Search

Forskningsproblem - Hur kan kommunikationen av Luleås platsvarumärke utformas för att öka möjligheten att behålla flera studenter i kommunen efter avslutad examen för att öka kompetensförsörjningen? Metod - En litteratursammanställning genomfördes i syfte att undersöka tidigare skriven litteratur inom ämnet. Ett teoretiskt ramverk sammanställdes därefter och har fungerat som en grund för intervjuguiden men också för upplägget på empiri- och analyskapitlen. Datainsamlingen genomfördes i form av semistrukturerade intervjuer med studenter från två olika utbildningskategorier vid Luleå tekniska universitet, civilekonomer och civilingenjörer. Resultat - Studenter från utbildningskategorierna civilekonom och civilingenjör har en relativt gemensam syn på Luleå som en plats att bo och jobba på. Majoriteten av respondenterna kan inte tänka sig bo kvar i Luleå efter avslutad examen. För att förmedla Luleås platsvarumärke till studenter föredrar majoriteten av båda utbildningskategorierna, civilekonom och civilingenjör, Instagram som den huvudsakliga kommunikationskanalen men även Facebook. Teoretiska implikationer - Denna studie har bidragit till kunskap om hur invånare ur ett intressentperspektiv kan användas för att öka förståelsen mellan kopplingen platsimage och avsedda målgrupper. Studien bidrar även med kunskap inom place branding och miljömässig hållbarhet. Praktiska implikationer - Studiens resultat är användbart vid utformningen och utvecklingen av kommunikationen för Luleås platsvarumärke i syfte att öka möjligheten att behålla fler studenter i kommunen efter avslutad examen för att öka kompetensförsörjningen. Mer specifikt ett utökat samarbete mellan Luleå tekniska universitet, Luleå kommun och Luleå näringsliv med fokus att skapa en gemensam, ärlig och kreativ platskommunikation av Luleå som stad. Research problem - How can the communication of Luleå's place brand be designed to increase the possibility of retaining more students in the municipality after graduation in order to increase the supply of skills? Method - A literature review was carried out with the aim of examining previously written literature within the subject. A theoretical framework was then compiled and has served as a basis for the interview guide but also for the layout of the empirical and analysis chapters. The data collection was carried out in the form of semi-structured interviews with students from two different educational categories at Luleå University of Technology, students in business and economics and civil engineers. Results - Students from the education categories business and economics and engineering have a relatively common view of Luleå as a place to live and work. The majority of respondents cannot imagine staying in Luleå after completing their degree. To convey Luleå's place brand to students, the majority of both education categories, business and economics and civil engineers prefer Instagram as the main communication channel but also Facebook. Theoretical implications - This study has contributed to knowledge about how residents from a stakeholder perspective can be used to increase understanding between the connection between place image and intended target groups. The study also contributes knowledge in place branding and environmental sustainability. Practical implications - The results of the study are useful in the design and development of the communication for Luleå's place brand in order to increase the possibility of retaining more students in the municipality after completing the degree in order to increase the supply of skills. More specifically, an expanded collaboration between Luleå University of Technology, Luleå municipality and Luleå business with a focus on creating a common, honest and creative place communication of Luleå as a city.

This study is a degree project in Information Design with a focus on Spatial Design. The aim has been to gain an understanding of the residents' relationship to the city of Fuengirola through methods and theories. This with the goal of developing a public environment that leads to an increased sense of place while respecting and informing about a culture that is de-prioritized in favor of fast-growing tourism. The work inspects, from a perspective of Critical Regionalism and Sense of Place, the meaning of an authentic cultural experience and how it can be communicated through a spatial design. Methodical work has been carried out where interviews, photo studies, site analyses and an analysis of these have led to answers regarding which factors the residents of Fuengirola feel most attached to and which aspects have been lost over time. The results concluded that the attachment to place and the place identity that Fuengirola generates are based on interactions, traditions, and social gatherings, where the beach and tourism play a leading role. The sense of place is also strengthened through materials from a former room, as they still have a cultural importance today. The collected empirical evidence in combination with the theories has been the basis for a design proposal. The proposal involves a concept of different passages that reflects the activities and interactions that have characterized a room of the past and the factors that created an attachment to the place among the inhabitants. This degree project only visualizes part of a selected street to give an example of how these streets can potentially benefit an increased sense of place, place identity and connection to place in the city of Fuengirola. Denna studie är ett examensarbete inom Informationsdesign med inriktning Rumslig Gestaltning. Syftet har varit att genom metoder och teorier få en förståelse för invånarnas relation till staden Fuengirola. Detta med målet att utveckla en offentlig miljö som leder till en ökad platskänsla samtidigt som den respekterar och informerar om en kultur som bortprioriteras till förmån för en snabbväxande turism. Arbetet inspekterar, ur ett perspektiv av Kritisk Regionalism och Sense of Place, innebörden av en autentisk kulturell upplevelse och hur den kan kommuniceras genom en rumslig utformning. Ett metodiskt arbete har bedrivits där intervjuer, fotostudier, platsanalyser samt en analys av dessa har lett till svar inom vilka faktorer som Fuengirolas invånare känner mest anknytning för samt vilka aspekter som förlorats genom tiden. Resultaten kommer fram till att den platsanknytningen samt den platsidentitet som Fuengirola genererar har sin grund i interaktioner, traditioner och sociala sammankomster, där strand och turism bär en ledande roll. Platskänslan stärks även genom material från ett dåtida rum, då de har fortfarande en kulturell vikt idag. Den insamlade empirin i kombination med teorierna har legat som grund för ett gestaltningsförslag. Förslaget innebär ett koncept av olika stråk som reflekterar de aktiviteter och interaktioner som har präglat ett dåtida rum och de faktorer som skapat en platsanknytning hos invånarna. Detta examensarbete visualiserar endast del av en utvald gata för att ge ett exempel på hur dessa stråk kan eventuellt gynna en ökad platskänsla, platsidentitet och platsanknytning i staden Fuengirola. En del bilder har inför publicering suddats ut på grund av upphovsrättsliga skäl.

