Search

Svensk hälso- och sjukvård står inför utmaningar att möta ändrade behov, nya behandlingsmetoder och ny teknik. Genom samordning och samverkan antas kvaliteten för patienten kunna förbättras samtidigt som kostnader reduceras. Organisatorisk samverkan innebär att aktörer, över organisatoriska gränser, tillsammans försöker uppnå syftet med samverkan, t.ex. att underlätta vården av en patient eller patientgrupp i en vårdkedja. Reformer av styrningen har dock påverkat förutsättningarna för organisatorisk samverkan.Avhandlingen beskriver hur ökad förmåga att styra mot uthållig organisatorisk samverkan kan främja effektivare hälso- och sjukvårdsprocesser. I fyra studier utforskas hur några styrprinciper påverkat organisatorisk samverkan, vilka arbetssätt som kan motverka negativa konsekvenser av dessa styrprinciper och hur systematiskt förbättringsarbete ur ett systemperspektiv kan främja initiering, genomförande och utveckling av organisatorisk samverkan. Studierna utforskar olika former av samverkan; (I) intra-organisatorisk samverkan mellan en servicefunktion och vårdverksamheter, (II) inter-organisatorisk samverkan i en försörjningsprocess, (III) kunskapsutbyte i ett förbättringsarbete och (IV) hur ett marknadsbaserat begrepp som intern kund kan inverka på samverkan i en vårdprocess. Kvalitativa metoder har använts för insamling och analys av data, förutom olika typer av intervjuer även granskning av officiella dokument samt en strukturerad litteraturgenomgång och en konceptuell diskussion.Avhandlingen utforskar några styrprinciper som studierna indikerat kunna påverka organisatorisk samverkan. Strävan mot en sömlös vårdkedja kan motverkas av betoningen av gränser inom och mellan organisationer. Strävan efter ökad kvalitet baserat på bevis kan motverka ambitioner av ökad takt i förbättringsarbetet. Strävan efter ett gemensamt ansvarstagande i värdeskapande för patienten kan motverkas av interna marknader och en marknadsbaserad diskurs. Krav på kostnadskontroll kan motverka strävan mot systemövergripande kostnadseffektivitet och måleffektivitet. Arbetssätt som främjar uthållig organisatorisk samverkan baserad på tillit och ömsesidighet kan dock motverka de negativa konsekvenserna. Strukturerad kommunikation, incitament genom gemensamma mål och indikatorer, uppföljning av dem och utvärdering av samverkan kan främja pågående, nya och förnyade samverkansaktiviteter. Nedtoning av en marknadsbaserad diskurs och betoning av det ömsesidiga ansvaret kan synliggöra servicefunktionernas roll i värdeskapande för patienten. Avhandlingen visar också att organisatorisk samverkan kan främja förbättringsarbete och lärande i processer genom delande av kunskap inom och mellan funktioner och organisationer. Arbetssätt baserade på teorier om organisering, kvalitetsledning, systemtänkande och processledning kan stödja organisationerna vid initiering, genomförande och utveckling av samverkan inom och mellan organisationer.

Människor lever allt längre, vilket leder till stora utmaningar i att garantera äldre människors hälsa och välbefinnande. Andelen äldre väntas öka globalt, och sjuksköterskor kommer att behövas för att kunna ge god vård och omsorg. Det finns en risk att äldre som lidande och sårbara människor kan komma att bli osynliga på grund av den alltmer effektiva och tekniska vården. En vårdande kultur och relation som främjar delaktighet, välbefinnande och värdighet för äldre människor och det är viktigt med forskning inom området för att öka kvaliteten i vårdandet. För att kunna bidra till äldre människors välbefinnande och värdighet i vård och omsorg, föreslår vi en tillämpning av Erikssons caritativa teori. Syftet med denna rapport är att med stöd av Erikssons caritativa teori skapa en modell som främjar äldre människors värdighet och välbefinnande för en god omsorg. The trend is that people are living longer, leading to major challenges in ensuring their health and well-being. The proportion of older people is expected to increase, globally, and nurses will be required to care for them. There is a risk that older people as suffering and vulnerable human beings will be invisible due to the increasingly effective and technical care. A caring culture and relationship should be prioritized and developed to promote participation, well-being and dignity for older people, and it is important with research in the field for increased quality in healthcare. In order to contribute to the well-being and dignity for older people in healthcare, we propose the application of Eriksson's caritative theory. The aim of this report is to create, with the support of Katie Eriksson's caritative theory, a model that promotes the dignity and well-being for older people for good caring.

