Search

Bakgrund: Hållbarhetsrapportering omfattar företagets redovisning av miljömässiga, ekonomiska och sociala påverkan. Enligt svensk lag är det obligatoriskt för större företag att upprätta en hållbarhetsrapport men det finns även mindre företag som väljer att upprätta en hållbarhetsrapport trots att de inte omfattas av detta lagkrav. Trots tidigare forskning inom hållbarhetsrapportering och dess olika motiv går det inte att precisera varför mindre företag väljer att frivilligt hållbarhetsredovisa och vilka de främst riktar sig till. De flesta studier som genomförts inom området riktas mot större företag och med en kvantitativ forskningsmetod. Syfte: Studiens syfte är att undersöka vilka motiv som ligger till grund för svenska mindre företags val att frivilligt upprätta hållbarhetsredovisning. Studien syftar också till att identifiera vilka intressenter som företagen tar hänsyn till vid upprättandet och riktar sina rapporter mot. Metod: Vi har använt oss av en kvalitativ metod och genomfört olika typer av intervjuer med representanter för 6 mindre företag. Urvalet grundas på mindre svenska företag som väljer att upprätta en hållbarhetsredovisning trots att de inte är skyldiga till detta enligt lag. För att analysera materialet har en tematisk analys genomförts. Slutsats: Studien fann att en anledning till att mindre företag väljer att hållbarhetsredovisa är av legitimitetsskäl. De vill förmedla att de arbetar för ett hållbart och fungerande samhälle där de tar sin del av det gemensamma ansvaret. En annan orsak är för att minska den informationsasymmetri som finns mellan företaget och dess intressenter. Informationen som redovisas anpassas efter de huvudsakliga intressenterna för företaget, som för mindre företag visade sig vara kunder, leverantörer och anställda. Background: Sustainability reporting includes the company's disclosure of environmental, economic and social impacts. According to Swedish law, it’s mandatory for larger companies to prepare a sustainability report, but there are also smaller companies that choose to prepare a sustainability report even though they are not covered by this legal requirement. Despite previous research in sustainability reporting and its various motives, it’s not possible to specify why smaller companies choose to voluntarily report on sustainability and which stakeholders they mainly target. Most studies conducted in the field are aimed at larger companies and with a quantitative research method. Purpose: The purpose of the study is to investigate what motives is the basis for Swedish small companies' choice to voluntarily produce sustainability reports. The study also aims to identify which stakeholders the companies take into account when establishing and direct their reports to. Method: We have used a qualitative method and conducted various types of interviews with representatives of 6 smaller companies. The selection is based on smaller Swedish companies that choose to produce a sustainability report even though they are not obliged to do so by law. To analyze the material, a thematic analysis has been implemented. Conclusion: The study found that one reason why smaller companies choose to report sustainability is for legitimacy reasons. They want to show that they work for a sustainable and functioning society where they take their share of the joint responsibility. Another reason is to reduce the information asymmetry that exists between the company and its stakeholders. The information that’s reported is adapted to the main stakeholders for the company, which for smaller companies turned out to be customers, suppliers and employees.

Bakgrund: Webbtillgänglighet är mer aktuellt än någonsin med införandet av nya lagkrav och då webben har en så viktig roll i samhället. Bristande tillgänglighet på webbplatser kan orsaka problem för individer med olika funktionsvariationer att interagera med webben och vara delaktiga på lika villkor. Syfte: Syftet med uppsatsen är att undersöka hur tillgänglighetstester av webbsidor kan genomföras för att säkerställa att de lagkrav som finns följs, samt att undersöka vilka delar av testprocessen som kan automatiseras. Metod: Vi har använt oss av en kvalitativ studie där datainsamlingen har skett i form av intervjuer. För att utröna vilka delar av testprocessen som kan automatiseras utvecklades en webbsida med ett antal tillgänglighetsbrister, som evaluerades med olika valideringsverktyg. Resultat och slutsatser: Av de automatiska valideringsverktyg som utvärderades presterade Axe DevTools i kombination med Axe Linter bäst och upptäckte flera tillgänglighetsbrister. Att automatisera tillgänglighetstestning underlättar testarbetet och medför att många tillgänglighetsbrister upptäcks som kan vara svåra att upptäcka manuellt, vilket är ett argument att för att implementera det i testprocessen. Background: Web accessibility is more relevant than ever with the introduction of new legal requirements and when the web has such an important role in society. Lack of accessibility on websites can cause problems for individuals with different functional variations to interact with the web and participate on equal terms. Purpose: The purpose with the essay is to investigate how accessibility tests of websites can be carried out to ensure that the legal requirements are complied with, and to investigate which parts of the testing process can be automated. Method: The authors have used a qualitative study where data collection has taken place in the form of interviews. To find out which parts of the test process can be automated, a website was developed with a number of accessibility shortcomings that various validation tools evaluated. Results and conclusions: Of the automatic validation tools that were evaluated, Axe DevTools in combination with Axe Linter performed best and discovered several accessibility shortcomings. Automating accessibility testing facilitates the test work and means that many accessibility shortcomings are discovered that can be difficult to detect manually, which is an argument for implementing it in the testing process.