Syftet med denna uppsats blev utifrån detta att studera vad värmlänningar anser är deras egna platsidentitet, och om det är denna platsidentitet som lyfts i platsmarknadsföringen. Detta syfte lade en grund för några frågeställningar som ämnades att besvaras genom vår process. Genom att presentera tidigare forskning inom olika tematiska ämnen lades detta en grund för kommande våra resultat och slutliga analys. Våra utvalda teorikapitel behandlar plats och destination, platsidentitet och platskänsla samt plats- och destinationsmarknadsföring och spänningen sinsemellan alla dessa begrepp. Plats är där invånare bor, medan destination är den plats där turism utövas. Platsidentitet innebär den tillhörighet en individ kan koppla till en plats och platskänsla syftar till en emotionell koppling till en plats. Platsmarknadsföring är den form marknadsföring som riktas till potentiella inflyttare och investerare till platsen medan destinationsmarknadsföring är att stärka destinationen för potentiella besökare och turister. För att ta reda på detta genomfördes en kvalitativ enkät riktat till värmlänningar, och en innehålls- och dokumentanalys genomfördes för att analysera marknadsföringen. Detta blev ett enkelt sätt för oss att samla in respondentsvar och relevant empiri för våra kommande resultat, analyser och slutsatser. Vi baserade vår enkät på tidigare forskning och relevanta begrepp ur teorin för att på detta sätt kunna ge utförliga svar på våra frågeställningar, och på detta sätt kunde olika representationer av Värmland studeras och analyseras genom våra specifika metodval. I och med detta visar våra slutsatser att det inte fanns några större skillnader mellan vad våra respondenter ansåg är typiskt för deras platsidentitet. Vare sig respondenten var man eller kvinna, ung eller äldre, hade hög eller låg utbildningsgrad eller sett till respondentens sysselsättningsgrad var de majoriteten överens om vad det innebär att vara värmlänning. Dock fanns det en liten skillnad i vad respondenterna anser var “typiskt” värmländskt och vad olika aktörer väljer att visa i deras marknadsföring. Vi kan se en spänning, som en sorts paradox, mellan att en plats ofta uppfattas som att den har en identitet medan vi lever i en tid där det anses vara problematiskt att gruppera människor, utifrån deras ursprung. The purpose of this thesis was to study what “värmlänningar” consider to be their own place identity, and whether this place identity is highlighted in place marketing. This purpose laid the foundation for the framing of the questions that were intended to be answered through our process. By presenting previous research in various thematic topics, this laid a foundation for our upcoming results and final analysis. Our selected theory chapters deal with place and destination, place identity and sense of place, as well as place and destination marketing and the tension between all these concepts. Place is where residents live, while destination is the place where tourism is practised. Place identity means the belonging an individual can attach to a place and sense of place refers to an emotional connection to a place. Place marketing is the form of marketing aimed to attract potential new residents and investors to the place while destination marketing is to strengthen the destination for potential visitors and tourists. A qualitative survey was conducted aimed at “värmlänningar”, and a content and document analysis were conducted to analyse the marketing. This became an easy way for us to collect respondents' answers and relevant empirical data for our future results, analysis, and conclusions. We based our survey on previous research and relevant concepts from the theory in order to be able to provide detailed answers to our questions, and, with this, different representations of Värmland could be studied and analysed through our specific method choice. Our conclusions show that there were no major differences between what our respondents considered to be typical for their place identity. Whether the respondent was male or female, young or older, had a high or low degree of education or in terms of the respondent's employment rate, the majority agreed on what it means to be a “värmlänning”. However, there was a small difference in what the respondents considered to be “typical” for Värmland and what different actors choose to show in their marketing. We can see a tension, as a kind of paradox, between a place often being perceived as having an identity while we live in a time where it is considered problematic to group people, based on their origin.

