Search

Bakgrund: Övervikt och fetma är ett globalt folkhälsoproblem. Eftersom allt fler lider av fetma så väljer allt fler att uppnå viktminskning genom en bariatrisk kirurgi. Övervikt och fetma är relaterat till psykisk ohälsa, vilket även kan förekomma efter en bariatrisk kirurgi. Detta innebär att sjuksköterskor i större utsträckning kommer att möta dessa patienter. Det råder en bristande kunskap hos sjuksköterskor samt ett sämre förhållningssätt mot personer med fetma.Syfte: Beskriva personers upplevelser av sin psykiska hälsa efter genomgången bariatrisk kirurgi.Metod: En allmän litteraturöversikt baserad på vetenskapliga artiklar med kvalitativ metod. Studiens resultat baserades på åtta vetenskapliga artiklar. Dataanalysen gjordes utifrån Fribergs (2017) beskrivning av de fyra analysstegen vid en litteraturöversikt.Resultat: Analysen resulterade i fem kategorier. Kategorierna var att uppleva förändrad självkänsla och självförtroende, att uppleva ökad energi och glädje, att uppleva positiv påverkan på sociala relationer, att uppleva ökad ångest och depression och att uppleva missnöje med kirurgin.Slutsats: Studien har visat vilka olika typer av upplevelser personerna hade av sin psykiska hälsa efter genomgången bariatrisk kirurgi, vilket resulterade i både bra och dålig psykisk hälsa. Det var känslor som till exempel förändrad självkänsla och självförtroende men även ökad ångest och depression samt missnöje med kirurgin. Personerna upplevde att deras psykiska hälsa påverkades av den bariatriska kirurgin. Studien kan bidra till att sjuksköterskor kan få en ökad förståelse för hur personer upplever sin psykiska hälsa samt skapa bättre förutsättningar för en god personcentrerad omvårdnad efter bariatrisk kirurgi. Den kan även förbättra sjuksköterskans kunskapsområde inom psykisk hälsa efter en bariatrisk kirurgi.Nyckelord: Bariatrisk kirurgi, hälsa, psykisk hälsa, psykisk ohälsa, upplevelser

Bakgrund: Fysisk aktivitet är en av de grundläggande behandlingar som fysioterapeuter använder för att behandla patienter. Men hur fysiskt aktiva är fysioterapeuter själva? Syfte: Undersöka nivån av fysisk aktivitet bland yrkesverksamma fysioterapeuter i Sverige i relation till Världshälsoorganisationens rekommendationer för fysisk aktivitet från 2010, samt huruvida det är någon skillnad mellan män och kvinnor vad gäller fysisk aktivitetsnivå och antalet som uppnår rekommendationerna. Metod: En kvantitativ tvärsnittsstudie av deskriptiv och komparativ design. Självrapporterad fysisk aktivitet för en vecka med International Physical Activity Questionnaire – Short Form jämfördes med Världshälsoorganisationens rekommendationer för fysisk aktivitet från 2010. Antalet minuter med fysisk aktivitet på måttlig och mycket ansträngande fysisk aktivitetsnivå deltagarna angett omvandlades till MET-minuter. Studiedeltagare var yrkesverksamma fysioterapeuter i Sverige mellan 18–64 års ålder. Resultat: Sju av tio (74%) respondenter var tillräckligt fysiskt aktiva för att uppfylla rekommendationerna antingen genom måttlig eller mycket ansträngande fysisk aktivitet i kombination med minst två muskelstärkande pass för större muskelgrupper. Det fanns ingen signifikant skillnad mellan manliga och kvinnliga deltagare i fysisk aktivitetsnivå eller antalet som uppfyllde rekommendationerna. Konklusion: Yrkesverksamma fysioterapeuter i Sverige verkar var mer fysiskt aktiva än den generella befolkningen. Ingen statistisk skillnad förelåg mellan män och kvinnor i fysisk aktivitet eller antalet som uppfyllde rekommendationerna för fysisk aktivitet. Fler och större studier behövs för att undersöka fysisk aktivitetsnivå bland fysioterapeuter samt för att jämföra självrapporterad fysisk aktivitet med objektiv data insamlad med accelerometrar för att påvisa eventuella skillnader mellan dessa två datainsamlingsmetoder inom populationen. Background: Physical activity is one of the foundational treatments that physiotherapists use to treat patients. How physically active are physiotherapists themselves? Objective: To determine the self-reported physical activity of working physiotherapists in Sweden in relation to the World Health Organisations recommendations for physical activity from 2010 and determine if physical activity and attainement rate of the recommendations differs between male and female physiotherapists in Sweden. Method: A cross-sectional quantitative descriptive comparative design study. Self-reported physical activity for 1 week using the International Physical Activity Questionnaire – Short Form compared to the World Health Organisations recommendations for physical activity from 2010. Moderate or vigourous physical activity activity minutes were translated into MET-minutes. Participants were working physiotherapists in Sweden between the ages of 18-64. Results: Seven of ten (74%) respondents were sufficiently active to fulfil the recommendations through moderate or vigorous physical activity in combination with at least two bouts of muscle strengthening exercises for major muscle groups. There were no significant statistical differences between male or female participants in physical activity level or the rate of attainment of the recommendations. Conclusions: Working physiotherapists in Sweden seem to be more physically active than the general population. No statistical differences were observed between men and women in physical activity or attainment rate of the recommendations. More and larger studies are needed to research physical activity levels among physiotherapists and compare self-reported physical activity with objective data collected by using accelerometers to research the discrepancy between these two types of data collections methods within the population.

