Search

DN:s new Norrland – A digital text analysis of the Swedish national newspaper Dagens Nyheters new editorial offices in northern Sweden. The aim of this study is to compare the coverage of Norrland in the Swedish newspaper Dagens Nyheter before and after the fourth of April 2022. That date marks the opening of two new editorial offices in Umeå and Luleå as part of new investments in the area. The material gathered for the analysis consists of articles from one year before the editorial offices opened, as well as one year after. The method utilized in this essay was a quantitative digital text analysis, as it was the method that allowed us to capture a whole year worth of news coverage. Using computers in quantitative analysis is of big help, and something that allowed the study to incorporate 1579 articles into two separate networks for our study. The theoretical framework of this study consists of Representation (defined by Stuart Hall), concepts of media shadow (by Nygren, Althén and Nord) as well as Madeleine Erikssons thoughts about reproducing Norrland in the media. Other theories such as news values, centers and peripheries and agenda setting are also used to strengthen the analysis. With the help of the network analysis tool Gephi, two different networks of correlations were identified and analyzed. The results show that despite the opening of the new editorial offices, DN still portrays a picture of Norrland as “the other”. New industries and investments are covered, with lots of articles regarding the need for workers in Norrland. In the networks from Gephi, we can see a shift from focus on Sweden to Stockholm as the main local areas that feature in the articles. However, regions, and most specifically, cities, are still in the periphery of the news discourse in DN.

This study is a rhetorical analysis of how three sparsely populated regions in Norrland –Region Västerbotten, Region Norrbotten and Region Jämtland Härjedalen – communicate on YouTube to strengthen their place branding, create a strong regional identity and attract new residents. By analyzing the content of the videos in relation to stereotypes about Norrland, the study aims to gain insight into how these regions communicate, and how the communication affects the image of Norrland. The study contributes to understandings of how regions communicate to create a positive image of themselves and attract newcomers. The results show that common themes emphasized in the videos are the regions unique and beautiful nature, well developed healthcare, technological innovation, hope for the future and a sense of community between the residents in the region. The findings also indicate that regions mostly use ethos and pathos in their videos to appeal to viewers emotions and establish credibility.

In the north of Sweden a lot of the municipalities struggle with depopulation and a negative developmental spiral. Lately there has been a lot of cases where this can change when new investments and establishments are introduced to the area. This study has examined how the rural municipality of Sollefteå has worked with attracting new investments and the added new workload to a municipality with limited resources. To achieve this, interviews has been carried out with people who work with these issues at Sollefteå municipality. A study has also been done on existing planning documents from Sollefteå municipality to gain an understanding of their vision and limitations. The study showed that Sollefteå municipality has advocated for their strengths and been able to attract investments and has been chosen as one of the places where Sweden’s military has been re-established. As there has been a very low need for planning in Sollefteå the last few decades one of the main challenges is to pave the way for the establishments that wish to make Sollefteå municipality their home in terms of new detailed development plans as well to ensure housing for the added workforce that would be needed in the future.

The subject of this bachelor thesis is the study of the artefact type called simple shaft-hole axe (Swedish: enkel skafthålsyxa) that have been found in the northern region of Sweden, Norrland. In contrast to finds in southern and middle Sweden, axes of this type in Norrland have not been extensively studied. Therefor the aim of this paper is to tabulate their number and distribution and see if the axes have any spatial relation to ancient monuments (Swedish: fornlämningar) dated to the same period and to see if the axes have any spatial relationship to any specific type of geography/terrain. This study also analyzes how they compare to the axes found in the rest of Sweden and thus what they may be able to tell us about prehistoric society in Norrland. This paper can be viewed as an extension of Per Lekberg’s dissertation Yxors liv, människors landskap: en studie av kulturlandskap och samhälle i Mellansveriges senneolitikum which is the most modern and extensive analysis of axes found in southern and middle Sweden and has provided a blueprint for the research done in this paper.

I Po Tidholms Norrland kan man läsa om Norrlands utveckling från 1990-talet till 2012. Tidholms bok ger insyn i hur tillvaron kan te sig i norrländska samhällen och skildrar en komplex relation till naturen, såväl som till den politik som möjliggjort industrialiseringens framfart som gjort landsändan till hela Sveriges naturresurs. Tidholm har i flera år varit en viktig och tydlig röst för Norrland som belyser Norrlandsfrågan och de konsekvenser den storstadscentrerade politiken haft på landsändan. I Norrland kan man läsa om de stora bolagen, om samerna, de nyinflyttade och om de norrlänningar som bott där sedan generationer tillbaka. Tidholm lyfter i sin bok flera olika perspektiv på naturen där de olika grupperna har sina egna tankar om vad naturen betyder och vad den ska vara. Genom att studera hur Tidholm skildrar den moderna Norrlandsfrågan och hur industrialiseringen har påverkat regionen undersöker uppsatsen hur han framställer frågan om vem som äger naturen, vad den betyder samt hur den ser ut och används i ett modernt samhälle. Den teoretiska utgångspunkten för uppsatsen är ekokritiken. Uppsatsen har kunnat visa att Tidholm i sin bok framställer hur industrialiseringen medförde att naturens resurser utnyttjades. Förlorarna var, enligt Tidholm, bönderna, samerna och naturen själv. Därtill har den påvisat motsättningar i natursynen mellan de olika grupperna i norr som skildras i hans bok. Tidholm gestaltar dessa genom att belysa olika konflikter mellan de som förespråkar en mer storskalig och exploaterande relation till naturen. Även Tidholms egen natursyn innehåller intressanta motsättningar där han hyllar en romantiserad bild av naturen och kritiserar den i sitt naturliga tillstånd. I Norrland framgår det att naturen har ett instrumentellt värde för det nutida samhället, detta trots inslag av moraliska dilemman och samvetskval.

I den här uppsatsen undersöker jag vilken effekt dialektala inslag har i skönlitteratur. Jag utgår från romanen Jag for ner till bror av Karin Smirnoff (2018) och undersöker vilka dialektala ord och uttryck som finns i romanen samt vilken funktion dessa fyller. Utifrån min analys går det att konstatera att dialektala ord och uttryck finns på olika nivåer av berättelsen, både i dialog mellan karaktärer men också i huvudkaraktärernas egna tankegångar. Det dialektala språket blandas med standardsvenska, vilket gör romanen fullt förståelig även för den som inte har egna erfarenheter av norrländsk dialekt. Det går att konstatera att de dialektala inslagen har flera funktioner i romanen. Bland annat fungerar de dialektala inslagen som gestaltning av karaktärer, föremål och miljöer men de har också viktig funktion som identitetsmarkör. Det dialektala språket som identitetsmarkör syns både i huvudkaraktärens egen identitet och i den kollektiva identitet som skapas bland byborna. För den kollektiva identiteten har dialekten en inkluderande och exkluderande funktion i relationer mellan karaktärer. Ytterligare en viktig språklig identitetsmarkör är det bibliska språket, som förekommer ofta och mycket i romanen, och spelar en viktig roll i huvudkaraktärens sökande efter den egna identiteten.

