Search

I den moderna ekonomin är organisationens individer centrala för verksamheten. Den ekonomiska utvecklingen har gått från ett industribaserat samhälle till ett företagsklimat med mer komplexa behov och högre kompetenskrav på anställda. Personalens kunskap, erfarenhet och effektivitet utgör ofta en mycket viktig tillgång, framför allt för kunskapsföretagen i tjänstesektorn. De anställdas kännedom och förmåga att skapa värde för organisationen kategoriseras i redovisningen som företagets humankapital. Trots humankapitalets ökande betydelse så får inte organisationens personal tas upp som en tillgång i årsredovisningen, vilket leder till att intressant information uteblir och organisationens faktiska värde osynliggörs. Syftet med denna uppsats är att undersöka hur omfattningen av humankapitalredovisningen ser ut i svenska företag för att jämföra kunskaps- och industriföretag samt att analysera humankapitalredovisningens utveckling över tid. För att besvara syftet granskas årsredovisningar från 12 börsnoterade företag, varav 6 kunskapsföretag och 6 industriföretag. Uppsatsen har en kvalitativ ansats då det utifrån årsredovisningarna tolkas hur företagen har valt att redovisa sitt humankapital, både i text och i siffror, som sedan poängsätts i en scoreboard. Översiktligt kan resultatet sammanfattas med att det råder en skillnad i omfattningen av humankapitalredovisningen mellan kunskaps- och industriföretag. Det är främst uppgifter gällande medarbetarna som åtskiljer organisationstypernas årsredovisningar. Humankapitalredovisningen har också blivit något mer omfattande över den undersökta tidsperioden. In the modern economy, the organization's individuals are central to the business core. Economic development has shifted from being industry-based into a business environment with more complex needs and higher requirements on employee expertise. Employee knowledge, experience and efficiency have become a very important asset, especially for knowledge companies in the service sector. The employees' knowledge and ability to create value for the organization is known as the company's human capital. Despite the increasing importance of human capital, the organization's employees can't be included as an asset in the annual report, which means that intriguing information is not available and the actual value of the organization becomes invisible.The purpose of this paper is to investigate the width of the human capital disclosure in Swedish companies to compare knowledge and industry companies and to analyze the development of human capital disclosure over time. To answer the purpose, annual reports are reviewed from 12 listed companies; 6 knowledge companies and 6 industrial companies. The essay has a qualitative approach since its interpreted how companies have chosen to report their human capital from the annual reports, both in text and in numbers, which is then presented in a scoreboard.In conclusion, the results can be summarized as a difference in the width of the human capital disclosure between knowledge and industrial companies. It is primarily employee information that separates the annual reports between the type organizations. The human capital disclosure has also become somewhat more extensive over the surveyed period of time. This study is written in Swedish.

Syftet: Syftet med denna uppsats är att studera och kartlägga i vilken utsträckning användandet av formella styrmedel, i ambitionen att minska sjukfrånvaron, skiljer sig mellan stora och små företag. Metod: Vi har i denna studie tillämpat en kvantitativ forskningsmetod för att besvara uppsatsens forskningsfråga och syfte. Detta sker med hjälp av en explorativ studie, baserad på 60 slumpmässigt utvalda konsultföretag inom ekonomisk och juridisk verksamhet. Vi har utifrån befintliga teorier skapat hypoteser som testats på verkligheten och vi följer därför en deduktiv ansats. Det empiriska materialet har samlats in via telefonintervjuer och svaren har sedan sammanställts i olika tester i SPSS. Slutsats: Vi kan utifrån vår studie konstatera att användandet av formella styrmedel skiljer sig mellan stora och små företag i tre av fyra avseenden, nämligen användandet av nyckeltal, kalkyler som beslutsunderlag och användandet av förebyggande åtgärder. Detta trots att sjukfrånvaron inte skiljer sig åt mellan stora och små företag. Purpose: The purpose of this paper is to study and map out to what extent the use of management control systems vary between small and large companies in their ambition to decrease sick leave. Method: To fulfill the purpose of this study, we have used a deductive approach. We have conducted telephone interviews with 60 randomly selected consultancy companies within the accounting and legal field. The data has been analyzed using the computer software SPSS. Conclusion: We have come to the conclusion that the use of management control systems vary between small and large companies in three of four aspects, namely, the use of KPI’s, costs accounting and preventive measures.

