Search

Bakgrund HBTQI-personer står för samma hälsoproblematik som övriga befolkningen. Däremot löper de större risk för depression, suicidalitet och ohälsa, såsom bröstcancer, analcancer och övervikt. Inom denna grupp används även beroendeframkallande substanser i högre grad. HBTQI-personer utsätts för sociala påfrestningar vilket påverkar det dagliga livet. Den osynlighet HBTQI-personer har i vården påverkar utkomsten av den medan vårdpersonal samtidigt uttrycker att okunskap finns för HBTQI-specificerad vård. Syfte Syftet var att belysa HBTQI-personers upplevelser av mötet med vården inom somatisk vård. Metod Denna icke-systematisk litteraturöversikt är utförd med en kvalitativ design där 15 vetenskapliga artiklar inkluderats. Sökordskombinationer i databaserna CINAHL och Pubmed användes för att inhämta artiklarna. Artiklarna kvalitetsgranskades utifrån ett bedömningsinstrument för att sedan genomgå en analys. I analysen skapades teman och subteman baserat på de olika artiklarnas resultat. Resulta tHBTQI-personer upplevde främst negativa upplevelser av vårdmötet. Heteronormativitet, bristande kunskaper i HBTQI-specifik vård och vårdkvalitet samt en oförmåga att bilda en tillitsfull relation till vårdgivaren var orsakerna till detta. Framgångsfaktorer i vårdmöte tvar när HBTQI-personer upplevde en personcentrerad vård där kommunikation, respekt, öppenhet, intresse och medkänsla upplevdes. Slutsats Samtliga artiklar påvisade negativa upplevelser av vårdmötet som övervägande. En utökad kunskap hos vårdpersonalen i HBTQI-specifik vård skulle kunna utmana de negativa upplevelserna HBTQI-personer upplever samt bjuda in till en mer välkomnande vård där kvalitet och kunskap finns men också en god kommunikation med öppenhet och intresse.

Bakgrund: I Sverige ökar den psykiska ohälsan i form av depression hos äldre personer i så stor grad att det klassas som ett folkhälsoproblem. Depression är också vanligt förekommande globalt och i och med att befolkningen blir äldre är sannolikheten stor att även depression ökar. Den allvarligaste konsekvensen av depression är självmord och i Sverige är självmord högst bland män över 65 år. Det är av stor vikt att sjuksköterskor ökar sin kompetens för att nå målet till att främja hälsa och välbefinnande hos äldre med depression. Syfte: Att beskriva sjuksköterskors kunskaper och erfarenheter av omvårdnad vid depression hos äldre personer. Metod: En deskriptiv litteraturstudie som bygger på 12 vetenskapliga artiklar vilket genomsöktes i databaserna PsycINFO och CINAHL. Huvudresultat: Genom en tematisk analys resulterade litteraturstudien i att sjuksköterskornas kunskaper och erfarenheter av äldre med depression kunde delas in i två huvudteman. Det ena temat lyfter sjuksköterskors upplevda hinder i mötet med patientgruppen med sina underteman som berör bristande kunskaper och vikten av tidigare erfarenheter, sjuksköterskors upplevelser av resurs- och tidsbrist samt sjuksköterskors roll och otydliga riktlinjer. Det andra temat belyser sjuksköterskors åtgärder de använder sig av för att lindra lidande hos patienten med underteman som belyser vikten av sjuksköterske-patientinteraktion, sociala aktiviteter och behandlingsalternativ. Slutsats: Resultatet visade att sjuksköterskor upplevde brist på kunskaper, resurser, otydliga riktlinjer och tidsbrist som utgjorde hinder för en god omvårdnad. Sjuksköterskorna uppskattade faktorer som att ha tid för samtal, kunskap om sjukdomen samt att kunna erbjuda diverse aktiviteter.