Denna studie menar att det i arkitekturens mellanrum, där vardagslivet tar plats, sker intressanta handlingar som sätter sin prägel på staden och dess invånare. Med ett fokus på urban konst och främst konstfestivaler i det urbana rummet undersöks den offentliga konstens olika ingrepp på platsen och de sociala gemenskaperna i målet att skapa en socialt hållbar stad. Offentlig konst kan i många fall ses som ett estetiskt och vackert inslag i områden. Denna uppsats hävdar dock att den offentliga konsten kan tillskrivas ytterligare ett värde, nämligen det instrumentella. Urbana konstfestivaler är ett återkommande fenomen och används ofta som ett verktyg i främjandet av en socialt hållbar stad. Ur ett stadsbyggnads- och socialt investeringsperspektiv ska konsten, vare sig det är muralmålningar, skulpturer eller mosaikplattor, göra staden mer sammanlänkad, öka gemenskapen mellan invånare och förhöja känslan av tillhörighet. Den konst som fyller de urbana rummen tillskrivs därför både ett socialt och instrumentellt värde. Genom att studera konstfestivalen Hammarkullen Urban Art 2017 undersöks just denna relation mellan det samhälleliga målet om en socialt hållbar stadsutveckling och de urbana konstverken. Studien menar att det i denna förbindelse uppstår en rad dilemman rörande platsidentitet, platsskapande och platsautenticitet. Frågan som ställs är om urban konst är ett verktyg som är väl lämpat för att nå en sammanlänkad och socialt hållbar stad med högt deltagande? Studien är byggd på empiriskt material insamlat genom en fallstudie av Hammarkullen Urban Art 2017. Genom kvalitativa forskningsintervjuer har personer direkt länkade till konstfestivalen blivit hörda. Då festivalen ägde rum under 2017 har dessa intervjuer i kombination med dokumentanalyser och fältanalyser gett oss en förståelse att urbana konstfestivaler kan bidra med stärkt social hållbarhet. Dock kan nyttjandet av konsten i detta avseende bära med sig dilemman rörande platsers säregna kvalitéer. Avslutningsvis visar studien att urbana konstfestivaler har en inneboende motstridighet. Trots att den urbana konsten tenderar att vara ett demokratiserande verktyg för att öppna upp staden rum, syns även spår av marknadens intrång. Den offentliga konsten har blivit ett verktyg för städer och områden att profilera sig på. Detta går även att se i studiens fokusområde Hammarkullen. I och med inkorporerandet av Hammarkullen Urban Art 2017:s konstverk i stadsbilden förstärks bilden av området som kulturellt nav. With a focus on urban art, and especially street art festivals, this study examines the various impacts public art can have on urban spaces and the social communities. This study suggests that, in the interspaces of urban architecture, interesting phenomena connected to urban art makes its mark on the city and its inhabitants. Public art can in many cases be seen as an aesthetic and beautiful element. However, the authors behind this work claim that public art can be attributed another value, namely the instrumental. From an urban planning perspective, art should make the city more interlinked, increase fellowship between residents and increase the sense of belonging. Moreover, it also increases welfare, profit and health. The question asked is whether urban art and street art festivals are a tool that is well suited to reach an interconnected and socially sustainable city? The study is based on empirical material collected through a case study of Hammar- kullen Urban Art 2017. Through qualitative research interviews, the voices of people with a connection to the street art festival have been collected through interviews. As the festival took place in 2017, these interviews in combination with analyses of documents and field studies gave the study a reliable result on how urban art festivals can contribute to strengthening social sustainability. However, with the use of art in this aspect, dilemmas can follow concerning the peculiar qualities of places. Street art festivals are often used as a tool in the promotion of a socially sustainable city. By studying the street art festival Hammarkullen Urban Art 2017 the relationship between the societal goal of a socially sustainable city and the urban works of art is examined. Public art has become a tool for cities and areas to profile themselves in a different way from their previous image. The study claims that a number of dilemmas arise in the context between the societal goal and the urban art regarding place identity, placemaking and authenticity. The study concludes that street art festivals have an inherent contradiction and are rather a tool for cities to promote themselves to fulfil the dominant culture’s desire for authenticity than a means to beautify the urban spaces. This position can also be seen in the Hammarkullen area as the incorporation of Hammarkullen Urban Art 2017’s artwork strengthens its identity as a cultural hub.

Vi lever i en allt mer globaliserad värld som medfört en ökad frihet för individer att röra sig mellan länder, regioner, städer, byar eller landsbygder. Det har bidragit till att individer kan tillskriva sig flera identiteter utifrån upplevelsen av olika kulturer och platser. Individens identifiering med en plats kan ha betydelse för hur hen ser på att flytta ifrån platsen till en ny plats. Syftet med studien är att få en förståelse för om och hur individer som inte är födda i Sverige identifierar sig med olika geografiska platser där de bott, hur det anknyter till deras identitet och vilken betydelse det kan ha för att byta boendeort i Sverige. Det empiriska materialet har samlats in genom åtta djupintervjuer med individer som inte är födda i Sverige men som är bosatta i landet. Resultatet visar att individerna inte identifierar sig med sina nuvarande bostadsorter framförallt eftersom de saknar ett arbete och identifierar sig som immigranter. De har en kulturell bakgrund med sig och majoriteten har fortfarande en stark förankring med sina födelseländer vilket har format deras identitet, samtidigt som de försöker förhålla sig till den nya kulturen. Samtliga intervjupersoner uppger att de är beredda att flytta ifrån sina nuvarande bostadsorter om de får ett arbete någon annanstans eftersom de inte ser en framtid där på grund av avsaknaden av arbete. Utifrån deras beskrivningar kan det tolkas som att de har svagare band och en svagare förankring till sina nuvarande bostadsorter, och att det inte finns några motstånd eller hinder för hur de förhåller sig till att flytta. Det är något som kan gynna kompetensförsörjningen i de norra delarna av Sverige där det finns ett stort behov av arbetskraft till följd av de stora företagsetableringar som sker. We are living in an increasingly globalized world that has led to an increased freedom for individuals to move between countries, regions, cities, villages, or rural areas. It has contributed to individuals being able to attribute multiple identities based on the experience of different cultures and places. The individual’s identification with a place can have an impact on how he or she feels about moving from that place to a new place. The aim of the study is to contribute to a deeper understanding of whether and how individuals who were not born in Sweden identify themselves with different geographical locations where they have lived, how it relates to their identity and what significance it may have to change place of residence in Sweden. The empirical material has been collected through eight in-depth interviews with individuals who live in Sweden but who were not born in Sweden. The result shows that the individuals do not identify themselves with their current places of residence, primarily because they are unemployed and because they feel and identify themselves as immigrants. They have a cultural background and the majority have strong ties with their native countries which has shaped their identity and they try to relate to the new culture. All interviewees state that they are prepared to move from their current places of residence if they get at job elsewhere because they do not see a future where they live today due to the lack of work. Based on their descriptions, it can be interpreted that they have less ties and attachment to their current places of residences, and that there is no resistance or obstructions in how they relate to move to a new place. This is something that the northern parts of Sweden can consider in their working process with attracting labor because of the large company establishments in the area.