Northern Sweden, or Norrland, is depicted as a periphery in many areas in Swedish society and the peripheralization is produced and reproduced in media, culture, and news as well as political rhetoric. Karin Smirnoff´s novel Jag for ner till bror is set in a small town in Northern Sweden, making it a relevant object of study for how peripheral representations are reproduced or criticized in literature, which is the aim of this essay. By using established theories concerning centre and periphery, which has been adapted for use in literary analysis by focusing on external as well as internal characterizations, in combination with a method of thematic analysis this essay hopes to answer the questions: What representations of centre and periphery can be found in the text? How does the text represent the Northern small town? And how does the text represent the “närande och tärande”, an established dichotomy in centre and periphery rhetoric? The results of this study show that the novel process these representations in a nuanced way, and critically reproduces them. The main protagonist's struggle with trauma shows an internal periphery and illustrates the depth and nuance of these concepts.

Sverige består av tre landsdelar: Norrland, Svealand och Götaland. Med färre invånare är Norrland ändå märkbart större till ytan och utgör ca 60% av landet. Trots den stora ytan används Norrland kontinuerligt som samlingsbegrepp för händelser inom landsdelen. I samband med digitaliseringen av papperstidningar och ett ökat skrollande av rubriker, avser studien att kartlägga hur Norrland gestaltas i digitala nyhetsrubriker. Analysen utgår från en kvalitativ gestaltningsanalys, samt genom ett teoretiskt ramverk i form av gestaltningsteorin, medielogik och intern orientalism. Studien kartlägger hur Norrland gestaltas i digitala nyhetsrubriker från Sveriges största rikstidningar; Aftonbladet, Expressen, Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet. Empirin består av 100 slumpmässigt utvalda digitala nyhetsrubriker, uppdelat i 25 från vardera tidningar. Rubrikerna är analyserade genom Van Gorps (2010) fyrstegsprocess för gestaltningsanalys. Resultatet visade fem centrala gestaltningar: Norrland som spektakulärt, Norrland som motsägelsefullt till sin identitet, Norrland som bekräftande av stereotyper och myter samt Norrland som ekvivalent med stad eller landskap. Genom diskussion med tidigare forskning, kan det konstateras att de identifierade ramarna visar tendenser av att gestalta Norrland som Sveriges interna orient. Resultatet bekräftar tidigare forskning som även visar hur medias gestaltning av Norrland sätter landsdelen i en position som Sveriges interna orient. Genom att undersöka medielogiska normer inom gestaltningarna kan ett mönster av berättarteknikerna intensifiering och stereotypisering identifieras, vilket visar tendenser av en marknadsorienterad medielogik. Landsdelen gestaltas än idag efter stereotypiska associationer, och generaliseras till en enhetlig plats med en enhetlig norrländsk kultur. Studien fann ett signifikant samband mellan gestaltningar, orientalism och medielogi. Teorierna kan konstateras att leva i symbios, likt ett kretslopp, beroende av varandra. Norrland, Svealand and Götaland divides Sweden into three regions. With fewer inhabitants, Norrland is still noticeably larger in surface area and makes up about 60% of the country. Despite the large area, Norrland is continuously used as a collective term for events within the region. In connection with the digitalization of newspapers the role of the headline has gained importance, and due to a growing commercial interest in news media as well as the behavior of scrolling, this study intends to map how Norrland is portrayed in digital news headlines. The analysis is based on a qualitative design analysis, as well as through a theoretical framework in the form of; framing theory, media logic and internal orientalism. The empirical material consists of 100 digital headlines published in the following National newspapers: Aftonbladet, Expressen, Svenska Dagbladet and Dagens Nyheter. By using Van Gorps (2010) framing analysis, the headlines were analyzed through a four-step process. The result shows five different frames: Norrland as contradicting to its identity, Norrland as a spectacular place, Norrland as Swedish property, Norrland as confirming of social stereotypes and myths and Norrland as equivalent to a city or a state. The result confirms earlier research on how representations of Norrland in media contributes to internal orientalism. By examining media logical norms within the frames of Norrland, a pattern of intensifying and stereotyping storytelling techniques can be identified and indicate a market orientated media logic. The study can further point out a consensus between the theories of media logic and internal orientalism, how the frames and the theories work in circulation that creates and further maintains a prejudicated image of Norrland.

This bachelor thesis will, through a method study, make an overlook of hypothetical movement patterns and travel routes in northern Sweden between Mesolithic sites/settlements.The common interpretation of the early movement patterns of northern Sweden has been heavily based on waterways as travel routes. With the building of dams along the major rivers in northern Sweden since 1940s many sites have been found along these rivers. This thesis will explore alternative routes based on least cost path analyses and movement patterns over land.Through data of topographic elevation and the Least Cost Path tool through QGIS, hypothetical connections will appear between the sites. The hypothetical travel routes will be tested with data from the cultural register of Sweden to find sites with similar dating near the routes. Through this thesis connections between sites over a large area will test if people moved through these hypothetical routes.