År 1965 till år 1975 var den tid i Sverige då bostadsproduktionen var som störst. Det är denna period som kallas för ”miljonprogrammet”. Idag brukar man räkna på att bostäderna från miljonprogrammet utgör en tredjedel av dagens bostäder. Idag har över 50 år passerat sedan miljonprogrammet sattes igång. Därför har frågan kring renovering av bostäderna tagits upp. Beståndet är idag i behov av upprustningar på grund av skärpta samhällskrav, sociala faktorer, behovet av marknadsanpassning och tekniska brister. Problemet är att staten inte längre kan bidra till finansiering av ombyggnader eller renoveringar vilket har lett till bostadspolitiska frågor. Syftet med studien är att göra en lönsamhetsutredning för renoveringarna som erfordras för dagens eftersatta miljonprogramsområden i allmännyttiga bostadsbolag. För att kunna bedöma lönsamheten utfördes investeringskalkyler av renovering i ett miljonprogramsbestånd från Kungälvsbostäder. Dessutom använde man sig av litteraturstudier och intervjuer för att komplettera studien. Beräkningarna utfördes utifrån fyra olika scenarion där en totalrenovering samt en renovering som bara innefattar arbeten i lägenheterna jämfördes med två olika hyror. Kalkylerna visar att renoveringsarbetena för en totalupprustning är en ren förlustaffär. På grund av de höga byggpriserna och de låga hyresintäkterna så blir det svårt att täcka över de kostnader som uppstår i samband med renoveringen av denna byggnad. En förutsättning för att bostadsföretag skall kunna utföra totalrenoveringar i sitt bestånd från miljonprogrammet är att man har varierat bestånd av bostäder och lokaler i alla åldrar. De bostäder som är i bra skick och som byggdes innan år 2006 är de som bidrar till finansiering av projekt som inte är lönsamma såsom renoveringsprojekt. Year 1965 to 1975 was a time in Sweden when building production was on it highest point. This period is called the "Millions Homes Program”. It is believed that buildings from the Millions Homes Program make up one-third of today's housing stocks in Sweden. Now 50 years has passed since the Millions Homes Program was started. Since it has been 50 years since the program started the issue of renovation of the housing has been actualized. The stock is today in need of upgrades because of sharpened social requirements, social factors, the need for market adaptation and technical defects. The problem is that the state no longer can contribute to the financing of reconstruction or renovation, which has led to housing policy issues. The purpose of the study is to make a profitability study for the renovations required for today's deprived Millions Homes Program areas in public housing companies. In order to assess profitability, investment calculations were preformed out of renovation in a Millions Homes Program financial aid from Kungälvsbostäder. In addition, literature studies and interviews were used to complete the study. The calculations were performed based on four different scenarios. Total renovation and renovation involving only the work in the apartments were compared to two different rents. The estimates show that the renovation work for a total refurbishment is a pure loss business. Due to the high building prices and the low rental income, it will be difficult to cover the costs incurred in the renovation of these buildings. A prerequisite for companies to be able to perform total refurbishments in their stocks from the environmental program is that stocks have been varied at all ages. The homes that are in good condition and built before 2006 are those that help finance projects that are not profitable as renovation projects.

De globala förhållandena förändras hela tiden och denna förändring har en stor inverkan på världshandeln. Detta dynamiska förhållande påverkar i sin tur ett outsourcingen hos ett företag. De flesta produktionsföretagen måste anpassa sig till de nya omständigheterna. Traditionellt har outsourcing sköts av företag i länder såsom Kina, men även Vietnam och Bangladesh. På senare tid har lönerna i Kina höjts och i och med det har även medelklassen vuxit. Syftet med detta arbete är att analysera denna trend och utforska en alternativ region som har potential att ersätta Kina när det gäller outsourcing Regionen som arbetet har fokuserat på är Östafrika, specifikt Kenya och Etiopien. Essän utforskar möjligheterna för tillverkningsföretag att flytta sin produktion till denna region. Genom en extensiv analys baserat på en omfattande litteraturstudie, visar rapporten att Etiopien och Kenya har goda möjligheter att vinna marknadsandelar i framtiden. Etiopien har fördelar när det gäller kostnader, medan Kenya redan har åstadkommit mycket gällande produktionsvolym. The global economic circumstances change continuously and that change has a vital impact on the world trade. With the circumstances changing, it influences the outsourcing scheme. Most companies that deal with manufacturing must adapt to the new conditions. Traditionally the outsourcing within manufacturing has been allocated to countries such as China and recently Vietnam and Bangladesh. With the increasing wages in China and growing middle class the conditions have changed for the industry. The purpose of this paper is to analyze this recent trend and explore an alternative region which has the potential to fill in the gap. The region we have focused on is East Africa and specifically Kenya and Ethiopia. The main focus of the paper is to explore the opportunities for manufacturing companies to outsource to this region and to examine the possible future scenarios. From the research, based on the extensive analysis grounded in literature study, we concluded that both Kenya and Ethiopia have great chances of winning more market share in the future. Ethiopia have many advantages especially when it comes to costs, while Kenya has already achieved a lot regarding production volume.

