Search

Produktion av de livsmedel som konsumeras i Sverige orsakar stor miljöpåverkan både i och utanför landet. Syftet med detta projekt har varit att öka kunskapen kring hur en konsumtionsskatt på alla livsmedel (såväl inhemskt producerade som importerade) som är baserad på livsmedlens klimatpåverkan kan utformas och vilka effekter en sådan skatt får. Till skillnad från tidigare studier inkluderas i detta projekt hur en skatt skulle slå om alla typer av livsmedel i skattesystemet och inte bara animaliska produkter beskattas. Klimatvinster och skatteintäkter till staten beräknas utifrån hur skatten påverkar konsumenters efterfrågan på olika livsmedel. Vidare analyseras skattens effekter med avseende på 1) fördelningseffekter (hur den slår mot hög- respektive låginkomsttagare), 2) näringstillförseln till befolkningen, 3) påverkan på lönsamheten i svenska jordbruksföretag, samt 4) andra miljöeffekter. Det studeras även hur intäkter från konsumtionsskatten kan användas för att motverka vissa negativa ekonomiska konsekvenser av skatten i jordbruket, samt ytterligare utsläppsbegränsande åtgärder. Resultaten visar att en konsumtionsskatt på livsmedel som motsvarar den svenska koldioxidskatten år 2015 (1,15 kronor per kg CO2) och som omfattar alla utsläpp ur ett livscykelperspektiv fram till affären skulle ha potential att minska växthusgasutsläppen från livsmedelskonsumtionen med drygt 10 procent. Priset på genomsnittligt nötkött ökar med 18 procent med en sådan skatt, medan priset på grönsaker endast ökar med några få procent. Om skatten endast omfattar animaliska produkter blir utsläppsminskningen 8 procent. Om endast nötkött, som är det livsmedel som orsakar i särklass högst växthusgasutsläpp per kg, beskattas på samma sätt, minskar utsläppen med cirka fyra procent. Om skatten endast omfattar utsläpp av metan och lustgas i jordbruket minskar utsläppen också med cirka fyra procent. En klimatskatt på alla livsmedel är regressiv, det vill säga låginkomsttagare kommer betala en större andel av sin inkomst i livsmedelsskatt. Tidigare forskning har visat att en skatt på bara kött slår hårdast mot medelklassen. De konsumtionsförändringar som blir en följd av en klimatskatt på livsmedel leder också till minskningar av miljöbelastningen inom andra miljöområden vilket framför allt är en effekt av den minskade konsumtionen. Även användning av betesmark minskar. Beroende på var betet sker, det vill säga på vilka typer av marker och i vilka länder, kan det ha negativa eller positiva konsekvenser. I Sverige behövs en viss mängd betesdjur för att hävda naturbetesmarker som är rika på biologisk mångfald. I detta projekt har det inte varit möjligt att särskilja på kött från olika platser så det har inte gått att bestämma vilken typ av bete som påverkas, det vill säga om det är bete på åkermark, gräsmark utomlands, naturbetesmark i Sverige, eller utomlands. För att hantera en potentiell målkonflikt där en klimatskatt slår mot bete av naturbetesmark i Sverige skulle ersättningarna till naturbetesmarkerna kunna höjas vid införandet av en klimatskatt. Det råder idag inte brist i Sverige på idisslare som kan beta naturbetesmarker men många idisslare föds upp på stall och/eller betar på åkermark. En klimatskatt på livsmedel i konsumentled skulle generera intäkter till statskassan på närmare 20 miljarder kronor årligen om alla livsmedel beskattas baserat på alla utsläpp fram till affären, eller 12 miljarder kronor med en skatt endast på metan och lustgas från jordbruket. Dock har en klimatskatt på livsmedel negativ påverkan på de svenska jordbrukarnas inkomster på grund av minskad efterfrågan på livsmedel – de minskar med cirka fem procent enligt modellering i detta projekt. Ett sätt att motverka denna negativa effekt på lantbrukarnas inkomster är att återföra delar av skatteintäkterna till jordbruket. Ett alternativ på sådan återföring som också medför stora minskningar av utsläppen av växthusgaser (utöver de minskningar som konsumtionsförändringarna leder till) är ersättning för att återväta torvmarker. Andra alternativ för åtgärder som undersökts i projektet är ersättning för att anlägga våtmarker för att minska läckage av kväve och fosfor samt ökade ersättningsnivåer för skötsel av naturbetesmarker. Andra viktiga aspekter vid en utformning av en skatt inkluderar juridiska och administrativa förutsättningar, samt en rad aspekter som har med skattens acceptans att göra. Jordbruket och livsmedelsproduktionen är utöver påverkan på miljön också förknippade med andra hållbarhetsaspekter såsom utmaningar inom antibiotikaanvändning och djurvälfärd. Dessa aspekter ingår inte i detta projekt och behöver således beaktas i kommande projekt och utredningar om hur styrmedel på livsmedel bör utformas. Andra kunskapsluckor vi identifierat under arbetets gång handlar bland annat om hur konsumenter byter inom livsmedelsgrupperna. Detta inkluderar till exempel att göra separata analyser för betalningsviljan på exempelvis svenskt naturbeteskött och importerat nötkött.

In this paper we investigate the mitigation possibilities of climate impact weighted food taxes in Sweden. We include 52 food items in a demand system of elasticities, covering most food consumed by the Swedish population. Tax levels are based on the Swedish Carbon tax and would lead to price increases up to SEK 25 (close to EURO 2.5) per kilo product. The possible emission reductions would be just above 200 kilos of CO2e emissions per person and year which corresponds to a 10% decrease from Swedish food consumption. Most important for the reductions are beef, other meats and dairy products. Almost 90% of reductions are from animal products.

