Search

I dagens samhälle är det viktigt att kunna kommunicera. För att en kommunikation ska kunna ske på ett bra sätt behövs en bred ordförståelse och rikt ordförråd. Syftet med studien i det här arbetet är att undersöka hur lärare och andra professioner runt eleverna arbetar språkutvecklande för att ge eleverna ett ökat ordförråd och ordförståelse samt om de använder sig av återkopplingsövningar för att stärka elevernas ordförståelse.Utifrån intervjuer med lärare, fritidspersonal och logoped samt genom en klassrumsundersökning i en åk 2 kommer syftet med studien undersökas. Resultatet av undersökningen var att ett av det vanligaste sättet att använda sig av ett språkutvecklande arbetssätt och ge eleverna ett brett ordförråd och rikt ordförråd var genom högläsning. Anledningen till det är att högläsningen ger möjligheten att gemensamt diskutera orden och betydelsen av dem samt att eleverna möter olika typer av texter där orden kan ha olika betydelser. Den vanligaste typen av återkopplingsövningar var genom att be eleverna återberätta information på olika sätt eller i olika sammanhang. Slutsatsen gällande återkopplingsövningar i klassrumsmiljö är att det är en viktig komponent för att se elevernas aktuella kunskaper. Däremot har den pågått under en för kort period för att se om eleverna har befäst några nya kunskaper. Today, it is important to be able to communicate. For a communication to take place in a good way, a broad understanding of words and a rich vocabulary are needed. The purpose of the study in this work is to investigate how teachers and other professions around the students work with language development to give the students an increased vocabulary and word comprehension and if they use retrieval practice to strengthen the students' vocabulary. Based on interviews with teachers, teachers in after-school activities, and speech therapists as well as through a classroom survey in year 2, the purpose of the study will be investigated. The result of the study was that one of the most common ways to use a language development approach and give students a broad vocabulary and rich vocabulary was through reading aloud. The reason for this is that reading aloud provides the opportunity to jointly discuss the words and the meaning of them and that the students encounter different types of texts where the words can have different meanings. The most common type of retrieval practice was by asking students to recount information in different ways or in different contexts. The conclusion regarding retrieval practice in a classroom environment is that it is an important component to see students' current knowledge. However, it has been going on for too short a period to see if the students have consolidated any new knowledge.

Resultat från TIMS (Trends in International Mathematics and Science Study, 2019) visar att svenska elever presterar under genomsnittet i matematik både i årskurs fyra och i årskurs åtta. År 2020 sammanfattade Skolinspektionen tre områden som är avgörande för bättre kvalitet i skolan och som sammanfaller väl med bland annat testbaserat lärande. Skolinspektionens (2020) sammanfattning och testbaserat lärandets gemensamma nämnare är vikten av att ha tydliga lärandemål, skapa en varierad och anpassad undervisning som ger elever stimulans och utmaningar efter varje elevs förutsättningar, med stöd av läraren, samt betydelsen av elevers delaktighet och möjlighet till formativa återkoppling. Mot den bakgrunden samt att det finns grundlig forskning kring testbaserat lärande som högeffektiv inlärningsstrategi analyserades sex lärares erfarenheter av implementeringsarbetet kring testbaserat lärande. Utöver det gjordes en kvantitativ studie inom testbaserat lärande i ämnet matematik. Studien utgår från kognitionsteori och har lärarperspektiv samt en teoretisk referensram i litteratur och artiklar från främst de senaste årtiondena. Efter implementeringen av testbaserat lärande intervjuades sex lärare på en F-6 skola vars undervisning (minst 75 procent av undervisningstillfällena) hade innehållit minst en testbaserad uppgift per lektion under sex veckor. Uppsatsens kvalitativa studie visade lärarnas reaktioner efter implementeringsperioden. De uttryckte en trygghet och motivation i implementeringsarbetet samt hur deras lektionsdesign hade förändrats genom återhämtningsaktiviteterna. De sex lärarna förmedlade också en överraskande positiv upplevelse kring den återkoppling som de testbaserade aktiviteterna gav eleven och läraren, med större möjlighet för läraren att justera sin undervisning för högre måluppfyllelse.Den kvantitativa studien som gjordes i ämnet matematik (aritmetik) i årskurs fyra och fem under en sex-veckors period var en mix av testbaserat lärande (retrieval practice) och delvis inflätat lärande (interleaved practice). Studien med de förutsättningar som gavs visade att testbaserade aktiviteter adderat till delvis inflätat lärande inte höjde resultaten i interventionsgruppen. Vid analysen framkom olika anledningar till resultatet som till exempel utformning och frekvens av de testbaserade aktiviteterna i planeringsschemat, lärarna och elevernas oerfarenhet inom området samt val av interventionsgrupp. Results from TIMS (Trends in International Mathematics and Science Study, 2019) show that Swedish students perform below average in mathematics for, both in grade four and in grade eight. In 2020, the Skolinsepktionen summarized three areas that are crucial for better quality in schools and that coincide well with, among other things, retrieval practice. Skolverket's (2022) summary and retrieval practice common denominator is the importance of having clear learning goals, creating varied