Search

Enligt skollagen har alla elever rätt till en likvärdig undervisning där skolan ska kompensera för de eventuella hinder som individen kan möta i skolans kontext. Forskningen visar tydligt hur viktigt det är att ta hänsyn till elevens språkliga nivå i skolan. För elever med annat modersmål än svenska innebär det språkliga hindret ofta att skolspråket inte är individens starkaste språk. När språket blir ett hinder kan det i sin tur innebära svårigheter att uppfylla skolans kunskapskrav. För att stötta elever med annat modersmål än svenska beskriver forskningen betydelsen av att dessa elever får möjlighetatt använda sitt modersmål parallellt med svenska för att på bästa sätt utvecklas i skolan. Syftet med studien var att skapa kunskap om hur arbetet med extra anpassningar och särskilt stöd till elever med annat modersmål än svenska kan se ut på gymnasiets nationella program. För att besvara studiens forskningsfrågor användes en kvalitativ metodansats och fem semistrukturerade intervjuer genomfördes. Den insamlade empirin transkriberades och tematiserades utifrån analysmetoden meningskoncentrering. Resultatet analyserades i relation till tidigare forskning och med hjälp av studiens teoretiska perspektiv, KASAM och relationellt perspektiv, skapades förståelse för den insamlade empirin. Att skapa tid till undervisning i mindre grupp beskrivs av informanterna som framgångsfaktorer för arbetet med elever med annat modersmål än svenska. I en mindre grupp ökar tryggheten och det finns möjlighet för eleverna att ställa frågor i lugn och ro. För lärarna innebär den mindre gruppen en ökad möjlighet att bedöma elevens kunskapsnivå och vilket eventuellt stödbehov som finns. När det gäller hinder i undervisningen för elever med annat modersmål än svenska beskriver informanterna svårigheter att både bedöma kunskapsnivå och anpassa stödinsats när lärare och elever saknar gemensamt, starkt, skolspråk. Studiens slutsats är att det är svårt att lyckas med extra anpassningar och särskilt stöd till elever med annat modersmål än svenska utan språklig brygga mellan elevens modersmål och det svenska språket.

Syftet med denna studie är att bidra med kunskap om hur lärare F–3 som arbetar med det kooperativa lärandet använder det i sin svenskundervisning samt vilka fördelar och utmaningar de upplever med förhållningssättet. För att besvara studiens syfte genomfördes en kvalitativ studie med semistrukturerade intervjuer av fyra lärare som arbetar på olika skolor inom årskurserna F–3 och använder det kooperativa lärandet i sin svenskundervisning. Det insamlade empiriska materialet hade en teoretisk utgångspunkt i det sociokulturella perspektivet och analyserades med hjälp av en fenomenografisk analysmetod vilket gav studiens resultat. Sammanfattningsvis visar resultatet på olika sätt att arbeta med det kooperativa lärandet i undervisningen där samtliga lärare strävar efter att utveckla elevernas ämneskunskaper och sociala förmågor. Vidare synliggörs även fördelar och utmaningar för eleverna och lärarna somstudiens fyra lärare upplever. Studien avslutas med en diskussion där studiens resultat kopplastill tidigare forskning där såväl likheter som skillnader återfinns. The purpose of this study is to contribute with knowledge about how teachers F–3 who workwith cooperative learning use it in their Swedish teaching and what benefits and challenges they experience with the approach. To answer the purpose of the study, a qualitative study was conducted with semi-structured interviews of four teachers who work in different schools ingrades F–3 and use cooperative learning in their Swedish teaching. The collected empirical material had a theoretical basis in the sociocultural perspective and was analyzed using a phenomenographic analysis method which gave the results of the study. In conclusion, the results show different ways of working with cooperative learning in teaching were all teachers strive to develop students' subject and social abilities. Furthermore, benefits and challenges are also highlighted for the pupils and teachers that the four teachers of the study experience. The study ends with a discussion where the results of the study are linked to previous research where both similarities and differences are found.

Kritiska mixed race-studier är ett forskningsområde som internationellt växer sig allt större, men i en svensk kontext saknas forskning på personer som klassificeras som mixed race. I denna studie har tretton personer intervjuats med syfte att se hur de talade om sitt identitetsskapande i förhållande till sin blandade identitet samt om omgivningens bemötande. För att analysera materialet användes Foucauldiansk diskursanalys som metod. Resultatet visar att deltagarna på varierande sätt konceptualiserar vad den blandade identiteten innebär och om eller hur den har betydelse för dem. De diskurser som var tillgängliga för deltagarna när de talade om sin blandade identitet, var diskurser kring kultur, etnicitet, nationalitet, ras och svenskhet. Den blandade identiteten konceptualiserades som något en får genom tillgång till flera kulturer eller genom blodsband samt som kroppsliga markörer. Hur deltagarna förhållit sig till den beskrivs ha varierat under deras liv liksom i olika kontexter. Deltagarna förhåller sig till att benämnas halv: vissa använder själva detta som beskrivande benämning medan andra tar avstånd från den och beskriver sig som hela, dubbla och trippel. Deltagarna beskriver hur deras svenskhet ifrågasätts och hur de på olika sätt förhandlar om sin tillgång till den. Det framställs hur de ofta ställs inför frågan ”var kommer du ifrån, egentligen?”. Vissa framställer praktiker som lättare ska låta dem klassas som svensk/vit, alternativt gör motstånd mot att klassas som detta. Ytterligare framförs hur deras utseende låter dem uppfattas som tillhörande gruppen invandrare, och att detta ibland kan ge fördelar. Slutligen beskrivs även rasifierande praktiker som sker i en skärningspunkt mellan ras och kön. Deltagare som identifierar sig som kvinnor beskriver hur de översexualiseras och hur deras utseende exotifieras medan de som kategoriseras som män talar om hur de misstänkliggörs. I vårt resultat blir det tydligt att ras som en socialt konstruerad kategori påverkar individers erfarenheter och villkor i dagens Sverige.