The purpose of this study is to understand the lack of inclusion of young adults from resource-poor areas when it comes to public cultural institutions, e.g., visits to art exhibitions, theaters and libraries. Previous research has shown that the Swedish culture is socioeconomically divided when it comes to the cultural participation (Lundquist 2017; Myndigheten för kulturanalys 2019; Magnusson & Wärnlöf Bové 2019). There are still inequalities – not all residents have the same opportunity to participate in cultural contexts. With the help from six young adults from resource-poor areas in the city of Gothenburg, semi-structured interviews are held to evaluate the reasons of why the cultural participation is low. By applying key concepts from Pierre Bourdieu's (Bourdieu 1962 see Broady 1988) theory such as cultural capital and habitus, the findings suggests that there is a place-bound identity creation of the informants that not only creates their identity, but also limits them as individuals. Another key finding is that the multiethnic environment in these areas are also sociocultural conditions for participations in new contexts. Additionally, the informants cultural capital turned out to be low, yet different for every informant of why their cultural participation is low.

This thesis is about the now vanished mining village Dennewitz. The focus of the paper is to examine the memories that previous residents have from the village. This has been done with the help of three semi-structured interviews. Previous descriptions from Dennewitz have also been used to broader the empirical evidence. The result has then been analyzed using the thesis theoretical frame of reference place identity. Several interesting aspects of the resident’s memories have been discovered. The inhabitants have a positive image of their years in Dennewitz. The place is described as an idyll for several of the inhabitants. Similar narratives about the place have been found with the residents. A common theme from the place that has been highlighted is a sense of community among the residents. The village was strongly influenced by the power relationship with the mine and the mining company. Both in negative and positive aspects. The inhabitants feel a sorrow about the fact that Dennewitz no longer exists. It has also been found that there is a strong connection between Malmberget and Dennewitz among interviewees. They see similarities with Dennewitz and the current situation in Malmberget.

Plats är ett centralt och omtvistat begrepp inom geografin. Det är inte bara en fråga om fysisk lokalitet, utan platser förknippas med olika meningar och känslor och fungerar även som del av mänsklig identitet. Genomgripande samhällsförändringar som globalisering och teknologisk utveckling har påverkat platser drastiskt, särskilt i landsbygdsområden där industri varit centralt, och har resulterat i socioekonomiska och demografiska utmaningar. I Karlstads kommun kan utvecklingen tydligt ses i tätorten Vålberg, där historiska skeenden lett till problematiska bilder av orten. Denna undersökning ämnar ge inblick i Vålbergs platsidentitet och relaterade utmaningar, samt hur människor, plats och identitet samverkar. Frågor drivande i arbetet var följande: • Vad kan diskursen om Vålberg avslöja om dess platsidentitet? • Vilken är relationen mellan människorna, platsen och identitet? • Hur kan Vålbergs särskilda utmaningar relateras till aspekter i dess platsidentitet? Via en pragmatisk ansats användes en kombination av ett flertal metoder såsom etnografiska betraktelser, diskursanalys och granskning av sekundära statistiska data för att skapa en mångsidig beskrivning av Vålbergs platsidentitet i form av ett narrativ kompletterat med fotografier. Teman som uppstod i materialet var bland annat ortens utmaningar med socioekonomiska förutsättningar, rasistiskt motiverat våld och negativa stämplar vid sidan av positiva känslor av hemhörighet och gemenskap; en föränderlig och omtvistad bild av vad Vålberg är; ett bekymrat förhållande till Karlstads kommun och en känsla av att vara bortglömd samt betydelsen av samhällets industriella begynnande i en postindustriell omvärld. Slutsatser av studien är att samhällets beroende av den nu mer avvecklade centrala och strukturerande tillverkningsindustrin bidragit till en negativ social utveckling och en resulterande problematisk platsidentitet. Platsidentitet ter sig som en betydande faktor i Vålbergs utveckling och en av ortens stora utmaningar är att förändra den. Samspelet mellan människorna och platsen förefaller dock vara en komplex process som svårligen låter sig påverkas av gängse utvecklingsstrategier.

