsskiljaktigheter kring huruvida barnfridsbrott kunde hanteras utan ett grundbrott eller inte.

Syftet med denna studie har varit att undersöka hur lagändringen i Brottsbalken gällande barnfridsbrott påverkat arbetet för yrkesgrupperna socialsekreterare och poliser som arbetar med barn som bevittnat våld. Studien har haft en kvalitativ metod där datainsamlingen bildades av semistrukturerade intervjuer med fem respondenter. Resultatanalysen har klassisk grundad teori som utgångspunkt. Både poliser och socialsekreterare ansåg att lagändringen var efterlängtad. Lagändringen har varit viktig för de utsatta barnen och har förbättrat deras situation avsevärt. I förarbeten till lagändringen förutsågs det att socialsekreterarnas handlingsutrymme inte skulle påverkas, vilket socialsekreterarna inte anser är korrekt. Lagändringen hade fört med sig både för- och nackdelar för poliser och socialsekreterare. Yrkesgruppernas samverkan har stärkts till följd av lagändringen eftersom barn som har bevittnat våld numera omfattas av barnahus. Det framkom att respondenterna vill ha tydligare riktlinjer och att kommunikationen behöver stärkas mellan yrkesgrupperna. Dessutom framträdde meningsskiljaktigheter kring huruvida barnfridsbrott kunde hanteras utan ett grundbrott eller inte.

Mobbning sker ofta i närvaro av fler personer än förövaren och offret. Det är ett socialt fenomen där även deltagarroller såsom den passiva åskådaren och försvararen bevittnar mobbningen, varav den passiva åskådaren håller sig undan och försvararen väljer att ingripa för att hjälpa offret. Trots att forskning om barns och ungas perspektiv på mobbning visar att de anser det vara både omoraliskt och fel så ökar mobbningen i de svenska skolorna och många elever som bevittnar mobbning förblir passiva. Med bakgrund av detta syftade aktuell studie till att identifiera och undersöka hur gymnasieelever, i sina naturliga kompisgrupper och med egna ord, resonerar kring varför vissa elever ingriper medan andra förblir passiva i en mobbningssituation trots att tidigare forskning visat att elever generellt tycker att mobbning är fel. Deltagarna bestod av 51 gymnasieelever inom åldersspannet 16 till 21 år (34 flickor, 17 pojkar) och kom från 14 skolor lokaliserade i åtta orter i Sverige. Datainsamling skedde genom semistrukturerade fokusgruppsintervjuer om 3–5 elever i vilka två vinjetter (en med flickor och en med pojkar) som illustrerade fiktiva mobbningssituationer innehållandes flera deltagarroller fungerade som utgångspunkt för samtalen. Data analyserades genom konstruktivistisk grundad teori och utmynnade i en grundad teori. Analys av deltagarnas utsagor visar på att elever beräknar vilka konsekvenser som kan komma av ett potentiellt ingripande, och om dessa anses allt för negativa så resulterar det i vidare passivitet. Studien erbjuder en djupare förståelse för hur gymnasieelever motiverar och förklarar deltagarrollernas beteende och kan fungera som ett ramverk för framtida antimobbningsarbete som syftar till att få åskådare att kunna agera i linje med sina moraliska värderingar. Bullying often takes place in the presence of more people than the perpetrator and the victim. It is a social phenomenon where participant roles such as the passive bystander and the defender also witness the bullying, of which the passive bystander stays away and the defender chooses to intervene to help the victim. Although research on children’s and youth’s perspective on bullying show that they consider it both immoral and wrong, bullying is increasing in Swedish schools and many students who witness bullying remain passive. Based on this, the current study has aimed to identify and investigate how upper secondary school students, in their natural groups of friends and with their own words, reason about why some students intervene while others remain passive in a bullying situation, despite previous research showing that students generally consider bullying as wrong. The participants consisted of 51 upper secondary school students in the age range 16 to 21 years (34 girls, 17 boys) and came from 14 schools located in eight counties in Sweden. Data was gathered through semi-structured focus group interviews consisting of 3-5 students in which two vignettes (one with girls and one with boys) that illustrated fictitious bullying situations containing several participant roles served as a starting point for the conversations. The data was analyzed through constructivist grounded theory and resulted in a grounded theory. Analysis of the participants’ statements shows that students calculate the consequences that can come from a potential intervention, and if these are considered too negative, it results in further passivity. The study provides a deeper understanding of how upper secondary school students motivate and explain the behavior of participant roles and can serve as a framework for future anti-bullying work aimed at enabling bystanders to act in line with their moral values.

The covid-19 pandemic resulted in large changes and restrictions that impacted the Swedish society and the whole world. Both individuals and companies were impacted by this, not least the traveling companies in the public transport. One of these companies was the Swedish travel company SJ. The purpose of this study was to understand the communication that SJ operated on the social media platform Facebook during the covid-19 pandemic, march to november 2020. Because of the new situation and unexplored field of research a qualitative exploratory research design was used. The material studied were SJs Facebook posts and a semi structured expert interview. The data was analysed through a qualitative content analysis inspired by Grounded Theory. This method generated two sets of categories, one set of categories that represented different types of issues that were communicated on their Facebook, another set of categories that represented important grounds for why the communicated turned out the way it did. By analyzing these categories and forming a timeline of the communication, communicational phases were identified. The results of the study have contributed with a new time perspective of organizational communication on Facebook during this pandemic. The study's results could therefore be seen, not only as an explanation of SJs communication on Facebook during the pandemic, but also as a hypothesis of how organizations communication might change throughout a longer societal crisis, like a pandemic.

Skatten på engångsplastbärkassar som implementerades i Sverige år 2020 möttes med ideologiskt motstånd. Den forskning som gör gällande skatt på plastbärkassar finns främst i internationell kontext och är fokuserad på konsumenters beteenden och reaktioner. Denna studie gör gällande hur berörda verksamheter och organisationer resonerar kring skattens införande, samt dess resultat. Studien syftar också till att identifiera hinder och drivkrafter för implementeringen. För att undersöka förhållandet användes en explorativ ansats där intervjuer med en variation av berörda verksamheter utgjorde materialet för studien. Resultaten visar på att implementeringen mötts av missnöje av hälften av deltagarna på grund av skattens singulära syfte, samtidigt som den andra hälften anser att tillämpningsområdet var tillfredsställande. De hinder som identifierades var svårigheter att definiera engångs-, respektive flergångskassar, samt bristen på synkronisering eller kombination med andra styrmedel. De drivkrafter som identifierades relaterade till organiseringen och kommunikationen mellan de berörda verksamheterna, till trots förbättringsmöjligheter för dessa aspekter. En av slutsatserna är att styrmedel som detta bör nyttja både ett teknocentriskt perspektiv om plastbärkassens miljö-, och klimatpåverkan, samt ett socioekonomiskt perspektiv utgående från berörda verksamheter och organisationers behov. The Swedish tax on plastic carrier bags that was implemented in 2020 was initially met with dissatisfaction from the public and stakeholders. Current research investigating the tax on plastic carrier bags was done in other countries and is focused on the reactions and behaviours of consumers. Thus, this study investigates stakeholders’ reasoning around the implementation of the tax as well as its results. Another aim is to identify obstacles and driving forces for the implementation. To do so, an explorative approach in combination with interviews of stakeholders were used. The results show that implementation was met with dissatisfaction by half of the participants in the study, owing to the singular aim of the tax. The other half of participants viewed the tax purpose as satisfactory. The obstacles that were identified was difficulties in distinguishing single-use from multi-use plastic carrier bags, as well as the lack of synchronization or combination with other measures. The driving forces that were identified related to the organization and communication between stakeholder, despite opportunities for improvement. One of the conclusions of the study was that policy measures like this tax should use a technocentric perspective on the environmental impact of the plastic carrier bag, in combination with a socioeconomic perspective on the needs of stakeholders.

Enligt styrdokument och riktlinjer ska förskolans verksamhet erbjuda barnen en god miljö där det finns möjligheter till varierade aktiviteter som både inspirerar och uppmuntrar barnen till lek, lärande och samspel. Den fysiska miljön som den dagliga verksamheten erbjuder har en stor betydelse för varje barns lärande. Trots detta konstateras det i tidigare forskning att pedagogerna inte alltid får rätt teoretisk kunskap eller praktiska verktyg för att utveckla och planera sina pedagogiska miljöer. Bristen på kunskap och metoder kring området är utgångspunkten för detta examensarbete. För att bidra med ny kunskap har vi valt att använda visuell miljöanalys som metod. Syftet är att undersöka på vilket sätt den rumsliga strukturen kan bidra till barns självständighet och valmöjligheter. I resultatet uppmärksammas betydelsen av den fysiska miljön samt vilka faktorer som påverkar hur den rumsliga strukturen blir till och formas av pedagogerna.