Bakgrund: Enligt svensk lag ska arbetsgivare bedriva ett målinriktat arbete för att aktivt främja jämställdhet i yrkeslivet. Lagen säger även att större företag har en skyldighet att upprätta en hållbarhetsrapport innehållande upplysningar kring bland annat jämställdhet. Finns det skillnader i presentationen av jämställdhetsarbete beroende på branschtillhörighet? Syfte: Syftet med denna uppsats är att beskriva vad olika företag redovisar i sitt jämställdhetsarbete beroende på bransch. Uppsatsen avser vidare att identifiera och förklara skillnader i rapporteringen hos svenska börsnoterade bolag inom de tre olika branscherna; IT-, fastighets- och finansbranschen. Metod: I denna studie tillämpas en kombination av en kvantitativ och kvalitativ forskningsmetod med en abduktiv ansats. För att undersöka forskningsfrågorna har studien antagit en innehållsanalytisk forskningsmetod, där ett kodschema ligger till grund för insamling av empirisk data från olika företags års- och hållbarhetsredovisningar. Slutsats: Det framkommer skillnader i de studerade branschernas redovisning av jämställdhetsarbete. Några konkreta orsaker till detta kan inte förklaras med den empiriska data som har samlats in. Teorin kan dock förklara företags agerande och beslutsfattande, vilket kan ligga till grund för företagens synliggörande av jämställdhetsarbete. Studiens resultat visar på att finansbranschen redogör sitt jämställdhetsarbete i störst utsträckning, följt av fastighetsbranschen och därefter IT-branschen. Background and problem: According to Swedish law, employers must actively work for promoting gender equality in the organization. The law also states that larger companies have an obligation to prepare a sustainability report containing information on, among other things, gender equality. Are there differences in the presentation of gender equality work depending on industry affiliation? Purpose: The purpose of this paper is to describe what different companies report in their activities for gender equality depending on industry. The thesis aims to identify and explain differences in the reporting of Swedish listed companies within the three different industries; IT, real estate and finance industry. Method: In this study, a combination of a quantitative and qualitative research method with an abductive approach is applied. In order to examine the research questions, the study has adopted a content analytical research method, where a code scheme forms the basis for collecting empirical data from various companies' annual and sustainability reports. Conclusion: The study has revealed differences in the reporting of gender equality in the studied industries. The empirical data cannot explain any concrete reasons for the differences. However, the theory can explain companies’ actions and decision-making, which can form the basis for companies' reporting of gender equality. The study's result show that the financial industry reports its gender equality work to the greatest extent, followed by the real estate industry and the IT industry.