Med teknologins utveckling och framsteg har det blivit en utmaning för verksamheter att intehalka efter i den digitala utvecklingen. Digitalisering har potential att öka effektivitet, sänkakostnader och öka ekonomisk tillväxt inom verksamheter, vilket i sin tur leder till ökadkonkurrenskraft. Sverige har kommit långt i den digitala utvecklingen men det betyder dockinte att alla regioner i Sverige har kommit lika långt och det finns mer och mindre digitaliseradeområden i landet. Glesbygden är ett av de områdena som riskerar att halka efter, då glesbygderär mindre befolkad och får mindre resurser för att till exempel utveckla datainfrastruktur.Besöksnäringen är en viktig näring i glesbygden som sysselsätter människor, bidrar tillutveckling av samhället och den svenska ekonomin samt representerar regioner och landet i sinhelhet. Anledningen till att besöksnäringsföretagen i glesbygden var ett intressant område attundersöka var för att denna sektor anses ligga efter när det kommer till digitalisering. Tidigareforskning har visats att besöksnäringen har en lägre digital mognad än andra sektorer. Dåverksamheterna inom besöksnäringen i glesbygden består huvudsakligen av mikroföretag vardet intressant att undersöka denna grupp. Vilket ledde till att studiens syfte var att undersökahur den digitala mognaden såg ut för besöksnäringens mikroföretag i glesbygden. Arbetet harockså undersökt vilken syn företagen har på digitalisering samt utmaningar/behov somupplevdes. Genom intervjuer med fyra verksamheter i olika branscher inom besöksnäringenoch ett konsultföretag fann vi att företag i glesbygdens besöksnäring har samma positiva syn pådigitalisering och upplever liknande utmaningar/behov gällande resurser, digital kompetens ochteknologi som andra branscher/sektorer i glesbygden. En unik karaktär som vi fann var att“digital detox” vilket var en motståndskraft för digitalisering hos företagens kunder. Detta varnågot som ett företag förklarade att de använde som marknadsföring.Vår beräkning av företagens digitala mognad blev högre än tidigare studier. Vilket kan beropå att respondenterna saknade digital kompetens för att självdiagnoserna deras verksamhetdigitala mognadsgrad. Studien fann ett behov för ökad digital kompetens, detta kan bidra tillatt höja besöksnäringens mikroföretags digitala mognaden där en lösning kan vara att användasig av extern hjälp. With the development and advancement of technology, it has become a challenge for businessesnot to lag behind in digital development. Digitalization has the potential to increase efficiency,reduce costs and increase economic growth in businesses, which in turn leads to increasedcompetitiveness. Sweden has come a long way in digital development, but this does not meanthat all regions in Sweden have come the same way and there are more and less digitized areasin the country. Rural areas are one of the areas that risk lagging behind, as rural areas are lesspopulated and have fewer resources for developing, for example data infrastructure. Thehospitality industry is an important industry in rural areas because it employs people,contributes to the development of the society and the Swedish economy, and represents regionsand the country as a whole. The reason why the hospitality companies in rural areas were aninteresting area to investigate was because this sector is considered to be lagging behind whenit comes to digitalization. Previous research has shown that the hospitality industry has a lowerdigital maturity than other sectors. Businesses within the hospitality industry in rural areasconsist mainly of micro-enterprises and therefore it was interesting to investigate this group.This led to the purpose of the study, to investigate the digital maturity for the hospitalityindustry's micro-enterprises in rural areas. This study has also examined the companies' viewson digitalization and the challenges/needs they experienced. The study gathered data throughinterviews with four companies in different trades within the hospitality industry and oneconsulting company. We found that companies in the hospitality industry in rural areas havethe same positive view of digitalization and experience similar challenges/needs regardingresources, digital skills, and technology as other trades/sectors in rural areas. A uniquecharacteristic that we found was "digital detox" which is a resistance to digitalization from thecustomers. This was something that a company explained was used as marketing.Our calculation of companies' digital maturity was higher than previous studies. Which maybe due to lack of digital competence from the respondents to self-diagnose their businessdigital maturity. The study found a need for increased digital competence, this can contributeto raising the digital maturity of the hospitality industry's micro-enterprises, where onesolution may be to use external help.

Syftet med denna studie var att göra en diskursanalys av bilderböcker som utspelar sig i Norrland från två olika tidsperioder, från 1980-2000 och från 2010 och framåt. Jag har undersökt hur miljöer och karaktärer skildras, vilka diskurser som framträder och vilka konsekvenser detta kan få för de personer som läser böckerna. Studien kom fram till att det har funnits en tydlig natur- och glesbygdsdiskurs där norrländska miljöer har likställts med naturområden och glesbygder, men att nyare litteratur utmanar dessa och ger läsaren alternativa norrländska världar att läsa om.

The objective of this bachelor thesis is on Åsele and Lycksele church towns and early settlements in northern Sweden with the purpose of finding out if the archaeological source material shows the same or different results as the historical source material regarding when they were established, what sort of buildings and activities they had and if the proximity to the Sami people had any effect on the settlers. This is done by doing a comparative analysis between Åsele and Lycksele church towns through the excavated source material from archaeological surveys and their related reports.

Title: The news betrayal from TT – A quantitative content analysis of TT’s news reporting from the north In the year of 2013 TT-nyhetsbyrån closed down their three local editorial offices in north Sweden with a promise that the news coverage of Norrland would remain the same. In this study we aim to examine if, and how, the journalistic content has changed due to their centralization. Based on theories of media and democracy, the commercialization of journalism and news evaluation, this study investigates different aspects of TT’s journalistic output such as news outlets, news topic, democratic value dimensions, framing, original reporting and sourcing. The material of examination consists of a total of 199 articles which derive from Luleå, Umeå and Sundsvall. Further the material is spread out over two periods of time. More particularly five years before, and five years after the close down. We have employed a so-called synthetic week during both time intervals, meaning that you randomly select Monday one week, Tuesday the following week, and so forth. The result of the quantitative study showed that TT’s news reporting about the municipalities has decreased in all the aspects that have been investigated. The analysis of the result, together with previous research and chosen theories, indicates that TT seems to have become more commercialized and audience-oriented, which may have affected how news is valued. From a democratic perspective it is problematic. As the largest news agency TT plays an important role in Swedish journalism, not least when editorial offices around the country reduce their own news coverage.

Throughout the course of history flint has been used in Sweden. However, flint does not naturally occur in the northern parts of the country. Yet flint has been discovered in the North.This is the result of humans transporting the material from southern most Scandinavia and/or from south-eastern Karelia. This begs the question, which way did the flint travel to northern Sweden? This paper aims to try to answer this question by analyzing the distribution and concentration of flint that has been found in the Swedish counties of Norrbotten,Västerbotten, Västernorrland and Jämtland. To do this it is first necessary to gather information regarding finds of flint. This is the first task of this paper. Its second task is to analyze this information using Qgis, with its associated tools, to create maps showing the distribution and concentration of flint. It has also been assumed that the modes of contact might have changed over time, therefore additional maps were created showing the distribution of flint from two different periods. The paper's third and final task, through theuse of the maps, is to suggest and discuss possible ways of contact that allowed flint to find its way into northern Sweden. It has been observed that the flint is not distributed evenly across the North and that there are certain areas with higher concentrations of flint. It has also been noted that the distribution of flint from two distinct time periods have dissimilar distribution patterns suggesting different modes of contact.

The Neolithic site Hedningahällan has, with its large amount of mixed ceramics and unique location on top of a steep rock face, been subject to a number of studies. This paper explores factors that may have motivated the location choice based on the landscape features. To investigate Hedningahällan from a landscape perspective could assist to provide a base for more directed and broader research questions alike. The main focuses of location choice factors that are the advantages of an elevated position. This is examined via Individual Distance Viewshed analysis which measures the ability to recognise and identify humans in a given topography, potential overview and availability of game animals and fish found. The study recreating the plausible past environment as well as the phenomenological experience of the landscape in combination with viewshed-analysis. The outcomes of the GIS-results are compared to four other Neolithic coastal settlements with finds of ceramics. Hedningahällan was located on a headland in a small, protected archipelago. The environment was likely an excellent habitat for many marine animals and fish as well as some land animals, however the elevated location of Hedningahällans does not seem primarily got get a good overview of game habitat. It does on the other hand provide a good overview of the surrounding landscape, especially towards the ocean, and that could have facilitated to identify humans that was closing in from the sea. Several Neolithic coastal settlements occur in connection to distinct rock formation such as erratic blocks or eye-catching cliffs, and although Hedningahällan is located upon exposed bedrock, its appearance is like that of a large erratic block. The area included in its viewshed also contains several impressive cobble fields. Phenomenological, contemporary, and ethnological analogies show that distinct rock features can hold emotional, mythological, and practical meanings.