Intresseområdet för den här studien är arbetssituationen för de som arbetar hemifrån p.g.a.FHM:s rekommendationer. Det är ett aktuellt ämne som berör många. Inte minst för att detomfattande distansarbetet under pandemin har gett digitaliseringen av arbetslivet en skjutsframåt och följaktligen kommer distansarbete sannolikt fortsätta vara en viktig del av arbetslivetframtiden. Med GT som metodansats genomfördes en kvalitativ studie med målsättning attgenerera en grundad teori, som synliggör arbetssituationen för de som arbetar hemifrån utifrånderas egna erfarenheter och upplevelser. Fyra observationer, fyra intervjuer och engruppintervju har genomförts med arbetstagare som arbetar på distans på heltid underpandemin. Under studien framträdde Ansvar/tvång att förändra sin arbetssituation somhuvudangelägenheten, d.v.s. det som är den mest framträdande problematiken i domänen, vilketbesvaras genom kärnkategorin Komprimering. Den teoretiskt grundade modellen sompresenteras åskådliggör hur komprimering genomsyrar hela arbetssituationen utifråndimensionerna Fysisk arbetsmiljö, Arbetssätt och Social verklighet. Komprimering får olikainnebörd beroende på vilken dimension man betraktar den ur. En betydelsefull slutsats koppladtill den teoretiska modellen är att komprimering som hantering av huvudangelägenheten gerupphov till konsekvenser på graden av effektivitet och arbetsglädje.

Syftet med vår uppsats är att utveckla en förståelse för vilka förutsättningar som råder för innovation och utveckling i Försvarsmakten samt vad som kan hindra respektive främja dessa och hur dessa förutsättningar förhåller sig till varandra.Vi har gjort detta genom en kvalitativ studie där vi intervjuat Försvarsmaktens utvecklingschefer. Efter en analys, med klassisk grundad teori som metod, av våra intervjuer växte en modell fram. Modellen heter Gränsöverskridande transformering. Den syftar just på det faktum att en transformering sker och är inledd. Att Försvarsmakten som ett resultat av den säkerhetspolitiska utvecklingen och med legitim bas i demokratiskt fattade beslut åter är i en transformering, ur ett minimalistiskt insatt insatsförsvar med professionella soldater och sjömän till att återigen utgöra ett folkligt förankrat värnpliktsbaserat försvar av den territoriella integriteten. Det sker likt det som skedde efter murens fall och som då skapade ett nytt befälssystem och pausade värnplikten. Lika nytt och omvälvande igen. Nationellt fokus och tillväxt i både volym och geografisk förekomst såväl som förmågor och personalkategorier. Detta är en transformering som i grunden påverkar alla delar av Försvarsmakten och alla dess processer, men också samhället i stort och de orter där verksamhet nu återigen blir vardag. Vi upptäcker genom modellen att utveckling som begrepp är centralt och att innovation inte används i någon större omfattning, men att utveckling ändå inte varit prioriterat under åren av minimalistiskt insatsförsvar. Det är därför gränsöverskridande att lämna en kultur och tidsepok och gå in i en annan. Att byta sätten vi leder och leds på i vardagen, att se utveckling och kreativitet som något som får förekomma och måste få kosta, både i tid och pengar. Det är ett gränsöverskridande och en transformering som dessutom ska ske i en kontext där samhället förändrats. Teknikutvecklingen leds av civila intressen och Försvarsmakten har att finna sin plats i den globala världen av leverantörer och innovationer inom snart alla områden. Det är gränsöverskridande i att Försvarsmakten återigen bryter ny mark, att Försvarsmakten måste samarbeta med omvärlden för att kunna fullfölja och få effekt av den nya inriktning som gäller i och med tagna beslut. Här får Försvarsmaktens ledarskapsfilosofi med uppdragstaktiken och den valda ledarskapsmodellen en avgörande roll för möjligheten att genomföra en lyckad gränsöverskridande transformering. Vi drar utifrån det en sammanfattande slutsats. Att med uppdragstaktik som filosofisk och metodologisk grund för ledning i kombination med det utvecklande ledarskapet i varje ledares medvetna utövande och med tillit mellan parter så främjas goda förutsättningar för ett innovativt och utvecklande klimat. Att det krävs att innovation blir en medveten och aktiv handling och process för att kunna dra nytta av klimatet. The purpose of this thesis is to develop an understanding about which conditions for development and innovation that is current in The Swedish Armed Forces and what can hinder or encourage these, and also how these conditions relate to each other. We have done this through a qualitative study where we have interviewed Swedish Armed Forces managers of development. After analysing the content from these interviews with Classic Grounded Theory as a method a model was created. The models name is Cross-border transformation and the aim is at the fact that a transformation is started and is ongoing. As a result of the security policy and with a legitim base in democratic decisions the Swedish Armed Forces is yet again in a transformation. From a minimalistic inset defence with employed soldiers and sailors to a democratic conscript based national defence of our territorial integrity. This is happening in the same way as it did when the wall fell, a new officers system was developed and we paused the conscription, as new and revolving yet again. Now instead the focus is again to growth in both volume, geographically as well as in capabilities and categories of personnel. This is a transformation that effects all parts of the Swedish Armed Forces and all its processes, but also the society at large and the cities where new military establishments yet again are to become part of the normal day life. We see through our model that development rather than innovation as a concept is used, but has not bin prioritised in the Swedish Armed Forces during the years of a minimalistic inset defence. It is therefore cross-border to leave a culture and an era to cross into another. To change the way we lead and are led in normal day life, to see development and creativity as something that is allowed to exist and that can cost both in time and money. It is cross-border and a transformation in addition to happen in a context where the society has changed. The technology development is led by civilian interests and the Swedish Armed Forces has to find its place in the global world of suppliers and innovations in almost all areas. It is cross-border that we yet again are breaking new ground, that we have to cooperate with the world around us to be able to carry out and get effect of the decisions of a new direction for the Swedish Armed Forces that has been made. At this point the Swedish armed forces leadership philosophy, the mission tactics and the chosen leadership model plays a decisive role for the possibility of a successful cross-border transformation. Based on this we come to a summarising conclusion that with mission tactics as a philosophical and methodological foundation for leadership, combined with developing leadership in every leaders conscious practice and with mutual trust between concerned parties will good conditions for a more innovative and developing climate be encouraged. To be able to benefit from this climate it requires that innovation becomes a conscious and active action and process.

Vår målgrupp för denna studie har varit muslimska nyanlända gymnasieelever. Vi har velat utforska vilken roll religionen upplevs ha i den sociala inkluderingen på skolan. Vårt syfte har varit att utifrån elevernas upplevelser och beskrivningar kunna diskutera och formulera praktiska lösningar för att hantera problem som eleverna upplever. Studien är en kvalitativ studie med enskilda intervjuer som insamlingsmetod. Vi har intervjuat 2-3 elever på fyra olika skolor samt en lärare på två av dessa skolor för att få ett ytterligare perspektiv i empirin. Studien görs utifrån grundad teori vars syfte är att formulera praktiskt användbara teorier utifrån empiriskt material. Resultatet för vår studie är att det finns ett motstridigt förhållande till religionens roll i sociala samspel. Det finns en inställning som alla eleverna delar att religion inte ska spela någon roll, men samtidigt beskrivs hur religionen trots denna önskan tar plats och både sätter hinder och skapar möjligheter för eleverna socialt. Vi har utifrån empirin skapat en modell som visar på två sidor av elevernas beskrivelser, en mer personlig och en strukturell. Utifrån våra resultat för vi en diskussion kring sekularitetsnormen i Sverige, interkulturell pedagogik samt hur förändring måste ske organisatoriskt för att synas för eleverna. I resultatet syntes att den svenska sekularitetsnormen kunde vara en faktor som skapade en tydlig barriär för eleverna att skapa sociala kontakter med det svenska majoritetssamhället, detta blev således en problemformulering där vi i diskussionen reflekterar kring vad det betyder och hur man kan lösa problemet. Utifrån elevers beskrivningar av det önskvärda skolklimatet, som genomsyras av en ömsesidig respekt, för vi en diskussion kring interkulturell pedagogik och hur denna kan användas för att skapa det som sågs som eftersträvansvärt hos elever och lärare. Då dessa två diskussioner är något som berör hela samhället på en nationell nivå för vi också en diskussion kring hur förändring behöver ske organisatoriskt och inte i separata klassrum eller inom religionsämnet.