Bakgrund och Problemdiskussion: Eftersom att medvetenheten hos intressenter har ökat, har det konstaterats att den klassiska finansiella informationen är otillräcklig. Av samma skäl har fler och fler riktlinjer, ramar för förberedelse samt publicering av icke finansiell information tillkommit de senaste åren. Den icke finansiella informationen är tillgänglig för att öka företagens ansvar och öppenhet mot sina intressenter. Syfte och frågeställning: Syftet med studien har varit att undersöka hur hållbarhetsrapporter i nio företag i Sverige skiljer sig åt i utformning och innehåll. Vidare avsåg vi att identifiera orsaker till skillnader och likheter utifrån standardiserade ramverk, intressentteori samt lagkrav. De hållbarhetsrapporter som har studerats har publicerats av företag som är verksamma inom byggbranschen, finansbranschen samt revisionsbranschen. Teoretisk referensram: Analysen av denna studie bygger på den teoretiska referensram som omfattats av hållbarhetens utformning och fullständighet, lagkrav gällande hållbarhets-redovisning, Triple Bottom Line, Global Reporting Initiative samt intressentteorin. Metod: För att svara på studiens frågeställningar valde vi att analysera nio hållbarhetsrapporter med hjälp av en kvalitativ innehållsanalys. Den kvalitativa innehållsanalysen användes eftersom vi hade avsikten att på ett djupare plan undersöka skillnader och likheter i rapporternas utformning och innehåll. Vidare ville vi få en djupare kunskap kring orsakerna till rapporternas likheter och skillnader. Empiri och slutsats: Studiens resultat visade att det exiterar både likheter och skillnader i hållbarhetsrapporterna i förhållande till miljömässiga, sociala samt ekonomiska aspekter. Skillnaderna och likheterna förklaras med hjälp av intressentteorin, Global Reporting Initiatives, lagkravet och branschtillhörigheten. Företagen har en stor valfrihet gällande utformning av hållbarhetsrapporten, hållbarhetsrapportens innehåll samt val av ramverk, detta leder till stor variation av hållbarhetsrapportens innehåll vilket resulterar i att jämförbarheten blir komplex. Background and problem discussion: It has been shown that the classical financial information is insufficient due to the increased awareness amongst stakeholders. For the same reason, in recent years, more and more frameworks and guidelines has been placed for the preparation of non-financial information to increase corporate responsibility and openness towards stakeholders. Purpose and question: The purpose of this study was to analyze sustainability reports of nine different companies in Sweden and how the reports differ in structure and content. Furthermore, we intended to identify the differences and similarities by comparing them based on standardized frameworks, stakeholder theory and legal requirements. The companies that has been reviewed are active within the construction industry, finance industry and the auditing industry. Theoretical reference frame: The analysis of the study is based on the theoretical reference framework that covers the structure and completeness, sustainability report`s legal requirements, Triple Bottom Line, voluntary frameworks and guidelines as well as stakeholder theory. Method: In order to answer the research questions, we have chosen to analyze nine sustainability reports using a qualitative content-analysis. The reason why this study is done with a qualitative content-analysis is to identify the underlying causes for the differences and similarities between the sustainability reports. Empirical and conclusion: The research concluded that there are both differences and similarities between the different sustainability reports in relation to the environment, social and economical aspects. The differences are explained through the stakeholder theory and their industrial affiliations. The similarities exist due to the fact that GRI has been a commonly used framework amongst the companies studied.

Syfte Syftet med den här undersökningen är studera vad som driver företagen inom banksektorn till att upprätta en hållbarhetsredovisning och vad en hållbarhetsredovisning kan tillföra till företaget. Vidare ska undersökningen granska om lagen om hållbarhetsredovisning i årsredovisningslagen som infördes juli 2016 har påverkat utformningen på hållbarhetsredovisningen för banksektorn. Metod Studien har en fallstudiedesign med två kvalitativa datainsamlingsmetoder. Undersökningen har genomförts på fem utvalda företag inom banksektorn. Insamling av data sker via telefonintervjuer med de undersökta företagen samt kvalitativa innehållsanalys på respektive företags hållbarhetsredovisningar som upprättats från år 2015 fram till år 2018. Resultat Undersökningens insamlade data visade på att företagen hållbarhetsredovisar för att det är naturligt. De främsta motiven till att upprätta en hållbarhetsredovisning är påtryckningar och förväntningar från intressenter och bibehåll av legitimitet. Att upprätta en hållbarhetsredovisning har genererat fler positiva effekter än negativa, som exempelvis intern och extern legitimitet och ett starkt rykte och varumärke. Studien har även visat att lagkravet som infördes juli 2016 gällande hållbarhetsredovisningen har inte haft någon väsentlig påverkan på utformningen av företagens hållbarhetsredovisning, utöver att vissa områden som lagen innefattar har blivit mer spetsade i hållbarhetsredovisningarna. Originalitet/värde Studien bidrar till en ökad förståelse kring vad som driver företag inom banksektorn att hållbarhetsredovisa och vad det sedan har tillfört till företagen. Den har även bidragit till att få en djupare förståelse kring lagkravet som infördes juli 2016 som en ny företeelse. Lagen är relativt ny och därav har inte mycket forskning gjorts på området kring hur lagen faktiskt påverkat företaget. Purpose: The aim of this study is to research what motivates companies in the