Syftet med den här studien har varit att undersöka hur lärare i grundskolans senare år arbetar med hållbar utveckling i sin undervisning. Jag har i teoriavsnittet valt att definiera begreppet hållbar utveckling och vidare även ge en beskrivning av begreppet ur ett ekologiskt, ekonomiskt och socialt perspektiv. Inom teoriavsninttet beskrivs även människans påverkan på miljön och vilken roll skolan har i utbildning för hållbar utveckling. Den metod som är aktuell i den här studien är en kvalitativ undersökningsmetod. Lärare inom ämnet hem- och konsumentkunskap samt lärare inom de samhällsorienterade ämnena geografi, religion, historia och samhällskunskap har deltagit i en enkätundersökning. Lärarna har besvarat några större öppna frågor gällande hur de integrerar hållbar utveckling i sin undervisning. Vidare även hur de definierar begreppet hållbar utveckling. Studien visar tydligt på att lärarna arbetar med hållbar utveckling i sin undervisning, utefter sin egen begreppsdefinition. Samtliga lärare anser också att skolan har en stor roll när det gäller att få eleverna miljömedvetna.

Diskursanalys hjälper oss att reflektera över verkligheten och det som ses som självklart och logiskt i den, människor både påverkar och påverkas av diskursen eftersom ingen helt kan ställa sig utanför den. Media är en av de instanser som påverkar människors tankar och föreställningar om verkligheten i samhället. Syftet med denna artikel är att utifrån ett diskursanalytiskt sätt granska vad svensk dagspress skriver om metadonbehandling, hur socialkategorisering och avvikelse skapas i dagspress samt vilka som ges utrymme att uttrycka sig. Studiens resultat visar att diskursen om metadonbehandling främst utgörs av en vetenskaplignivå där behandlingen anses kunna rädda människors liv och hjälpa dem till en tillvaro där heroinanvändning inte ingår. Olika synsätt påverkar uppfattningen om i vilken form och i hur stor utsträckning metadonbehandling skall få förekomma. De människor som använder droger blir i dagspress bärare av stereotypa begrepp och skapas som avvikelser i diskursen. De som har makten att uttrycka sig i dagspressen är främst välutbildade män och de som får minst möjlighet till att uttrycka sig är de människor som är i behov utav metadonbehandling.

Vårt syfte med detta arbete var att undersöka om barns läsvanor av olika texter på fritiden påverkar deras läsförståelse och läshastighet. Vi har utifrån syftet ställt två frågor: · Påverkar barns läsvanor på fritiden deras läsförståelse och läshastighet? · Finns det skillnader i barns läsförståelse och läshastighet, beroende på vilken typ av text de konsumerar (såsom skönlitteratur, eller nya visuella medier) eller att de aldrig läser skönlitteratur på fritiden? Till grund för vår undersökning är 23 elever i årskurs fyra. Metoden vi använt är, kvalitativ där vi har genomfört intervjuer för att få fram urvalsgrupper. För att få reda på elevernas läs- förståelse och läshastighet, fick eleverna läsa en saga och svara på frågor som hade anknyt- ning till texten. Resultatet av de olika urvalsgrupperna genomsnittliga poäng är redovisade i diagram. Den visar också vilka skillnader det finns mellan gruppernas läsförståelse och läshastighet. Den slutsats vi har dragit av vår undersökning är den, att barn som både läser skönlitteratur och nyttjar det visuella medieutbudet regelbundet, är de som har den bästa läsförmågan.

Bakgrund: Svensk koncernredovisningspraxis har genomgått mycket stora förändringar under 1900-talet. Från att inte ha reglerats alls, har utvecklingen gått mot allt fler lagar, rekommendationer och standarder som givit ramar för koncernredovisningen. Sveriges inträde i EU har resulterat i införandet av IAS/IFRS år 2005. Syfte: Undersökningens syfte är att beskriva hur svensk koncernredovisningspraxis har utvecklats från 1992 till 2003 med avseende på börsnoterade företag samt även att förklara vilka faktorer som har haft betydelse för utvecklingen. Vidare avser undersökningen att förklara hur företagen kommer att behöva anpassa sig till IAS/IFRS och vilka konsekvenser detta kan tänkas föra med sig. Avgränsningar: Studien omfattar endast koncernredovisningspraxis från 1992 och framåt. Endast svenska koncerner, vilka inte är bank- eller försäkringsföretag, och vars moderföretag är noterade på Stockholmsbörsens A-lista samt Attract 40- lista, har undersökts. Genomförande: Det empiriska materialet grundar sig främst på studier av årsredovisningar, tidigare praxisundersökningar samt intervjuer. Resultat: Tidsstudien visar att praxis oftast följer redovisningsregler. Vissa områden inom koncernredovisningen har inte förändrats nämnvärt, medan andra genomlevt omfattande förändringar, som bland annat märks i övergången från försiktighetsprincipen till redovisning enligt en rättvisandebild. Anpassningen till EU i svenska lagar och rekommendationer är den främsta orsaken till förändringarna. Det kan även konstateras, att ett enhetsperspektiv alltmer vunnit genomslag i praxis. För att anpassa sig till IAS/IFRS måste företagen bland annat redovisa till verkliga värden och ge ut ytterligare information, vilket resulterar i redovisning enligt en mer rättvisande bild. Exemplet TeliaSonera visar främst på effekter på balansräkningen med konsekvenser för soliditet och räntabilitet.