Questions of growth and development have been discussed in the municipality of Skellefteå for several years. With the establishment of the Northvolt factory for lithium-ion batteries and Sara cultural center, the municipality as well as local media are forecasting increasing growth. This thesis examines fears and expectations for the future among the inhabitants in Skellefteå. The importance of growth to the research participants is studied in relation to Sara cultural center and Northvolt and how these are articulated as “something more” or nodal points according to Lacalu-Mouffe's discourse theory. The research participants’ ideas of the future are furthermore related to the matter of place and identity. The matter of growth and development in Skellefteå is also to be understood in relation to the discourse in which Norrland, as a discursively constructed unit, is depicted as peripheral, rural and underdeveloped. The thesis examines how the expansive Skellefteå can be understood in relation to this discourse. Several participants articulated that they primarily hope for development within commerce, trade and industry, that Northvolt can act as a “self playing piano” for more establishments which can generate further growth. Several participants furthermore speak of a structural socio-cultural change within the labor market, hoping for a more diverse population. Growth within commerce, trade and industry is also mentioned in relation to Sara cultural center. The cultural centre will, apart from museums and library, also inhabit a hotel, spa and conference facilities. The cultural center thus has a double aim, to be a place for culture but also to make Skellefteå a more attractive place and generate growth. However this is also criticized. Some participants articulated that they worry that the municipality will have too strong a focus on growth. Another apprehension is that the cultural center won’t have local anchoring, not reflecting the local grass root culture. While this might be a fear, it can also be perceived as an expectation, since several informants hope for a cultural center that represents local culture. As nodal points, Northvolt and Sara are thus articulated as something of great importance for the municipality, rather than just a factory and a cultural center. They are articulated as a sign of change, which is at the same time articulated as positive and negative.

The aim of this essay is to get a wider perspective on the early production and usage of textiles in Northern Sweden during the Iron Age and Middle Ages (up until the 17th century). The work consists of collecting digital data of finds, their location and approximate date, and then place them in l'chaîne opératiore, and group the finds accordingly. The groups of the production chain is presented on distribution maps. The lack of finds in large areas shows that, from this study, everyone using textiles were not necessarily creating them from their own raw material.

Som en käftsmäll med gud – en kvalitativ studie om hur unga norrländska vuxna upplever religion i tolvstegsmetoden är en studie vars empiriska grund vilar på kvalitativa intervjuer med fyra informanter bosatta i Västernorrland, Västerbotten och Jämtlands län. Dessa har samtliga påbörjat en missbruksbehandling med hjälp av tolvstegsmetoden innan de fyllt 30 år. Tidigare forskning om religion och tolvstegsmetoden har istället fokuserat på medelålders informanter. Studiens frågeställningar granskar de unga vuxna informanternas upplevelser av de religiösa delarna av tolvstegsbehandlingen, specifikt begreppen ”högre Kraft”, ”Gud” och ”andligt uppvaknande”. Deras erfarenheter diskuteras i ljuset av tolvstegsmetodens religionshistoriska bakgrund och utifrån religionssociologen Martin Riesebrodts teorier. Genom enskilda kvalitativa livsvärldsintervjuer visar studien att informanternas ålder haft liten eller ingen påverkan på deras upplevelse av de religiösa delarna av behandlingen. Istället pekar studien på att informanternas religiösa livsåskådning och begrepp innan behandlingen har haft en mer avgörande inverkan gällande hur de reagerat på tolvstegsmetodens religiösa innehåll och funktion. Mer forskning behövs därför för att kunna belägga att det inte finns några avgörande generationsmässiga skillnader bland svenskar gällande hur missbrukare tillgodogör sig religion inom tolvstegsmetoden.

En essä om dominansen av urbant präglade tankemönster i samtida genusforskning och vetenskapligt tänkande överlag. Med stöd hos bl a Sara Lidman och bell hooks framförs tanken att Byn/Glesheten kan utgöra en alternativ optik att ta i bruk för att återställa ett kritiskt synfält och därmed synliggöra det urbana vaneseendets döda vinkel.

Internet has been available for the public during the past thirty years, and is perceived as having radically changed the terms of LGBTQ peoples’ possibilities of connecting with one and other, especially for LGBTQ people in rural spaces. With a queer phenomenological approach, the overall aim of the thesis is to analyze how people come to find their way in life from a non-heterosexual position. The aim is more precisely to study LGBTQ peoples’ use of social media and how this relates to queer orientations. The main material consists of fifteen interviews with LGBTQ people from the north of Sweden, focusing on the usage of digital environments and its importance for the informants’ queer orientations. The material also includes online observations from Facebook and Qruiser, as well as observations of two rural and queer themed Facebook groups and two rotating curated Instagram accounts. From one of these Instagram accounts, the entries of three informants living in the north of Sweden were collected. The material also includes press material and marketing of the app Grindr available at Grindr.com, App Store and the related site INTO. In the thesis, questions about when experiences are made, and where they are made are of importance. Particular interest is thus focused on time and geographical location, mainly focusing on the north of Sweden. With inspiration from actor network theory, it is taken into account how digital materiality, together with time and space, co-create conditions for use of social media and the understanding of these types of digital spaces. The thesis is centered around themes that came forth in the material: significance of digital environments in LGBTQ peoples’ lives, problems and possibilities in relation to openness and visibility, and how social media platforms are used to bring about change and re-negotiate notions of geographical space and sexual orientation. The thesis shows the significance of digital, geographical, human as well as non-human relations and norms that are of importance regarding queer orientations and its bearings.

In this essay i examine how five persons from the city of Piteå who have moved to big cities in Sweden identifies with different places. My aim is to show a more ​heterogeneous image of Norrland and its inhabitants. In the essay I examine how my informants imbue certain words and practises, such as dialects or the act of visiting their hometown, with meaning and how this affects their identification towards the places that they call home. In this essay I understand places not as merely physical and material but also as socially constructed. Therefore I see the construction of places as an important aspect of my informants identification.

Through social landscape theory the aim of this thesis is to broaden the understanding of the bronze age monumental graves on the coast of Norrland. Questions about similarities between the stone ship settings and long cairns are analysed by looking at size and placement in the landscape. This shows the possible connections between the two construction types and were questioned throughout the process of writing. A reconstructed shoreline set to Late Nordic Bronze Age period IV, has been analysed by looking at the monuments placement to see possible connections through a maritory between Norrland and southern Sweden. In this thesis I have incorporated some instances of Gotlandic as well as other stone ship settings and long cairns from the Baltic Sea area, to strengthen the point of a possible maritory that connected the societies of northern Sweden with the societies placed around the Baltic Sea. The long cairns can be found in Gävleborg’s county from Söderala parish along the coast all the way up to Byske parish in Västerbotten’s county and seem to be constructed in a way that follow the shape of the mountain, with some anomalies. Stone ship settings can usually be found along the mouth of rivers and are placed more specific in the environment, where the orientation seems to relate to the ancient shoreline and in some cases the monument even point towards plausible routes that would be possible to follow with a ship inland. There is a clear concentration of all monument types in Västernorrland’s county, more specifically around the area of Docksta. The placement of the monuments above sea level in relation to the ancient shoreline, seems to be varied, with no clear rule of what height they should lay on. Many similarities can be found between the two, yet so many differences that only can be answered by excavations of more monuments. Further research and excavations is needed in Norrland with focus on the Bronze Age, which is crucial for the understanding of Sweden’s northern coastal areas and the trade across the Baltic Sea.