banking sector to establish sustainability accounting reports, and what these reports can add to a company from a business perspective. The perspective is linked to three different theories: stakeholder theory, legitimacy theory and institutional theory. Furthermore, this study will examine whether the law on sustainability accounting in annual reports, issued in July 2016, has influenced the formation of sustainability accounting reports within the banking sector.Methodology: This essay has a case study design. The research has been conducted on five selected companies within the banking sector. Two different methods of qualitative data collection were used: telephone interviews, and qualitative content analysis on reports prepared between 2015 and 2018.Result: The collected data showed that companies produce sustainability accounting reports because it is natural. The main reasons for establishing a sustainability accounting report are pressure and expectations from stakeholders and the maintenance of legitimacy. Establishing a sustainability accounting report has generated more positive effects than negative, such as internal and external legitimacy and a strong reputation and brand. The study has also shown that the legal requirement that was introduced in July 2016 regarding sustainability accounting has not made a significant impact on the formation of the companies' sustainability accounting reports, besides becoming sharper in all areas covered by the law.Originality/value: The study contributes to an increased understanding of what motivates companies within the banking sector to engage in sustainability accounting and what it has subsequently added to companies. It has also contributed to a deeper understanding of the legal requirements introduced in July 2016 as a new phenomenon. The law is relatively new and therefore much research has not been done in the area of how the legal requirements have actually affected companies.

I årsredovisningslagen (1995:1554) tillkom en ändring (2016:947) som medför att större svenska företag blir tvingade till att upprätta en hållbarhetsredovisning. I en tidigare undersökning framkommer det att nio av tio företag upplever det nya lagkravet som utmanande. Denna studie bidrar därför med kunskap om vilka dessa utmaningar kan vara och vad de kan bero på. Syftet med studien är att uppmärksamma vilka faktorer som ligger till grund för att företag uppfattar implementering av lag (2016:947) som utmanande. Genom detta kan studien bidra med förståelse för det praktiska arbetet vid upprättandet av hållbarhetsredovisningar. Det kan vara användbart för företag som går över från frivillig till lagstadgad hållbarhetsredovisning eller företag som upprättar en hållbarhetsredovisning för första gången i samband med ett lagkrav.För att uppnå syftet har studien utgått ifrån en kvalitativ forskningsmetod i form av intervjuer. Det har utförts åtta intervjuer med hållbarhetsansvariga på företag inom modebranschen samt sport- och fritidsbranschen. För att erhålla empiri kring det praktiska arbetet ansågs en kvalitativ metod vara bäst lämpad då det önskades praktiska exempel från informanterna.Studiens resultat kan förklaras med hjälp av implementeringsteorin där egenskaperna förstå, kan och vill presenteras. För att uppmärksamma svårigheter vid implementeringen kommer studien att undersöka om företagen besitter dessa tre egenskaper. Vid implementering av ett beslut är det väsentligt att veta vilka egenskaper företagen har för att förstå styrningenseffekter. Inom implementeringsteorin framgår det att det är mest problematiskt ifall viljan inte finns vid en implementering. Resultatet från studien visar att det finns utmaningar hos företagen som kan kopplas till egenskaperna förstå och kan. Egenskapen vill visar sig i denna studie inte kunna kopplas till företagens utmaningar. The Annual Account Act (1995:1554) introduced a change (2016:947) which implies that larger Swedish companies are forced to establish a sustainability report. In a previous survey it appears that nine out of ten companies experience the new legal requirement as challenging. This study therefore contributes with knowledge of which these challenges could be and what they may depend on. The purpose of the study is to observe what factors that are the reasons why companies perceive implementation of law (2016:947) as challenging. By this, the study can contribute to understand the practical work in the preparation of sustainability reports. It can be useful for companies that switch from voluntary to statutory sustainability reporting or companies that establish a sustainability report for the first time in a connection with a legal requirement. To achieve the aim, the study has been based on a qualitative research method in the form of interviews. There have been eight interviews with sustainability managers in companies within the fashion industry as well as the sports-and leisure industry. In order to gain empirical knowledge about the practical work, a qualitative method was considered most appropriate because it was desired that the informants provided practical examples. The result of the study can be explained by using the implementation theory where the properties understand, can and will are presented. In order to pay attention to difficulties with implementation, the study will investigate whether the companies process these three properties. When implementing a decision, it is essential to know what properties companies have in order to understand the effects of the control. In implementation theory, it appears that it is most problematic if there is no willingness to implement. The result from the study shows that there is challenges within the companies that can be linked to the properties understandand can. The property will appear in this study unable to connect to the challenges in the companies.

