Search

Historiskt sett har segregeringen mellan könen alltid varit ett problem. Uppdelningen av arbetsmarknaden bidrar till våra olika förväntningar och de stämplar som finns på könen. Mångfalden begränsas av att vi rekryterar vår egen spegelbild. Syftet med studien är att undersöka om chefer rekryterar sin egen spegelbild. Följaktligen vill vi studera hur chefer kategoriserar utifrån kön samt vilka effekter det kan ge på mångfalden. Tidigare forskning visar att ledare strävar efter social likhet för att det ger trygghet, vi har lättare för att skapa nära relationer med de som är lika oss själva. Vi har därför valt att göra en vinjettstudie och individuella intervjuer med åtta chefer. Resultatet har analyserats med hjälp av textanalys. Resultatet visar att chefer tenderar att rekrytera den kandidat de känner mest likhet med, det behöver dock inte vara den stereotypa spegelbilden utan bara en del av den. Cheferna är medvetna om problematiken bakom spegelbilds rekrytering och den brist på mångfald det bidrar till. De har däremot inte tillräcklig med kunskap eller förståelse för att lägga den tid som krävs för att uppnå detta i sina rekryteringsprocesser. Studiens resultat visade att män och kvinnor inte får några stämplar beroende på sin könstillhörighet kopplat till tjänst, däremot kunde vi se tydliga stämplar kopplat till personliga egenskaper.

För rätt till sjukpenning krävs att en individ har en sjukdom som nedsätter arbetsförmågan med minst en fjärdedel enligt 27 kap. 2 § socialförsäkringsbalken (2010:110) (SFB). Innebörden av begreppet sjukdom ger intryck av att vara tämligen solklart vid en första anblick och för den enskilde är det naturligt och normalt att stanna hemma från arbetet vid sjukdom. Börjar begreppet diskuteras om vad som räknas till sjukdom kommer de tillfrågade förmodligen dock fram till olika innebörder av begreppet. Vår utgångspunkt i uppsatsen är således att definiera och tolka sjukdomsbegreppet som återfinns i 27 kap. 2 § SFB och som tillämpas av Försäkringskassan. Vi har även som utgångspunkt att tolka och definiera hälsobegreppet då det återfinns i 2 § hälso- och sjukvårdslagen (1982:763) (HSL) och är ett mål för hälso- och sjukvården. Vad som ska betraktas som nedsatt arbetsförmåga är likaså mångtydigt och diffust, vilket också diskuteras i uppsatsen eftersom begreppet är en viktig del av individens rätt till sjukpenning. Två individer med olika yrken kan drabbas av likartad sjukdom men det betyder inte att den nedsatta arbetsförmågan blir densamma för individerna, då olika yrken kräver olika arbetsförmågor. Vårt ändamål med uppsatsen är att rikta uppmärksamhet på olika tolkningsproblem som kan uppkomma vid bedömning av rätt till sjukpenning. För att beviljas rätt till sjukpenning krävs av Försäkringskassan att individen har en diagnos, funktionsnedsättning och aktivitetsbegränsning (DFA-kedjan). Dessa kriterier undersöks för att komma underfund med om de är anpassade för psykisk ohälsa. Vi undersöker även Försäkringskassans rehabiliteringskedja och dess tidsgränser för att fastslå om den är anpassad för psykisk ohälsa. Detta gör vi för att psykiska problem är en av de största grupperna bakom långtidssjukskrivna och omkring var tredje individ beräknas lida av någon form av psykisk ohälsa. I uppsatsen konstaterar vi att gränsen mellan sjukdom och hälsa är diffus, likaså definitionerna och tolkningar av begreppen. Dessutom har vi förstått att individens rätt till sjukpenning inte är en okomplicerad uppgift att fastställa, vilket vi vid en första anblick antog. En vanlig uppfattning är att den som blir sjukskriven av en läkare automatiskt har rätt till sjukpenning vilket inte alltid är fallet. Det faktum att det i SFB och HSL används olika begrepp innebär att prövningen av individens rätt till sjukpenning kompliceras. Vi anser att det finns behov av en tydligare och bättre vägledning angående hur bedömningskriterierna ska tolkas vid DFA-kedjan och rehabiliteringskedjans tidsgränser då vi anser att kriterierna inte är anpassade för den ökade psykiska ohälsan i samhället. Regeringen har genomfört vissa insatser för individer med lätt till medelsvår psykisk ohälsa, bland annat genom rehabiliteringsgarantin, för att minska den psykiska ohälsan. Emellertid har insatserna inte visat sig tillräckligt effektiva för att få bukt med problemet. En åtgärd måste, enligt vår uppfattning, fortfarande vidtas då en långvarig sjukskrivning riskerar att försämra och eventuellt permanenta psykisk ohälsa.