The inland of northern Scandinavia has received more attention in archaeological research in recent years than before. This has among other things resulted in a better understanding of the trading systems within Iron Age Scandinavia and highlighted the importance of raw materials produced in the boreal regions. A significant part of the iron, antler and furs used in central agricultural areas like the Mälaren Valley during the Iron Age originated in northern Sweden. This indicates that central places to the south were dependent on products from the forested areas of the north, and that the two probably would have developed differently without this relation. The aim of this study is to perform a spatial analysis of swords found in northern Sweden to better understand the contacts and trading systems within the region during the middle and late Iron Age. This is based on the hypothesis that the swords indicate places with important functions, and that they are especially prominent in areas which controlled the trade of products like iron, antler, and furs. The results of the study show that swords are most frequent in agricultural areas by the coast connected to the largest rivers, where these raw materials were mainly transported. This pattern is apparent in all represented periods of the Iron Age except for the Vendel Period from which most swords have been found in outland locations far from the coast. This indicates that the Vendel Period differs clearly from other periods of the Iron Age in northern Sweden, concerning how the inter-regional trade was performed.

Denna essä är en del av ett projekt som utforskar verktyg och metoder för dokumentära berättelser om landsbygden, från ett perspektiv av en dokumentärfilmare utan tolkningsföreträde på platsen. Om maktstrukturer, fördomar, och plats som huvudkaraktär. Projektet består dels av den konstnärliga praktiken, och dels av filosofiska reflektioner på dessa ämnen, med en dokumentär kortfilm som utgångspunkt.

Syftet med boken är främst att ge stiftelsens styrelse ett underlag för att arbeta vidare med projekt som har sin utgångspunkt i företagens behov för ett framgångsrikt entreprenörskap. Men texterna ger också en gedigen kunskap för den som är intresserad av landsbygdsutveckling i allmänhet och utvecklingen av entreprenörskap i Norrland i synnerhet.

The development and establishment of agriculture in Northern Sweden has since long been believed to appear during the Late Iron Age, close to the Viking period, but recent finds from the Bronze Age in Umeå has opened up new discussion of when agriculture first emerged. Although too early to discuss where and when it developed, the material currently available on the topic allows for discussion for how it developed. By looking at sediment and soil conditions surrounding the settlements in combination with palaeoenvironments and past climate one aim was to try and search for settlement patterns in relation to agricultural potential, this was however unsuccessful. Cultivation practices were analysed using weed and wetland flora as well as agricultural indicators in pollen diagrams. Most settlements appear to focus firstly on animal husbandry and secondarily on cultivating crops, and they might have because of their coastal positioning also relied on fishing. The results confirmed previous hypothesis about the development of agriculture and cultivation practices in Northern Sweden during the Bronze and Iron Age, however, some issues remain concerning the lacking osteological material. Utvecklingen och etableringen av jordbruk i Norrland har sedan länge verkat förekomma först under yngre järnåldern, nära vikingatiden, men nya fynd från bronsåldern i Umeå har öppnat upp diskussionen igen om när jordbruket först etablerade sig. Fastän det är för tidigt att behandla var och när, så tillåter det nuvarande materialet att börja till att diskutera hur jordbruket utvecklade sig. Kringliggande jordförhållanden har undersökts runtom bosättningar i relation till palaeomiljöer och forntida klimat med målet att söka efter bosättningsmönster i relation till potentialen att etablera jordbruk, men inga mönster framkom. Odlingsmetoder undersöktes genom ogräs och våtmarksväxter såväl som indikatorer på jordbruk och betning i pollendiagram. De flesta bosättningarna uppvisade ett fokus i första hand på djurhållning och i andra hand odling, samt att dess närhet till kusten och havet troligen såg ett utvecklat fiske. Resultaten bekräftade tidigare hypoteser om jordbrukets utveckling och odlingsmetoder i Norrland under Brons- och Järnåldern, dock återstår vissa problem beträffande det bristande osteologiska materialet.

This is an ecocritical analysis of the novel Glupahungern by Andrea Lundgren. I investigate how nature is viewed by looking at two things. First, I look at two functions in the novel. I analyze the function of characters that seem to be in between the human side and the animal side. I call them creatures of the border. I also analyze the function of places that can be seen as borderlands. Places between nature and society. Second, I do a small comparison between Glupahungern and the novel Hjortronlandet by Sara Lidman since they both are written by authors from the north of Sweden and the novels also takes place in the northern parts. Through this comparison I find similarities between the novel and how nature is viewed in them and I come to the conclusion that the place has an impact on the view of nature. Keywords: Nature, Border, Ecocriticism, View on nature, Northern Sweden

Som följd av EUs direktiv om nya byggnaders energiprestanda ökar kraven på det svenska byggnadsbeståndet. Passivhusstandard är ett energiklassningssystem som kan nyttjas som verktyg för att nå energieffektiva byggnader. Att nå denna standard i små byggnader innebär dock enligt tidigare studier en utmaning och i Sveriges norra halva finns få passivhus, särskilt sådana som uppförts av egnahemsbyggare. Det gör det svårt att bedöma vad standarden innebär för den private beställaren av små enbostadshus, utifrån tidigare erfarenheter av motsvarande projekt. Denna studie syftar till att öka förståelsen för utmaningar vid byggande av små enbostadshus med passivhusstandard i norra Sverige. Det övergripande målet är att ta fram rekommendationer till beställare i norr som står inför val av energiprestandanivå för sina små enbostadshus, utifrån insikter som genereras av ett studieprojekt. Vilken energiprestanda som är rimlig för enbostadsbyggnader < 70 m2 i norr, är en av de frågor som svar söks på. Bedömningen görs utifrån svensk klassning av passivhus från Forum för Energieffektivt byggande, FEBY 18. Vidare ställs frågan hur utmaningarna ser ut för projekt av motsvarande omfattning där passivhusstandard eftersträvas. För att besvara frågorna har ett skarpt projekt valts som studieprojekt och utgångspunkt. Studieprojektet innebär en komplementbyggnad i ett plan om 55 m2 Atemp som planeras av egnahemsbyggare i Skellefteå för totalentreprenad. I studien ingår litteraturgenomgång om passivhusteknik och dess tillämpning i projekt samt fallstudie om Studieprojektet innefattande gestaltningsförslag, anbudsförfrågan till entreprenörer och intervjuer med dem. För kompletterande insikter till det studerade området, små enbostadshus med strävan mot passivhusstandard i norra Sverige,har även samtal skett med personer med erfarenhet av liknande projekt och personer med expertkunskap om passivhusstandarden. En av utmaningarna som identifierats är de tekniska lösningar som krävs för att teoretiskt uppnå energiprestanda motsvarande passivhus, FEBY Guld. Dessa fordrar en investeringskostnad som inte bedöms vara rimlig för byggnader av så liten skala. I studiens resultat framgår att den lägre nivån FEBY Silver är en mer rimlig målsättning för enbostadsbyggnader < 70 m2 i norr men att även den nivån kan innebära en utmaning för beställare. Hängivenhet hos beställare till energieffektiviserande lösningar är centralt för möjligheten att nå FEBY Silver. När dessa tekniska lösningar efterfrågas från en totalentreprenör med begränsad erfarenhet av energieffektiva småhus kan det vara svårt att fånga entreprenörers intresse. Dessutom kräver entreprenadformen relativt mycket arbete av entreprenörer vid kostnadskalkylering. Här identifieras utmaningar som spåras till att entreprenören bär funktionsansvaret som totalentreprenör vilket leder det till slutsatsen att beställare bör välja utförandeentreprenad för enbostadshus under 70 m2 i norra Sverige, med strävan mot passivhusstandard. Förslag på vidare studier innefattar att jämföra förutsättningar för låg energianvändning i olika, små byggnadstyper. Ytterligare förslag är att genomföra en ny anbudsförfrågan för Studieprojektet med utgångspunkt i resultatet från denna studie, för djupare insikter i kostnadsrelaterade utmaningar. Stricter requirements for energy performance in buildings in Sweden is a result of a directive from EU. Passive house-standard is an energy classification system which can be used as a tool to reach energy efficiency in buildings. However, achieving passive house standard for small buildings is a challenge according to previous studies. Further, passive houses are few in the northern parts of Sweden, especially those built byprivate homeowners. Therefore, it’s difficult to assess what the standard means to private buyers of small single-family homes, based on previous experiences. This study aims to increase the understanding of challenges when building small single-family homes of passive house-standard in the north of Sweden. The main goal is to make recommendations to buyers of small single-family homes in the north who are facing the decision of what energy performance level to target, based on insights generated by a study project. One of the questions asked is -What is an appropriate level of energy performance of single-family homes