Bakgrund: Enligt patientsäkerhetslagen 2010:659 ska vårdgivare årligen skriva en patientsäkerhetsberättelse. Granskning av 76 patientsäkerhetsberättelser i Stockholms läns landsting (SLL) visade bristande kunskap om hur den skrivs och bristfällig förståelse för patientsäkerhet, främst bland mindre vårdgivare. Hälso- och sjukvårdsadministratörer kunde inte besvara vårdgivarnas frågor om patientsäkerhetsberättelsen, varför ett förbättringsprojekt initierades för att skapa stödmaterial samt nyttiggöra patientsäkerhetsberättelsen. Syfte: Att belysa hur ett statligt styrinitiativ hanterades i praktiken i SLL och vilka erfarenheter som kunde knytas till praktikprojektet i hälso-och sjukvårdsadministrationen, hos vårdgivare och i interaktionen dem emellan samt om insatserna bidrog till ökad förståelse för patientsäkerhet. Metod: Studien var en deskriptiv fallstudie. Datainsamlingen bestod av intervjuer med vårdgivare och hälso-och sjukvårdsadministratörer och dokumentanalys. Analyserna var kvalitativ och kvantitativ innehållsanalys. Resultat: I uppföljning av vårdgivare nyttiggjordes patientsäkerhetsberättelsen med stöd av mall och manual. Interaktionen mellan vårdgivare och hälso- och sjukvårdsadministratör gick från kontroll till dialog. Lärande, och i viss mån förståelse för patientsäkerhet, ökade. Slutsats: Genom att vara proaktiv och bereda stöd för vårdgivare att fullfölja sitt åtagande avseende patientsäkerhetsberättelse kunde flera vårdgivare bli varse sitt ansvar och skyldigheter. Förbättringsprojektet genomfördes med stöd av förbättringskunskap och hög delaktighet, ett arbetssätt som rekommenderas. Fortsatt forskning av styrningens effekter föreslås. Background: Caregivers shall according to the patient safety act 2010:659 annually write a patient safety declaration. Review of 76 patient safety declarations in Stockholm County Council (SCC), Sweden, showed a lack of knowledge about how to write and inadequate understanding of patient safety, particularly among smaller caregivers. Healthcare administrators could not answer caregivers’ questions on the patient safety declaration, why an improvement project was initiated to create support and to make the patient safety declaration useful. Aim: To illustrate how a state steering initiative was handled in practice in the SCC and the experiences associated with the improvement project in health care administration, among caregivers and the interaction between them, and whether the efforts contributed to increased understanding of patient safety. Method: The study was a descriptive case study. The data collection was interviews of caregivers and healthcare administrators and document analysis. The analysies performed were qualitative and quantitative content analysis. Results: The patient safety declaration was made useful in the follow up process of caregivers with support of a template and a manual. The interaction between caregivers and healthcare administrators went from monitoring to dialogue. Learning increased and also understanding of patient safety to some degree. Conclusion: By being proactive and prepare support for caregivers to fulfill their commitment on patient safety declarations, several caregivers became aware of their responsibilities and obligations. The improvement project was accomplished with improvement knowledge and high level of participation, an approach that is recommended. Further research on the steering effects is suggested.