Socialt samspel är en viktig komponent för individens utveckling av verklighetsuppfattning, personlighet och identitet. Eftersom barn och ungdomar med autism har nedsättningar som påverkar deras sociala samspel blir insatser kring social färdighetsträning en åtgärd som påverkar deras och hela deras familjs livskvalitet. Denna studie undersöker hur praktisk användning av den manualbaserade sociala färdighetsträningen KONTAKT-gruppbehandling upplevs av vårdpersonal i Sverige. Kvalitativa intervjuer har genomförts med 17 personer inom vård som har erfarenhet att vara KONTAKT-tränare från sex olika regioner i Sverige. Frågeställningar som lyftes i denna studie handlar om i) Hur uppfattar vårdpersonalen användningen av den manualbaserade sociala färdighetsträningen KONTAKT i arbetet med barn och ungdomar med autism och deras föräldrar? ii) Vilka upplevelser har vårdpersonalen av sin roll som KONTAKT-tränare? och iii) Finns det eventuella gap mellan teori och praktik kring användningen av den manualbaserade träningen av sociala färdigheter KONTAKT inom olika delar av vårdverksamheten? Utifrån grundad teori har en teoretisk modell genererats som beskriver respondenternas upplevelse av KONTAKT-tränarens roll, vilken påverkar och påverkas av tidsaspekter och samspelsförmågor. Studiens resultat indikerar att känslan av meningsfullhet och lärdom genom erfarenhet upplevs i rollen som KONTAKT-tränare. Studien visar att med rollen följer ett ansvar att planera och rekrytera deltagarna till KONTAKT-gruppbehandling. Rollen som KONTAKT-tränare beskrevs av respondenterna påverkas av tidsaspekter som kopplas till det praktiska utförandet utifrån behandlingsmanualen. Studiens resultat indikerar att det i rollen som KONTAKT-tränare krävs en förmåga att samspela med föräldrar, andra i team (kring rekrytering), partner/kollega (den andra KONTAKT-tränaren) och barn eller unga med autism inför och under pågående gruppbehandling. I studien diskuteras implikationer för organisation och implementering. Det långsiktiga syftet med denna studie är att bidra till utveckling av insatser som stödjer barn och ungdomar med autism och deras anhöriga. Social interaction is an important component for the individual's development of perception of reality, personality, and identity. Because children and adolescents with autism have disabilities that affect their social interaction, interventions in social skills training become a measure that affects their and their entire family's quality of life. This study examines how practical use of the manual-based group training treatment KONTAKT is experienced by clinicians in Sweden. Qualitative interviews with altogether 17 caregivers from six different regions in Sweden were conducted with the aim of answering the following research questions: i) How do caregivers perceive the use of the manual-based social skills training concept KONTAKT when working with children and adolescents with autism and their parents? ii) What experiences do the caregivers have in their role as a KONTAKT coach? and iii) Are there any gaps between theory and practice regarding the use of the manual-based social skills training concept KONTAKT in different areas of care giving activities? Based on grounded theory, a theoretical model has been generated that describes the respondents' experience of the role as a KONTAKT coach, a role that affects and is affected by time aspects and cooperation ability. The results of the study indicate that the feeling of meaningfulness and learning through experience is experienced in the role as a KONTAKT coach. The study shows that the role comes with a responsibility to plan and recruit participants for KONTAKT group treatment. The role as a KONTAKT coach was described by the respondents as affected by time aspects that are linked to the practical implementation of the manual. The results of the study indicate that the role as a KONTAKT coach requires the ability to interact with parents, others in the team (around recruitment), partners / colleagues (the other KONTAKT coach) and children or adolescents with autism before and during ongoing group treatment. The study discusses implications for the organization and implementation of the treatment. The purpose of this study is to contribute to the development of interventions that support children and adolescents with autism and their relatives.

Syftet med den här studien är att få kunskap om personal och vårdnadshavares perspektiv på vilka möjligheter och utmaningar de ser i fritidshemmets inkluderande praktik för elever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF). Insamlingen av data har skett genom intervjuer med personal och vårdnadshavare. Då forskningen inom fritidshemmet är begränsad är min förhoppning att denna studie ska utgöra ett kunskapsbidrag kring fritidshemmets inkluderande praktik. Mina teoretiska utgångspunkter är symbolisk interaktionism (SI) och det relationella perspektivet. Dessa två teorier bidrar till att ge en förståelse till aktörernas samspel och hur även miljön påverkar detta samspel. Både SI och det relationella perspektivet visar samspelets betydelse för olika sammanhang. Studiens metodansats är grundad teori (GT) och den är vald utifrån att den erbjuder en systematisk och flexibel vägledning för insamlandet av data. Resultaten visar att fritidshemmets komplexitet resulterar i att det i flera situationer uppstår en diskrepans mellan hur personal och vårdnadshavare skulle vilja att det inkluderande arbetet i fritidshemmet fungerade kontra hur de beskriver att det fungerar för personalen och eleverna. Min slutsats är att komplexiteten som finns när det gäller fritidshemmets inkluderande praktik gör att det är svårt att dra någon generell slutsats. Detta även utifrån att studien bygger på samspelet mellan aktörerna och miljön, och personalen och vårdnadshavarna har olika utgångslägen. Personalen relaterar till sin professionella lärarsituation medan vårdnadshavarna beskriver en situation utifrån sitt barn.

Denna studies syfte är att med hjälp av Grundad teori undersöka intresseområdet föreningsliv och aktiva medlemmar. Av Sveriges befolkning över 16 år är det 75 % som är medlemmar i en eller flera föreningar vilket gör att studien har samhällsrelevans. Det finns en förhoppning om att studien ska kunna bidra till att främja svenskt föreningsliv och i förlängningen även folkhälsan. Genom att göra 21 intervjuer med totalt tolv informanter kunde en stor mängd data samlas in varpå kodning och analys genomfördes. Ur det empiriska materialet framträdde informanternas huvudangelägenhet föreningens fortlevnad och kärnkategorin aktivt medlemskap. Övriga kategorier som framträdde var yttre omständighet, socialt sammanhang, personligt plan och ansvarskänsla. När dessa framträtt kunde en frågeställning formuleras: Varför är man aktiv medlem i en förening, hur är man aktiv medlem i en förening samt vad gör det aktiva medlemskapet med personen som är aktiv? Resultatet visade bland annat att det aktiva medlemskapet är en förutsättning för föreningens fortlevnad och att det aktiva medlemskapet i sig påverkas av faktorer som möjlighet, grupp, individ och kunskap. Resultatet diskuteras utifrån redan etablerade sociologiska teorier som KASAM, socialt kapital samt Fines teori om grupper och idiokultur.

Människors relationer har förändrats med tiden. Idag kommunicerar människor och kan sökaefter den rätta på dejtingsidor. I denna uppsats genomförs en socialpsykologisk studie somundersöker kvinnors upplevelse av nätdejting, med hjälp av en grundad teoretisk metodansats.Studiens syfte är att skapa en förståelse kring studieområdet. Studien består av sex intervjuermed kvinnliga deltagare. Intervjuerna genomfördes för att uppnå förståelse och få enövergripande bild kring kvinnors upplevelse av nätdejting. Resultatet visar på att insats ochnärvarande är den centrala faktorn gällande kvinnors upplevelse av nätdejting. Giddens teoriom rena relationer och Goffmans dramaturgiska teori har använts för att förstå studiensresultat. Tanken med denna studie var att utföra en kvalitativ studie med fokus på kvinnorsupplevelse av nätdejting. Genom användningen av grundad teori så har nya infallsvinklarerhållits inom området. Inom denna specifika forskningsgren finns det inte någon störremängd relaterat arbete utförd i Sverige, studien har därför kunnat bidra med kunskap inomområdet.

Problem: In this study, tour operators' perceptions of market changes linked to the pandemic have been investigated. Based on their perceptions, the most effective competition strategies have been described both before and after the pandemic. Aim: The study's intention was to gain an understanding of how Swedish tour operators experience changes in the tourism industry linked to Covid-19 and what competition strategies the companies use before and plan to use after the pandemic. Method: The study uses a qualitative research strategy with an inductive approach and grounded theory as a method. The collected data material has been analyzed mainly by in-depth interviews which were then transcribed and coded from Glaser’s point of view, containing open, selective, and theoretical phase. This resulted in two core categories that expressed the study's main problems: competition strategies and the tourism industry and competition in Sweden. Conclusion: The study results have shown that the most effective competition strategies according to Swedish tour operators are customer orientation, vertical integration, and digitalization. Regarding perceptions of market changes, respondents believe that there have been no major changes in the tour operator market, but the pandemic has affected the tourism industry and competition in general, where market demand and competition between other industries have changed. In addition, the competition strategies used by companies before the pandemic were effective and provide competitive advantages, which results in that these strategies will be largely unchanged after the pandemic. Problemställning: I denna studie har researrangörernas uppfattningar om marknadsförändringar kopplade till pandemin undersökts. Baserat på deras uppfattningar har de mest effektiva konkurrensstrategierna beskrivits både före och efter pandemin. Syfte: Studiens avsikt var att få förståelse över hur svenska researrangörer upplever förändringar i turistbranschen kopplade till Covid-19 samt vilka konkurrensstrategier företagen använder sig av innan och planerar att använda efter pandemin. Metod: I studien används en kvalitativ forskningsstrategi med induktiv ansats samt grundad teori som metod. Det insamlade datamaterial har analyserats främst med hjälp av djupintervjuer som sedan transkriberades och kodades utifrån Glasers syn, innehållande den öppna, selektiva och teoretiska fasen. Detta resulterade i två kärnkategorier som uttryckte studiens huvudproblematiken: konkurrensstrategier och turistbranschen och konkurrensen i Sverige. Slutsats: Studien resultat har visat att de mest effektiva konkurrensstrategierna enligt svenska researrangörer är kundorientering, vertikal integration och digitalisering. När det gäller uppfattningar om marknadsförändringar anser respondenterna att det inte har skett några större förändringar på researrangörsmarknaden, men pandemin har påverkat turistindustrin och konkurrensen i allmänhet, där marknadens efterfrågan och konkurrens mellan andra industrier har förändrats. Dessutom ansågs de konkurrensstrategier som företag använde före pandemin vara effektiva och ge konkurrensfördelar, vilket resulterar i att dessa strategier kommer i stort sett att vara oförändrade efter pandemin.