Syfte och Forskningsfråga Följande flerfallsstudie behandlar relationen mellan fenomenet filmturism och destinationsvarumärken. Utifrån fenomenet ställer studien frågan vilka förutsättningar film skapar för uppbyggnad av destinationsvarumärken. Syftet med studien är därmed att göra en inventering av destinationers möjligheter och begränsningar vid varumärkesbyggande vid filmturism. Metod Flerfallsstudien har härletts ur en deduktiv ansats, där tre fall har utgjort analysobjekt. Insamling av empirisk data har skett genom fem intervjuer med informanter knutna till studiens fall där turismaktörens perspektiv representeras. De tre studerade fallen har utgjorts av Ystad med filmerna om Wallander, Skopelos med filmen Mamma Mia! och Arendal med filmen Frozen. En andra metod som genomförts är webbaserad enkätundersökning med 161 respondenter som representerar turistens perspektiv. Resultat och Slutsats Studien har kunnat visa på vilket sätt fallen arbetar med sina destinationsvarumärken och vilken påverkan filmerna haft på destinationerna. Det har även framgått att flera förutsättningar uppstått som går att arbeta med vid uppbyggnad av destinationsvarumärken. Slutligen har ett tydligt band mellan film och destination identifierats inom studiens fall och även att redan existerande förutsättningar som funnits på destinationerna är av vikt vid etablering av filmturism. En slutsats som har dragits är att förutsättningar för varumärkesbyggande av destinationer är komplexa och kan påverkas av faktorer som gör varje destinations förutsättningar unika. Studien har kunnat visa på att filmturism inte är ett passivt marknadsföringsverktyg utan måste aktivt arbetas med för att bygga upp destinationens varumärke. Purpose and research question The following multiple case study is treating the relationship between the phenomena of film tourism and destination branding. Within the subject, the thesis is asking the question which prerequisites films creates for building destination brands. The purpose of the study is therefore to do an inventory of destinations possibilities and limitations when building a brand through film tourism. Method The study has been carried out with a deductive approach, where three cases has been the objects for analysis. Gathering of empirical data has been done by conducting five interviews with informants bound to the cases, representing the tourism actors perspective. The three cases of the study is Ystad with the movies about Wallander, Skopelos with the movie Mamma Mia! and Arendal with the movie Frozen. A second method which has been conducted is a web-based survey with 161 respondents, representing the perspective of the tourist. Result and Conclusions The study has shown in what ways the cases are working with destination brands and which impact the films has made on the destinations. Findings has also been found in how multiple prerequisites has emerged, which can be used in the work with building a destination brand. As a conclusion, a clear bond between a film and a destination has been identified within the cases of the study, and also how the already existing prerequisites at the destinations is of importance when establishing film tourism. A conclusion which has been drawn is how prerequisites for building a destination brand, are complex and can be influenced by factors which makes every destination’s prerequisites unique. The study has shown how a film is not a passive tool for marketing, but has to be used actively by destinations to build a brand.

The aim of this study is to investigate how children express spatial autonomy in their preschool. Observations were made of one-to-three-year old children in free play in the preschool and in a nearby forest setting. The study is framed by Corsaro’s theory of peer culture and interpretive reproduction. It is a childhood sociological perspective that stresses the importance of children’s agency, children’s own contribution to their development. The results show three main strategies that children use to show spatial autonomy. The first is that children create places together, spatial autonomy evolve in interaction with peers. The second strategy is that they use high places to get a new perspective and gain a feeling of being on top of the world. The third strategy is how children make use of small spaces to withdraw. The expression of spatial autonomy is also a way for the children to gain control.

The aim of this study is to investigate how children express spatial autonomy in their preschool. Observations were made of one-to-three-year old children in free play in the preschool and in a nearby forest setting. The study is framed by Corsaro’s theory of peer culture and interpretive reproduction. It is a childhood sociological perspective that stresses the importance of children’s agency, children’s own contribution to their development. The results show three main strategies that children use to show spatial autonomy. The first is that children create places together, spatial autonomy evolve in interaction with peers. The second strategy is that they use high places to get a new perspective and gain a feeling of being on top of the world. The third strategy is how children make use of small spaces to withdraw. The expression of spatial autonomy is also a way for the children to gain control.

Studien har genomförts efter ett förslag från ÅWL Arkitekter och handlar om hur utformningen av den fysiska miljön kan påverka känslan av trygghet. Studien behandlar ett torg i förorten Husby i norra delen av Stockholms stad där människor upplever otrygghet. Stadsdelen byggdes under det så kallade miljonprogrammet. Syftet med denna studie är att undersöka vilka faktorer i den fysiska miljön som har inverkan på människors upplevelser. Målet är att ta fram förslag på hur platsen kan fungera som en mötesplats där invånare känner sig trygga, säkra och välkomna. För att uppnå syftet och målet har undersökningar gjorts via intervjuer och egna observationer. De åtgärder i den fysiska miljön som tycks ha störst inverkan på människors upp-levda trygghet, och som ligger till grund för förslagen, är belysning, mötesplatser, verksamheter och växtlighet. Trygghet är en komplex fråga som innehåller många olika aspekter. För att lösa trygghetsproblemen krävs många olika åtgärder på flera olika områden. Utformning av den fysiska miljön kan vara en bidragande faktor. This study is conducted on behalf of ÅWL Arkitekter and is about how the configuration and design of the physical environment can influence the perceptions of security. The study is about a square in the suburb Husby, in northern part of Stockholm. Husby is characterized by insecurity. The district was built during the so called “million apartment program”. The purpose with the study is to examine which factors in the physical environment has an influence on people’s experience and perceptions. The goal is to present a design for the square in order to make it to a meeting place, which can contribute to inhabitants’ feelings of security and safety. The study is based on interviews and observations. The actions within the physical environment that has the greatest influence on people’s perceptions of security, seems to be lightning, meeting places, common activities and vegetation. The design and proposals is based on these conceptions. Security is a complex matter and it contains various aspects. It takes a lot of actions in several areas to solve issues regarding security. The design of the physical environment can be a contributory factor among others.

