Search

There are more men than women who hold managerial positions in the Swedish labor market. Leadership has historically been associated with masculinity. Previous research has shown that, as a consequence female managers in male-dominated industries need to display masculine attributes in order to be accepted as leaders. The automotive industry is an excellent case of such an industry, while research has shown that the car is strongly associated with masculinity. Therefore, we will use the automotive industry as our area of study. The purpose of the study is to investigate the opportunities and challenges that female managers face in the industry, as well as their experience of the social climate. To collect empirical data, we used semi-structured interviews with some of the most powerful female managers in the Swedish automotive industry. The result is analyzed based on West and Zimmerman’s “Doing gender” theory, and Goffman's dramaturgical perspective and his concepts of facade and regions. The result is also analyzed based on Kanter's frequency structure and her concept of homosocial reproduction. The study's results show that challenges in the female managerial role can include expectations, homosocial reproduction, and affirmative actions. The result also shows that affirmative actions can create opportunities. Other opportunities the female managers face are visibility and the potential to introduce soft values in the automotive industry. Finally, the study shows that the social climate in the automotive industry has changed over the years., Det är betydligt fler män än kvinnor som besitter chefspositioner på den svenska arbetsmarknaden och ledarskap har historiskt associerats med maskulinitet. Tidigare forskning belyser att en följd av detta har blivit att kvinnliga chefer inom mansdominerade branscher behöver uppvisa maskulina attribut för att bli accepterade som ledare. Forskning belyser även att bilen ses som en maskulin teknologi. Därför anser vi det intressant att ha motorbranschen som studieområde. Syftet med studien är att undersöka vilka möjligheter och utmaningar kvinnliga chefer inom motorbranschen upplever, samt deras upplevelse av det sociala klimatet. För att samla in empiri genomfördes semistrukturerade intervjuer med de mäktigaste kvinnliga cheferna inom motorbranschen. Resultatet analyseras utifrån teorin Doing gender, Goffmans Dramaturgiska perspektiv och hans begrepp fasad och regioner, samt Kanters frekvensstruktur och begreppet homosocial reproduktion. Studiens resultat belyser att utmaningar i den kvinnliga chefsrollen bland annat kan vara förväntningar, homosocial reproduktion och kvotering. Ett annat resultat är att kvotering kan skapa möjligheter. Andra möjligheter de kvinnliga cheferna möter är synlighet och potentialen till att implementera mjuka värden i motorbranschen. Slutligen kommer studien fram till att det sociala klimatet inom motorbranschen har förändrats genom åren.

Syftet med studien är att ta reda på vilken plats språken svenska och engelska har i klassrummen hos lärare i årskurs 4–6. Studien är genomförd via klassrumsobservationer, på två svenska skolor som har elever med olika kulturella bakgrunder, det vill säga olika förstaspråk. Resultaten visar att lärarna använder en blandning av svenska, engelska och kodväxling under lektionerna. Användningen av de tre olika språkformerna varierade beroende på lektionstid och arbetsuppgifter.

The population of cities like Stockholm and Gothenburg is growing. With this population growth there comes an increased demand for housing in the big cities. The need for housing for all these people is a problem. The housing market have seen the price for housing skyrocket in the last 10 years and the people that are affected the most are young adults. The problem that arises is that young adults that are interested in moving to cities will be forced to rent for hefty amounts of money or get third-hand accommodation. The result is that young adults seek alternative housing, one example being coliving.Coliving is a form of accommodation that houses a group of people in the same apartment. They share facilities in form of kitchen and living room, appliances, and furniture. You get your own private bedroom and occasionally you get you own private bathroom, or you share that as well. Coliving combines privacy with shared areas. Coliving reduces the rent for the residents and creates a social environment for those living there.This study will explore to see if there exist interest in coliving among young adults and to see if young adults can get access to the housing market through coliving. One expert interview and a web survey were conducted to answer this question. In addition to this, earlier studies were also examined. The survey concluded that one-third of the respondents was interested in coliving. The reason is that they think that the housing market is tough and that coliving can be a solution to the housing crisis in cities. Coliving can serve as a smart alternative to the traditional housing types in the big cities and provide access to groups of people that often struggle to enter the housing market.

Den här kvalitativa intervjustudien som genomfördes med förskole-rektorn har med syfte på ett fördjupat sätt för att förstå hur pedagogerna arbetar med olika material för att stödja barnens meningsskapande. Samt studerar vi hur pedagogerna stödjer barnens lek för att utveckla språkliga färdigheter. Vi studerar även vilka arbetssätt pedagogerna har i förskolan för att främja barns utveckling och lärande. För att kunna besvara studiens syfte har vi även observerat och tagit bilder av miljön, material och barnens skapande som både gemensamt och individuellt. Diskursanalys, dvs. analys av olika kommunikationsformer används för att bearbeta och analysera vårt empiriska material. Vilket resultaten presenterades både i texten och i bildform. Därmed har vi åtta bilder i uppsatsen som kan förstärka studiens kvalitét och transparens. Vi analyserade även vårt empiriska material med olika begrepp inom det sociokulturellt perspektiv såsom proximal utvecklingzon, stöttning, artefakter och mediering och ett postmodernt perspektiv som heter meningsskapande. Samt tillägas med ett begrepp som heter relationskompetens eftersom vi anser att detta är en viktig kunskap för oss som framtida förskollärare. Studiens resultat visar att pedagogens stöttning i form av material, språk och handling. Olika material som används är barns populärkultur, naturmaterial och återvunnet material med syfte för att diskutera, stödja och ge barnen en ny erfarenhet och kunskap. Språk används för att kommunicera, förklara, begreppliggöra och ge uppmuntran. Pedagogens handling i form av fysisk närhet, ger möjlighet och utrymme för lek, förbereda material utifrån barnens intresse, samarbeta med världen utanför och arbetar med pedagogisk dokumentation. Pedagogens bemötande är att se barnet som person, se varje barn är unik, betrakta barnet som kompetent men samtidigt behöver vuxenstöd. Sist men inte minst pedagogens kunskap, medvetenhet och relationella kompetens är viktiga aspekter i det pedagogiska arbetet.

Ett begrepp som under senare år uppmärksammats inom skolans värld är begreppet språkstörning. Språkstörning i kombination med matematiska dilemman är huvudämnet i denna studie. Vi använde en kvalitativ metod där semistrukturerade intervjuer genomfördes med tolv verksamma lärare inom årskurs 1-6. Syftet var att undersöka och analysera hur lärare beskriver att de bemöter och arbetar med elever med språkstörning i klassrummet för att stödja den nämnda målgruppen under matematiklektionerna samt undersöka vad lärarna beskriver att de skulle behöva mer kunskap om inom området. Dataanalysen genomfördes genom transkribering av intervjuerna, kodning av teman relevanta utifrån teorin kommunikation, bemötande och lärandet i ett sammanhang samt kategorisering av de framtagna teman och nyckelorden. Genom att intervjua lärare samlades data in för att bearbetas och presenteras utifrån teman för att rama in dessa fokusområden, bemötande och kommunikation under matematiklektioner, utmaningar, språkets inverkan på matematik, förebyggande arbete, anpassningar under matematiklektioner samt lärares önskan om kunskapshöjande delar inom språkstörning och matematik. Vid analys av resultaten utgick vi ifrån den sociokulturella teorin. Resultatet i studien visade att bemötande av elever med språkstörning under matematiklektioner i klassrummet främst handlade om muntlig kommunikation i olika konstellationer för att stödja och förtydliga för eleverna. Något som även framgick i studien är att matematiska ord och begrepp skapade dilemman och utmaningar för lärarna i bemötandet av elever med språkstörning i undervisningen i kombination med begränsat ordförråd och arbetsminne hos eleverna som påverkar matematikundervisningen. Studiens resultat visade att lärarna läste uppgifter, berättade muntligt, erbjöd kamratstödjare samt laborativt material för att bemöta och anpassa undervisningen för eleverna. Slutsatsen av studien visade att lärarna såg en ökning av antalet elever som diagnostiseras med språkstörning och att lärarna uttryckligen hade en önskan om att utveckla sin kompetens för att stödja dessa elever inom ämnet matematik såväl som rent allmänt under samtliga lektioner.

I takt med samhällets utveckling sker förändringar inom förskolans verksamhet, vilket öppnar möjligheter för nya undervisningsmetoder. Därför har syftet med den här studien varit att öka kunskapen på förskollärares uppfattning om användningen av applikationer inom hållbar utveckling, samt om de upplever att applikationer skapar ett mervärde i undervisningen. För att undersöka förskollärares uppfattningar har en enkätundersökning med en kvantitativ ansats genomförts. Resultatet av studien visar att respondenterna upplevde applikations användningen inom hållbar utveckling som positiv, dock saknades kunskaper för att bedriva detta i större utsträckning. Samtidigt påvisade studien hur användningen av applikationer bidrog till mervärde, då respondenterna uttryckte att den sociala kontexten barn befinner sig i ökar förutsättningar för barns lärande. Slutligen diskuteras studiens resultat, i förhållande till tidigare forskning, litteratur, styrdokument och det sociokulturella perspektivet.

Introduktion/Bakgrund: Majoriteten av den svenska befolkningen lever med övervikt och fetma, om inga åtgärder görs kommer trenden att fortsätta. Samhällets omkostnader för övervikt och fetma år 2016 beräknades till 48,6 miljarder. Grunden i sjuksköterskans hälsofrämjande arbete är personcentrerad vård och det är mötet med patienten som kan leda till livsförändring Syfte: Syftet med studien är att belysa sjuksköterskans arbete med att främja livsstilsförändring hos vuxna med övervikt. Metod Litteraturstudien skrevs utifrån Polit och Beck (2021) nio steg. artiklarna söktes i databaserna Cinahl och PubMed och granskades med Polit och Becks (2021) granskningsmallar. 10 artiklar utgör resultatet. Resultat: Artiklarna resulterade i fyra kategorier- Relationer och kommunikationsstrategier, personcentrerat förhållningssätt, rådgivning och uppföljning. Slutsats: I sjuksköterskans sätt att jobba med livsstilsförändringar hos patienter som hade övervikt eller fetma krävdes ett personcentrerat förhållningssätt med individanpassade rådgivning. Uppföljning var en viktig intervention i sjuksköterskans arbete till livsstilsförändringar.