Plötsligt hjärtstopp är den vanligaste dödsorsaken i Europa. Kunskap om de faktorer som påverkar fö̈ljsamheten av behandlingsriktlinjerna kan bidra till ökad överlevnad vid plötsligt hjärtstopp. Syftet med studien var att undersöka specialistutbildade ambulanssjuksköterskors uppfattning om sina möjligheter till följsamhet av befintliga behandlingsriktlinjer för hjärtstopp hos vuxen patient. För att svara på syftet genomfördes en intervjustudie med kvalitativt beskrivande forskningsmetod. Resultatet visade att informanterna uppfattade goda möjligheter att vara följsamma till sina behandlingsriktlinjer för hjärtstopp hos vuxen patient. Handlingsplanen för A-HLR uppfattades vara ett hjälpmedel och en resurs vilket förbättrade fö̈ljsamheten. Dock uppfattades svårigheter att vara följsam till de exakta tiderna i handlingsplanen. Utbildning och träning uppfattades vara nyckeln till god följsamhet. Andra faktorer som uppfattades öka följsamheten var bland annat införandet av LUCAS och ett väl fungerande teamsamarbete. Svårtillgänglig miljö kring patienten uppfattades vara det största hindret för god följsamhet. Även ambulanssjuksköterskans etiska värderingar beträffande patientens förutsättningar till fortsatt liv uppfattades kunna påverka följsamheten. För att utveckla ambulanssjukvården ytterligare tros det vara av betydelse att utbildning och träning fortsätter vara prioriterad inom verksamheten. Utbildning och träning med fokus på att förmedla kunskap gällande den senaste evidensen, träning i specifika moment, teamsamarbete, arbete i svårtillgänglig miljö samt etiska dilemman efterfrågas för att förbättra ambulanssjukvården.

Examensarbetet har gjorts i sammarbete med Nitator AB i Oskarström under vårterminen 2014. Syftet med arbetet har varit att effektivisera produktionen vid upp- och nedhängning av boxar till och från målerlina. En box är en fordonskomponent som väger upp till 220 kg. I dagläget är arbetsmomentet inte ergonomiskt för operatörerna på grund av storleken och vikten. Förflyttningen orsakar även lätt defekter på boxen. Till en början studerades arbetsmomenten i verkligheten och dokumenterades med hjälp av videofilmningar och tidtagningar. Ergonomiska beräkningar gjordes för att mäta operatörers fysiska påfrestning och vilka skador som riskerades i längden. Det största problemet som uppkom var att hitta punkter som boxen kunde fästa i. Det medförde att det teoretiska arbetet inleddes med litteraturundersökningar på fixturer. I samband med sökningarna diskuterades arbetsmomentet ihop med berörd personal samtidigt som idégenereringsmetoder utfördes. En kravspecifikation med krav och önskemål gjordes gemensamt med företaget och användes sedan för utvärdera de principlösningarna som tagits fram. Objektiva utvärderingmetoder har använts för att jämföra lösningsförslag med kriterierna. Många av idéerna som uppkommit under projektets gång har diskuterats med personal och valts bort eller vidareutvecklats. Med de resultat som framkommit från utvärderingarna byggdes en prototyp för att prova funktionsduglighet. CAD-modeller på lösningsförslaget ritades upp som analyserades med FEM i Catia V5. Med vissa modifikationer resulterade provningarna och analyserna i en slutkonstruktion. Till sist gjordes ritningar på det slutgiltiga lyftredskapet och fixturen.

I den nationella utvärderingen (2003) går det att läsa att det är en markant skillnad mellan pojkar och flickors betyg i ämnet idrott och hälsa. Det är betydligt fler pojkar som når de högre betygen. Denna undersökning försöker genom fallbeskrivningar och intervjuer med uppfattningar från åtta lärare i grundskolans senare år i ämnet idrott och hälsa, analysera varför detta fenomen existerar. Undersökningen tar sin vetenskapliga grund i den fenomenografiska ansatsen och sin teoretiska grund i Yvonne Hirdmans genusteori, vilken används som underlag för den analys som sker i diskussionsdelen. Även denna undersökning ger ett sken av att genusproblematiken kring betyg och bedömning i ämnet idrott och hälsa fortfarande existerar ute på skolor. De slutsatser som kan dras av resultatet i denna undersökning är att undervisningens innehåll till stor del domineras av aktiviteter som uppskattas mest av pojkar och som därför främjar deras möjligheter till ett högre betyg. Från denna undersökning kan även utläsas att tävlings- och föreningsidrottens påverkan på ämnet är stark och att detta kan ha betydelse för hur lärare bedömer flickor och pojkar. En ytterligare aspekt som kan vara av betydelse för genusskillnader i betyget för idrott och hälsa är enligt lärarna i denna undersökning de diffust utformade betygskriterierna i styrdokumenten.

Background: Breast cancer is one of the most common cancer diseases among women worldwide. Breast cancer brings fear into many womens’ life. It is a threat against life, but also to the psychological health, self-esteem and the female identity. Aim: The aim of this literature review was to describe newly breast cancer patient’s perception of information provided by healthcare personnel. Method: The material for the literature study was searched through databases and manually. The result is based on 12 scientific articles that were critically examined and analysed by qualitative contentanalysis. This resulted into three categories: womens’ information satisfaction, age related information and culture differences. Result: The women expressed dissatisfaction with information they were perceived. They wanted detailed information about the disease, prognos, treatment and side effects from the treatments. Discussion/conclusion: Nurses attention to womens’ needs, experiences and backgrounds could be of vital importance to improve the situation and the percieved information for the women.