Effekter på Östersjön av decenniers utsläpp av kväve och fosfor är väl kända och dokumenterade, och internationella överenskommelser har ingåtts för att minskautsläppen. En kostnadseffektiv strategi för att uppnå mål om sådana reduktioner kräver två typer av beslut. Ett är val av åtgärder och fördelning av utsläpp mellan länderna i Östersjöregionen, och det andra berör implementering av styrmedel för att uppnå en kostnadseffektiv lösning. I detta delprojekt har vi studerat kostnadseffektiva strategier vid förekomst av multifunktionella åtgärder som simultant reducerar utsläpp av kväve och fosfor och även andra föroreningar såsomCO2e. En del av projektet har då fokuserat på en relativt ny teknologi, nämligen musselodling. Väsentliga resultat är att musselodling kan minska kostnaderna för att uppnå BSAP (Baltic Sea Action Plan) mål för de nio länderna runt Östersjönmed 1390 miljoner kronor. Emellertid är upptaget av näringsämnen med musselodling osäkert. Vid beaktande av denna osäkerhet visar det sig dock musslornas kostnadsfördel stärks då totala reningskostnaden minskar med 2090 miljoner kr när musslor ingår som en åtgärd. Anledningen är att effekter av andra åtgärder, såsom ändrad markanvändning inom jordbruket, är mer osäkra än effekter av musselodling. Ett annat resultat är att musselodling bidrar något till en mer rättvis fördelning av kostnader mellan länderna i relation till deras totala inkomster. Musselodling, liksom flera andra multifunktionella åtgärder, kräver dock att stapling av reduktion av olika ämnen är möjlig. Med stapling menas att en åtgärd får tillgodoräknas reduktioner av utsläpp inom ramen för regleringar av flera enskilda utsläpp. Om detta inte tillåts kan t.ex. musselodling beaktas enbart förreduktion av fosfor och inte kväve. Resultat i detta projekt pekar på att kostnaderna kan öka med 6950 miljoner när stapling inte tillåts och att de är särskilt höga under den nuvarande överenskommelsen om reduktioner för enskilda länder jämfört meden kostnadseffektiv lösning. Kostnaden av att inte tillåta stapling blir ännu högre när vi också beaktar att en del åtgärder, såsom minskad djurhållning, dessutom får effekter på utsläpp av klimatgaser, och kan då uppgå till 15230 miljoner kr. Sammantaget kan sägas att resultaten som presenteras i denna rapport pekar på att kostnaderna för BSAP mål om kvävereduktioner kan reduceras om musselodling inkluderas, av en övergång från nuvarande länder specifika mål till en kostnadseffektiv strategi, och om stapling tillåts där multifunktionella åtgärder kan tillgodoräknas flera positiva miljöeffekter. The Baltic Sea has suffered from eutrophication for decades, and despite advances with respect to implementation of some measures, mainly focused on sewage treatment plants. However, challenges remain with respect to achieving latest international agreement on reductions in nitrogen and phosphorus to the Sea. The purpose of this report is to present results from the economics analysis within the framework of the BaltCoast research program funded jointly by EU Bonus article185 and the Swedish Environmental Protection Agency. The purpose of the economics project was twofold; i) to assess whether mussel farming as an abatement measure for reducing the content of nitrogen and phosphorus in the Baltic Sea contributes to cost effective and fair achievement of international agreements on reductions in the nutrients, and ii) to examine necessary policy design for the full use of multifunctional abatement measures. With respect to the first purpose it was found that the reduction on total abatement costs from the introduction of mussel farming for achieving international reduction requirements are higher when considering uncertainty. The reason is that uncertainty in abatement by other measures, in particular in the agricultural sector, is higher than the calculated uncertainty in abatement by mussel farming. It was also shown that fairness measured as the allocation of abatement cost in relation to total income (gross domestic product) among countries, was slightly improved by mussel farming. However, a requirement for materializing the cost advantages by mussel farming and other multifunction abatement measures, i.e. measures with simultaneous abatement of several pollutants, is that stacking of abatement of all pollutants is allowed. Stacking defined as the possibility to credit abatement of pollutants under different regulatory schemes. If this is not allowed, total abatement costs can increase by 6950 million SEK in a cost effective solution, and even more when the agreements on international country targets for nutrients andCO2e are implemented. The main conclusion of policy relevance from this subproject is then that mussel farming is a promising option with respect to cost effective and fair achievement of international targets on nutrient loads to the Baltic Sea, and that stacking of credits for abatement of several pollutants is necessary for cost-effective achievement of pollutant targets.

This paper looks at the distributional effect of an environmental tax on meat in Sweden, if such a tax was to be introduced. Welfare effects are measured as Compensation Variation (CV) for multiple price changes where Hicksian cross price elasticities, household expenditures and price changes are used in the calculations. Results show that taxes on meat are neutral over households when expenditures on meat are used as welfare indicators, and regressive if income is used. This can be explained as households use similar shares of total expenditures on meat. The households with the smallest income levels need to be compensated with 950 SEK per person and year to feel that utility is not lowered if taxes on meat are introduced, and the households with the highest income levels need to be compensated with 1176 SEK per person and year. This corresponds to 0.78% and 0.80% of total expenditures for the groups respectively. Compared to income levels this is 1.04% for the households with the smallest income levels and 0.52% for the households with the largest income.