Ledarskap innebär enligt en av många definitioner en process som involverar avsiktlig påverkan över andra människor för att guida, strukturera och förenkla relationer såväl som aktiviteter inom organisationer. Med avstamp i denna definition har vi valt ett intresseområde att utforska som berör ledarskap och sociala relationer mellan kvinnliga chefer och kvinnliga medarbetare inom HR. Vi intresserar oss för det kvinnliga chefskapet i en kommun där majoriteten i chefspositioner är män. Detta gör det intressant att belysa det kvinnliga perspektivet på ledarskap. Med grundad teori som metodansats genomfördes totalt sex semistrukturerade intervjuer i vår kvalitativa studie, varav två stycken med två kvinnliga HR chefer och resterande intervjuer med kvinnliga medarbetare under respektive chef. Resultatet i studien visar att intervjupersonernas huvudangelägenhet är närvarande chef, vilket hanteras genom kärnkategorin tillgänglighet tillsammans med resterande sex underkategorier. Underkategorierna innefattar tydlig kommunikation, ömsesidigt förtroende, anpassade personliga relationer, coaching med konstruktiv kritik, helhetsperspektiv och engagemang samtdelaktighet och gemenskap. Huvudangelägenheten utgör tillsammans med kärnkategorin och underkategorierna en teoretisk modell som förklarar vår grundade teori om tillgänglighet hos närvarande chefer. Vidare kopplas studiens resultat till en teoretisk referensram som består av social konstruktionism, symbolisk interaktionism och LMX-teorin.

Totalförsvar är en verksamhet vars syfte är att bistå samhället vid kris och krig och består av både militärt- och civilt försvar. Syftet med den föreliggande studien är att ge en djupare förståelse för den rådande samverkan mellan Försvarsmakten, Hemvärnet och det civila försvaret ur ett totalförsvarsperspektiv. Totalt intervjuades åtta respondenter och datamaterialet analyserades induktivt med hjälp av den klassiska versionen av Grundad teori-metoden. Efter analysens genomförande valdes teorin om Collaborative Governance som slutligen jämfördes med resultatedelen och där operationaliseringen skedde först i diskussionskapitlet. Analysen av genomförda intervjuer resulterade i följande kärnvariabel: samverkan mellan ovannämnda tre aktörer kan förstås genom en aktörssynkroniserande process där man å ena sidan arbetar för en återuppbyggnad och ett upprätthållande av totalförsvarsförmågan i Sverige med ambition att kunna verka i kris och krig. Kärnvariabeln Aktörssynkronisering byggs vidare upp av tre överkategorier: Gynnsamma faktorer, Ogynnsamma faktorer och Förutsättningar för en ökad totalförsvarsförmåga som presenteras närmare i resultatavsnittet. Resultatet diskuteras teoretiskt och empiriskt mot bakgrund av tidigare forskning. Mycket av tidigare forskning kan bekräftas av den nuvarande studien, med den grundade teorin med dess kärnvariabel i spetsen, vilken gestaltas i NIDAS triangelteori för samverkan. Teorin är i sig ett unikt teoretiskt bidrag. Uppsatsen avslutas med ett antal förslag för fortsatt forskning.

Den svenska kommunala vuxenutbildningen har de senaste decennierna haft som inriktning att vara flexibel och anpassningsbar utifrån elevernas individuella behov. Den här avgränsade studien syftar till att utforska rektorers föreställningsvärldar och uppfattningar kring individualiseringen inom svensk kommunal vuxenutbildning. Fallstudien baseras på en analys av fyra semistrukturerade intervjuer med rektorer i två svenska storstäder. Resultatet visar att rektorerna i fallstudien uttrycker förståelse för och bottnar i styrdokumentens övergripande intention och riktning; inte minst när det gäller lärares förhållningssätt till den enskilda eleven i klassrummet, elevers val av tider och undervisningsformer samt den individuella handledningens betydelse. Här finns en bred samsyn kring individualiseringens nödvändighet och betydelse. Men rektorerna bär samtidigt på föreställningar om individualiseringens bortre gränser där de ser risker för motsättningar i prioriteringar mellan grupper i skolan, felaktigt använda resurser, hög arbetsbelastning på lärare samt en frustration över att inte kunna ställa krav på motprestationer från elevernas sida. Standardisering av undervisningen som en del av lösningen på detta är omstridd bland rektorerna medan digitaliseringen uppfattas som en möjlighet i processen. Förhoppningen är att studien kan utgöra en utgångspunkt och referensram för fortsatta studier om hur det lokala organisations- och ledningsperspektivet uppfattar individualiseringen inom svensk kommunal vuxenutbildning. In recent decades, Swedish Basic Adult Education has focused on being flexible and adaptable based on students' individual needs. This study aims to explore principals' performances and perceptions of individualization in Swedish Basic Adult Education. The case study is based on an analysis of four semi structured interviews with principals in Basic Adult Education in two major Swedish cities. The results show that the principals express an understanding of, and are rooted in, the overall intention and direction of the governing documents; not least when it comes to teachers' attitudes towards individualized classroom practices, students' choice of times and forms of education and the importance of individual supervision. There is a broad consensus on the necessity and significance of individualization. But at the same time, the principals carry notions about the distant boundaries of individualization where they see risks of contradictions in priorities between groups in the school, ineffectively used resources, high workload on teachers and a frustration at not being able to demand any consideration in return from the students. Standardization of teaching as part of the solution is controversial among the principals, while digitalization is perceived as an opportunity in the process. Hopefully the study can constitute a starting point and frame of reference for further studies of how the local organizational and management perceives individualization in Basic Adult Education.

Återkoppling är en del av det vardagliga arbetet i klassrummet och även en del av lärares bedömningspraktik. Syftet med avhandlingen är att utforska och begreppsliggöra den återkoppling som kommuniceras från lärare till elev i det vardagliga arbetet i lågstadieklassrum. Pragmatism, symbolisk interaktionism och barndomssociologi utgör avhandlingens teoretiska perspektiv. Som metod användes konstruktivistisk grundad teori, som präglas av en iterativ process där analys och datainsamling sker i växelverkan. Data samlades in genom observationer i fyra klassrum, intervjuer med 13 lärare, fokusgrupper med 23 elever samt informella samtal. I resultaten presenteras en kategorisering av den återkoppling som lärare ger elever. I en systematisk konceptualisering av lärares rationaler för återkoppling synliggörs de överväganden som påverkar hur lärare ger återkoppling. Eleverna tolkade lärares återkoppling som förmedlande av måsten. Vidare delade lärare och elever en upptagenhet av att konstruera klarhet i återkopplingen, vilket gjordes utifrån tillförlitlighet och förståelse. Tillsammans ger delstudierna en bild av klassrumsåterkoppling som relationellt och komplext. Rättvisa beskrivs som eftersträvansvärt men svårt. Avhandlingen bidrar med beskrivningar av den återkoppling som kommuniceras i interaktionen mellan lärare och elever på lågstadiet, samt begrepp för att diskutera och förstå den. Assessment is part of the everyday classroom life and also part of teachers’ assessment practice. The aim of the thesis is to explore and conceptualise assessment communicated from teacher to student in the everyday classroom life in the earlier years of primary school. Pragmatism, symbolic interactionism and the new sociology of childhood served as theoretical perspectives. Constructivist grounded theory was used throughout the studies; a method characterised by an iterative process were analysis and data collection were done in parallel. Data was collected through observations in four classrooms, interviews with 13 teachers, focus groups with 23 students and informal conversations. In the findings a categorisation of teachers’ feedback to students is presented. A systematic conceptualisation of teachers’ feedback rationales highlights the considerations that affect how teachers give feedback. The students interpreted teachers’ feedback as being about musts. Also, teachers and students shared the concern of constructing clarity in the feedback, which was made based on trustworthiness and understanding. Together the studies give an image of feedback as relational and complex. Fairness is described as desirable but difficult. The thesis contributes with descriptions of the feedback that is communicated in primary school classrooms, and concepts to discuss and understand it.