Syftet med studien var att undersöka självbiografiska positiva och negativa platsminnen relaterat till platsidentitet och de tio fenomenologiska dimensionerna. Autobiografiska minnen är minnen som refererar till viktiga livsperioder och utgör en del av vår identitet. Total 81 kvinnor och 28 män i åldern 39 – 76 år deltog i studien. Designen för analyserna av kvantitativa data var en mellanpersonsdesign, med en oberoende variabel Plats (positiv/negativ) och två beroende variabler platsidentitet (emotionell/kognitiv komponent) samt de tio fenomenologiska dimensioner i det självbiografiska minnet. Mätinstrumentet bestod av en enkät i tre delar som innehöll frågor baserat på tidigare forskning. Resultatet visade en effekt av Typ av Platsminne. Effekten var associerad med både den emotionella och kognitiva komponenten i platsidentiteten. Resultatet visade också en effekt av Typ av Plats på de tio fenomenologiska dimensionerna. Effekten var associerad med sex av dessa. Det kvalitativa resultatet visade att positiva platsminnen innehåller minnen från rurala miljöer medan negativa minnen i huvudsak var urbana miljöer. Resultatet visade även att en övervägande del av minnena i huvudsak innehöll barndomsminnen oavsett positiva eller negativa platsminnen. The aim was to investigate positive and negative place-related autobiographical memories related to place-identity and phenomenological dimensions of the autobiographical memory. Autobiographical memories are memories that refer to important life periods, grounding our identity. 81 women and 28 men. Between-subject-design was used for quantitative data, with an independent variable of Place (positive / negative) and two dependent variables of Place-identity (emotional / cognitive component) as well as the ten phenomenological dimensions of the autobiographical memory. The measuring instrument consisted of a three-part questionnaire that contained questions based on previous research. Results showed an effect of Type of Place associated with both emotional and cognitive components of place identity. We also reported an effect of Type of Place on six of ten phenomenological dimensions. The qualitative results showed that positive memories contain memories from rural environments, while negative memories contain mainly urban environments. The results also showed that a majority of the memories contained mainly childhood associated memories, regardless of positive or negative place memories.

This paper examines some processes behind the creation of place identity and place attachment using a broad theoretical framework. The framework is structured around the creation of space and place, followed by theories and models on how places are given identity and finally some possible effects of place identity. These theories are then used to examine place identity formation among residents and real estate agents in Hammarby Sjöstad, a newly developed urban residential area in Stockholm, Sweden. A total of 5 in depth interviews were carried out with local residents in different parts of the residential area, as well as 3 in depth interviews with real estate agents active in different parts of the area. The interviews were transcribed and analysed in relation to the theoretical framework as well as documents relating to the planning of the area. The study shows that there has formed a local identity in Hammarby Sjöstad, not defined by the administrative borders of the area. The perceived extent of the area most probably stem from that the lake Hammarby Sjö acts as a physical barrier between the area and the rest of the inner city. This might be the reason to the evolution of a defined perceived community there. The effects of this could be a contributing factor in the segregation that is evident in urban areas, which calls for attention to the possible effects of place identity in urban planning.

På grund av globaliseringen har konkurrensen mellan städer på senare tid ökat. Platser kan differentiera sig genom att arbeta med uppmärksamhet, inflytande, marknader, företag och evenemang. Detta medför att platsernas roll har förändrats där det riktas ett rampljus mot konstruktionen av platsvarumärke. Politiska dimensioner och platsens intressenter har betydande roller för ett starkt närvarande platsvarumärket. Genom att undersöka de tre begreppen; platsidentitet, platskultur och platsbild kan komplexiteten i konstruktionen av platsvarumärke tydliggöras. En fallstudie tillämpas för att studera platsvarumärke. Detta fall består av platsen Rosenlund i Göteborg där avgränsningen är projektet “Ett Blomstrande Rosenlund”. För att synliggöra konstruktionen av platsvarumärke tillämpas en identitets-baserad platsvarumärkes modell. Denna modell erbjuder ett sätt att se på platsidentitet som en dynamisk process. Med hjälp av modellen ges ett försök till att se hur de politiska dimensionerna, platsens intressenter samspelar med platsidentiteten, platskulturen och platsbilden. Empirin och analysen visar fragment av den komplexitet som råder i omformningen av ett platsvarumärke. Slutresultatet visar att det fanns en politisk närvaro under hela omvandlingprocessen. Här ser vi även en skiftning av de interna intressenternas inflytande på platsidentiteten. Omvandlingsarbetet visar tydliga tendenser att platsidentitet är en dynamisk process. Dock uppdagas det förutsatta och oförutsedda effekter som konstant influerar platsvarumärket. Här kan praktiken utnyttja erfarenheter och forskning i samband med omvandling av platsidentitet, varpå forma ett effektivare platsvarumärke. The effect of globalization has tightened the competition between cities. Places are able to differentiate from another through attention, influence, markets, businesses and events. This affects the role of places and stresses the importance of place branding. Political dimensions and stakeholders are critical factors in the construction of place brand. Place identity, place culture and place image are the three elements of place branding which can unravel the complexity of the construction. Case studies are used to assess the complexity of a place. Whereas this case comprises the location Rosenlund in Gothenburg where the project “Ett Blomstrande Rosenlund” is the demarcation of this research. An identity-based model for place branding is used as an analyze tool to visualize how the elements and factors influence each other. This model presents place identity as a dynamic process. The empirical analysis shows fragments of the complexity that exists in the transformation of a place brand. As a conclusion a political presence throughout the transformation process is detected. As well as a shift of influence of the place identity between the internal stakeholders are discovered. The process shows a tendency of place identity as a dynamic process. In the transformation process there are presupposed and unforeseen effects that constantly influences the place brand. Experiences and research within the field of place identity can be used in practise, whereas to create a more effective place brand.The thesis is presented in Swedish.