Denna studies syfte är att undersöka emigrationen från Skellefteå socken under perioden 1865–1900. Frågorna som ställs i studien är följande: Det lokala emigrationsmönstret följer eller skiljer sig från det nationella emigrationsmönstret. Vilka som emigrerade från undersökningsområdet och varför de valde att utvandra. För att besvara den första frågeställningen jämfördes resultatet från de summariska folkmängdsredogörelserna och Hans Normans nordisk emigrationsatlas. Det som blev tydligt här är att alla perioder följer samma emigrationsmönster som emigrationen från Sverige till Nordamerika. Vidare uppenbarade sig tre toppar under perioden som studien avgränsar sig till 1867–69, 1882–83 och 1892–93.För den andra frågeställningen framgick det av folkmängdsredogörelserna hur många som utvandrat, deras civilstånd och yrken. Vad gäller emigranternas status i samhället användes Hans Normans kategorisystem där alla yrken kan placeras i kategorier från I.a till V.b, varav den förstnämnde har högst status och den senare lägst.För den tredje frågeställningen undersöktes bland annat hushållnings-sällskapens berättelser som ger information om hur väderleken och skörden sett ut under alla undersökningsperioder samt att det också går att finna information om skogsnäring och binäring i berättelserna. För att ytterligare stärka informationen om skogsnäringen då informationen om detta i berättelserna många gånger är alltför kortfattade har studien använt sig av Jörgen Björklund. Björklunds korta text om skogsindustrin i Västerbottens län ligger till stor grund för svaret i denna frågeställning.Avslutningsvis går det att sammanfatta på följande sätt: Den första perioden var det unga ogifta pigor som flyttade från området mest troligtvis på grund av nödåren och de medföljande dåliga skördeåren som kan ha gjort det svårt för bönderna att hålla sig med personal såsom pigor. De två senare perioderna följs tydligt åt då båda karaktäriseras av bönder och arbetare som emigrerade. Svaret till detta kan återfinnas i de svåra skördeåren och införandet av laga skifte som kan ha förminskat möjligheterna för de unga bönderna att ta över markområden och då sökt lyckan på andra platser. För arbetarnas del kan svaret finnas i de kraftiga konjunktursvängningarna som drabbade skogsnäringen under både dessa perioder.

The Norrlandic Slate Culture was a hunter-gatherer culture that emerged in northern Sweden during the transition from the late Mesolithic to the early Neolithic, c. 4200 BC. This paper deals with the Slate Culture’s relation to its neighbouring, contemporary cultures in Norway and Finland, and examines three types of typical finds related to the Slate Culture: enclosures of fire-cracked stones (Swe. skärvstensvall), petroglyphs and slate objects. The conclusion is that the Slate culture found inspiration to these phenomena from its neighbouring cultures and turned them into something of their own.

I det här projektet har halten tungmetaller, miljöfarliga metaller och andra metallföroreningar undersökts i fiberhaltiga bottensediment längs Norrlandskusten i syfte att bredda förståelsen för saneringsbehovet. Industrier har använt olika processer i sin verksamhet som släppt ut fiberrikt avfall i vilka en mängd föroreningar och däribland miljöfarliga metaller har lagrats. Metallerna ansamlas i sedimenten och bör påvisas vid provtagning, men så är enligt denna studie inte alltid fallet. Många faktorer spelar in i om tungmetallerna lagrats och finns kvar i sedimenten eller inte. Två av dessa faktorer skulle kunna vara halten organiskt kol i sedimenten samt svavelhalten, alternativt de båda i relation till varandra. För att ta reda på vad som finns i sedimenten har data från Sveriges Geologiska Undersökning (SGU) använts. Samma data ligger till grund för den stora studie och riskklassning som genomfördes av SGU, Havs- och vattenmyndigheten och fem länsstyrelser i Norrland, projektet FIN15. I projektet har data från fem undersökta områden analyserats. Områdena är Norrsundet, Ljusnefjärden, Iggesund, Marmen och Yttre fjärden. Datan har analyserats med avseende på vilken industri som funnits i vilket område, i vilka sediment vilka metaller finns samt om det går att påvisa någon koppling mellan vilken industri som använts på platsen. I syfte att avgöra om metallkoncentrationerna i sedimentenär betydligt högre än de naturliga bakgrundsnivåerna har jämförvärden från Bottniska viken använts som referensvärden för "neutral metallkoncentration" i sedimenten. Resultatet visar att det i många fall kan dras kopplingar mellan typ av industri och metallhalt, men att det finns många faktorer som är avgörande för huruvida metallerna finns kvar i sedimenten eller inte. Svavlet och det totala organiska kolets (TOC) påverkan på metallernas koncentration visade sig vara mer komplex än vad som framställdes enligt teorin. Vid vissa områden ökade metallkoncentrationerna med ökad kolhalt, i andra minskade den. Det går i denna undersökning heller inte att påvisa ett starkt samband mellan svavelhalten och halten förorening. Metoden som använts går att utveckla och fler faktorer bör beaktas för att få en bättre helhetsbild. De fem analyserade områdena har alla varierande geologi och har haft en kombination av flera olika industrier. Det går inte att med säkerhet fastställa att en viss metall kommer från en viss industrityp, men det går att se samband mellan förhöjda halter metaller och industriområden med gemensamma industrityper i allmänhet.