The aim of this bachelor thesis was to examine how cultural art journalistic critique manifests on different digital platforms today. I chose to focus on film criticism as it not only tells a story about the movies but also about the society. The bachelor thesis also aims to examine if there are any differences in how amateurs and professional journalists frames film criticism and in extension the society. The research questions examined were:How are the reviews composition and content arranged? How does the reviews rhetoric get constructed? How do the writers approach appraisements in their texts and how do these get framed? Do the texts have an inclination towards the aesthetic or the journalistic paradigm? I used Hulténs mass media rhetoric analysis which is a form of qualitative media content analysis in order to find differences and similarities in the texts. By closely examining the reviews, I found that references to popular culture were of great significance in the field of journalistic film criticism. They do not only show the journalists habitus but also their position in the field and the fields doxa. The study shows that the amateurs often emulates and are inspired by the professional journalists. The amateurs also largely depend on the aesthetic paradigm whilst the professionals strives for an equiponderant relation to both paradigms. My conclusion is that the amateurs compose a heterodox rebellion towards the current doxa on the field and that the professionals reigns the field with their knowledge and their complex and critical portrayal of movies and the society.

Det svenska samhället har under de senaste åren bevittnat en förändring gällande samhällsvåldets karaktär och kontext. Det finns ett behov av effektiva preventiva åtgärder, vilket i sin tur kräver kunskap gällande det aktuella ämnet. Det huvudsakliga syftet med denna studie var därför att undersöka vilka möjliga faktorer som kan vara bidragande till samhällsvåldets eskalering med fokus på dess förändrade karaktär och kontext, med avgränsning på makronivå. Undersökningen utgick ifrån en kvalitativ ansats med semistrukturerade intervjuer som datainsamlingsmetod. Resultatet visar att orsakerna till samhällsvåldets kontext- och karaktärsförändring är mångfacetterade. Flertalet faktorer har betydelse för samhällsvåldets utveckling. De faktorer studien belyser är organiseringen inom svenska institutionen, förändringar i den kriminella miljön, narkotika samt media. Resultatet visar att dessa faktorer samspelar med varandra där organiseringen av Sveriges institutioner har en stor påverkan på hur de andra faktorerna uttrycker sig i samhället. Swedish society has witnessed a change in recent years regarding the nature and context of community violence. There is a need for effective preventive measures, which in turn requires knowledge of the subject in question. The main purpose of this study was therefore to investigate what possible factors may be contributing to the escalation of community violence with focus on its changed character and context, with a definition at the macro level. The study was based on a qualitative approach with semi-structured interviews as a data collection method. The result shows that the causes of community violence´s context and character change are multifaceted. Several factors are important for the development of community violence. The factors the study highlights are the organization within the Swedish institution, changes in the criminal environment, drugs and the media. The results show that these factors interact with each other, where the organization of Sweden´s institutions has a major impact in how the other factors are expressed in society.

Syfte: Att kartlägga förekomst av samt hinder och möjligheter för tillämpning av vattenfödsel vid Sveriges förlossningskliniker. Metod: Tvärsnittsstudie med mixad metod. En webbaserad enkät skickades ut och besvarades av vårdenhetschefer på Sveriges samtliga 44 förlossningskliniker, vilket resulterade i en totalundersökning. Kvantitativa data analyserades med deskriptiv statistik samt kvalitativa data med innehållsanalys. Resultat: I Sverige erbjöd fyra kliniker (9%) vattenfödsel. Av de 40 kliniker där vattenfödsel inte erbjöds var 12 kliniker i uppstarten av eller intresserade av att erbjuda det i framtiden. Oplanerad vattenfödsel förekom på minst 18 kliniker. Från de kvalitativa svaren framkom Hindrande faktorer som bestod av praktiska hinder, attityder och normer samt okunskap, vilket sågs som en effekt av maktcentrerad vård. Möjligheter bestod av praktiska förutsättningar, engagemang, införande av riktlinjer samt ökad kunskap, med en övergripande möjlighet i form av kvinnocentrerad vård. Konklusion: Endast fåtalet kliniker erbjöd vattenfödsel till kvinnor med låg-riskförlossningar i Sverige. Oplanerade vattenfödslar förekom vid många kliniker där riktlinjer saknades. Det fanns brist på specifik dokumentation av vattenfödsel. Beslutanderätt för tillämpning av vattenfödsel tillföll klinikchef eller läkare, barnmorskor och kvinnor saknade beslutanderätt i frågan. En stor del av de kliniker som inte erbjöd vattenfödsel hade ett uttalat intresse av att kunna erbjuda det i framtiden.

Sedan förindustriell tid har atmosfärens metankoncentration ökat med 150 % vilket bidragit och fortsätter att bidra till en global medeltemperaturökning. En stor andel av metanet släpps ut från sjöar, detta trots att sjöar utgör en liten del av jordens yta. Av den totala sjöarealen utgör stora sjöar en betydande del men trots detta har tidigare studier främst utgått från små sjöar. Det finns osäkerheter kring metanutsläppen och hur väl den rumsliga variationen både mellan och inom sjöar representeras av den data som finns. För att få mer representativa data behöver fler studier göras på stora sjöars metanutsläpp. Även variationen inom och mellan stora sjöar behöver undersökas på samma sätt som man tidigare har gjort i små sjöar. Syftet med denna studie var att undersöka rumsliga variationer av olika metanutsläpp både inom och mellan tre olika typer av stora svenska sjöar. Studien gjordes på Roxen, Vättern och Glan under två veckor i juni och två veckor i augusti 2018. Flödesmätningar av ebullition och diffusion gjordes med hjälp av kammare. Majoriteten av mätningarna gjordes över 24 timmar på olika djup samt olika delar av sjöarna. Vid varje flödesmätning samlades även prover in för vattnets metankoncentration, vilket diffusionen är beroende av. Med hjälp av data av vattnets metankoncentration och metanflödet kunde även möjligheten till gasutbyte undersökas. För att sammanställa och analysera hur skillnader såg ut mellan olika flödesmätningar samt koncentrationen av metan i sjöarna, i relation till djup, användes lådagram, sambandsdiagram, statistiska jämförelsetester och korrelationsanalys. Resultaten visade stor variation mellan de stora sjöarnas metanflöden då Vättern hade väldigt låga flöden i jämförelse med Roxen och Glan. Inom sjöarna har ingen skillnad i metanflöden säkert kunnat konstateras. Vattnets metankoncentration varierade både inom och mellan vissa sjöar. Samtliga skillnader i metanflöden och koncentrationer mellan sjöarna kan bero på djupskillnader då signifikanta korrelationer har hittats. Statistiskt signifikanta korrelationer har även hittats för vattnets metankoncentration och djup inom Roxen och Glan. Since preindustrial times the atmosphere's methane concentration has risen by 150% which has contributed and continue to contribute to global temperature increase. A big part of methane is released by lakes, even though lakes cover a small part of the earth's surface. Of the total lake area, large lakes make up for a substantial part but despite this, previous studies have primarily been based on small lakes. There are also uncertainties regarding methane release and how well the spatial variation both within and between lakes is represented by the available data. To acquire more representative data, more studies need to be made on methane release from large lakes. Also, the variation within and between large lakes must be studied in the same way as have previously been done in small lakes. The aim of this study was to examine spatial variations of methane release both within and between three large lakes of different types. The study was made on Roxen, Vättern and Glan during two weeks in June and two weeks in August 2018. Flux measurements of ebullition and diffusion were made using chambers during 24 hours on different depths and different parts of the lakes. At every flux measurement, a sample was taken of the water's methane concentration, which diffusion is dependent upon. Using the water's methane concentration and the methane flux, the possibility for gas exchange could also be studied. To compile and analyse how differences between different flux measurements as well as the water's methane concentrations in the lakes, in relation with depth, boxplots, scatterplots, statistical comparisons tests and correlation analysis were used. The results show large variation in methane fluxes between the large lakes as Vättern had very low fluxes in comparison with Roxen and Glan. No confident difference in methane fluxes could be found within the lakes. The water's methane concentration varied both within and between some of the lakes. All differences in methane fluxes and concentrations between the lakes could be because of difference in depth as significant correlations have been found. Statistically significant correlations have also been found between the water's methane concentration and depth within Roxen and Glan.

This study deals with user experiences for chatbots in healthcare. The background to the study is the problem of creating chatbots with high user experience. The purpose of the study is to investigate which factors a chatbot should have in design and how these factors affect the criterias for user experience. This study uses a qualitative method for examination and data collection via interviews and observations. The results show that previous research for user experience in chatbots is partly in line with chatbots in healthcare and that its factors actually affect criteria for the user experience. The conclusion shows that a chatbot in healthcare should be cold, clinical and correct. Denna studie behandlar användarnas upplevelser för chatbotar inom sjukvården. Bakgrunden till studien är problemet med att skapa chatbotar med hög användarupplevelse. Syftet med studien är att undersöka vilka faktorer en chatbot bör ha i utformning och hur dessa faktorer påverkar kriterierna för användarupplevelse. Denna studie använder sig av en kvalitativ metod för undersökning och datainsamlingar via intervjuer samt observationer. Resultaten visar på att tidigare forskning för användarupplevelse inom chatbotar stämmer till viss del för chatbotar inom sjukvården och att dess faktorer faktiskt påverkar kriterier för användarupplevelsen. Slutsatsen visar på att en chatbot inom sjukvården bör vara kall, klinisk och korrekt.

This study is about the so called Islamic States’ use of Islamic religious traditions in their propaganda magazine Dabiq. The purpose of the study is to find out how ISIS use history as a blueprint to perceive and interpret current events and occurrences. The theories of sociologist Pierre Bourdieu, Capital, and sociopsychologist Hjalmar Sundén’s Role theory is used to analyze how the different religious traditions and stories are used by ISIS and what these represent in the Muslim’s religious frame of perception. The results of this study show that the religious traditions are being used in order to legitimize, justify and establish their so-called Caliphate according to the stories of old. The results also show that not only religious matters are used to emphasize their claim in the Middle East but profane examples as well.

