Search

Detta kapitel visar hur svensk film bidragit till produktionen av samerna som svenskarnas primitiva ”andre”. Med hjälp av postkoloniala och genusvetenskapliga redskap undersöker kapitlet hur svensk film visualiserat, och samtidigt rasifierat, samer dels genom att använda det specifika bildspråk som Tobing Rony benämner ”ethnographic spectacle”, och dels genom en svensk version av det som kallats ”blackface cinema”, där samiska rollfigurer med agens företrädesvis spelas av svenska skådespelare. Den tidiga svenska filmen om Sápmi diskuteras också i förhållande till den raskartläggning som Herman Lundborg bedrev i Sverige och i Sápmi vid denna tidpunkt. Kapitlet avslutas med en studie av hur Amanda Kernell’s film Sameblod (2016) bryter mot denna tradition genom att rollbesätta på nya sätt, genom att konsekvent bryta med tidigare berättar-, bild- och scenografikonventioner, och genom belysa den rasbiologiska kartläggningen av samerna. I denna analys använder sig kapitlet av dekolonial teori för att visa hur Sameblod aktivt nedmoterar de rasiska strukturer och det latenta våld som gav riktning till tidigare film om samer.

Bilder av ras i svensk visuell kultur är en tvärvetenskaplig antologi om hur representationer av ras etablerats, omformulerats och kritiserats i Sverige under tvåhundra år. Författarna är forskare i genusvetenskap, historia, konstvetenskap, litteraturvetenskap, medievetenskap, musei- och biblioteksvetenskap samt språkvetenskap, och nedslag görs i material från flera tidsepoker: bokillustrationer från 1800-talet, reklamaffischer och rasbiologiska fotografier från 1900-talets första hälft, tv- och filmkultur samt skämtbilder från 2000-talet. Utan att ge en heltäckande bild av problematiken närmar sig författarna materialet med en bred uppsättning angreppssätt och perspektiv; det visuella materialet diskuteras utifrån begrepp som dekolonialitet, representation, stereotyp, makt, genus, vithet och bildbruk.

Bakgrund: Patientnämnden är en förtroendenämnd dit patienter och anhöriga kan vända sig för att lämna synpunkter och klagomål på den vård de mottagit. Patientnämnden arbetar bland annat med att sammanställa de inkomna ärendena och återkopplar tillbaka till hälso- och sjukvården för att främja patientsäkerheten. Hur patienter och anhöriga använder sig av Patientnämnden för att rapportera vårdskador är ett relativt outforskat område i dagens läge. Syfte: Syftet med studien var att undersöka ärenden som inkommit till Patientnämnden i ett landsting i Mellansverige under 2015 för att identifiera, analysera och beskriva andelen somatiska vårdskador som anmäls av patienter och anhöriga. Metod: Studien är en empirisk studie där data från redan befintliga ärenden granskats och studien har en kvantitativ, beskrivande design. Huvudresultat: 86 av 395 studerade ärenden handlade om somatisk vårdskada, av dessa var 59 allvarliga somatiska vårdskador. Det var fler kvinnor än män som anmält somatiska vårdskador, både vad gäller allvarliga och lätta somatiska vårdskador. Den vanligaste orsaken till vårdskada var kirurgirelaterade komplikationer. Slutsats: Endast en liten del av de inkomna ärendena handlade om somatiska vårdskador, och då oftast om allvarliga vårdskador. Det behövs mer information och vägledning från vårdpersonal till patient för att fånga upp och synliggöra både lätta och allvarliga vårdskador. Det behövs även mer forskning om varför kvinnor anmäler vårdskada i större utsträckning än män. Background: The patients' advisory committee is an independent committee to which patients and relatives can file complaints and comments about their recieved care. The patients' advisory committee works with patient safety through reconnecting the patients' cases to their caregiver. Research regarding the patient useage of the Patients' advisory committee for reporting care injuries is currently quite uncharted. Study aim: The aim of the study was to investigate cases recieved at the Patients' advisory committee in a county in Sweden during 2015 to identify and describe the somatic care injuries reported by patients and relatives. Method: This study examines existing cases from the Patients' advisory committee and uses a quantitative, descriptive design. Main results: 86 out of 395 cases regarded somatic care injuries, of which 59 were severe care injuries. Women reported both severe and non severe care injuries more often than men. The most often occuring resason for a care injury was surgery-related complications. Conclusion: Only a small fraction of the total amount of cases regarded somatic care injuries. Severe care injuries appeared more often than non severe care injuries. More guidance and information to the patients and relatives is required from the caregivers to enlighten the occurance of care injuries. More research is needed regarding why women report care injuries more often than men.

Målet med det här arbetet har varit att ta fram en Androidapplikation som kan spåra användaren och ge information om hur användaren rört sig med tid, distans altitud och hastighet. Applikationen ska vara individuellt fungerande men det stora syftet är att den ska fungera som en av tre delar i en större applikation med fler funktioner för de som är ute i skogen och rör på sig. Då inte alla telefoner har en inbyggd stegräknare kommer en undersökning göras för att se vilken sensor som lämpar sig bäst för att räkna steg och sedan använda den i applikationen. Resultatet blev en fungerande applikation som spårar användaren med hjälp av GPS, räknar antalet steg med antingen den inbyggda stegräknaren eller med hjälp av gyroskopet som visade sig vara den mest lämpade sensorn att räkna steg med. Utöver det så presenteras information om tid, distans och vilken altitud användaren rört sig på. All information kan sparas och användaren kan scrolla i en lista med sparade rutter.