Uppsatsen behandlar personalekonomi och huruvida mänskliga resurser ska behandlas som en tillgång för organisationer eller inte och fokus ligger på ideella idrottsorganisationer. I teori och empiri påvisas att människan är en viktig resurs för en organisation. Fokus i uppsatsen ligger i att applicera beräkningen av värdet av personalen som en tillgång på ideella idrottsorganisationer, där personalen består till stor del av volontärer. Trots att det rör sig om donerad arbetskraft existerar ändå kostnader kring volontärer, vilket empirin bevisar. Det tydliggörs både av volontärer samt de som ansvarar för volontärer att viss ersättning som exempelvis mat och kläder förväntas, vilka är betydande kostnader att kalkylera. Det framkommer även att välmående och den sociala miljön kring eventet är av betydande vikt för ett fortsatt engagemang samt en positiv och motiverande miljö. The essay deals with human resources and whether or not they should be treated as an asset or not for organisations and it focuses primarily on nonprofit sport organisations. Theory and empirics show that humans are an important asset in an organisation. The essay focuses on applicating the measurement of the value of personnel as an asset to nonprofit sport organisations, where the volunteers make up for a big part of the staff. In spite of it being donated workforce there are costs to consider in the usage of volunteers, which is proved in the empirics of the essay. It is made clear both by volunteers and people responsible for volunteers that some compensation, in the form of food and clothes for example, is expected by volunteers and these are significant cost to account for. Well-being and the social environment in events are shown to be of significance regarding a continued commitment from the volunteers and also to maintain a positive and motivating environment.

Uppsatsen behandlar problematiken kring implementering av personalekonomisk redovisning, i form av hälsobokslut.

Bakgrund: Resurser som är svåra att värdera, och därmed inte kan tas upp i balansräkningen,i kombination med utvecklingen mot informationssamhället har lett till ett ökat behov och användande av tilläggsinformation i årsredovisningarna från företagens sida. Det finns både frivillig och reglerad tilläggsinformation. Ökningen av frivillig tilläggsinformation kan främst ses inom personalredovisning. Syfte: Syftet med denna uppsats är att beskriva utvecklingen av frivillig information om personal i årsredovisningen hos ett urval svenska börsnoterade företag. Den syftar också till att se om utvecklingen har sett olika ut i tillverkningsföretag respektive tjänsteföretag. Metod: Från Stockholmsbörsens A-lista valdes sex tillverkningsföretag och sex tjänsteföretag ut. Med en kombination av kvalitativ och kvantitativ undersökningsmetod har de utvalda företagens årsredovisningar för åren 1995, 1997, 1999, 2001 och 2003 studerats. En modell innehållande sju kategorier; hälsa, mångfald, rekrytering, personalomsättning och trivsel, personalförmåner och motivation, utbildning samt kompetensutveckling, togs fram för att kunna se var inom personalredovisning utvecklingen har skett. Slutsats: Efter slutförd studie kan det konstateras att mängden frivillig tilläggsinformation om personal har ökat, även om andelen information av den totala årsredovisningen endast har ökat nämnvärt för tillverkningsföretag. Gemensamt för tillverkningsföretags och tjänsteföretags redovisning av personal är att kompetensutveckling har varit den dominerande kategorin under perioden och att information om hälsa har ökat, även om ökningen har varit betydligt större i tillverkningsföretagens årsredovisningar. Olikheter är att information om rekrytering har fått stort utrymme i tillverkningsföretagens årsredovisningar men mycket litet i tjänsteföretagens. Personalomsättning och trivsel, mångfald samt personalförmåner och motivation har alla givits större mängd information i tjänsteföretagens årsredovisningar än i tillverkningsföretagens. Background: Resources that are hard to put a value on and cannot be classified as assets in the balance sheet as well as the development towards the information society has led to an increasing need and use for voluntary information in the annual reports. The increase of voluntary information can foremost be seen in the field of human resources. Purpose: The purpose of this thesis is to describe the development of voluntary information about human resources in the annual report of a number of Swedish quoted companies. The purpose is also to see if there is a difference in the development between manufacturing companies and service companies. Method: Six manufacturing companies and six service companies were chosen from the Stockholm exchange A-list. Using both a qualitative and quantitative research method the annual reports of the chosen companies were studied for the years 1995, 1997, 1999, 2001, and 2003. A model consisting of seven categories; health, diversity, recruitment, staff turnover and comfort, benefits and motivation, education and competence development, was developed to clarify were the development took place. Conclusions: After finishing the study one can tell that the amount of voluntary information about human resources in the annual report has increased even though the percentage share of the total annual report only has increased appreciably for manufacturing companies. Manufacturing companies and service companies have in common that competence development is the most frequent disclosed information during the period. Information about health has increased, even though the increase is more considerable in the annual reports of manufacturing companies. Differences can be seen between manufacturing companies and service companies in the recruitment category,were manufacturing companies disclose more information. Service companies, on the other hand, disclose more on staff turnover and comfort, diversity and benefits and motivation.