Mellan 1990 och 2016 ökade de vägburna godstransporterna med cirka 50 procent och spås fortsätta öka ännu mer till år 2030. Fokus har tidigare legat på kostnadsminimering men har nu skiftat till att effektivisera transporterna. En förutsättning för att kunna effektivisera är att mäta och följa upp transporter, något som bland annat digitala verktyg möjliggör. En bransch som är i behov av effektivisering av transporter är anläggningsbranschen, bland annat på grund av låg innovationsgrad samt minskad lönsamhet hos de stora aktörerna. Syftet med denna studie är således att undersöka hur en entreprenör inom anläggningsbranschen kan definiera en effektivt utnyttjad anläggningstransport samt att ta fram prestationsmått för att mäta utnyttjandegraden av dessa. Studien har genomförts som en fallstudie på Skanska Sverige AB vid enheten Skanska Inköp. Studerade transportflöden är transport av asfalt från ett asfaltverk till ett läggarlag samt transport av schaktmassor från ett projekt till en deponi. Första steget i studien var att identifiera definitioner inom fallföretaget på vad en effektivt utnyttjad anläggningstransport är. Detta gjordes genom intervjuer, observationer, benchmarking samt en workshop. Därefter jämfördes definitionerna med litteratur på hur utnyttjandegrad kan definieras för transporter. Avslutningsvis anordnades en workshop där utvalda personer från fallföretaget diskuterade fram lämpade prestationsmått på utnyttjandegrad, med syftet att förbättra utnyttjandet. En specifik definition av en effektivt utnyttjad anläggningstransport inom fallföretaget framkom inte. Istället identifierades13 olika definitioner som inkluderar allt från engagerade chaufförer till att fordonet alltid är i rörelse. De definitioner som berörde förbättringsområden inom fallföretaget bröts ned ytterligarei prestationsmått för att mäta utnyttjandegrad, där utnyttjandegrad är förhållandet mellan output och kapacitet hos en resurs eller aktivitet. Prestationsmåtten delades in i dimensionerna kvalitet, tid, produktivitet och finansiellt. Kvalitet syftar till hur väl en specifik uppgift genomförs, tid identifierar aktiviteter där tid kan sparas, produktivitet till hur väl en specifik resurs används och finansiellt identifierar kostsamma aktiviteter i processen. Det är fördelaktigt att mäta inom alla fyra dimensioner för att skapa ett holistiskt perspektiv. Fallföretaget rekommenderas därmed att börja mäta följande fyra prestationsmått för utnyttjandegrad, vilka presenteras i tabellen nedan. Vår rekommendation till Skanska är att börja implementering av prestationsmåtten i ett pilotprojekt med hjälp av digitala verktyg. Syftet med detta är att säkerställa att prestationsmåtten är ändamålsenliga och effektiva, med målet att förbättra utnyttjandet. Därefter rekommenderas företaget att skapa en målsättning för respektive prestationsmått innan implementering på nationell nivå.

Intresset för self-compassions effekt på psykologiskt välbefinnande har ökat. Self-compassion är negativt associerat med självkritik, ångest och upptagenhet av och utvärdering av den egna kroppen. Self-compassion anses skydda mot de negativa effekterna av perfektionism. Eftersom self-compassion tros förbättra mental hälsa är det av vikt att undersöka vilka variabler som predicerar self-compassion. Denna studies syfte var att undersöka om variablerna kroppsuppfattning och perfektionism predicerade self-compassion. Självskattningsformulären Self-compassion Scale Short Form, Frosts´s Multidimensional Perfectionism Scale och Body Shape Questionnaire-8C administrerades till deltagarna. Resultatet beräknades med hjälp av hierarkiska regressionsanalyser. Resultatet påvisade att subskalan för perfektionism, Concern over Mistakes och Doubts about Actions, och kön signifikant predicerade self-compassion och förklarade en signifikant andel av variansen i self-compassion. Kroppsuppfattning predicerade inte self-compassion signifikant och förklarade inte en signifikant andel av variansen i self-compassion. Framtida forskning angående eventuell överrensstämmelse mellan perfektionism och kroppsuppfattning önskas. The interest of the effect of self-compassion on psychological wellbeing has increased. Self-compassion is negatively associated with self-criticism, anxiety and obsession over and evaluation of the own body. Self-compassion is considered to protect against the negative effects of perfectionism. Since self-compassion is believed to improve mental health, it is important to investigate which variables that predict self-compassion. The aim of this study was to examine if the variables body image and perfectionism predicted self-compassion. The self- report questionnaires Self-compassion Scale Short Form, Frosts´s Multidimensional Perfectionism Scale and Body Shape Questionnaire-8C were administered to the participants. The result was calculated using hierarchical regression analysis. The result demonstrated that the subscale regarding perfectionism, Concern over Mistakes and Doubts about Actions, and sex significantly predicted self-compassion and explained a significant proportion of the variance in self-compassion. Body image did not significantly predict self-compassion and did not explain a significant proportion of the variance in self-compassion. Further research regarding potential concordance between perfectionism and body image is desirable.

Introduktion/bakgrund: MS är en sjukdom som innebär att kroppens immunförsvar attackerar det centrala nervsystemet. Personer med MS har visats ha en sämre livskvalitet jämfört med personer som lever med andra kroniska sjukdomar och 78 % deltar inte i någon meningsfull fysisk aktivitet. Enligt de nationella riktlinjerna ska personer med MS erbjudas tillgång till ett multidisciplinärt team men tillgången är varierande. Syfte: Syftet med studien var att beskriva hur personer med MS upplevde individanpassad grupprehabilitering på ett rehabiliteringscenter och beskriva vilka svårigheter som fanns med att överföra den nya kunskapen till vardagen. Metod: Informanterna i studien hade diagnosen MS och deltagit i rehabilitering på ett rehabiliteringscenter i norra Sverige. För att fånga deras upplevelser av individanpassad grupprehabilitering användes en kvalitativ intervjustudie. Resultat: Informanterna ansåg att den individanpassade grupprehabiliteringen var bra avvägd. De kunde lägga fokus på sig själva och lägga upp rehabiliteringen efter egna mål. Grupprehabilitering bidrog med en öppenhet och gemenskap där de kunde lära sig av varandra och personalen. En svårighet ansågs vara att överföra det de lärt sig då familjen inte alltid förstår situationen och att det ska passa in i en vardag som är full av sysslor och måsten vilket är viktigt att ta hänsyn till. Konklusion: Individanpassad rehabilitering gav en möjlighet att fokusera på sig själv och lägga upp rehabiliteringen efter egna mål och förutsättningar medan grupprehabilitering bidrog med en öppenhet och gemenskap där de kunde lära sig av varandra och personalen.

I försäkringskassans rapport (2016) presenterades sjukfrånvarons fortsatta ökning i Sverige. Enligt försäkringskassan låg år 2015 sjukfrånvaron bland arbetade individer på 2,8 %. Kvinnor var sjukskrivna i större utsträckning än män medan äldre arbetstagare upp till 60 år tenderade att sjukskriva sig mer än yngre individer. Samtidigt motsvarade personer i ledningsarbete endast 3,1 % av det totala antalet pågående sjukfall hos försäkringskassan vid den tidpunkten, detta var endast en tredjedel av genomsnittet för alla yrkeskategorier. Denna studie har till syfte att öka förståelsen för sjuktalen genom att undersöka skillnader i psykisk ohälsa mellan personer i chefsposition och underställda. Med personer i chefsposition menas i denna studie personer som har en eller flera underställda. Studien baseras på data från levnadsnivåundersökningen (2010) och analyseras genom linjära regressionsanalyser. Resultatet visar att det finns en skillnad i psykisk ohälsa mellan chefer och underställda, denna skillnad finns dock endast bland äldre individer över 40 år. Det finns inte heller några skillnader mellan könen. Trots att det finns en skillnad mellan chefer och underställda bland individer över 40 år, är det inte sannolikt att det är den primära orsaken till skillnaderna i sjuktalen. Istället verkar ålder vara en större faktor som kan påverka psykisk ohälsa.

This essay is about the religious care in 19th century prisons in Sweden from a prison priest’s perspective. The spectacle of the study is Varberg former penal labour penitentiary, today fortress, and the main character is Hampus Franz August Lönegren. This case study is focused from a micro-historical perspective on the period 1867-1870 when Lönegren worked as a prison priest, with the goal to reverse the condemned prisoners from a sinful life to a Christian and moral life. The material used for the study consists of published and unpublished sources written by Lönegren himself and his work instructions. The survey aims to find out how he did his work, if he made local initiatives, which values he cared about and if he succeeded to discipline and/or civilize any prisoner through religious conversion. Discipline and civilizing are based on Michel Foucault and Norbert Elias respective theories: Discipline as the exercise of power and the Civilizing process. The results show that Lönegren followed the guidelines of his superiors as well as making several local initiatives. Values such as religion and friendship are promoted and a few prisoners become reversed and disciplined to civilized Christians, until their prison time was due, after which most of them relapsed to their earlier criminal life.

Title: “We borrow this earth from our children.” A study about teaching for sustainable development in the ecological dimension and teacher’s choice of teaching materials. Author: Jeanette Molin Haag, spring term 2017 Supervisor: Tomas Bollner This study is an attempt to bring some light on to four teachers different perspectives on education for sustainable development with special focus on the ecological dimension. The first aim is to investigate in what subjects and how teachers in grades 1-3 are teaching for sustainable development with special focus on the ecological dimension. The second aim is to investigate the material teachers use in their lessons and if it can be linked to a specific environmental teaching tradition. The following questions were formulated: In which school subjects do teachers teach about sustainable development in the field of environment and ecological sustainability? Do they teach along interdisciplinary lines? What teaching materials do teachers choose to work with? Within which environmental education tradition do teachers and teaching materials belong to? In the curriculum, the concept of sustainable development appears many times and dictates that it should work along interdisciplinary lines. However, various reports show that teachers are experiencing difficulties with teaching for sustainable development. The main reasons are lack of time and an unclear guidance from school administrations and the curriculum. This study is based on interviews and the educational materials that teachers use. It will be analysed based on environmental teaching traditions, the variation theory and Dewey´s views on democratic deliberative conversations and interdisciplinary work. The results show that teachers, although they are experiencing unclear guidance, plan and educate for sustainable development from some school books but mostly from teaching materials they have found from different organizations websites. Keywords: Education for sustainable development, environmental education tradition, variation theory, interdisciplinary.

The purpose of this study was to examine which of the two vocabulary-learning methods non-contextualized vocabulary learning and vocabulary learning combined with semantic relations promote the learning and retention of new vocabulary items. The following research questions were asked: Which of the two above-mentioned methods best promotes the students’ vocabulary learning and word comprehension? What differences can be noted in the students’ test results regarding learning and retention of new vocabulary items between these two methods? Which method promotes the students' long-term retention of vocabulary items and word comprehension? In total, 36 students from two classes, divided into four groups, participated in the study. Each group was taught using one of the two methods. After the first round of lessons, the teaching methods were swapped such that all the students tried both methods and so that the survey could be considered reliable. The empirical material was obtained from field experiments and tests in direct connection with the lessons and retention tests four days later. The results were analyzed using Schema theory and a theory of memory processing called Executive Control Processes. These theories were used to investigate the students’ retention of vocabulary items and how students use schematic knowledge to associate words to one another. The results showed that the second method, the combined method, seemed to be the most promising not only for retention, but also for the number of learned vocabulary items and for word comprehension.