and adapted teaching that gives students stimulation and challenges according to each student's conditions, with the support of the teacher, as well as the importance of student participation and the opportunity for formative feedback. With that background and the fact that there is thorough research on retrieval practice as a highly effective learning method, six teachers' experiences of the implementation work of retrieval practice are analyzed in this essay. In addition to that, a quantitative study is carried out in test-based learning in the subject of mathematics. The study is based on cognitive theory and has a teacher's perspective as well as a theoretical frame of reference in literature and articles from mainly recent decades. After the implementation of retrieval practice, six teachers were interviewed at an F-6 school whose instruction (at least 75% of the time) had included at least one retrieval practice activity per lesson for six weeks. The essay's qualitative study shows the teachers' positive reactions after the implementation period. They also express a sense of security and motivation in the implementation work and how their lesson design has changed through the recovery activities. The six teachers also convey a surprisingly positive experience regarding the feedback that the retrieval practice activities provide to the student and the teacher, with greater opportunity for the teacher to adjust their teaching for higher goal achievement. The quantitative study that is done in the subject of mathematics (arithmetic) in grades four and five during a six-week period is a mix of retrieval practice and interleaved practice. The study with the conditions provided showed that retrieval practice activities added to interleaved practice did not increase the results in the intervention group. During the analysis, various reasons emerged for the result, such as the design of the retrieval practices activities, frequency of the retrieval practices activities in the planning schedule, the teachers' and students' inexperience in the field, and the choice of intervention group.

Isaksson, Anders och Karlsson, Sara (2020). Retrieval practice eller kontextuellt lärande?-en interventionsstudie om ordinlärning hos högstadieelever med språkstörning. Specialpedagogprogrammet, Institutionen för skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö Universitet, 90 hp.Förväntat kunskapsbidrag: Barn med språkstörning har svårare att lära in och förstå ord. De har ofta även begränsningar i ordförrådets djup. Svenska läro- och kursplanerna genomsyras idag av krav på språkliga förmågor. Kunskap om kurs- och läroplansord är viktigt både för läskunnighet och för lärande i klassrummet. Det är sedan tidigare känt att ordförrådsinterventioner kan vara effektiva för yngre barn och för barn i språklig sårbarhet av olika slag. Strategier och principer för intervention med mål att öka djupförståelsen av ord har utvecklats men de flesta är både småskaliga och begränsade. Studien är angelägen eftersom det i dagsläget finns väldigt få studier som utvärderat undervisningsstrategier som kan främja ordförråd i en svensk skolkontext. Utifrån ett teoretiskt perspektiv kan den här studien därmed bidra till förståelse för hur högstadieelever med språkstörning lär sig nya ord och i vilken mån inlärningen är beroende av kontext respektive aktiv framplockning/repetition. I ett didaktiskt perspektiv kan resultatet av studien ge nya kunskaper om hur undervisningen bör planeras för att främja utvecklingen av ordförrådet hos elever med språkstörning. Syfte: att utvärdera vilken potential metoderna retrieval practice respektive kontextuellt lärande har för att främja inlärning av nya ord för elever med språkstörning. Frågeställningar: 1. Vilken effekt har undervisning enligt metoden retrieval practice på utvecklingen av ordförrådet för högstadieelever med språkstörning? 2. Vilken effekt har undervisning enligt metoden kontextuellt lärande på utvecklingen av ordförrådet för högstadieelever med språkstörning? Teori: Studien tar sin utgångspunkt i två delvis kontrasterande teorier för ordinlärning, retrieval practice och kontextuellt lärande. Retrieval practice innebär upprepad framplockning genom självtestning av nya ord som en del av lärandet. Teorin bygger på tanken att man lär sig ett ords betydelse genom upprepad hämtning från minnet. Kontextuellt lärande utgår från tanken att man lär sig ord bäst genom att stöta på det i många olika sammanhang och därigenom utifrån kontextuella ledtrådar stegvis bygger upp en ökad förståelse om ordet. Metod: kvantitativ metod som bygger på en upprepad inomgruppsdesign som mäter elevernas kunskap om ord före och efter intervention genom de båda metoderna kontextuellt lärande och retrieval practice. Urval: Interventionerna genomfördes under två på varandra efterföljande läsår i sammanlagt tre högstadieklasser (ca 5 - 10 elever/klass) på en statlig specialskola för elever med språkstörning. Resultat: Eleverna kunde fler ord efter interventionerna än vad de gjorde innan. Ökning kunde ses både på de bearbetade målorden och de ej bearbetade kontrollorden. Störst förändring efter insatsen sågs på målorden i retrieval practice vilket indikerar att eleverna lärde sig ord något bättre med den metoden än med metoden kontextuellt lärande. Det fanns dock skillnader på individnivå där enstaka elever gynnades bättre av kontextuellt lärande. Specialpedagogiska implikationer: Trots att en viss positiv effekt gällande mål- och kontrollord för de båda metoderna kunde ses är effekten relativt liten i förhållande till tidsåtgång. Det är därför av vikt att pedagoger som arbetar med att utveckla ordförrådet hos elever