Syftet med studien är att undersöka hur förskollärare och lärare i grundskolans tidigare år uppfattar barns flerspråkighet. Frågeställningarna är: - Hur förhåller sig förskollärare och tidigarelärare till barns flerspråkighet? - Vad får barns flerspråkighet för betydelse i verksamheten? Vi har utgått från en fenomenografisk ansats som intresserar sig för hur människor uppfattar fenomen och företeelser i sin omvärld – ett så kallat andra ordningens perspektiv. Vi har valt att analysera vårt material utifrån en tvåstegsanalys som presenteras i Uljens (1989). Av datamaterialet framkommer skilda beskrivningskategorier utifrån lärarnas uppfattningar. Vi har kunnat urskilja fem skilda beskrivningskategorier; innebörd, potential, lärarens profession, lärarens förhållningssätt samt delaktighet. För att få svar på våra frågor utfördes semistrukturerade intervjuer med fyra förskollärare och fyra tidigarelärare. Resultatet visade att lärare uttrycker en medvetenhet kring de flerspråkiga barnens situation. Lärare försöker att stötta och hjälpa flerspråkiga barn men samtidigt visar utsagor att lärare har svårigheter med att synliggöra barns bakgrunder i verksamheten. Synliggörandet av föräldrars kunskaper om sitt ursprung existerade inte, däremot uttrycker lärare en önskan om ett framtida samarbete.

Mälsåkers slott utanför Strängnäs saknar information för sina spontana besökare som kommer när slottet är stängt. Riksantikvarieämbetet som förvaltar slottet efterlyste fem informationsskyltar med text och bild som skulle placeras ut i slottets park. Texterna skulle bygga på slottets forna ägare och göra avstamp i fem olika tidsepoker. Vi har utifrån litteratur, undersökningar och egna erfarenheter konstaterat att många utställningstexter inte blir lästa. Genom detta examensarbete har vi försökt förändra detta och skapa texter som inte bara blir lästa utan även upplevs som intressanta och spännande. Skyltarnas bild och layout skulle passa väl in i slottets miljö och anpassas efter en given målgrupp. Våra metoder har bestått av litteraturstudier, studiebesök, intervjuer och utprovning med fokusgrupp för att få en tydlig bild av målgruppens önskemål. Under utprovningen visade det sig att konceptet med fokus på människor och vår skönlitterära stil fångade läsaren och gjorde texterna lättsmälta och intressanta. Vårt arbete bygger inte på någon förundersökning av målgruppen eller någon föranalys av utställningstexter utan grundar sig på litteratur och fältstudier. Vi har inte heller utfört någon utvärdering av slutresultatet då skyltarna vid examensarbetets deadline ännu inte placerats ut i sin miljö.

Undersökningen är utförd på uppdrag av Myndigheten för Sveriges nätuniversitet och avser att granska, kategorisera, samt analysera e-post inkommen till myndigheten. Rapportens fokus ligger på den e-post som kommit till studievägledningstjänsten.