Search

Denna uppsats är en kvalitativ studie som handlar om hur pedagogers förhållningssätt till att motverka stereotypa könsmönster i förskolan ser ut. Syftet med studien är att undersöka vad pedagogerna i förskolan uppfattar blir viktigt i arbetet med miljö, material och förhållningssätt för att motverka stereotypa könsmönster i förskolan, samt vilka begränsningar pedagogerna uppfattar med det arbetet. Den teoretiska utgångspunkt som har använts i studien är feministisk poststrukturalism med fokus på begreppen positionering och subjektskapande. Feministisk poststrukturalism innebär kortfattat att handlingar och språket blir konstruerade utifrån det som människor beskriver (Eidevald 2009, s. 52). Vårt val av metod är semi-strukturerade intervjuer där valet av metod grundas i en ambition att få fatt i respondenternas egna erfarenheter och tankar kring ämnet. Studien har genomförts på fyra olika förskolor med förskollärare och barnskötare. Därefter har materialet analyserats utifrån fem olika teman vilka är: miljö och material, bemötande, begränsningar, dominerande diskurser och barns intressen. Resultatet av studien visar att det som pedagogerna har gemensamt är att de arbetar med okodat material för att främja barnens fantasi. Kodat material sågs dock som nödvändigt i viss mängd för att utmana dominerande normer. Resultatet av vår studie framhåller även vilken betydelse samhället har i barns konstruktion av kön och hur samhället ser på flickor och pojkar samt vilka begränsningar pedagogerna upplever med att motverka traditionella könsmönster i förskolan.

Introduktion: Inom religioner har mat en central roll. Alla barn ska erbjudas bra mat i skolan, även barn som definierar sig med religioner. Skolmåltiden påverkar eleverna på flera sätt och är därför viktiga för dem. Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka hur ledande personer inom kommunala måltidsverksamheter uppfattar hanteringen av religionsanpassad kost på kommunala grundskolor. Metod: En kvalitativ studiemetod användes. Fem semistrukturerade intervjuer utfördes med hjälp av en intervjuguide. De transkriberade intervjuerna analyserades genom tematisk analys. Resultat: Deltagarnas uppfattning kring regelverk är att det finns många politiska beslut som ska tas hänsyn till vid planering av skolmåltider, inte minst vid planering av religionsanpassade måltider. Den största religiösa anpassningen som görs vid skolmåltiderna är enligt deltagarna att servera "minus fläsk", mat utan innehåll av fläskkött. Andra religiösa anpassningar som att servera halalslaktat kött eller koshermat görs inte, utan eleverna hänvisas till det vegetariska alternativet vid dessa tillfällen. Generellt finns en åsikt bland deltagarna att skolmaten ska vara neutral och fri från religiösa åskådningar. Konklusion: Utifrån perspektivet från fem ledande personer inom kommunala måltidsverksamheter ses att kommunala skolmåltider ofta styrs av politiska beslut vilket även påverkar de religionsanpassade måltiderna. Generellt ses att måltidsaktörerna gör sitt yttersta för att hitta en balans i religionsanpassningen, vilket vid en del tillfällen har lett till upprörda elever och föräldrar. God kommunikation mellan parterna visar dock att eventuella konflikter löser sig vid förklaring av anpassningarna. Att det finns en vilja till att ha en religionsneutral miljö i skolmatsalarna ses vid firandet av högtider då alla deltagare upplever att högtiderna som uppmärksammas är svenska traditioner och inte kopplade till någon religion.