De flesta möbler har mer att berätta än vad som syns vid första anblicken. Genom tiderna har de förändrats och renoverats för att anpassas till rådande modeideal. Detta gör det ibland svårt att avgöra hur gammalt ett föremål egentligen är och vad som är autentiskt. I detta arbete berör vi begreppet autenticitet och undersöker olika metoder, som utan att ge några bestående spår på möbeln, kan ge oss en inblick vad som hänt med den sedan den tillverkades. Vi har undersökt fyra möbler på Hallwylska museet som alla var bekräftat eller misstänkt förändrade under årens lopp. Genom att studera det källmaterial som Hallwylska museet har i sina kataloger och arkiv, fick vi en viss överblick som var till hjälp i sökandet. Genom en okulär besiktning kan vi se indicier på förändringar som gjorts och göra en stilhistorisk bedömning av möbelns olika delar. Genom att studera fotografier på en stor skärm kan detaljer undersökas och teorier kan i bästa fall befästas. Med ett mikroskop kan vi se detaljer som inte kan uppfattas med blotta ögat. På detta sätt kan tidigare obsevationer beläggas men även nya observationer göras. Genom att belysa föremålen med ultraviolett ljus kan ytbehandlingar och lagningar undersökas. De analysmetoder vi prövat har visat sig vara goda verktyg i undersökningen av autencitet men också kunnat bidra med värdefulla underlag vid beslut om vidare åtgärder.

Huvudsyftet med föreliggande studie var att undersöka på vilket sätt coacher inom tyngdlyftning, styrkelyft, Crossfit och kroppsbyggning implementerar preventiva strategier designade för att förebygga skador genom inverkan på psykologiska riskfaktorer. Vidare var det av intresse att undersöka vilka personlighetsdrag hos en idrottare som coacher upplevde ökade risken för skador. Ett ytterligare syfte var att studera coachernas erfarenheter av relationen mellan idrottares stressnivå och skaderisk. Totalt genomfördes nio semistrukturerade intervjuer med coacher på distrikt till internationell nivå lokaliserade i Sverige. Samtliga coacher hade tidigare erfarenhet med skadade idrottare. Resultatet sammanställdes genom en deduktiv innehållsanalys. Under intervjuerna identifierades flera interventionsstrategier som kunde relateras till Williams och Andersens (1998) stress­skademodell. Det framgick att coacherna i studien fokuserar mycket på fysiologiska och stressrelaterade aspekter och inte personlighetsdrag när de implementerar interventioner för att förebygga skador. Implikationer för skadeförebyggande träning samt förslag på framtida forskning ges.

Den största akuta risken inom dricksvattenförsörjningen är vattenburen smittspridning. Dricksvattenrelaterad smittspridning förekommer i störst utsträckning i utvecklingsländer med dåliga sanitära förhållanden. Under 2000-talet har de nordiska länderna drabbats av flertalet dricksvattenburna sjukdomsutbrott vilket har lett till att mikrobiella föroreningar uppmärksammats som ett problem även i Norden. För att säkerställa att det dricksvatten som distribueras är av god mikrobiologisk kvalitet krävs att säkerhetsbarriärerna i vattenverket är tillräckligt effektiva för alla typer av mikrobiella föroreningar. Vissa mikroorganismer har uppmärksammats som mer tåliga mot olika desinfektionsmetoder, till exempel klorering, än vad som tidigare varit känt. För ett säkrare dricksvatten är det därför viktigt att öka kunskapen om mikroorganismers varierande motståndskraft mot olika desinfektionsmedel samt undersöka alternativ till de avskiljnings- och inaktiveringsmetoder som traditionellt används idag. Examensarbetets syfte var att studera de bakterier och virus som har störst relevans för dricksvattenkvaliteten och som tros kunna utgöra ett hot mot nordiskt dricksvatten, att undersöka orsakerna bakom dricksvattenburna utbrott samt att undersöka effektiviteten hos olika avskiljnings- och inaktiveringsmetoder för bakterier och virus. Detta gjordes genom en utförlig litteraturstudie samt en fallstudie. Fallstudiens syfte var att belysa problematiken inom dricksvattenberedning samt distribution i Norden genom verkliga exempel. Studien visade att vattenburna sjukdomsutbrott normalt orsakas av kontaminering från avloppsvatten till dricksvatten. Detta sker antingen direkt till råvattnet, ofta till följd av kraftig nederbörd, eller under distributionen på grund av driftstörningar. Att kontamineringen tillåts nå konsumenten är ett resultat av inadekvata reningsmetoder i vattenverken. Problematiken inom dricksvattenområdet beror bland annat på användandet av bristfälliga indikatororganismer vilka är mindre tåliga och har sämre överlevnadsförmåga än många sjukdomsalstrande mikroorganismer. Tidskrävande och osäkra analysmetoder utgör också ett stort problem. Svårigheter i att identifiera den orsakande mikroorganismen samt att bekräfta utbrottet som dricksvattenrelaterat har lett till att mörkertalet gällande antalet vattenburna sjukdomsfall är stort. Det finns ett stort behov av ökad kunskap gällande olika mikroorganismers tålighet mot desinfektion samt ett behov av reglering för kontroll av råvattenkvaliteten och den mikrobiologiska säkerheten. Utifrån studien kunde även konstateras att antalet vattenburna utbrott tros öka med kraftigare nederbörd och extremväder till följd av klimatförändringarna. Waterborne diseases are considered a major problem in the water supply. Spreading of infection through drinking water occurs predominantly in developing countries with poor sanitation. During the 21th century the Nordic countries have been affected by several waterborne outbreaks associated with drinking water. As a result, microbial contamination of drinking water has been recognized as a problem in the Nordic countries as well. To ensure high quality drinking water it is required that the hygienic barriers used in the water treatment plant are efficient in reducing all types of microbial contaminants. Some microorganisms have shown a greater resistance against commonly used disinfectants then previously known. To secure the distribution of safe drinking water it is essential to increase the knowledge regarding the varying resistance of microorganisms and to investigate alternative water treatment processes to those traditionally used in drinking water treatment today. The objective to this master thesis was to study the bacteria and viruses that are most relevant for drinking water quality and may compose a threat to the drinking water quality in the Nordic countries, to investigate the cause of waterborne outbreaks and to study the effectiveness in reducing bacteria and viruses for various water treatment processes. The study was performed through a thorough literature review and a case study. The purpose of the case study was to illustrate the issues in drinking water treatment and distribution in the Nordic region. The study showed that the majority of the outbreaks are caused by contamination from sewage water to drinking water. The contamination is allowed to reach the consumer as a result of inadequate treatment in the water works. Usage of inappropriate indicator organisms that are less resistant to disinfectants than a lot of pathogens are a big problem in drinking water treatment. Time-consuming and uncertain analytical methods also compose a great issue. Due to difficulties in identifying the causative microorganism and verify the outbreak as drinking water related it is believed that there is a large number of unrecorded cases of illness. There is a great need of increased understanding of the varying resistance of microorganisms to disinfectants and a need for regulation for monitoring raw water quality and microbiological safety. Based on the study it was also found that waterborne outbreaks are believed to increase as a result of extreme weather caused by climate change.