Syftet med denna kvalitativa studie är att bidra med kunskap om hur Norrland och norrlänningar skildras i TV-serien Rebecka Martinsson, samt om Norrland skildras från ett inifrån- eller utifrånperspektiv. Metoden som använts är fallstudie och data har insamlats genom egna observationer med Faircloughs tredimensionella analysmodell som teoretisk ram. Resultatet pekar mot att Norrland och norrlänningar förvisso skildras på ett stereotypt sätt i Rebecka Martinsson, men att det också förekommer en stor mängd nyansering där människormed norrländskt ursprung också tillåts att bryta mot den rådande diskursen. I diskussionssegmentet lyfts blicken och där görs jämförelser med andra populärkulturella verk. I det segmentet diskuteras också studiens styrkor såväl som svagheter, bland annat att det utvalda materialet är relativt litet och att med ett annat urval hade resultatet eventuellt kunnat bli annorlunda. Som förslag till fortsatt forskning ges att göra en undersökning på samma utvalda material, men med annan metod, alternativt använda samma metod och teoretisk ram men välja ut annat eller en större mängd material att analysera.

This thesis focuses on the often-overlooked stone axes in northern Sweden, a subject which in scientific texts has been touched upon but never been in focus. To fill this knowledge gap the stone axes of Västerbotten county have been summarised and analysed in combination with other stone tools such as clubs and chisels with the aim to expand the basic knowledge of stone tools found in Västerbotten.

Bevisat effektiva och internationellt erkända ex-situ och in-situ tekniker för att åtgärda alt. hantera förorenade sediment finns att tillgå och bör kunna användas för efterbehandling av fibersediment. Dessa innefattar: borttagning (muddring och grävning), förstärkt naturlig självrening (MNR), utökad förstärkt naturlig självrening (EMNR), in-situ övertäckning och in-situ behandling. Det finns både för- och nackdelar med varje åtgärdsteknik. En nackdel som är gemensam för alla in-situ tekniker (MNR, EMNR, övertäckning och behandling) är att sedimentföroreningen finns kvar, åtminstone delvis, och under en viss tid. Betydande nackdelar med tekniker som bygger på borttagning är att de normalt är mer (ibland mycket mer) kostsamma än in-situ tekniker, och att restföroreningar ofta finns kvar efter borttagning. Det finns ingen generellt tillämpbar teknik som passar alla platser. Dessutom bör det inte finnas någon förutfattad åsikt om att en särskild teknik, såsom muddring eller övertäckning, är mest lämplig för en given plats utan att en platsspecifik utvärdering gjorts. Ett objektivt och systematiskt val av vilken åtgärdsteknik eller kombination av åtgärdstekniker som är bäst lämpad och mest kostnadseffektiv är en plats- och projektspecifik process. Processen för att välja åtgärd måste beakta och väga flera, ibland motstridiga, faktorer: hastighet och nivå på riskreduceringen, föroreningstyper och koncentrationer, platsförhållanden, sedimentegenskaper, framtida förväntad platsanvändning, kostnad för alla delar av åtgärden. Före sedimentåtgärder på en förorenad plats bör en riskbedömning göras för att: a) dokumentera att sedimentföroreningen faktiskt innebär oacceptabla risker för miljön och/eller människors hälsa, b) identifiera vilka sedimentföroreningar som styr riskerna på en plats. Även om många ex-situ och in-situ åtgärder kan vara lämpliga för en mängd olika föroreningstyper och koncentrationer kan de specifika sedimentföroreningar som styr risken på en plats bestämma inte bara vilken som är den lämpligaste åtgärden i stort, utan också specifik utformning av en åtgärd, som vissa typer av övertäckning. Att identifiera och ha kontroll över pågående föroreningar på en plats - innan åtgärder görs på platsen om så är praktiskt möjligt - är avgörande för säkra att åtgärderna är framgångsrika även på längre sikt. Föroreningskällor kan vara primära (från land), sekundära (från näraliggande sedimentområden,eller bådadera. Det är fullt möjligt att utforma och utföra en fungerande sedimentåtgärd, men om betydande ej åtgärdade föroreningskällor finns kvar efter åtgärdens genomförande, har den förmodligen åstadkommit föga vad gäller reducering av exponering för föroreningar och relaterade risker. Samarbete mellan Länsstyrelserna i Gävleborg,Jämtland,Västernorrland, Västerbotten, Norrbotten och SGU.

The student thesis Nationalism and Norrientalism: A Discourse Analysis of the Norrlandic Independence Debate of Late Summer 2016 and Beyond aims to examine the style and content of the recent secession debate in the Swedish and Norrlandic printed press. From the late summer of 2016 to the beginning of 2017 the question of Norrlandic sovereignty was a prioritized topic in the legacy media debate, as well as in social media. It commenced after the Swedish government enterprise Vattenfall planned to relocate forty employment opportunities from Jokkmokk, raising the question of Norrlandic independence based on a post-colonialist view of the region. This thesis examines how the framing of Northern Sweden as a colony has been established, re-established or refuted in the different discourses of the printed debate, through a faceted lens composed of various theories of Orientalism and nationalism. Rooted in the discourse theory of Ernesto Laclau and Chantal Mouffe, merged with the critical discourse analysis of Norman Fairclough, and leaning against media theories of inoculation and framing, the study takes aim at the myths, metaphors, articulations and antagonisms which constituted the polemics in the printed press of the period. The results conclude that the debate revolved around independence, resources, and the myth regarding Norrland—often described as a barren landscape, marked by vast distances and a lack of social services. The term colony was used to describe Norrland as marginalised and robbed of its natural resources, whereas the term was met by opposition from the objecting side, who emphasised the historic and present representation of Norrlanders in high politics. The colonial identity was constituted in the press through internal Orientalism by Stockholm writers and self-Orientalisation by Norrlandic ones. The most distinct patterns of difference between the objecting side and the advocating side of independence was the determination of the real economic loser of a Norrlandic secession from Sweden.