This degree project is focusing upon the use and relevancy of the phenomenon of ‘a sense of place’ within Swedish municipal spatial and strategic planning practice. The aim is to investigate if, when and how Swedish municipalities are working with the phenomenon of ’a sense of place’, which includes investigating possible motives and problems towards working with this. Furthermore the aim is also to investigate different theoretical, as well as empirical, understandings of the concept as ‘a sense of place’ is a highly ambiguous concept.Various theoretical understandings and definitions of the concept are acknowledged within the study, however a broader definition is primary used within the empirical investigation, whereas ‘a sense of place’ should be understood as: the particular qualities and atmosphere that makes a place unique, this is embedded within peoples understanding about place, which is affected by the physical environment, human activities and social relations.The empirical investigation is primary based upon qualitative interviews with public officials in seven Swedish municipalities. The study concludes in that ‘a sense of place’ as defined within the study, is highly relevant and present in Swedish municipal planning practice. Furthermore the study concludes in that there are possibilities to gain both economic and social benefits from incorporating a‘a sense of place’ perspective to planning, arguing for a relationship between social sustainability and ‘a sense of place’. Denna studie undersöker fenomenet ‘a sense of place’ relevans samt aktualitet inom svensk kommunal planeringsverksamhet. Syftet med studien är att undersöka om, när och hur svenska kommuner arbetar med fenomenet ’a sense of place’ med fokus på planeringsprocessen. Vidare är syftet med studien även att verka teoretiskt samt empiriskt begreppsutredande kring ’a sense of place’ samt angränsande begrepp, då det är högst mångtydiga koncept.Studien diskuterar och reflekterar över flertalet tolkningar och definitioner av begreppet ’a sense of place’. För att konkretisera och underlätta den empiriska undersökningen appliceras en bredare definition av begreppet som: ’a sense of place´ är de specifika egenskaperna och atmosfären som gör en plats unik, vilket är inneboende i människors upplevelse av plats, vilket i sin tur påverkas av platsens fysiska karaktär, mänsklig aktivitet samt sociala relationer.Studiens empiriska undersökning är främst baserad på en kvalitativ intervjustudie med tjänstemän från sju svenska kommuner. Det empiriska materiaet kompletteras även av kommunala handlingar samt tre kvalitativa intervjuer med kommunstyrelseordföranden. Studiens slutsatser är att ’a sense of place’ som definierat inom studien, är ett högst relevant och aktuellt ämne inom den svenska kommunala planeringsverksamheten. Vidare är studiens slutsatser att arbete med ’a sense of place’ inom kommunal planeringsverksamhet har potential att påverka flera aspekter av samhällets hållbara utveckling; som ekonomisk tillväxt, samt ett mer socialt hållbart samhälle, där studien argumenterar för ett samband mellan ’a sense of place’ och social hållbarhet.

Jakobs dagar is a cultural event that takes place in the city of Jakobstad in Finland. The aim of this paper is to see if the place identity that Jakobstad has matches the cultural event. The used method in this paper is focus groups with the locals from Jakobstad and an intervju with the organizer of the event, which is analyzed trough an thematic analysis. Jakobstads image is pitted against the image that Jakobs dagar depicts. The results are showing that the cutural image shown during the event fits the description of what the locals is regarding as Jakobstads cultural identity.

Bakgrund: Det är intressenterna som tillsammans samskapar platsvarumärket, dock har invånarnas betydelse i sammanhanget hittills inte uppmärksammats. Relationen mellan Kalmar kommun och invånarna påverkar platsens kultur, image och platsidentitet. Dessa element är sammanvävda och utgör platsvarumärket, vilket innebär att varumärkning bör ses som en dynamisk företeelse. Kalmar kommun saknar dock riktlinjer över hur de ska involvera invånarna i varumärkesarbetet, så att de tillsammans kan forma och förmedla ett attraktivt Kalmar. Syfte: Syftet med denna uppsats är dels att undersöka hur invånarna kan relateras till platsens kultur, platsidentitet och image, vilka utgör platsvarumärket. Dels att föreslå riktlinjer gällande hur Kalmar kommun ska involvera invånarna i kommunens varumärkesarbete. Metod: Studien bygger på fallstudie av Kalmar kommuns varumärkesarbete. Metoden utgörs av dels en kvalitativ studie med intervjuer och dels på en kvantitativ studie med enkäter. Resultat, slutsatser: Invånarna har tre övergripande roller såsom att de är medborgare med ett demokratiskt inflytande vilket utstrålar platsens kultur, de är ambassadörer av platsen vilket innebär att de kan ge avtryck på andras images och de är även en integrerad del av varumärket Kalmar då de utnyttjar stadens utbud i form av kommunens service samt bidrar med liv till staden i form av puls. Riktlinjer för hur invånarnas roller ska integreras i varumärkesarbetet presenteras i form av förslag till hur kommunen kan använda elektroniska medier för att skapa en interaktiv kommunikation.