Under det första decenniet av 2000-talet genomförde Naturvårdsverket en rad åtgärder med syfte att skapa gemensamma strukturer och förbättra kvaliteten i den svenska kalkningsverksamheten. Efter att ha granskat länsstyrelsernas regionala åtgärdsplaner för 2010-2015 konstaterade Havs- och vattenmyndigheten att kvaliteten förbättrats avsevärt, men att de regionala skillnaderna fortfarande var omotiverat stora. I syfte att kartlägga den regionala arbetsfördelningen och resursanvändningen samt behovet av fortbildning och stödsystem inhämtade Havs- och vattenmyndigheten under 2014 information från kalkningens regionala och lokala aktörer. Uppgifterna insamlades via enkäter till länsstyrelser och huvudmän samt genom inhämtande av underlag i form av tidsredovisning och nyckeltal från länsstyrelserna. I föreliggande rapport presenteras resultaten av kartläggningen samt förslag på förändringar som kan leda till att resurser frigörs för kvalitetshöjande åtgärder. Kalkningsverksamheten finansieras huvudsakligen med statsbidrag som fördelas till huvudmän via länsstyrelsen. I nuläget finns drygt 150 huvudmän som huvudsakligen utgörs av kommuner. I enkätsvaren uppgav drygt 80 procent av huvudmännen att systemet med statsbidrag är bra. Utifrån denna synvinkel finns således ingen anledning att förändra nuvarande system. Till stor del finansieras kalkningsverksamheten via anslaget 1:12 ”åtgärder för havs- och vattenmiljö”. Inför 2013 genomfördes en förändring som innebar att länsstyrelsernas anslag till kalkning inte specificerades i förhållande till övriga verksamheter inom 1:12. Det nya förfaringssättet tycks inte generellt ha påverkat kalkningsverksamhetens finansiella utrymme under 2013. Det finns emellertid indikationer på att den biologiska uppföljningen minskade i några län. Länsstyrelsernas prioritering av verksamheten via ramanslagen varierade avsevärt. I förhållande till den förstärkning som länsstyrelserna erhöll på ramanslaget 2002 redovisade några län betydligt lägre lönekostnader 2013. Det förekom också att anslaget 1:12 belastats med lönekostnader som inte omfattas av villkoren i bidragsbeslutet och därmed borde belasta ramanslaget. Enkätsvaren samt länsstyrelsernas tidsredovisning visade att det föreligger stora skillnader mellan länen avseende såväl arbetsfördelning som tidsåtgång för de olika arbetsmomenten. Detta gäller även till vad och i vilken omfattning som konsulter anlitas. Skillnaderna mellan länen är delvis beroende på verksamhetens omfattning och karaktär. Till stor del framstår emellertid skillnaderna som en konsekvens av att länsverksamheten med tiden kommit att utformas på olika sätt. Tidsåtgången för länsstyrelsernas bidragsadministration kunde bara i liten utsträckning förklaras med verksamhetens omfattning och antalet huvudmän. På flera län finns utrymme för effektivisering av rutiner och arbetsmoment. I Havs- och vattenmyndighetens rapport 2015:3 10 förhållande till den enkla redovisning som länsstyrelserna efterfrågar framstår många huvudmäns tidsåtgång för bidragsadministration inte heller som rimlig. Länsstyrelserna behöver kommunicera med huvudmännen i syfte att tydliggöra behovet av underlag och därmed reducera tidsåtgången. Upphandling av kalk och kalkspridning bör i större utsträckning samordnas mellan flera huvudmän och även mellan flera län. Små uppdrag innebär höga kostnader för kalk och kalkspridning. Genom att samordna upphandlingar och välja fleråriga avtal när detta är relevant och möjligt kan arbetstiden sannolikt mer än halveras. Försurningsbedömningen av kalkade vatten upplevs både som krånglig och osäker. Oklarheter kring beräkningsverktyg och bedömningsgrunder behöver redas ut. Dessutom behöver länsstyrelser och huvudmän ytterligare utbildning och vägledning. Översyn och justering av kalkdoseringen bör ske årligen. För all kalkning i landet kan detta teoretiskt genomföras på ungefär 50 arbetsdagar. Enligt enkätsvaren arbetade länsstyrelser och huvudmän närmare 800 arbetsdagar med spridningsplanering under 2013. Endera är uppgifterna i enkätsvaren rejält överskattade eller så präglas arbetet av stor ineffektivitet. I princip behövs en lika omfattande organisation för att sköta en kalkdoserare som 20 eller 30. Detta talar för att doserardriften bör samordnas för att uppnå stordriftsvinster. Endera mellan flera huvudmän eller med liknande kommunala verksamheter. Ansvaret för att sköta kalkdoserarna åligger huvudmannen. Länsstyrelsen ska se till att driftorganisationen uppfyller nödvändiga krav och behöver därför vara insatt i teknik och skötselbehov. Mot denna bakgrund är det oroväckande att huvudmännen i flera län bedömer länsstyrelsens kompetens som mindre bra avseende doserare. Kalkningens effektuppföljning omsätter årligen närmare 25 miljoner kronor. Uppföljningens kvalitet och omfattning uppvisade omotiverat stora skillnader mellan länen. Det behövs system som säkerställer att vattenprover tas när kalkeffekten kan befaras vara otillräcklig, vilket i praktiken innebär vid höga flöden. För den biologiska uppföljningen behövs system som reglerar verksamhetens omfattning i förhållande till erhållna medel. Spridningskontrollens kostnader varierade avsevärt mellan länen. Till viss del torde detta vara en följd av olika ambitionsnivå. Till stor del beror emellertid skillnaderna på att olika schabloner tillämpas för att beräkna huvudmannens kostnader samt ett varierande nyttjande av konsulter. Detta talar för att det finns utrymme att minska kostnaderna för spridningskontrollen inom ett antal län. Baserat på det underlag som legat till grund för denna resurskartläggning bedöms den samlade arbetstid som länsstyrelser och huvudmän lägger på kalkningsverksamheten vara tillräckligt omfattande för att säkerställa en bra kvalitet. De brister i kvalitet som framkommit vid tidigare granskningar antyder därför att verksamheten inte på ett effektivt sätt förmår att omsätta tillgängliga resurser till effektiv arbetstid. En viktig orsak torde vara splittringen på många aktörer där flera huvudmän och ett antal länsstyrelser hanterar mycket små kalkmängder. Ineffektiva rutiner för hantering av exempelvis kalkdata, kemidata och bidragsutbetalningar utgör också ett problem. Likaså dubbelarbete och arbete som utförs av personal med otillräcklig erfarenhet och kompetens. Fördelningen av ekonomiska resurser mellan länen för bland annat administration, upphandling, spridningsplanering, spridningskontroll, försurningsbedömning och effektuppföljning har sedan 1990-talet skett via schabloner. Syftet med att använda schabloner är främst att skapa rättvisa förutsättningar mellan länen. Ursprungligen baserades schablonerna enbart på totalmängden spridd kalk. Varefter nya underlag funnits tillgängliga har justering gjorts för såväl spridningsmetoder som målområden. Det finns inget som pekar på att schablonerna i nämnvärd omfattning skapat orättvisa förutsättningar mellan länen.

Föräldraförsäkringen är ett omdebatterat och aktuellt ämne, ett nytt reformförslag antogs så sent som i november 2015. Debatten kan ses som ett explicit uttryck där åsikter kring jämställdheten mellan kvinnor och män i arbetslivet diskuteras. Den här studien har, genom att analysera debattartiklar, undersökt vad det råder enade respektive skilda meningar om i debatten om föräldraförsäkringen. Dessutom har studien avsett att besvara frågan hur genus konstrueras i debatten. Tidigare forskning visar att jämställdhet är ett ämne som studerats av många olika forskare. Resultaten från dessa studier visar att arbetslivet idag inte är jämställt utan att kvinnor och män har olika förväntningar på sig. Det visar också på att jämställdhetsarbete är något omdiskuterat och delvis problematiskt. Uppsatsens teoretiska ramverk utgår ifrån genusteori av Hirdman och diskursteori av Laclau och Mouffe. Med hjälp av begrepp från diskursteorin analyserades debattartiklar från fyra rikstäckande dagstidningar, detta för att synliggöra det förgivettagna och motstridiga i debatten om föräldraförsäkringen och konstruktioner av genus. Från analysen kunde två hegemoniska diskurser identifieras; jämställdhetsdiskursen och förändringsdiskursen. Dessa två övergripande teman innehöll även motstridigheter då avseende kampen om definitionen av jämställdhet samt de omdebatterade reformförslagen. Vidare kunde studien också visa att kvinnor och män konstruerades på olika sätt i debatten. Det en kunde se var att kvinnor konstruerades generellt i relation till männen. Genom en reformerad föräldraförsäkring skulle kvinnan kunna bli lite mer som mannen eller lite mindre som dagens kvinna – en lite manligare kvinna helt enkelt. Männen däremot stod inte i relation till den kvinnliga konstruktionen utan konstruerades helt fristående.

Dagens kristna församling är inte bara en kristen gemenskap utan också oftast en organisation med lönebetalda anställda, vilket inkluderar flertalet professioner. Studier som är gjorda inom Svenska kyrkan visar på kommunikationssvårigheter och otydligt ledarskap. Anställda sjukskrivs och slutar sina anställningar. I denna studie belyses en problematik som det inte talas om så mycket i församlingarna. Människor i den kristna församlingen som använder makt för att härska över sina medmänniskor. Kan det verkligen finnas anställda i församlingar i samfundet Svenska kyrkan som använder makt och härskartekniker för att påverka sina arbetskamrater? Syftet med denna studie var att undersöka om och isåfall i vilken utsträckning härskartekniker förekom mellan anställda inom Svenska kyrkan. Syftet var också att undersöka om det var vid någon speciell form av auktoritet härskartekniker förekommer oftare än vid andra auktoriteter och att förstå dem utifrån det weberianska maktperspektivet. Data samlades in genom strukturerade enkäter, vilka distribuerades digitalt till anställda inom ett stift i Svenska kyrkan. Majoriteten av respondenterna angav att de fem respektive härskarteknikerna aldrig eller sällan förekom mellan anställda på deras arbetsplats. Härskartekniker är dock något som 9,7 - 25,3 % av respondenterna ofta erfar på sin arbetsplats och 1 – 3,1 % av respondenterna har dagligen erfarenhet av härskartekniker. Slutsatsen av studien är att det kan konstateras att det förekommer härskartekniker mellan anställda inom Svenska kyrkan. Studien tyder dock också på att härskartekniker inte har blivit en legitim del av sättet att kommunicera och att det finns en möjlighet till förändring och en minskande användning av härskarteknik mellan de anställda.

Studien bygger på en enkätundersökning av 37 stycken högstadielärare inom Linköpings kommun. Syftet med studien är att undersöka vilka individuella faktorer som påverkar lärarens benägenhet till att ta kontakt med socialtjänsten vid misstanke om barn som far illa. De individuella faktorerna har sedan delats in i tre kategorier som rör individens hemförhållande, utbildning och yrkeserfarenhet. Faktorerna har sin grund i tidigare forskning och studien har sin teoretiska utgångspunkt i Bourdieus teori med fokus på begreppen kapital och habitus. Materialet har analyserats genom bivariata korstabellsanalyser med procentjämförelse samt genom beskrivande univariat analys för att ge en överblick av resultaten. Vi har sedan använt tidigare forskning och teoretisk utgångspunkt för att jämföra och förklara vårt resultat. Resultatet visar på en kraftig underrapportering i de fall där läraren misstänker missförhållanden hos barn. Faktorer som utbildning och kunskap avseende barn som far illa samt lärarens examensår har visat sig ha en påverkan på lärarens benägenhet till att ta kontakt med socialtjänsten. Även faktorn antal år som lärare har visat sig ha en påverkan på benägenheten. Resultaten visar att faktorer som lärarens ålder, civilstånd, om läraren har barn, inkomst samt antal år på den nuvarande arbetsplatsen inte har någon påverkan för lärarens benägenhet att ta kontakt med socialtjänsten.

Vädrets inverkan på vattenmiljön är stor. Mer regn ger högre flöden och utflödet av försurande ämnen ökar från omgivande marker. Under 2013 var nederbörden 20 % lägre och temperaturen 0,7 °C över det normala. De största högflödena inföll under januari och december. Årsmedelflödet för Lagan var två tredjedelar av medelflödet för åren 1981 till 2010. Nedfallet av svavel i Jönköpings län har minskat med 90 % jämfört med i slutet av 1980-talet. För nedfall av kväve och för pH i markvattnet märks ännu inga förbättringar. I takt med att nedfallet av svavel minskat så har skogsbrukets roll ökat i betydelse. Skogsbrukets bidrag till försurning i granskog beräknas till 30 - 70 %. Påverkan blir större om inte bara stammar utan även grenar, toppar och barr tas bort. Under 2013 spreds 9 970 ton kalk i Jönköpings län, vilket är en minskning med 42 procent jämfört med snittet för 1997- 1999. 62 % av kalken spreds på våtmark, resten var sjökalkning. Den genomsnittliga prishöjningen var cirka 3 procent. Den vattenkemiska måluppfyllelsen har undersökts på 380 lokaler i länet. Målet var uppfyllt i 83 % av vattendragens längd och 96 % av den sjöyta som undersökts. Måluppfyllelsen för den biologiska effektuppföljningen var uppnådd i 76 % av vattendragens längd och 53 % av undersökt sjöyta. Under 2013 har totalt 37 bottenfaunalokaler, 1 mussellokal, 13 kräftlokaler, 70 elfiskelokaler och 24 nätprovfiskesjöar undersökts. Arbetet med biologisk återställning görs för att de arter som försvunnit eller minskat i antal på grund av försurning ska kunna återkomma. Under 2013 har det pågått arbete med omlöp i både Knipån (Gäbo såg) och Rödån (Västra kvarn). I Gnyltån (Emån) har det tagits bort vandringshinder liksom i Hjorsetån. En damm har rivits ut i Långarumsbäcken. Förstärkningsutsättning av öring har gjorts i samma bäck. I Samseydssjön har det satts ut fler flodkräftor. Under 2013 utvärderades måluppfyllelse och effekter av kalkning under perioden 2010 till 2012 i Nissans, Vätterns tillflöden, Huskvarnaåns och Tidans avrinningsområden. Måluppfyllelsen är i stort sett oförändrad sedan förra utvärderingsperioden och ligger på 72 %. Inom målvattendragsinventeringen görs försurningsbedömning av Sveriges alla kalkade målvattendrag under en sexårsperiod. Resultaten för norra Lagan visar att en stor del av målområdena inte längre är försurade eller behöver kalkas. Under 2013 har alla större sjöar och vattendrag försurningsbedömts inom vattenförvaltningsarbetet Bedömningen visar att drygt 30 % av större sjöar och vattendrag i länet fortfarande är försurade. Störst är andelen försurade vatten i länets sydvästra del. I Jönköpings län finns det sju stormusselarter. Flodpärlmusslan och den tjockskaliga målarmusslan tillhör de hotade arterna och följs därför upp kontinuerligt. Resultat från åren 1959 till 2013 har nu sammanställts och utvärderats. Havs- och vattenmyndigheten har gjort en översyn av Jönköpings läns åtgärdsplan för kalkning 2011 – 2015. Några delar kan förbättras men sammantaget bedöms kalkningsverksamheten i Jönköpings län hålla en relativt bra kvalitet.