What’s Hiding in the Woods of the Swedish North? – About nature, humans, and exoticism in three contemporary northern Swedish novels – This essay aims at exploring the use of nature and the supernatural in contemporary northern Swedish literature, in the light of the long historical exploitation of the area and the conflicts this caused. The novels that are being examined are Stallo by Stefan spjut, Glupahungern by Andrea Lundgren and Ett föremåls berättelse om obesvar by Mikael Berglund. The essay is underpinned, first and foremost, by theories of ecocritisism and postcolonial ecocritisism in order to explore the relations between humans and environment. In addition to this, theories of time-space relations and movement as well as theories of human-animal relationships and transformations are used. The analysis focuses on movement in time-space, the relationship between bear and child, and human-bear and troll-bear transformations in the novels. The different paths that are chosen by the characters in the novels reveal varying ways in which humans relate to nature, and as a result also relations to, and ideas about, the Swedish north. For example, the nomadic people in Ett föremåls berättelse om obesvar moves according to seasonal change, while the crowns men from the south establish their settlements close to the natural resources they are exploiting, in this case silver, and adjust nature to their own needs. These relationships are also made visible in relation to the non-human animals as well as non-human animal transformations in the novels: for example the troll-bear transformations in Stallo elaborates the idea of northern Sweden as a wilderness, whilst Glupahungern rather use this idea of northern Sweden in order to criticise the anthropocentric norm. In conclusion, all three novels relate in different ways to the history of, and ideas about, the Swedish north, which in turn are closely connected to stories about nature and the supernatural. The novels display a critical relationship towards historical events, as well as present day ideas and approaches to northern Sweden, nature and animals.

Denna studie analyserar hur frågan om fördelning och placering av räntan från de norrländska naturresurserna uppkommit, gestaltats och utvecklats av norrländska företrädare och i den nationella politiken gentemot Norrland under perioden 1850-2016. Utgångspunkten för analysen är att Norrlands utveckling under perioden följer ett mönster som visar stora likheter med vad andra naturresursrika regioner i världen upplevt. Samtidigt har det norrländska förloppet även präglats av unika aspekter relaterade till den svenska välfärdsstatens utveckling samt den svenska ekonomins position i internationell ekonomi under 1900-talet. Inledningsvis visar vi hur Norrland från 1850 fram till omkring 1940 följde ett mönster för en naturresursrik region i enlighet med vad nordamerikanska ekonomisk-historiker som Douglass C. North och Harold A. Innis beskriver. Naturresursexporten expanderade kraftigt men produktionen kom till följd av regionens alltför svaga strukturer för finansiering och ägande att hamna under exogena aktörer. Genom arbetet med att attrahera investeringar till Norrland kom regionens politiska aktörer däremot att bli medvetna om hur politisk mobilisering och organisering kunde få nationalstatsnivån att tilldela Norrland olika offentliga resurser. Perioden från 1940 till 1990 kännetecknades sedan av en rent-seeking-strategi vars mål var att indirekt återföra delar av den ”förlorade” naturresursräntan till Norrland genom agerande inom det politiska systemet. Norrlandskommitténs betänkande från 1949 satte dagordningen för denna strategi. Ett avgörande argument för en expansion av den statliga Norrlandspolitiken i storlek och omfattning från 1940-talet blev att regionen förtjänade kompensation för den naturresursränta som dittills ofta tillfallit exogena aktörer. Den politiska strategin, där naturresursräntan kopplas samman med offentliga utgifter, blev med tiden så dominerande att den nästan helt trängt undan alternativa utvecklingsstrategier. Det blir särskilt tydligt i vår analys av perioden efter 1990 då de dominerande regionala aktörerna inte förmådde förändra sitt agerande och målsättningar, trots att det fanns tydliga indikatorer på att den traditionella strategin borde ha ifrågasatts. Den norrlandspolitik som utvecklats efter 1940 kan därigenom betraktas som en kompensation för oförmågan hos företagare och politiker i Norrlands eliter att uthålligt transformera förmögenheter baserade på resursräntor till nya och diversifierade verksamheter i starka urbana strukturer. Regionens politiska strategi har istället varit inriktad på att genom offentliga satsningar och transfereringar återföra räntan från naturresurserna till regionen med så begränsad påverkan på lokaliseringsmönstret som möjligt. Naturresursräntan har använts till att säkra väljarbasen för de politiska eliternas strukturer i allians med den naturresursintensiva basindustrins företrädare och ägare. Därmed har inte heller en förskjutning av fokus i Norrland, en strukturomvandling, från naturresursutvinning till en placering av räntan i urbant lokaliserade förädlande näringar varit aktuell. En starkare direkt regional och icke-politiskt bestämd kontroll av räntan t.ex. via ett decentraliserat ägande av aktier i naturresursnäringar och fastigheter har istället vanligen avvisats av de aktörer som formulerat regionens problem och agenda.

The aim of this thesis is to analyse how politicians produce, reproduce and challenge notions of Norrland through newspaper media. The study is based on 60 different articles collected from three national newspaper agencies, Dagens Nyheter, Aftonbladet and Svenska Dagbladet. Adopting the discourseanalytical method called the logics approach, this paper explores which discourses dominate the politicians rhetoric about Norrland as well as how the discourses challenge and constitute conceptions about the northern region. The study shows that politicians often discuss Norrland in terms of economics, environmental issues or demographical conditions. Even though the politicians tend to reproduce notions of Norrland as a remote and rural region, thus enhancing conceptions of the place as a dying and problematic area, the study reveals attempts to redefine Norrlands' problems as a national matter and concern. By appealing to different subjects the politicians try to create feelings of recognition within the public to prevent the place from becoming the rural area they already represent it as. Syftet med denna uppsats har varit att undersöka hur politiker producerar, reproducerar och utmanar föreställningar om Norrland via de rikstäckande tidningarna Aftonbladet, Dagens Nyheter samt Svenska Dagbladet. Med ett material bestående av 60 nyhets- samt debattartiklar så har materialet analyserats efter den diskursteoretiska analysmetoden The logics approach, även kallat logikperspektivet. Studien har visat att politiker tenderar att diskutera Norrland med grund i frågor beträffande ekonomi, miljö och klimat samt demografiska förutsättningar. Även om politikerna ofta representerar Norrland som ett avlägset och ruralt område, vilket förstärker föreställningar om Norrland som en döende och problematisk plats, så visar studien försök till att omdefiniera problematiken från att vara "Norrlands" bekymmer till att ses som en nationell angelägenhet. Genom att koppla samman olika subjektspositioner så försöker politikerna konstruera känslor av tillhörighet och igenkännande hos läsarna för att på så sätt förhindra platsen från att bli det rurala område som politikerna redan representerar det som.

The rock paintings of the hunter-gatherers in the province of Norrland, and their localisation. The aim of this thesis is to find a couple of distinguishing features for the localisation of the rock paintings of the hunter-gatherers in Norrland. This will be done through studies of Swedish and international literature, about ancient rock-art and the belief system of the hunter-gatherers. I will make comparisons with other groups of hunter-gatherers and try to find analogies. My belief is that there must be a large number of undetected rock paintings in Norrland. They are hard to find because of overgrowth by lichen and damages due to wethering. Theretoo I feel that there hasn´t been enough of structured surveys. I hope that my resulting short list of practical clues of where to find them will help: seek for them in the boreal forest area from 200 meters above the sea level to the present alpine tree line zone in close vicinity to neolithic winter dwellings in close vicinity to pitfall traps on vertical rock walls of cliffs or boulders in close vicinity to standing water/ alternatively in a hillside in the forest the rock faces to the south on imposing natural formations try to find them in cloudy, humid weather

Validerat; 20150831 (global_studentproject_submitter)