Den här avhandlingen bestar av två studier och spänner över en tidsperiod på mer än 20 år. Gemensamt för de bägge studierna är att de studerar Allmännyttan, Sveriges allmännyttiga bostadsföretag, via två tidspräglade nedslag. Det första nedslaget, åren 1998-2000, studerade det i branschen då spirande intresset for kundorientering, ett begrepp från företagsekonomisk litteratur och hur det både börjat användas av de kommunala bostadsbolagens ledningar i den interna och externa kommunikationen. Detta som en reaktion på förändrade omvärldsförutsättningar och tidigare utgångspunkter i en bygg- och fastigbetstradition. Det nedslaget resulterade ar 2000 i en licentiatavhandling: Kundorientering - oklarheter på den självklara vägen (Se Appendix). Rapporten problematiserade, utifrån en fallinspirerad studie, förutsättningarna att tillämpa ett kundorienterings­ perspektiv i Allmännyttan. Verksamhetens art samt brister kopplade till kunderna och ledningen identifierades som hinder for att tillämpa perspektivet fullt ut. Därefter kom det att dröja 20 ar till fullföljandet och fortsättningen av min doktorsavhandling. Det andra nedslaget, aren 2019-2020, har utifrån en Grundad teori­inspirerad ansats och 24 intervjuer med i huvudsak Vd:ar inom Allmännyttan, kommit att studera fenomenet Intressebalansering. I rapporten; Intressebalansering - att leda allmännyttiga bostadsföretag, presenteras en substantiv teori. Teorin illustrerar bur Ledningarna inom Allmännyttan, gällande syftet med verksamheten (V AD) bar att balansera en utgångspunkt i affärer eller i samhällsnytta samt gällande syftets förverkligande (HUR), en utgångspunkt i behov eller i resurser. Lagar, ägardirektiv och marknadsförutsättningar utgör ramarna for balanseringen, for vilken aven ledningens egna drivkrafter och intressen har stor påverkan. Särskilt i mindre kommuner och dar VD har suttit Lange på sin post ar inflytandet frän VD som person betydande. Vilket handlingsutrymme VD har ar exempelvis också beroende av skapat förtroende och av graden av styrning i ägardirektiven frän kommunen. Intressebalansering ar en aktivitet och vad som ar ratt balans i stunden ar i ständig rörelse utifrån förändringar i företaget och dess omgivning och förutsättningar. Ratt balans i stunden ar den balans som säkrar verksamhetens kort- och långsiktiga överlevnad, men aven ledningens och VD' s fortsatta engagemang och position. VD' s betydelse for var samhetens vägval ar vart att ha i åtanke vid rekryteringar och val av personlighet och bakgrund. Intressebalansering som fenomen kan i sig bidra till en förståelse for VD' s roll och utgöra en teori for vidare analys av Allmännyttans situation och utmaningar. I ljuset av ett okat fokus på hållbarhet i samhället, bar teorin kring Intressebalansering aven potential att bidra med insikter till de allt fler avvägnings- och beslutprocesser, dar långsiktiga gemensamma (allmänna) intressen stalls mot mer kortsiktiga enskilda. En återkoppling till det första nedslaget visar att kundorientering som begrepp idag används sparsamt. Däremot ar idéerna spridda och det ses som naturligt att utgå frän kunden, eller hyresgästen, som delar av de intervjuade föredrar att saga. Ur ett teoretiskt perspektiv ar det en mer mogen och utvecklad form av kundorientering som visas upp, längt frän tidiga klyschor om att "kunden bar alltid ratt". Ekonomin sätter gränser for vad som ar möjligt att erbjuda och utgångspunkten ar en tillräcklig kundanpassning. Bland de identifierade hindren frän licentiat­avhandlingen tycks hinder kopplade till verksamhetens art, naturligt kvarstå i hög grad. Däremot förefaller de hinder som knots till ledningen och till kunderna och dess förutsättningar betydligt mindre nu, än tidigare. his thesis contents of two studies, stretching over 20 years. Common to both of the studies are that they study Allmannyttan, Sweden's Public Housing Companies, by two time-stamped examples. The first example, between the years 1998-2000, studied the growing interest for Customer orientation, a concept from the literature of Business Administration, and how it had begun to be used of the managements of the Public housing companies in their internal and external communication. That as a reaction on the changes in the surrounding environment and earlier point of departures in a building- and real estate traditions. That example resulted, the year of 2000, in a licentiate thesis; Customer Orientation - obscurities on the obvious way, (see Appendix). Based on a case study, the report problematized the obstacles and possibilities to apply Customer orientation in Allmannyttan. The nature of the business and shortcomings associated with the customers and the management, were identified as obstacles for applying Customer orientation to the fullest. The next step, and the completion of my doctoral thesis, was to be delayed for 20 years.The second example, between the years 2019-2020, has from a study inspired by Ground Theory and 24 interviews mainly with CEO:s, become to study the phenomenon of "Balancing of Interests". In the report: Balancing of Interests - to lead Public Housing Companies, a substantive theory is presented. It illustrates how the managements in the Allmannyttan, due to the purpose of the business (WHAT), has to balancing a point of departure in business or social benefit and, due to the realization of the purpose (HOW), a point of depaiture in needs or in resources. Laws, owner directives and market conditions constitute the frames for the balancing, which is also depending on the management's own interests and motivations. That impact is considerable, especially in smaller municipalities and when the CEO has been a long time on the position. The CEO' s freedom of action is, among other things, depending on created trust and the level of control in the owners' directives. "Balancing of Interests" is an activity and the correct balance for the moment is in constant move, due to changes in the company and its surroundings and conditions. The correct balance for the moment is the balance that secure the company's short- and long-term survival, but also the management's and the CEO' s continuity on their positions. The CEO' s importance for the chosen pathways of the company is important to have in mind when it comes to recruitments and choices of personalities and backgrounds. Balancing of Interests as a phenomenon can contribute to the understanding of the role of the CEO and be a theory for further analysis of the Allmannyttan' s situation and challenges. In the light of the increased focus on sustainability in society, the theory of Balancing of Interests has potential also to contribute with insights in the increasing number of compromise- and decision-making processes, where long-term common interests are set against short-term individual ones. A lock back to the first example shows that Customer Orientation, as a word, nowadays is being used sparingly. However, the ideas behind are spread and a point of departure in the customer seem to be natural. From a theoretical point of view the Customer orientation of today is more mature and developed, far away from cliches as "the customer has always right". The economy sets limits for what is possible to offer and the perspective is sufficient customer customization. When it comes to the obstacles identified in the licentiate thesis, they naturally seem to remain to a high extent regarding the nature of business, but are significantly less regarding both the customers and the managements. QC 20201124

Inom planering är medborgardeltagande en del som får olika stor betydelse beroende på planerarnas engagemang. Medborgardeltagande är en del av samråd som är ett krav att ha enligt plan- och bygglagen (2010:900). Den här undersökningen bygger på syftet att implementera medborgardeltagande inom gatumiljön innan en process startar eller mycket tidigare än när samråd sker. Data i form av bilder och åsikter samlades in från medborgare främst genom formulär på grund av nulägets situation med Covid-19 då det skulle anses olämpligt att söka sig direkt till människor fysiskt. Under undersökningens gång samlades åsikter och tankar in från ett flertal personer från både Sverige, men också ett fåtal från utlandet. Genom att använda metoden grundad teori kan forskaren ta inkomna data från svarspersonerna och tolka den helt utan någon grund i tidigare teorier. Utifrån svarspersonernas data och information startades en process för att förenkla forskarnas arbete genom att ta fram koder och kategorier utifrån svaren. När forskaren kan koncentrera sig på det mest avgörande kan forskningen på så sätt bli mer effektiv genom att forskaren följer koderna och kategorierna. Sedan analyseras data utifrån koderna för att sedan jämföras med experternas kunskap. Det görs främst för att se hur likatänkande de båda är, men också för att se om de båda kan samverka. Slutsatsen blev att ett kunskapsutbyte mellan medborgare och planerare kan effektivisera planeringen samt skapa en bättre förståelse från båda parter. Data från medborgare bör sparas för att kunna användas tidigt i planeringsprocesser om planeraren anser det lämpligt. Den här kunskapen ska då inte ersätta samråd utan komplettera processen för ett bättre och mer tidseffektivt resultat.

I denna studie fokuseras ledarskapets påverkan på generation Z:s arbetsmotivation. Denna generation börjar etablera sig på arbetsmarknaden, vilket betyder att ledarskapet inom organisationer påverkas. Därför undersöker jag i denna studie hur man som ledare kan motivera generation Z på bra vis. Med intervjuer som primärdata är syftet med studien att undersöka grunden till arbetsmotivation, både ur generation Z:s perspektiv samt ur ett ledarskapsperspektiv. Den empiriska studien kommer sedan att analyseras utifrån grundad teori, där Gioias metodologi tillämpas. Här genereras teori där även existerande teori används för att stärka, bekräfta och skapa nya hypoteser utifrån den aktuella forskningen.

Det traditionella ledarskapet har utmanats och vi är intresserade av att studera vad som i dagens samhälle utmärker ett gott ledarskap. För att avgränsa studiens intresseområde riktades fokus på generationen millennials, vilket är individer födda mellan år 1980–1999. Det med anledning av att dem är den senaste generationen in på arbetsmarknaden samt först med att bli in socialise-rade i ett globaliserat och tekniskt samhälle. Studiens syfte ämnar sålunda finna huvudange-lägenheten kring vad millennials upplever karaktäriserar ett gott ledarskap. Med grundad teori som metodansats genomfördes en kvalitativ studie med målsättning att generera en teoretisk modell, väl grundad i empiriska data. Tio semistrukturerade intervjuer genomfördes med avsikt att synliggöra millennials upplevelser kring ett gott ledarskap. Resultatet visar att millennials huvudangelägenhet utgörs av att sociala band har försvagats i dagens samhälle vilket besvaras genom kärnkategorin relationell trygghet. Sålunda består den teoretiska modellen av ytterligare fem kategorier: transparent kommunikation, genuin närvaro, främja självledarskap, leda med hjälp av det större syftet samt social gemenskap. Den teoretiska modellen åskådliggör även kategoriernas relation till kärnkategorin, och besvarar således studiens syfte.