med språkstörning är medvetna om att dessa elever har svårare att utvinna mening ur kontext än elever med typisk språkutveckling. Metoden skulle därför kunna innebära att det i ett inledande skede blir ett allt för stort informationsflöde för målgruppen. Aktiv framplockning genom retrieval practice ger effekt på hågkomsten men mer information kopplat till varje ord är nödvändigt för att kunna förstå och använda sig av ordet i flera sammanhang. Det är även viktigt att undervisande lärare har kunskap om att ordinlärning för elever med språkstörning inte sker implicit utan de behöver stöttning i processen genom explicit inlärning. Det krävs dessutom en stor mängd repetition för att elever med språkstörning ska befästa nya ord. Undervisande lärare bör därför tillsammans välja ut vilka ord man ska satsa på att eleverna ska lära sig. Förslagsvis ämnesövergripande ord som eleverna kan stöta på i många ämnen och sammanhang. Isaksson, Anders and Karlsson, Sara (2020). Retrieval practice or contextual learning?-An intervention study on vocabulary learning in high school students with language impairment. Special Education Program, Department of School Development and Leadership, Learning and Society, Malmö University, 90 credits.Expected knowledge contribution: Children with developmental language disorder (DLD) find it difficult to learn and understand words. They also often have limitations in the depth of vocabulary. Swedish curricula and syllabuses are permeated by demands on linguistic abilities. Knowledge of course and curriculum words is important for both literacy and classroom learning. It has been known for long that vocabulary interventions can be effective for younger children and for children with language impairment. Strategies and principles for intervention with the aim of increasing the deep understanding of words have been developed, but most of them are both small-scale and limited. The study is important because there are currently very few studies that have evaluated teaching strategies that can promote vocabulary in a Swedish school context. From a theoretical perspective, this study can thus contribute to an understanding of how high school students with DLD learn new words and to what extent learning is dependent on context or active retrieval / rehearsal. In a didactic perspective, the results of the study may provide new knowledge about how teaching should be planned to promote vocabulary development in students with DLD.Purpose: to evaluate the potential of the methods retrieval practice and contextual learning in promoting learning of new words for students with language impairment. Questions: 1. What effect does teaching according to the method of retrieval practice have on the development of vocabulary for high school students with language impairment? 2. What effect does teaching according to the method have on contextual learning on the development of vocabulary for high school students with language impairment? Theory: The study is based on two partially contrasting theories for vocabulary learning, retrieval practice and contextual learning. Retrieval practice involve repeated retrieval through self-testing of new words as part of the learning. The theory is based on the idea that one learns the meaning of a word through repeated retrieval from memory. Contextual learning is based on the idea that one learns words best by encountering it in many different contexts and thereby gradually build an increased understanding of the word based on contextual clues. Method: a quantitative method based on a repeated within-group design that measures students' knowledge of words before and after intervention through the two methods contextual learning and retrieval practice. Selection: The interventions were carried out for two consecutive academic years in a total of three high school classes (approx. 5 - 10 pupils / class) at a school for pupils with DLD. Results: The students knew more words after the interventions than before themAn increase was seen in both the processed target words and the unprocessed control words. The largest change after the effort was seen on the target words in retrieval practice, which indicates that the students learned words somewhat better with that method than with the method contextual learning. However, there were differences at the individual level where some students were better served by contextual learning. Special educational implications: Although some positive effect regarding target and control words for both methods could be seen, the effect is relatively small in relation to time spent. It is therefore important that educators who try to develop the vocabulary of pupils with language impairment are aware that these pupils have a harder time extracting meaning from context than pupils with typical language development. The method could therefor on an initial stage lead to an excessive flow of information that could cause problems for the target group. Active retrieval through retrieval practice has an effect on memory, but more information linked to each word is necessary to be able to understand and use the word in various contexts. It is also important that teachers have knowledge about the fact that vocabulary learning for students with language impairment does not occur implicitly. They also need support in the process through explicit learning. In addition, a large amount of repetition is required for students with language impairment to consolidate new words. Teaching should therefore together choose what words to invest in for students to learn. Suggestively interdisciplinary words that students may encounter in many subjects and contexts.