Hälsobokslutet är ett relativt nytt begrepp som härstammar från flera olika redovisningsläror. På grund av den höga sjukfrånvaron i Sverige har regeringen utformat en handlingsplan med syfte att minska ohälsan. En del i denna handlingsplan är den om hälsobokslut. Syftet med hälsobokslutet är att företagen ska bli mer medvetna om den hälsostatus som råder på arbetsplatsen och utifrån det genomföra hälsorelaterade åtgärder. Syftet är att beskriva två olika hälsobokslutsmodeller och sedan jämföra tre genomförda hälsobokslut sinsemellan samt med modellerna. Syftet är även att klarlägga implementeringsarbetet och utröna om hälsoboksluten lett till några effekter i landstingen. För att få en förståelse för begreppet hälsobokslut och kunna besvara uppsatsens syfte används den kvalitativa metoden. Jämförelserna av både modellerna och hälsoboksluten har skett genom litteraturstudier och granskning av de upprättade boksluten. För att kunna fullfölja den klarläggning som förutsätts i syftet har vi genomfört intervjuer med de valda landstingen. De jämförelser som gjorts mellan hälsobokslut och modeller visar att hälsoboksluten skiljer sig på mycket få punkter från modellerna. Vad gäller jämförelserna mellan hälsoboksluten i de tre landstingen är de största likheterna att de alla kräver samarbete och är beroende av fungerande personaladministrativa system. De största skillnaderna mellan boksluten är omfattningen och antalet verksamheter det implementerats i. Implementeringsarbetet har varit olika svårt för de tre landstingen och svårigheterna har bestått i både tekniska problem och bearbetning av stora mängder information. Hälsobokslutet har lett till positiva effekter på sjukfrånvaron och ökat personalengagemang. Health account is a rather new concept that originates from several different schools of accounting. Due to the high number of sick leaves in Sweden, the government has developed a document with the purpose of reducing the sick leave and the health account is a part of this plan. The purpose of the health account is to make companies and organisations more aware of issues concerning health in the workplace. From this point it is possible to take steps against illness. The purpose is first to describe two different health account models and then compare them to three completed health accounts. The purpose is also to examine the implementation process and to find out if the health accounts have lead to any effects in the county councils. To create an understanding for the expression health account, and to be able to answer the purpose of our thesis, we have used a qualitative method. Both the comparison of the models and the health accounts were realised through studies of literature and reviews of the health acounts. To be able to accomplish the clarification that was given in the purpose, we have conducted interviews with the selected county councils. Those health accounts that we have studied shows that they differ very little from the models. When it comes to the comparison between the health accounts, the main similarities are that they all require cooperation and they are dependent of well working personal administration systems. The main difference between the health accounts is to what extent they have been implemented in the organisation. The difficulties concerning the implementation have varied between the three county councils. The difficulties concern both technical problems and to handle large amounts of information. The health accounts had positive effects on sick leave and has also increased the interest in questions concerning the employees.