A large number of studies have been carried out in recent years to investigate the success factors in elearning. Based on the large number of studies, an opportunity to conduct a literature review to compile the information was identified. The chosen method for the study is a literature review based on 22 scientific articles. Based on the identified literature, two theories have been central, the Technology Acceptance Model and the Unified Theory of User Acceptance and Use of Technology. The literature is not completely unanimous on the success factors that are most critical for getting students to use elearning. Overall, two success factors from each model were identified: Perceived Usefulness and Perceived Ease of Use from TAM and Performance Expectancy and Effort Expectancy from UTAUT. The articles indicate that the success factors look different depending on how different generations view and use modern technology, as well as cultural differences. Ett stort antal studier har gjorts de senaste åren för att undersöka framgångsfaktorer inom e-lärande. Utifrån de stora antalet studier sågs en möjlighet att genomföra en litteraturstudie för att sammanställa informationen. Detta arbete är en litteraturstudie som bygger på 22 vetenskapliga artiklar. Utifrån den identifierade litteraturen har två teorier varit centrala, Technology Acceptance Model och Unified Theory of User Acceptance and Use of Technology. Litteraturen är inte helt enig om vilka framgångsfaktorer som är mest kritiska för att få studenter att använda e-lärande. Överlag identifierades två framgångsfaktorer från varje teori: Perceived Usefulness och Perceived Ease of Use från TAM och Performance Expectancy samt Effort Expectancy från UTAUT. Utifrån artiklarna tyder det på att framgångsfaktorerna ser olika ut beroende på generationsskillnader i syn på modern teknik och modern teknikanvändande, samt kulturella skillnader

Yrkeskategorin personlig assistans uppkom 1994 genom assistansreformen. Yrketsyftar till att främja jämlika levnadsvillkor och delaktighet i samhällslivet förmänniskor med funktionshinder. Yrket kan upplevas som svårt då den personligaassistenten dras mellan två lagrum; brukarens självbestämmande kontra den egnaarbetsmiljön. Syftet med studien var att undersöka hur personliga assistenter,anställda av Halmstad kommun, upplever sitt yrke då yrkeskategorin är starktpåverkad av brukarens lagstadgade rättigheter. Studien genomfördes genomvägledning av följande frågeställningar: Hur beskriver assistenter sin relation till brukare ochvad har relationen för betydelse för assistentens upplevelse av arbetet? Hur upplever assistenter attderas arbetsrättsliga behov tillgodoses? Hur upplever assistenterna att brukarnas socialrättsligabehov tillgodoses? Denna studie var uppdragsbaserad och ämnet valdes utifrån behovfrån socialförvaltningen i Halmstad kommun. Studien genomfördes med hjälp av enkvalitativ undersökning med inspiration av grundad teori som metod.Datainsamlingen utfördes genom sju stycken semistrukturerade intervjuer. Urvaletavgränsades till personliga assistenter anställda av socialförvaltningen i Halmstadkommun. Med inspiration av grundad teori togs en faktisk teori fram. Denna teorivisar att yrkeskategorin vilar på ett trepartsförhållande där brukare, arbetsgivare ochassistent deltar. Teorin kan ge förklaring på vad arbetsgivaren kan göra för att skapabättre arbetsförhållanden för assistenten och vidare förbättra relationen mellanassistent och brukare. Då tidigare forskning indikerar att det finns en kunskapsluckainom denna yrkeskategori var valet av metod relevant för att synliggöra möjligamodeller och teorier för yrkeskategorin. Den framtagna teorin kan vara till nytta föratt bättre förstå vad som påverkar medarbetarna inom denna yrkeskategori. The professional category of personal assistance arose in 1994 through the personalassistance reform. The profession aims to promote equal living conditions andparticipation in the social life, for people with disabilities. The profession can be perceivedas difficult, since the personal assistant is drawn between two law fields; the client’s selfdetermination versus their working environment. The purpose of the study was toinvestigate how personal assistant employees, at the municipality of Halmstad, experiencetheir profession. This is of interest since this professional category is strongly influencedby the client’s self-determination, integrity and freedom of choice. The study was carriedout with guidance of the following questions: How do assistants describe their relationship withclients and what does this relationship mean for how the assistants’ feel about their employments? How doassistants feel that their labour law needs are met? How do the assistants feel that the social law needs ofthe clients are met? This study was assignment-based and the subject was chosen based onneeds from the social administration in Halmstad municipality. The study was conductedusing a qualitative study and inspired by grounded theory as a method. The data collectionwas carried out through seven semi-structured interviews. The selection was limited topersonal assistant employees within the social services in Halmstad municipality. Withinspiration from a grounded theory as a tool of work, an actual theory was developed.This theory shows that the professional category is based on a tripartite relationship inwhich the client, employer and assistant participate. The theory can explain what theemployer can do to create better working conditions for the assistant and further improvethe relationship between the assistant and the client. Previous research indicates that thereis a knowledge gap in this professional category. Therefore, choosing method basedtheory as a working tool was relevant for visualizing possible models and theories withinthis professional category. The presented theory can be useful to better understand theaffects the employees can experience within this professional category.

Mobbning är ett socialt fenomen där flera deltagarrollerna ofta är närvarande. Dessa deltagarroller inkluderar mobbare, offer, assistent, understödjare, passiv åskådare och försvarare. Mobbning betraktas av barn och ungdomar som omoraliskt beteende och de flesta barn och unga anser att mobbning är fel – trots detta ökar mobbningen i svenska skolor. Bandura menar att för att individer ska kunna leva med omoraliska handlingar använder de moraliskt disengagemang. Syftet med denna studie var att undersöka vilka rationaler gymnasieelever själva identifierar som möjliga för att rättfärdiga de olika deltagarrollerna i mobbning. Fem fokusgruppsintervjuer med 23 gymnasieelever genomfördes i vilka två mobbningsvinjetter (en om killmobbning och en om tjejmobbning) som innefattade de sex olika deltagarrollerna presenterades och utgjorde utgångspunkter för fokusgruppssamtalen. Analys av data genomfördes med hjälp av konstruktivistisk grundad teori. Resultatet visade på tre huvudkategorier som eleverna använde för att förklara motiveringarna bakom deltagarrollerna: Mobbningsfrämjande kultur, Social Navigering och Att försvara eller inte försvara. Det gick även att se skillnader i hur gymnasieeleverna talar om mobbning bland killar respektive mobbning bland tjejer. Studien har bidragit till att ge djupare förståelse kring varför individer hamnar i eller tar olika deltagarroller vid mobbning samt hur de använder moraliskt disengagemang för att rättfärdiga, neutralisera eller förklara olika deltagarrollers ageranden i mobbningssituationer. Detta kan ge en djupare förståelse i hur barn och unga tänker kring mobbning och kan användas vid utformning av interventioner för mobbning.

Syftet med denna studie är att undersöka kvinnor som spelar ishockey. Att undersöka detta har sin grund i ett intresse för genus och jämställdhet och är relevant med anledning av att ishockey är en normativt manlig sport. Studien bidrar till den sociologiska forskningen om genus genom att beskriva innebörden av att vara kvinna och spela ishockey samt bristen på jämställdhet inom sporten. Den forskningsansats som tillämpats i studien är grundad teori. Datainsamlingen har skett i två olika damishockeylag. Sammanlagt har fyra observationer, inklusive informella intervjuer, två individuella intervjuer, en parintervju samt en fokusgruppsintervju genomförts. Studien har resulterat i en grundad teori som visar att de kvinnliga ishockeyspelarnas huvudangelägenhet är damishockeyn har inte samma förutsättningar som herrishockeyn. Det sätt varpå den hanteras är genom kärnkategorin ambivalent satsning. Den grundade teorin består även av nio övriga kategorier som förklarar kärnkategorin. Dessa kategorier är personlig utmaning, social gemenskap, önskan om jämställdhet, för få kvinnor spelar ishockey, otillräcklig marknadsföring, ojämlika istider, andra ansvarsområden är ett måste, ständigt jagande efter pengar och ishockey är inte för kvinnor?. Resultatet analyseras utifrån Hirdmans teori om genussystemet och Connells teori om genus som struktur av social praktik.

Denna studie ämnar undersöka bilden av den starka kvinnan som finns i spelet The Elder Scrolls V: Skyrim, stämmer överens med hur nuvarande forskning ser på förekomsten av den starka kvinnan i fornnordisk tid och mytologi. När det gäller avgränsningar valde vi att i spelet enbart studera kvinnor av rasen Nord. Metoden som applicerades var kvalitativ innehållsanalys som användes av Philipp Mayring, som kombinerades med en förenklad variant av grundad teori, baserad på Barney Glasers version. Material som användes var litteratur om fornnordiska samhällen och fornnordisk mytologi, samt som huvudsakligt studieobjekt, The Elder Scrolls V: Skyrim. I resultatet redogörs för utvalda gudinnor inom fornnordisk mytologi, hur kvinnors liv såg ut på fornnordisk tid och hur kvinnor framställs i spelet Skyrim. I analysen och diskussionen jämförs dessa och slutsatsen är att den starka kvinnan fanns i både fornnordiska samhällen och spelet men att de representerades i viss mån på olika vis. Dessa var exempelvis att kvinnan i spelet kunde ha titeln som jarl, vilket skiljde sig mot verkligheten enligt vår undersökning, jämfört med de likheter vi kunnat påvisa, där till exempel prästinna var ett ämbete för kvinnor i både spelet och under fornnordisk tid.

