Search

En sammanfattning av rapporten finns på svenska, nord- och lulesamiska. En sydsamisk översättning utgår på grund av återbud med kort varsel där ingen ersättare kunnat hittas inom tidsfristen. Syfte: Fokusgruppstudiens syfte var att möjliggöra för samer att delta i öppna samtal om hälsotillstånd och hur levnadsvillkor och livsstil kan påverka hälsan och att låta denna kunskap berika utformningen av en enkät och en klinisk studie om hälsotillstånd som nästa steg av HALDI-studien. Metod: Elva fokusgrupper med samiska deltagare geografiskt fördelade från södra delarna till norra delarna av Sápmi genomfördes under hösten 2018-våren 2019. Deltagarnas ålder sträcker sig från 23-77 år, med en medelålder på 53 år. Två över-gripande frågeområden avhandlades vid fokusgruppdiskussionerna; samisk hälsa och hälsoforskning med fokus på samernas hälsa. Samtalen ljudinspelades och transkriberades till text. Texterna analyserades av tre oberoende forskare med hjälp av kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Deltagarna beskriver en holistisk syn på hälsa, det vill säga att allt hänger samman. De lägger stor vikt vid upplevelser/tillstånd av andlighet, vistelsei naturen, fysisk aktivitet och harmoni för att uppnå en god hälsa. Andligheten kopplas inte samman med religion utan förknippas starkt med naturen. Det framkom att en kulturell norm ”ieš birget” kan påverka benägenheten att söka vård. Denna norm innebär en strävan efter att klara sig själv, att vara stark, inte visa sig svag och att inte belasta andra med problem. I fokusgruppdiskussionerna framkom även att det både är svårt och ovanligt att öppet prata om psykisk ohälsa och missbruksproblematik. Detta kan på sikt påverka hälsan och benägenhet att söka vård negativt. Deltagarna har negativa erfarenheter av bristfällig kulturförståelse och okunskap om samiska livsvillkor i mötet med hälso- och sjukvården. Utsatthet i form av diskriminering, rasism och okunskap om samisk historia och samiska livsvillkor framkommer som vanligt förekommande och beskrevs vara en risk för ohälsa och ansågs ha en negativ inverkan på hälsotillståndet. Det uttrycktes skepsis och misstroende mot forskning generellt. Detta grundades på upplevelse av brist på delaktighet, bristfällig information och utebliven återkoppling av resultat men även på historiska erfarenheter kopplade till bland annat rasbiologi. Samtidigt påtalades att ökad kunskap avseende samernas hälsa behövs och därför ansåg deltagarna att det ändå var viktigt att delta i forskningsstudier. Vikten av att tydliggöra forskningens syfte och dess nytta betonades särskilt. Slutsatser: Fokusgruppstudien har gett värdefulla bidrag om viktiga forskningsområden och hur kommande hälsostudier som involverar samisk befolkning bör utformas och genomföras. Det går att konstatera att inom samisk hälsoforskning i Sverige finns många områden som går att förbättra och tydlig-göra exempelvis kring etik, information, återkoppling, datahantering och utformning av studier Haldi - hälsa och levnadsvillkor i Sápmi, Sverige

Background The Sami are the indigenous people in Scandinavia. They have a long history of discrimination, racism and conflict which has had a significant impact on Sami self-esteem and possibly also on their health, especially mental health. There are some recent studies on the mental health of reindeer herding Sami in Sweden showing a high prevalence of self reported depression and anxiety compared to other Swedes in the area. Also a moderately elevated risk of suicide amongst reindeer herding male Sami exists. Several studies on the health of young Norwegian Sami have not found any major differences between the young Sami and young Norwegians in the majority population. This is the first study on the health and living conditions of young Sami in Sweden with a special reference to mental health. Subjects and methods Two groups of young Sami have been approached; schoolchildren aged 13-18 years participating in special school programs for Sami children (N=121) and a national sample of young adult Sami aged 18-28 years (N=516) with an explicit Sami identity. The schoolchildren responded to questions about wellbeing and functioning measured by a self report version of Kidscreen-52 and some questions about enculturation and experience of being badly treated because of ethnic background. The young adults responded to a questionnaire about living conditions, Sami identity, health and suicidal expressions, and about experiences of bad treatment because of ethnic background. Data were compared with data from other Swedish youngsters. Main findings Being a young Sami in Sweden – Living condition, identity and life satisfaction (Paper I) A majority of the young adult Sami were proud of being Sami, they had a positive self perception and expressed a wish to preserve their culture. Bad treatment because of Sami background was frequent, about half of all respondents reported this experience and among reindeer herders seventy percent. The Sami experienced that they had to explain and defend the Sami culture and Sami way of living to a high degree, it become obvious that there is lack of knowledge about Sami and Sami culture among Swedes. The health of young Swedish Sami with special reference to mental health (Paper II) A majority of the young adults reported feeling healthy but close to half of the group often had worries, often forget things and often experienced lack of time for doing needed things. Women and those living alone reported more negative health. Sami with experience of bad treatment due to Sami background also reported a worse health i.e. more worries, more lack of time to do needed things and not feeling calm and relaxed. Healthrelated quality of life in Sami schoolchildren in Sweden (Paper III) The Sami children reported lower health-related quality of life (HRQL) compared to Swedish children in general. Girls had lower physical and psychological wellbeing than boys. Sami school children with experience of ethnicity related bad treatment reported a lower HRQL compared to those without this experience. Suicidal expressions in young Swedish Sami (Paper IV) Both young adult Sami and a reference group of young Swedes from the same geographical area (N=218) reported suicidal ideation, life weariness and death wishes to a high degree (30-50 %) but this was more common among Sami. The prevalence of suicide attempts did not, differ between Sami and other young Swedes, but subgroups of the Sami (reindeer herders and those being badly treated due to ethnicity) reported a higher degree of suicide attempts and having had plans to take own life compared to Sami without this experience. Conclusion The less favourable wellbeing (HRQL) of the Sami children in this study compared to Swedish children in general is worrisome and might partly be explained by experiences of ethnic related bad treatment, which can be especially troublesome in the turbulent adolescent years. The young adult Sami however seem to have a rather good or even better health compared to other young Swedes. They are proud of being Sami, have a close connection to the Sami community and strong connections to family and relatives. These are possible protective factors partly explaining the wellbeing of this group in spite of the high degree of ethnic related bad treatment reported. Funded by Country Council of Norrbotten reseach fund