Regler för upphandling inom den offentliga sektorn har utvecklats sedan början av 1900-talet. Idag regleras upphandlingsområdet av flertalet lagar, bland annat LOU. Lagen syftar till att skattebetalarnas pengar ska användas på ett så effektivt sätt som möjligt, att leverantörerna som lämnar anbud i upphandlingarna ska konkurrera på lika villkor samt att hänsyn ska tas till de grundläggande principerna i EU-rätten. Beställarens intresse i upphandlingar är att erhålla upphandlingsföremålet till ett konkurrensutsatt pris samt tilldela kontrakt till seriösa leverantörer som kan fullfölja det. Leverantörens intresse är att konkurrera på lika villkor och vinna upphandlingar. För att försäkra sig om att offentliga kontrakt tilldelas seriösa leverantörer kan beställarna, med hjälp av den fakultativa regeln i 10 kap. 2 § 1 st. p. 4 LOU, utesluta leverantör - er som gjort sig skyldiga till allvarligt fel i yrkesutövningen. Vilka förfaranden som omfattas av begreppet och vilka förutsättningar som krävs för att regeln ska bli tillämpbar har exemplifierats i praxis de senaste åren. Eftersom LOU bygger på ett EU-direktiv ska bestämmelserna i LOU tolkas mot bakgrund av EU-rätten. De grundläggande EU-rättsliga principerna ska beaktas vid bedömningen av om uteslutning ska ske och ändamålet med LOU utgör gränsen för vad som kan omfattas av begreppet. EUD har endast i ett fall prövat vad som utgör allvarligt fel i yrkesutövningen och konstaterat att alla felaktiga förfaranden som inverkar på leverantörens trovärdighet, begåtts i leverantörens verksamhet och begås med felaktig avsikt eller av vårdslöshet innefattas. Beställaren måste göra en konkret och individuell bedömning av leverantörens inställning för att avgöra om uteslutning ska ske. Enligt domstolarna finns ytterligare omständigheter, vilka ska utgöra del i bedömningen av om det skett ett allvarligt fel och om uteslutning är en proportionerlig åtgärd. Om felet begåtts mot beställaren som vill utesluta en leverantör bör hänsyn tas till hur beställaren agerat i den tidigare upphandlingen. Dessutom läggs vikt vid om förfarandet utsatt människors liv för fara samt verksamhetens art. Det finns inga begränsningar avseende vem felet ska ha begåtts mot för att uteslutning ska få ske. Det är leverantören eller en företrädare för leverantören som ska ha begått det allvarliga felet. En företrädare är en person som har en faktisk och reell möjlighet att fatta beslut i och påverka leverantörens verksamhet. Tiden som passerat mellan att felet begicks och beslutet om uteslutning tagits är en viktig faktor och vad som är tillräckligt lång tid fastställs genom en individuell bedömning av varje enskilt fall där samtliga omständigheter beaktas.

Detta arbete har undersökt hur man kan utgå ifrån Freuds Det kusliga tillsammans med olika vampyrstereotyper i syftet att skapa skrämmande skräckvarelser. För att undersöka detta togs tre olika vampyrinspirerade varelser fram. En som var baserad på Dracula, en baserad på kvinnliga vampyrer och en baserad på en mer monstruös, fladdermusliknande, vampyr. Dessa varelser placerades sedan i tre olika kontext där en var en miljö inspirerad av Silent Hill 2, en abstrakt odefinierad bakgrund och en enfärgad grå. Detta syftade att undersöka hur en kontext påverkar hur skrämmande varelsen upplevs. Undersökningsmetoden bestod av en webbenkät där resultatet pekade på att kontexten kring varelsen har betydelse samt att bekanta element och igenkänningsfaktor har betydelse för hur varelsen upplevs.

Det övergripande syftet med studien var att synliggöra hur pedagoger beskriver sitt arbete med barns anknytningsbehov. För att besvara syftet användes tre frågeställningar: Vad menar pedagoger kännetecknar barn med en trygg/otrygg anknytning? Hur menar pedagoger att barn påverkas av en trygg/otrygg anknytning? Hur beskriver pedagoger att de skapar förutsättningar för att barnet ska kunna knyta an till dem? En metod i form av intervju användes och totalt intervjuades sju pedagoger. Resultatet visar att pedagoger arbetar med att skapa förutsättningar för att barnen ska knyta an till en vuxen. Pedagogers arbetsätt varierar, men arbetet med barns anknytningsbehov förekommer vid olika situationer under dagen. Pedagoger betonar vikten av tillgänglighet i alla situationer och att ständigt utgå från barnets behov för att främja barnets känsla av trygghet. Resultatet visar att pedagoger antar att anknytningen har en stor betydelse för barns utveckling.

År 2010 upprättade länsstyrelserna regionala åtgärdsplaner för kalkning av sjöar och vattendrag på uppdrag av Naturvårdsverket. Den 1 juli 2011 övertog Havs- och vattenmyndigheten det nationella ansvaret för kalkningsverksamheten och vintern 2012 påbörjade myndigheten en granskning av åtgärdsplanerna. Syftet var att utvärdera kvaliteten i kalkningsverksamheten och erhålla ett underlag vid fördelning av statsbidragsmedel. Denna rapport utgör en sammanställning av de resultat som framkom vid granskningen. Åtgärdsplanerna innehåller detaljerade redovisningar av den pågående verksamheten i form av försurningsstatus, motiv, mål, målområden, kalkningsinsatser, uppföljningsprogram och uppnådda resultat. Dessutom redovisas planerade förändringar och kalkmängder för åren 2011-2015. För varje åtgärdsområde bedömdes kvaliteten utifrån nio olika aspekter, bland annat angivna pH-mål, vattenkemisk effektuppföljning, vattenkemisk måluppfyllelse och kalkningsstrategi. Dessutom uppskattades kalkbehovet baserat på förutsättningen att de vattenkemiska målen ska kunna uppnås i samtliga målområden. Bedömningarna gjordes med utgångspunkt från de råd, riktlinjer och riktvärden som anges i Handboken för kalkning av sjöar och vattendrag. Granskningen visade att kvaliteten i den svenska kalkningsverksamheten har förbättrats avsevärt under den senaste tioårsperioden. Idag framstår verksamheten överlag som välmotiverad och effektiv. Samtidigt är de regionala skillnaderna omotiverat stora. I några län kvarstår ett betydande behov av ytterligare kvalitetsförbättringar. Försurningsbedömningar av kalkade vatten behöver förbättras. Den pågående målvattendragsundersökningen kommer att bidra med ett utökat underlagsmaterial. Samtidigt är det uppenbart att mycket arbete kvarstår. Bedömningsverktyget måste förenklas och utbildningsinsatserna behöver öka. De vattenkemiska målen behöver ses över så att tillämpningen blir likartad. I flera län förekommer ett överutnyttjande av pH-mål 6,0. I andra län används pH-mål 5,6 utan att risken för skadligt höga halter av oorganiskt aluminium har beaktats. Den vattenkemiska uppföljningen i vattendragen behöver förbättras. Detta gäller i olika grad för nästan alla län. En väl fungerande högflödesprovtagning är grundläggande för att bedöma måluppfyllelse och optimera kalkningsinsatsen. Den vattenkemiska måluppfyllelsen behöver förbättras i vattendragen. Förmågan att uppnå pH-målen varierar avsevärt från ett län till ett annat. För att öka måluppfyllelsen och höja effekten behöver kalkningsstrategierna optimeras i en fjärdedel av åtgärdsområdena. Kalkdoserarnas tekniska status behöver uppgraderas i några län och organisationen för tillsyn, larm och felavhjälpning behöver generellt stärkas. Omotiverad överdosering och kalkning av målområden som saknar kalkbehov bör, i olika omfattning, åtgärdas i samtliga län. Det totala årliga kalkbehovet beräknades till 105 000-121 000 ton inom befintliga åtgärdsområden, vilket kan jämföras med länsstyrelsernas planerade på 122 000 ton. Beräkningen visar att de vattenkemiska målen kan uppnås utan att det erfordrar en ökad kalkförbrukning i ett nationellt perspektiv. I vissa åtgärdsområden behövs utökad kalkning, men detta kompenseras av minskade behov i andra. Det finns en betydande besparingspotential i flera län. Endast i ett län behöver kalkanvändningen öka på länsnivå. Till följd av ökade omkostnader för kvalitetshöjande åtgärder och förväntade prishöjningar kommer behovet av statliga bidragsmedel sannolikt att öka. Besparingspotentialen liksom behovet av kvalitetshöjande insatser varierar mellan länen, vilket antyder att det också finns behov av en regional omfördelning. Länsstyrelser och huvudmän är ansvariga för att åtgärda brister i verksamheten. Förbättring av effektuppföljningen bör genomföras direkt. Försurningsbedömningar och pH-mål bör ses över i takt med att nya data inkommer. Justering av kalkdoser och avslutande av onödig kalkning bör ske inför nästkommande spridningstillfälle. Förändringar av kalkningsstrategin är i regel mera tidskrävande och bör prioriteras till åtgärdsområden där den kemiska målsättningen inte uppnås eller där kalkförbrukningen är omotiverat hög. Den regionala verksamheten behöver fortsatt stöd och styrning från Havs- och vattenmyndigheten. En betydande del av de förbättringar som uppnåtts under de senaste tio åren har åstadkommits via medelsfördelning och bidragsvillkor. Samtidigt finns det fortfarande uppenbara brister i verksamheten varför ytterligare och andra typer av styrmedel behövs. HaV behöver också bidra med utbildningsinsatser och rådgivning samt att bedömningsverktyg och vägledningar utvecklas i takt med att ny kunskap tillkommer.

Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka det kliniska användandet av melatonin vid sömnsvårigheter hos barn och ungdomar på barnpsykiatriska kliniker i Uppsala län. Metod: En tvärsnittsstudie genomfördes med en webbaserad enkät utformad i Google Forms. Enkäten sändes sedan till urvalsgruppen som var läkare (n=29) på barnpsykiatriska kliniker i Uppsala län. Resultat: Resultatet visar att 13 av 14 läkare förskriver melatonin och även circadin till barn som lider av sömnproblem. De diagnoser som läkemedel vanligen förskrivs för är främst ADHD, autism och depression. Förskrivning av läkemedlen sker till alla åldersgruppen, vanligast var dock från sju år och uppåt. Slutsats: Trots läkemedelsverket tveksamma inställningar till melatonin för behandling av sömnproblem bland barn förskriver 13 av 14 läkare i denna undersökning ut preparatet och anser att det fungerar.

Bakgrund: Crohns sjukdom och ulcerös kolit är två huvudtyper som utmärker inflammatorisk tarmsjukdom. Inflammatorisk tarmsjukdom påverkar mag- och tarmkanalen och har ett oförutsägbart sjukdomsförlopp. Inflammatorisk tarmsjukdom debuterar vanligtvis i åldern 15-30 och kan ge ogynnsamma konsekvenser i personens dagliga aktiviteter eftersom han eller hon är upptagen med att exempelvis studera, skapa karriär eller bilda familj. Sjukdomarna har flera gemensamma särdrag där de förekommer i så kallade skov med perioder med försämring då tarmslemhinnan blir inflammerad och sårig, vilket leder till symtom som exempelvis blodiga eller slemmiga diarréer, viktnedgång, buksmärtor och trötthet Syfte: Syftet med uppsatsen är att beskriva konsekvenser av att leva med Crohns sjukdom eller Ulcerös kolit hos vuxna personer. Metod: En litteraturöversikt. En litteratursökning gjordes som ledde till sex granskade artiklar. Resultatartiklarna analyserades sedan utifrån det valda syftet. Resultat: I analysen av resultatartiklarna framkom det fem olika återkommande teman. Dessa teman är fysiska konsekvenser av sjukdomen, psykiska konsekvenser av sjukdomen, sociala konsekvenser, förlust av kontroll samt påverkad föräldraroll. Flera teman innehöll subteman. Diskussion: Olika aspekter av patientens liv klarlades i resultatet vilket gör det möjligt för sjuksköterskan att i mötet med patienten kunna ge bra stöd och omsorg. Resultatet uppmärksammar de problem som patienten har i mötet med vårdpersonalen. Genom att upplysa och göra vården uppmärksam kring problemen så kan det underlättas för patienten i hans eller hennes behandling. Genom att lära patienten att hantera sin sjukdom och få behandling vid första tecken på återfall kan hans eller hennes lidande minska. Background: Two main types that characterize inflammatory bowel disease are Crohn’s disease and ulcerative colitis. Inflammatory bowel disease affecting the digestive tract, and has an unpredictable disease course. Inflammatory bowel disease onset is usually between the ages of 15-30. It can cause adverse effects in a person’s daily activities because he or she is busy studying, building a career, raising a family and so on. Diseases have several common features. They occur in so-called relapses with periods of worsening when the gut lining becomes inflamed and ulcerated. It leads to symptoms such as bloody or slimy diarrhea, weight loss, abdominal pain and fatigue. Aim: The purpose of this paper is to describe the impact of living with Crohn's disease or ulcerative colitis in adults. Methods: A literature review. A literature search was performed which resulted in six peer-reviewed articles. Results Articles were then analyzed based on the selected object. Results: The analysis of the articles revealed five recurring themes. These themes are physical aspects of the disease, mental aspects of the disease, social aspects, and loss of control as well as being a parent whom are living with inflammatory bowel disease. Several themes also hold underlying themes. Discussions: Different aspects of the patients’ life were clarified in the results. It allowed the nurse to be prepared and provide god support and care when meeting with the patient. The result highlights the problems that the patient has been in meetings with nursing staff. The attention on the problems in the patients’ treatment must be enlightened. By teaching patients to manage their condition and get treatment at the first sign of relapse, his or her suffering will decline.

Klimatet påverkar i hög grad miljön i våra vatten. Mer regn ger högre flöden och utflödet av försurande ämnen ökar från omgivande marker. Under 2011 var nederbörden 20 % högre och temperaturen 1,5 °C över det normala. De största högflödena inföll under april och december. Nedfallet av svavel var något högre än under de tre senaste åren men under nivån för vad som är långsiktigt hållbart. För nedfall av kväve och för pH i markvattnet märks ännu inga förbättringar. Under 2011 spreds 11 300 ton kalk i länet vilket är 34 % lägre än snittet för 1997- 99. Drygt hälften av kalken spreds på våtmarker. Prishöjningen var i genomsnitt 12 %. Nio av totalt tio kalkande kommuner reviderade sina kalkmängder. Den vattenkemiska måluppfyllelsen har undersökts på 350 lokaler i länet. Målet var uppfyllt i 82 % av vattendragens längd och 99 % av den sjöyta som undersökts. Måluppfyllelsen för den biologiska effektuppföljningen var uppnådd i 86 % av vattendragens längd och 87 % av undersökt sjöyta. Under 2011 har totalt 33 bottenfaunalokaler, 1 mussellokal, 15 kräftlokaler, 66 elfiskelokaler och 14 nätprovfiskesjöar undersökts. Arbetet med biologisk återställning görs för att de arter som försvunnit eller minskat i antal på grund av försurning ska kunna återkomma. Målvattendragsinventeringen påbörjades hösten 2010 och omfattar totalt 146 målvattendragssträckor i länet. Syftet är att beskriva försurningsläget och ge underlag för framtida kalkningsplanering. Länsstyrelsen i Jönköpings län har under 2011 varit med och utvecklat Nationella Kalkdatabasen. Informationsmaterial om försurning och kalkning – ”När surt regn faller” har tagits fram och är avsedda för högstadie- och gymnasieskolor. Regionala inventeringsrapporter import från MDP 2015-05

Lagans och Helgeåns avrinningsområden ligger i en del av länet där försurningsproblemen är stora. En näringsfattig berggrund och en rik nederbörd bidrar till problemen. Även om nedfallet av försurande svavel i området har minskat kraftigt sedan slutet på 80-talet, visar provtagningar i trendsjöar och referensvattendrag att försurningssituationen fortfarande är allvarlig Denna utvärdering gäller Lagans och Helgeåns vattensystem för perioden 2009-2011. Åtgärdsområden som kalkas i området är till antalet 35. Ytterligare 4 åtgärdsområden har vilande kalkning, men följs upp med provtagning. Mellan åren 2006-2012 har kalkmängderna i Lagans vattensystem minskat med 30 %. Utvärderingen av samtliga åtgärdsområden inom Lagan och Helgeån visar att det enligt förslag finns möjlighet att minska kalkmängder i 13 av dessa vid nästa revidering. Troligtvis kommer möjligheten att minska kalkmängden i samma omfattning som innan att plana ut. Regionala inventeringsrapporter import från MDP 2015-05

Detta nummer av Litteratur och språk är huvudsakligen ägnat åt det förflutna, människors berättande, åt minnet, den bild människor gör sig av det förgångna, men också av det artificiella i ett samtida perspektiv. Ingela Pehrson Berger inleder blicken bakåt när hon behandlar Carl von LinnésTal, om Märkwärdigheter uti insecterne. Hon undersöker genom en kombination av idéhistorisk belysning och retorisk analys fyra teman i talet, nämligen hur Linné ger uttryck för en fysikoteologisk förundran i synen på insekterna, hur han presenterar den entomologiska forskningen och uppmanar till en nyfikenhetsforskning, hur han verkar för folkupplysning genom att avskaffa vanföreställningar om insekter, samt hur han med humoristisk antropomorfism berättar om insekters beteenden. Magnus Janssons bidrag, Sträckläsning, är ett projekt som vill undersöka om – och i så fall hur – svenska poeter under 1900-talet har använt flyttfåglar som motiv. Utgångspunkten är Fredrik Bööks studie "Flyttfåglarna" från 1913. Utifrån den läser sig Jansson fram genom det ena lyriska författarskapet efter det andra. Han genomkorsar dem som en fågelskådare på jakt efter att göra observationer, som sedan förs in på registerkort. Projektet är därför också en utforskning av en läsarpraktik inspirerad av ekokritiken. Frågor som läsaren ställs inför är: Vad är ett motiv? Vad är en observation i dikten jämfört med en observation i "verkligheten"? Thorsten Päplow tar sig an Norbert Scheuers roman Überm Rauschen och undersöker vilken betydelse stensimpan har för den manliga huvudpersonens misslyckanden både på det personliga och på det yrkesmässiga planet. Päplow visar i sin analys hur Scheuers stensimpelika berättande – med familjeliv i efterkrigstidens Tyskland som bakgrund – framstår som en skildring av ett existentiellt fiasko. I sin essä om Goethes självbiografiska skrivande ägnar sig Ingemar Haag åt Dichtung und Wahrheit, diktarens monumentala bidrag till den självbiografiska genren under 1800-talets första hälft. Haag visar hur ledigt Goethe rör sig genom historien, politiken och konsten, hur han i sitt diktarvärv är mer av en kulturhistoriker än en självbekännande navelskådare. Marie Öhman tar i sitt bidrag "Man ser mig och jag finns – Ontologiska frågor i Lars Jakobsons Vännerna upp romanens utforskande av hur ny teknik kan komma att påverka våra föreställningar om vad en människa är. Öhman visar hur Jakobson använder science fiction-genren för att ifrågasätta en traditionell uppdelning av tillvaron i materiellt och icke-materiellt, mänskligt och icke-mänskligt och relaterar detta ifrågasättande till en posthumanistisk kontext. Cecilia Pettersson går in på det förnyade intresset för minnet och konstaterar att det uppstått ett nytt berättande om minnet genom vilket detta bl.a. förknippas med fantasi istället för sanningsenlighet. Hon ställer Bodil Malmstens romaner Den dagen kastanjerna slår ut är jag långt härifrån och framför allt Nästa som rör mig i relation till denna minnesuppfattning. Det framgår då att dessa romaner fungerar som ett slags motberättelse, där minnet framförallt handlar om mer universella frågor, såsom minnets värde, dess identitetsskapande funktion och dess grundläggande betydelse för den mänskliga existensen Eva Sundgren för i sin artikel "dä blir minnen av allting" – Äldres samtalsstil med fokus på berättelser" en inledande diskussion kring forskning om äldres berättande. Hennes syfte är inte bara att beskriva berättelsernas form och funktion, utan också att bidra till en diskurs om äldre och äldres språk som inte utgår från ett bristperspektiv. Viktiga frågor är hur de äldre konstruerar sina berättelser och vilken bild de ger av sig själva och sina liv. Först tar Sundgren upp vem som är äldre och vad en berättelse är. Därefter görs några nedslag i en inspelning med en kvinna på snart 92 år. Eftersom perspektivet är interaktionellt ställs också frågan vilken roll lyssnaren spelar för berätterskan. Marie Nelson, slutligen, gör en studie av andraspråkstalares vardagliga kommunikation vid ett svenskt storföretag. Det övergripande syftet med hennes studie har varit att finna kommunikativa faktorer som har en positiv inverkan på andraspråkstalares integration på arbetsplatsen och i den nära arbetsgruppen. Utifrån arton intervjuer med fast anställda industriarbetare och tjänstepersoner, som kommit till Sverige i vuxen ålder, har Nelson valt ut fem deltagare för observation. Resultaten visar att de fem deltagarnas vardagliga kommunikation till stor del påverkas av aktuell yrkesposition. Nelson noterar vidare bl.a. att tjänstepersoner kan klara sig utan kunskaper i svenska så länge de behärskar engelska i tal och skrift, medan den industriarbetare som inte talar svenska riskerar att halka efter såväl yrkesmässigt som socialt. Redaktör: Professor Sture Packalén Linné, flyttfåglar, Norbert Scheuer, Goethe, Lars Jakobson, Bodil Malmsten, äldres samtal, andraspråkstalare i arbetslivet