Studiens syfte är att få en djupare förståelse för hur livssituationen upplevs och hanteras av föräldrar till ungdomar med Aspergers syndrom. För att uppnå detta syfte undersöktes det med utgångspunkt i gruppen; mödrar till ungdomar med Aspergers syndrom eller autism nivå 1. Datainsamlingen bestod av en diskussionsgrupp på Facebook där åtta mödrar deltog samt semistrukturerade intervjuer med fyra mödrar. Området studerades med metoden grundad teori. Det bidrog till ett förutsättningslöst arbete med mödrarnas vardag och livssituation i fokus. I enlighet med metoden upptäcktes en kärnkategori, övermäktigt föräldraansvar. Övriga kategorier som hittades var; orealistiska sociala förväntningar, praktiska anpassningar i vardagen, psykisk hälsa samt behov av anpassat stöd och hjälp. Dessa kategorier relaterar till varandra processuellt då orealistiska sociala förväntningar i kombination med praktiska anpassningar i vardagen bygger upp det övermäktiga föräldraansvaret som i sin tur påverkar den psykiska hälsan och behovet av anpassat stöd och hjälp. Den teoretiska modellen jämfördes sedan med tidigare forskning, där det gick att finna flera likheter men även luckor som teorin kunde hjälpa till att fylla. Teorin jämfördes även med befintliga teorier om stigma, hedersstigma och skam, där vissa delar ur den genererade teorin kunde förklaras utifrån befintliga teorier samt bidra till fördjupad kunskap om vad som brukar kallas för hedersstigma.

I detta arbete undersöks det hur sex stycken elgitarrlärare på estetiskt gymnasium jobbar med engagemang i förhållande till lektionsmaterial. Syftet är att få kunskap om hur gitarrlärare på gymnasiet arbetar med lektionsmaterial för att stimulera elevens engagemang. I undersökningen intervjuades sex stycken gitarrlärare som undervisar eller har undervisat på estetiskt gymnasium. Empirin analyserades efter grundad teori och resulterade i tre stycken teorier. Första teorin visar på hur lärarnas ansvar över lektionsmaterialet är beroende av elevens engagemang eftersom eleven visar större benägenhet att själv föra fram sin utveckling ifall den har hög nivå av engagemang. Den andra teorin visar på hur lärares konstruktion eller val av material är ett resultat av en kombination av avstamp, ramar, process och mål som läraren genom många komplexa variabler behöver ta hänsyn till. Tredje teorin visar på hur lärarna ställer sig själva som komplement till de mer visuella inlärningstrender så som Youtube-videor då de anser att till exempel gehöret blir lidande samt att de använder multimedia som verktyg för att effektivisera lektionsmaterialet. Teorierna bidrar till insikt i hur elgitarrlärare på estetiskt gymnasium uppfattar engagemang och hur de anpassar sig till elevens individuella engagemang både i sitt val av material och hur de väljer att förhålla sig till materialet.

Syftet med denna uppsats är att undersöka begreppet kulturellt entreprenörskap och vilka betydelser och innebörder kulturentreprenörer inom fältet opera som del av de kulturella och kreativa näringarna själva lägger i begreppet. Studien undersöker vilka organisationsformer operaentreprenörerna väljer i olika faser av verksamhetens utveckling och hur man hanterar dubbla identiteter som konstnär och entreprenör samt vilka kunskaper och färdigheter som behövs för detta. Med en utgångspunkt i grundad teori görs en kvalitativ studie på fyra olika svenska operaverksamheter där det empiriska materialet består av semistrukturerade intervjuer med verksamheternas grundare och ledare. Utgående från nyinstitutionell teori om institutionella logiker och Bourdieus ”Theory of Practice” inom entreprenörskapsforskning visar resultaten att kulturentreprenörer inom fältet opera delvis motsätter sig begreppet kulturentreprenör och särskilt de ekonomiska aspekterna av begreppet. Istället för ekonomiskt kapital används alternativa former av kapital som kulturella, sociala och symboliska för att skaffa sig goda positioner på fältet. Studien visar att kulturellt entreprenörskap kräver främst ekonomisk-praktiska kunskaper i att skriva bidragsansökningar, pr och marknadsföring samt förmåga att skapa sociala kontakter.

Risken för att vara med om en fysisk arbetsrelaterad olycka är något som arbetare inom bland annat industri och byggarbeten ofta är utsatta för. Denna studies fokus är att finna en grundkategori hos yrkesaktiva inom fem olika riskrelaterade yrkesområden inom bygg och industri och undersöka riskens omfång. Med en Grundad teoretisk metod så utarbetas en teori från analys av empiriskt material bestående av en intervju vardera med fem individer som är yrkesaktiva inom olika riskrelaterade yrkesområden. Resultatet visar en kärnkategori: Riskerfarenhet som resurs. Den grundade teorin presenterad i denna studie omfattar en kärnkategori och även sju olika tillhörande kategorier med respektive egenskaper och variationer. Dessa sju tillhörande kategorier är: Låg Risk, Hög Risk, Arbetsplatsutrustning, Chefer & Skyddsombud, Arbetsfria vardagen, Utökat Säkerhetsansvar och Organisation. Denna teori är generaliserbar och besvarar frågeställningen och forskningsfrågan inom problemområdet i relation till en individuell och organisationell nivå.

Föreliggande studie syftar till att bilda kunskap kring hur examinerade studenter från Linnéuniversitetets grundlärarprogram med inriktning mot arbete i fritidshem år 2018, upplever utbildningsmomentet att skriva ett självständigt arbete. Intentionen med studien är att, utifrån en induktiv grundteoretiskt metod, bidra till en utvecklad teoribildning kring sambandet mellan studenters upplevelser och orsaker. Totalt deltar fyra examinerade studenter, med grundlärarexamen med inriktning mot arbete i fritidshem, i studien. Resultatet baseras på studenternas livsberättelser med fokus på upplevelser av uppsatsprocessen samt utbildningsmomentets innehåll. Resultatet redogör för hur kontrollfokus utgör en central aspekt i studiens teoriutvecklande syfte av att beskriva sambandet mellan informanternas upplevelser och orsaker. Detta genom tillämpning av termen self-serving bias. Informanternas beskrivningar av subjektiva upplevelser och dess orsaker tyder på intern och extern nivå av kontrollfokus, vilka omfattar dels av en intern fokusering på upplevelsen av tilliten till den egna förmågan (self-efficacy) och en extern fokusering på stödet från handledaren. Resultatet tyder på olika upplevelser av self-efficacy medför skillnader i upplevd emotionell påfrestning. Samtliga informanter uttrycker upplevelsen av orättvisa. Orsaken till orättvisan beskrivs av informanterna vara lokaliserad till handledarna, där vissa handledare till andra handledningsgrupper av studenter, upplevs bistå med mer stöd och fler handledningstillfällen. Detta upplevs medföra kvalitetsskillnader i studenternas självständiga arbeten vilket väcker känslor av avundsjuka och ilska.

Human resources är en allt mer växande profession som arbetar nära såväl chefer som medarbetare. Genom att undersöka framgångsrikt ledarskap utifrån ett HR-perspektiv åsyftar den föreliggande studien att bidra med en intressant synvinkel med utgångspunkt att HR som profession i synnerhet besitter både ledar- och medarbetarperspektiv. För att avgränsa studien inom det breda yrkesområde som HR är, riktades fokuset till HR-konsulter. Syftet med studien är att sålunda att finna huvudangelägenheten av HR-konsultens upplevelse av framgångsrikt ledarskap. Med grundad teori som metodansats har en kvalitativ studie genomförts som åsyftat att generera en teori grundad i data genom en öppenhet inför det som framträtt på fältet och med avstånd från befintliga teorier. Tio stycken intervjuer genomfördes med HR-konsulter från olika arbetsplatser för att upptäcka deras upplevelse av framgångsrikt ledarskap. Resultatet visar att respondenternas huvudangelägenhet utgörs av interaktion mellan chef och medarbetare som hanteras genom kärnkategorin närvaro i social interaktion. Således består den genererade teorin av kärnkategorin och ytterligare sex kategorier samt deras relation till kärnkategorin som tillsammans besvarar studiens forskningsfråga och därmed utgör en teoretisk modell. Human resources are an increasingly growing profession that works closely with both managers and employees. By examining successful leadership from an HR perspective, the present study aims to contribute with an interesting point of view based on the fact that HR as a profession in particular possesses both leadership and employee perspectives. In order to delimit the study within the broad professional area that HR is, the focus was directed on HR consultants. The purpose of the study is thus to find the main issue of HR consultants' experience of successful leadership. With grounded theory as method approach, a qualitative study has been conducted aimed at generating theory based on data through openness to what appears in the field and with distance from existing theories. Ten interviews were conducted with HR consultants from different workplaces to discover their experience of successful leadership. The result shows that the respondents' main concern consists of interaction between the manager and employees who are managed through the core category presence in social interaction. Thus, the generated theory consists of the core category and another six categories as well as their relation to the core category which together answer the study's research question and thus constitute a theoretical model.