Bakgrund Palliativ vård ges till patienter med obotlig sjukdom och utgår från fyra hörnstenar symtomlindring, samarbete, kommunikation och stöd till närstående. Syftet med denna vård är att främja livskvalitet och lindra lidande, vilket i dag är möjligt tack vare den medicinska kunskapsutvecklingen. Att vårda palliativa patienter är en utmaning sjuksköterskan kan ställas inför och innefattar etiska överväganden samt kunskap om etiska principer. Trots att sjuksköterskans handlingar styrs av lagar, förordningar, riktlinjer och etiska koder utmanas det ständigt av etiska dilemman som kräver etiskt beslutsfattande. Syfte Syftet med denna studie var att beskriva sjuksköterskans erfarenhet av etiska dilemman i mötet med patienter och närstående samt hur sjuksköterskan hanterar de etiska dilemman som uppkommer. Metod För att besvara studiens syfte valdes en kvalitativ intervjustudie med en semistrukturerad intervjuguide. Åtta legitimerade sjuksköterskor från samma arbetsplats intervjuades. Dessa intervjuer transkriberades och analyserades av författarna genom kvalitativ innehållsanalys. Resultat Resultatet visade att etiska dilemman är något sjuksköterskan utmanades av inom den palliativa vården. Det framkom att autonomi i omvårdnaden, patientens närstående, kommunikation och relationen kunde vara anledningar till att etiska dilemman uppkom. Resultatet visade också att sjuksköterskan hade stöd av teamet när ett etiskt dilemma uppstod och att det hanterades genom diskussion och reflektion. Slutsats Föreliggande studie belyste att etiska dilemman är återkommande inom den palliativa vården och att sjuksköterskan hamnar i situationer där de inte vet vad som är rätt beslut. De beskrev utifrån sin erfarenhet vilka etiska dilemman som uppkommer och hur de hanteras. Patientens autonomi är i centrum och skall respekteras vilket skapar etiska dilemman mellan sjuksköterskan och patient när sjuksköterskans behov att göra gott inte kan uppfyllas. Det är av stor vikt att skapa en god relation till patienten, det förebygger uppkomsten av etiska dilemman och främjar en god personcentrerad omvårdnad. I relationen finns kommunikation då sjuksköterskan är skyldig hålla patienten informerad, det etiska i detta är hur ärlig sjuksköterskan skall vara. Trots en etisk medvetenhet så finns det brister i kunskap om de etiska principerna, vilket är viktigt att lyfta fram. Etiska dilemman hanterades i teamet genom diskussion och reflektion och sjuksköterskan kände en trygghet i det stöd som fanns när ett etiskt dilemma uppstod.

A study by Gulistan Kavak has been done about the therapy school, Liljanschool. The school handles children between the ages seven and twelve who suffer from psychosocial problems. These psychosocial problems may be the children’s’ experiences of psychological trauma, attachment-difficulties and anxiety. Therapists, teachers, educators and medical professionals work at Liljanschool. The purpose of this thesis is to see how parents see their children’s’ development at the school from there very first day until there last. Three questions have been formulated: How do parents of the children understand the development of the therapy that Liljanschool contributes with? How do the parents think that the school situation has been for their children? Do the school staff´s views and the parent´s views differ regarding cooperation between staff, parents and children? I have done a qualitative study. In-depth interviews were conducted with the staff of the school and the children’s parents. The results show that the majority of respondents were positive about the school. The analysis shows that through the extension-theory, the children and parents have developed together. The children’s’ behaviour has changed in a positive way.