This is a dissertation about young people’s experiences of their journeys from a socially marginalized suburb to higher education. Many students from these areas do not continue to higher education, but some do. There is little empirical knowledge about what makes this achievable. The aim of the study is to address the question of how agency is possible and how the hindering structuring conditions associated with place can be understood and overcome. The relevancy of the study stems from a segregating urban development that puts a school system striving for social inclusion in a new situation, where the significance of place becomes of growing importance. There is, if you will, a geography of opportunity. An interview study with nineteen informants was conducted. These informants had a variety of family and ethnic backgrounds. Criteria for the selection were that they had upbringing and schooling in a marginalized suburb and sufficient qualifications to enter higher educational studies. As it turned out, in most cases they appeared to be well on their way to successful completion of studies at university level. The foremost result of the study is confirmation that young people have to deal with how their background from the marginalized suburb is perceived. For them, this is an identity-sensitive question that requires emotional work. This finding helps to understand agency and freedom of choice as structurally conditioned by class, otherization and place. In searching for mechanisms, the study contributes to specify the conditions that made agency possible. In order to address social inclusion, it is important to pay attention to what supported agency: A polycultural experience was seen by the informants as a strengthening specific form of cultural capital. Informants were active in generating groups positive to education within their schools, and these groups in turn had a positive effect on keeping up their high standards of achievement. Those informants without higher education had valued their parents’ taking an interest in learning and providing an encouraging family atmosphere, rather than demanding performance and results. The parents had also been role models due to traits such as endurance and high work ethics. The informants’ goals were not particularly cued to outside motivation and specific ends. Rather, they were characterized by self-worth, social security and perceived future freedom of choice. It was not unusual that goals were of a social character, to some extent fuelled by experiences of social class. It is evident that teacher’s commitment to their students and to learning had a formative significance for students’ concerns. This study has implications for school policy in that a segregated city calls for action to accomplish equity in quality and expectations. A greater awareness of the impact of contextual differences and the importance of place and of identity work are starting points in addressing issues of social inclusion. Denna doktorsavhandling har genomförts inom ramen för forskarskolan i utbildningsvetenskap vid Centrum för utbildningsvetenskap och lärarforskning, Göteborgs universitet. Här utgör den doktorsavhandling 23.

The Swedish society has always been monolingual, but has for the past decades transformed into a multicultural and multilingual society. The aim of this study is to investigate if and in that case how preschool teachers work with language development in bilingual and multicultural preschools. The concept of linguistic and cultural diversity includes several different components, not least the social interactions that are of great importance to every individual's development, learning and participation in the world. By understanding the importance of language, language development and the role of mother tongue in second language acquisition, we look into various researches done concerning the effects of the preschool teachers’ opinions, methods used to language developmental primarily for children who are multilingual and how the physical environment is shaped to promote language in multicultural and multilingual preschools. The method used in this study is semi-structured interviews with preschool teacher working in multicultural or bilingual preschool settings. The questions concerns opinions on multilingualism, which methods are used to promote children´s second language acquisition and development, and also how the physical environment is shaped to influence children´s cultural and lingual backgrounds in the preschools. The results are analyzed through the socio-cultural perspective, the curriculum for preschool, language acquisition theories, language and second language development and prior research in the studies three areas, opinions, methods and the physical environment. Regarding the preschool teachers opinions about multilingualism the results shows that knowledge of the child’s mother tongue, culture and background is of importance when working with children from a multicultural and multilingual background. The preschool teachers express a need for further education and knowledge of multilingual children’s language acquisition and development. Furthermore the results shows that preschool teachers point out that literature conversations is the most common methods as well as TAKK (sign as a complement for communication). Concerning how the preschools physical environment is shaped the results shows that such is not the case. The children's different experiences often get little or no space in the preschools physical environment primarily in terms of creating an environment that is recognizable for children from a linguistic and cultural diverse background. The discussion about the results stresses the need of further research and deeper knowledge among the preschool teachers concerning methods used and the importance of ensuring that the preschools physical environment reflects the children’s different cultures and languages. Keywords: Multilingualism, Second language acquisition/ development, Place identity Socio-culture perspective, Preschool Nyckelord: Flerspråkighet, Andraspråks inlärning/ utveckling, Platsidentitet Sociokulturellt perspektiv, Förskola

The emerging Swedish suburbs of the 1960- 1970s started out as a utopian vision: a new city for the modern people. Media presented a different view and emphasized the inhuman livingenvironment and the social problems of the suburbs. Nationwide there have been local attempts to avoid this negative publicity by adjusting identified suburban problems. Due to medial presentation the suburbs are still associated with segregation, criminality and social problems. The presentation of suburbs and immigrants affects not only the process of integration and the general public idea of integration processes, but also the individual perception of themselves and their living. Media have opened on to a collective discrimination of the neighborhood and its inhabitants. This essay aim to contribute to the understanding of how identities arise and are maintained when people are associated with certain geographical spaces, that is suburbs. The majority of the Swedish study of suburban discrimination and segregation takes place in the periphery off ocused on Andersberg, a suburb in a smaller city called Halmstad. It is a typical high-rise, concrete suburb with a high density of immigrants and unemployment. This essay has studied the power structures in the language regarding Andersberg, to discover the discriminating construction of suburban otherness. A postcolonial perspective illustrates how the perception of the suburb and its inhabitants is constructed as in the Swedish society. Discrimination and segregation is a result of the general public perception of the suburban inhabitants as criminal, uncivilized and patriarchal. the big cities. This essay hasothers, and consequently perceived as aliens