Under de senaste 25 åren har det skett en utveckling av internet och i vilken omfattningen internet används (Handelns historia, u.å.). Detta har möjliggjort en ökad kommunikation och större möjligheter till konsumtion för individer, där fysiska butiker varit det dominerande alternativet tidigare. Idag har därmed de fysiska butikerna kommit att få konkurrens av de virtuella butikerna. Den teknologiska utvecklingen har medfört ett skapande av varierande relationer till internet givet olika generationer. Den ena generationen, generation X, har anpassat internet till sin vardag medan den andra generationen, generation Z, är uppvuxen mitt i internets era. Det finns flertalet studier vars fokus är framtagen för att se till ett företagsperspektiv, alltså hur företag kan använda sig av information angående konsumenters beteende och köpvanor till sin fördel. Det har kunnat återfinnas ett relativt outforskat område som inkluderar individens perspektiv. Detta eftersom att det nu finns större möjligheter för en individ att välja när personen vill vara en konsument. Därmed presenteras begreppet konsumentroll som inte är något särskilt bearbetat eller utforskat begrepp. Studien förväntas undersöka om det finns några skillnader mellan generation X och generation Z angående när dessa individer antar en konsumentroll. Med ordet när har vi valt att fokusera var en person befinner sig på, i den fysiska butiken eller i den virtuella världen när personen handlar. Vidare innehåller begreppet när även när individen är en konsument vilket har att göra under vilken tid som konsumenten aktivt, passivt eller ovetandes antar en konsumentroll. Slutligen påverkas begreppet även hur individen är en konsument, vilket kan återkopplas till användning av teknik, social situation, sales promotion och medier. Om det framgår att det finns en skillnad mellan de två generationerna ska även de bakomliggande orsakerna identifieras. Resultatet av denna studie påvisade tydliga skillnader mellan dessa två generationer. Genom skapandet av fyra betydelsefulla teman i analysdelen har flera bakomliggande faktorer kunnat presenteras. Den största skillnaden till när en individ antar en konsumentroll, i generation X jämfört med generation Z, är huruvida behovsskapandet framkommer. Ytterligare viktiga bakomliggande faktorer är om de handlade på fysiska butiker eller på internet, hur bekväma de känner sig i förhållande till tekniken samt vilka faktorer som värderas högt i samband med ett köp av kläder. Avslutningsvis har denna studie resulterat i en större förståelse för hur olika generationer antar en konsumentroll och framförallt när det sker. Over the past 25 years there has been an evolution of the Internet and to what extent the Internet is used. This has enabled increased communication and a wider range of consumption than before, where physical stores have been the dominant option. Today has the physical stores gained competition from the virtual stores. The technological development has led to the creation of varying relationships to the internet given different generations. One generation, generation X, has adapted the internet to their everyday life while the second generation, generation Z, grew up in the middle of the Internet era. There are several studies whose focus is designed to ensure a company perspective, where the focus is how to make use of information on consumer behavior and buying habits to their advantage. It has been found a research gap which includes the individual's perspective. This because there is now a greater opportunity for an individual to choose when the person wants to be a consumer. Therefore, the concept of consumer role is presented as neither existent or explored. The study is expected to examine whether there are any differences between Generation X and Generation Z as to when these individuals assume an consumer role. With the word when we have chosen to focus on where a person is, in the physical store or in the virtual world, when the person is shopping. Furthermore, the term when contains when the individual is one consumer, which depends on during what time the consumer actively, passively or unaware assumes a consumer role. Finally, the term when it also affected by how the individual is a consumer, which can be reconnected to the use of technology, social situation, sales promotion and media. If there is a difference, the underlying causes will also be identified. The result of this study demonstrated clear differences between these two generations. By creating four important themes in the analysis section, several underlying factors has been presented. The biggest difference of when a individual assumes an consumer role, compared generation X with generation Z, is whether the creation of a need arises. Further, more important underlying factors is if they buying their clothes in a physical store or on the internet, how comfortable they feel in relation to technology, as well as what factors are highly valued in connection with a purchase of clothing. In conclusion, this study has resulted in a greater understanding of how different generations assume a consumer role and especially when it occurs.

Studien syftar till att undersöka hur det barnfria beslutet motiveras. Detta har genomförts genom intervjuer med 6 personer som identifierar sig som barnfria, inom ramen för metoden grundad teori. Denna metod valdes för att så förutsättningslöst som möjligt studera barnfrihet vilket även gör att frågeställningen vuxit fram genom forskningsprocessens gång. Det barnfria beslutet kan beskrivas utifrån fem kategorier: Att gå sin egen väg, Normkritik, En ifrågasättande omgivning, Reflektion samt Ett välrotat beslut. Dessa kategorier relaterar till varandra genom en process av reflekterande som utgår ifrån kärnkategorin Att gå sin egen väg, vilket innebär en avsaknad av barnlängtan samt viljan att prioritera annat. Genom inverkan av ifrågasättande från omgivningen och en normkritisk hållning leder det barnfria beslutet till reflektion och omvärderande. Utifrån denna process blir det barnfria beslutet välrotat vilket innebär att det är blivit ett bättre grundat beslut stärkt av yttre motiv. Teorier om individualisering, reflexivitet och identitetsskapande utifrån Beck, Beck-Gernsheim och Giddens har diskuterats i relation till resultatet. Studiens resultat sammanfaller delvis med tidigare studier på ämnet men har ett bredare fokus eftersom det inkluderar både kvinnor och män.

En fungerande relation mellan chef och medarbetare skapar bättre förutsättningar för välmående på arbetsplatsen. Studiens syfte är att belysa relationen chef-medarbetare inom yrken med brukarkontakt samt att generera en teori och förklaringsmodell grundad i data, vilken manifesterar aspekter som är betydelsefulla för chefer och medarbetare kopplat till den fungerande relationen dem emellan. Med grundad teori som forskningsansats och metodologiskt angreppssätt använder vi nio intervjuer och tre skuggningar för att undersöka och lyfta chefers och medarbetares perspektiv på relationen chef-medarbetare. Resultatet visar att både chef och medarbetare framhåller relationen dem emellan som mycket viktigt. Vår teori innefattar ett flertal aspekter som enligt dem behöver vara välfungerade för att relationen ska vara fungerande, t.ex. medarbetarens förhållningssätt och atmosfären på arbetsplatsen. Resultatet visar också att det är chefen som måste ge förutsättningar för relationsskapandet. Det mest utmärkande i det insamlade materialet är vikten av tydlighet från både chef och medarbetare för att deras relation ska vara fungerande. Den genererade teorins förklaringsmodell kan användas som ett verktyg i utformandet av trivsamma arbetsplatser samt som en påminnelse om att relationen chef-medarbetare är viktig för välmående på arbetsplatsen. A functioning relation between the employer and the employee generates better conditions for wellbeing at the workplace. The purpose of this study is to illustrate the functioning relation between employer-employee, within social work/the supporting role profession, and to generate a theory and a model. The aim with this is to illustrate the aspects of the functioning employeremployee relation, which are important according to them. With grounded theory as the research and methodological approach, we use nine interviews and three participative observations to examine and highlight employers and employees’ perspectives of their relation to each other. The result shows the importance of the functioning relation between them, according to both the employer and the employee. Our theory highlights several aspects that are all necessary if a functioning relation shall be possible, e.g. the employees approach and the working climate. The result also proves the importance of the employers’ role to obtain the prerequisites to develop a good relation. The most distinguishing feature of the collected material is the importance of clarity from both the employer and the employee. The generated theory model can be used as a tool in the strategy of acquiring good working conditions as well as a reminder of the importance of a functioning relation between the employer-employee.

I kölvattnet av MeToo-rörelsen upplever vi att skolans sex- och samlevnadsundervisning är viktigare än någonsin. Trots att undervisningen har varit obligatorisk i den svenska skolan sedan 1955 upplever vi att elever idag inte får den undervisning som krävs. Syftet med denna examensuppsats blir således att undersöka hur elever på två gymnasieskolor uppfattar sin erfarenhet av sex- och samlevnadsundervisning. Studien har genomförts med hjälp av två fokusgrupper med sex elever vardera från årskurs 3 på gymnasiet. För att besvara vårt syfte och frågeställningar använder vi oss av fenomenografi och grundad teori. Fenomenografi används för att identifiera uppfattningar hos ett subjekt för att sedan analysera dessa i relation till kollektivet. Grundad teori används i sin tur för att med hjälp av likheter och olikheter i utsagor skapa egna teorier kring hur något ser ut. Båda teorierna används således för att skapa en så utförlig bild som möjligt av elevernas uppfattningar. Resultatet visade att eleverna uppfattade att sex- och samlevnadsundervisningen var sammankopplad med ämnet naturkunskap. Vidare kunde vi också se att de i vissa fall kopplade samman sex- och samlevnad med andra ämnen så som samhällskunskap, religionskunskap och historia men att dessa ofta presenteras som hypotetiska. Eleverna ansåg även att lärarens roll i undervisningen var av stor vikt, och att dessa ofta varit obekväma med ämnet. Avslutningsvis kände eleverna att undervisningen måste anpassas till ett modernt samhälle och lyfta frågor kring sexualitet och könsidentitet. Våra slutsatser blev således att undervisningen i sex- och samlevnad måste röra sig utanför ämnet naturkunskap och bli en naturligare del av de andra gymnasiegemensamma ämnena. Detta måste då förankras hos eleverna så att de kan identifiera värdeord som exempelvis relationer, identitet och genus när dessa dyker upp i olika ämnen under parollen sex- och samlevnad.