Länsstyrelserna har fått i uppdrag av Naturvårdsverket att ta fram en regional åtgärdsplanför kalkningsverksamheten 2011-2015. Planen beskriver försurningsläget i Jönköpings län, kalkning, biologisk återställning och uppföljning som genomförs för att åtgärda och mildra försurningens effekter. Jönköpings län är och har varit hårt drabbat av försurning. Orsakerna till försurningen är utsläpp av framförallt svavel i utlandet och från den internationella sjöfarten. Värst drabbatär länets sydvästra delar där en kombination av högt nedfall och marker med liten motståndskraft mot försurning har gjort att biologiska skador var mycket vanliga innan kalkningsåtgärderna startade. Nedfallet av försurande svavel har minskat mycket kraftigt sedan början av 1980-talet. Detta har lett till att försurningen av sjöar och vattendrag har minskat. Trots den stora minskningen i nedfall kan inte kalkningen minska i samma omfattning. Detta beror på att markerna utarmats efter en lång tid med högt nedfall och ett allt intensivare skogsbruk. Modellberäkningar visar att det i länets sydvästra del kommer att behövas fortsatt kalkning i lång tid framöver. Oroväckande är att ingen generell förbättring sker i försurningsstatusen i markvatten eller i skogsmark och det mesta talar för att förbättringen framöver i våra ytvatten kommer att vara blygsam. Motiven varför man kalkar är de natur- och nyttjandevärden som hotas av försurning. De vanligaste motiven i Jönköpings län är direkt eller indirekt försurningskänsliga och hotade arter som lake och flodkräfta samt upplåtet fritidsfiske. Målsättningen med länets kalkningsverksamhet är att motverka försurningens negativa inverkan på det naturliga djur- och växtlivet i väntan på att vattenkvaliteten återhämtar sig samt att säkerställa ett långsiktigt nyttjande av vattnen. Kalkning och biologisk återställning är en del av åtgärderna för att nå de nationella och regionala miljömålen om Levande sjöar och vattendrag samt Bara naturlig försurning liksom målet om god ekologisk status enligt EU:s ramdirektiv för vatten. I Jönköpings län är våtmarkskalkning den vanligaste kalkningsmetoden. Detta är ett effektivt sätt att åtgärda främst rinnande vatten men också sjöar med korta omsättningstider. Ofta används våtmarkskalkning i kombination med kalkning av sjöar. Doserarkalkning är mycket blygsam och idag är det bara en doserare kvar i drift i länet. 2011 planeras totalt 11 560 ton kalk att spridas vilket är cirka 32 % mindre än under perioden 1997-99. Den största minskningen av kalkningen har skett i länets östra delar medan i de mest försurade västra delarna har minskningen varit lägre. Kalkbehovet bedöms fortsätta att minska, dock inte i samma omfattning som de senaste åren. Den största minskningen bedöms kunna ske i Lagans avrinningsområde. Med dagens tillgängliga metoder för kalkning av sjöar och vattendrag bedöms det inte finnas något behov av nykalkning i länet varför åtgärdsplanen endast omfattar omkalkningar. Det finns ett behov av skogsmarkskalkning där dagens kalkningsmetoder inte ger tillräckligt resultat och i de delar av länet där vattnen inte kommer att återhämta sig. Skulle nya kalk- ningsmetoder som bäckekalkning och kalkning med grövre kalk i sjöar visa sig fungera kan nykalkningar bli aktuella. Biologisk återställning ingår i kalkningsverksamheten och omfattar fysiska åtgärder som exempelvis rivning av dammar, anläggandet av fiskvägar eller återintroduktion av utslagna arter. I planen redovisas genomförda och de högst prioriterade åtgärderna. Ungefär 40 % av länets yta är indelat i 75 åtgärdsområden för kalkning. Inom dessa finns det 215 sjöar och 146 vattendrag med särskilda målsättningar för vattenkemi och biologi. Alla dessa så kallade målområden har minst vattenkemisk uppföljning och de flesta har även biologisk uppföljning i form av elfiske, nätprovfiske, kräftprovfiske, bottenfauna eller flodpärlmusselinventering.

Länsstyrelserna har fått i uppdrag av Naturvårdsverket att ta fram en regional åtgärdsplan för kalkningsverksamheten 2011-2015. Planen beskriver försurningsläget i Jönköpings län, kalkning, biologisk återställning och uppföljning som genomförs för att åtgärda och mildra försurningens effekter. Jönköpings län är och har varit hårt drabbat av försurning. Orsakerna till försurningen är utsläpp av framförallt svavel i utlandet och från den internationella sjöfarten. Värst drabbat är länets sydvästra delar där en kombination av högt nedfall och marker med liten motståndskraft mot försurning har gjort att biologiska skador var mycket vanliga innan kalkningsåtgärderna startade. Nedfallet av försurande svavel har minskat mycket kraftigt sedan början av 1980-talet. Detta har lett till att försurningen av sjöar och vattendrag har minskat. Trots den stora minskningen i nedfall kan inte kalkningen minska i samma omfattning. Detta beror på att markerna utarmats efter en lång tid med högt nedfall och ett allt intensivare skogsbruk. Modellberäkningar visar att det i länets sydvästra del kommer att behövas fortsatt kalkning i lång tid framöver. Oroväckande är att ingen generell förbättring sker i försurningsstatusen i markvatten eller i skogsmark och det mesta talar för att förbättringen framöver i våra ytvatten kommer att vara blygsam. Motiven varför man kalkar är de natur- och nyttjandevärden som hotas av försurning. De vanligaste motiven i Jönköpings län är direkt eller indirekt försurningskänsliga och hotade arter som lake och flodkräfta samt upplåtet fritidsfiske. Målsättningen med länets kalkningsverksamhet är att motverka försurningens negativa inverkan på det naturliga djur- och växtlivet i väntan på att vattenkvaliteten återhämtar sig samt att säkerställa ett långsiktigt nyttjande av vattnen. Kalkning och biologisk återställning är en del av åtgärderna för att nå de nationella och regionala miljömålen om Levande sjöar och vattendrag samt Bara naturlig försurning liksom målet om god ekologisk status enligt EU:s ramdirektiv för vatten. I Jönköpings län är våtmarks-kalkning den vanligaste kalkningsmetoden. Detta är ett effektivt sätt att åtgärda främst rinnande vatten men också sjöar med korta omsättningstider. Ofta används våtmarkskalkning i kombination med kalkning av sjöar. Doserarkalkning är mycket blygsam och idag är det bara en doserare kvar i drift i länet. 2011 planeras totalt 11 560 ton kalk att spridas vilket är cirka 32 % mindre än under perioden 1997-99. Den största minskningen av kalkningen har skett i länets östra delar medan i de mest försurade västra delarna har minskningen varit lägre. Kalkbehovet bedöms fortsätta att minska, dock inte i samma omfattning som de senaste åren. Den största minskningen bedöms kunna ske i Lagans avrinningsområde. Med dagens tillgängliga metoder för kalkning av sjöar och vattendrag bedöms det inte finnas något behov av nykalkning i länet varför åtgärdsplanen endast omfattar omkalkningar.Det finns ett behov av skogsmarkskalkning där dagens kalkningsmetoder inte ger tillräckligt resultat och i de delar av länet där vattnen inte kommer att återhämta sig. Skulle nya kalkningsmetoder som bäckkalkning och kalkning med grövre kalk i sjöar visa sig fungera kan nykalkningar bli aktuella. Biologisk återställning ingår i kalkningsverksamheten och omfattar fysiska åtgärder som exempelvis rivning av dammar, anläggandet av fiskvägar eller återintroduktion av utslagna arter. I planen redovisas genomförda och de högst prioriterade åtgärderna. Ungefär 40 % av länets yta är indelat i 75 åtgärdsområden för kalkning. Inom dessa finns det 215 sjöar och 146 vattendrag med särskilda målsättningar för vattenkemi och biologi.Alla dessa så kallade målområden har minst vattenkemisk uppföljning och de flesta har även biologisk uppföljning i form av elfiske, nätprovfiske, kräftprovfiske, bottenfauna eller flodpärlmusselinventerin. Regionala inventeringsrapporter import från MDP 2015-05