Inom ramen för gymnasieskolans yrkesprogram förläggs en del av elevens utbildning på en arbetsplats, APL. APL är betydelsefull för yrkesprogrammen eftersom hela utbildningen syftar till att knyta an till kommande yrkesroll och lära sig yrket tillsammans med redan yrkesverksamma. Bakgrunden till föreliggande studie är ett intresse för vilket lärande som pågår ute på arbetsplatserna och vad handledarna uppfattar som viktigt lärande för kommande yrkesutövning. Syftet med studien är att beskriva vad handledarna uppfattar att eleverna ska lära sig samt bedömning av elevernas kunskapsutveckling under APL. Studien är en kvalitativ studie och har omfattat intervjuer med 12 handledare med anknytning till gymnasieskolans bygg- och anläggningsprogram. Studien tar sin utgångspunkt i livsvärldsfenomenologin med fenomenografi som metodisk ansats för att beskriva handledarnas uppfattningar av APL. Resultatet av studien visar att handledarna beskriver att de inte har fått tillräckligt med kunskap och information från skolan om vad eleverna ska lära sig på APL. Detta kan innebära svårigheter att hitta passande arbetsuppgifter. Det råder vidare en brist på kunskap om vad och hur de bedömer elevernas lärande vilket leder till att eleverna bedöms på oklara grunder. Sammanfattningsvis visar således studien att det finns delar av APL som behöver förbättras och utvecklas för att nå en högre kvalitet i det arbetsplatsförlagda lärandet. Samarbetet skola och fö-retag måste förbättras, och fler handledare måste få en pedagogisk handledarutbildning. As part of the school-based upper secondary vocational educational training (VET), students have a mini-mum of 15 weeks of workplace-based learning. Workplace-based learning is of outmost importance for the vocational education training since the purpose of the education is to link to future professions and enable students to learn from professional supervisors in a real-life context. The aim of this study is to describe the supervisors understanding of workplace-based learning. – What is the content of work – the basis for vocational knowing – that students should learn during their workplace-based learning? What is being assessed and what kinds of evidence is used as a basis for follow-up and assessment? The results presented in this study build on interviews with 12 supervisors associated with the vocational construction programme. The study’s scientific foundation is based on the field of life-world phenomenology with the methodology in phenomenography. A main result is that supervisors describe that they have not received enough information and feedback from school in relation to the relevance or level of the assignments for students learning the vocation. Furthermore, the supervisors had only vague ideas of the basis for follow-up and assessment and the students were therefore assessed on uncertain grounds. In conclusion, the study show that there are parts of workplace-based learning that needs to be improved and developed to increase the quality regarding student’s development of vocational knowing. The supervisors are of great importance for the outcomes and the quality of the workplace-based learning. The cooperation be-tween school and workplace must be improved as well as pedagogical education of the supervisors.

Följande studie behandlar ämnet vardagsanknuten matematik. Syftet med studien har varit att ta reda på vad som egentligen är vardagsmatematik för eleverna, hur de kan göra kopplingen mellan vardag och matematik samt vilka matematiska kunskaper de har möjlighet att visa i vardagsanknutna och öppna problemuppgifter. 60 elever fick, med hjälp av en hemuppgift, i uppdrag att hitta matematik i sin vardag. Sex elever deltog därefter i ett undervisningsförsök med utgångspunkt i en vardagsrelaterad berättelse och slutligen deltog åtta elever i intervjuer. Hemuppgiften har genomförts i tre klasser i årskurserna 1-3 och ur klasserna har ett mindre antal elever valts ut för undervisningsförsöket och intervjuerna. I studien har det framkommit att det finns skillnader i hur elever gör kopplingen mellan vardag och matematik. Eleverna kan formulera uppgifter från en vardagsrelaterad berättelse men visar vid några tillfällen svårigheter i att använda sina vardagserfarenheter för att kunna lösa uppgifterna. Dilemmat är att de vardagsanknutna uppgifterna som eleverna skapar många gånger inte är realistiska utan liknar klassiska läromedelsexempel. Trots att eleverna generellt sett klarar av att lösa uppgifterna framkommer det i intervjuerna att de anser att de inte har något behov av matematik just nu utan behöver lära sig det inför vuxenlivet.

Syftet med följande studie är att undersöka hur lärare arbetar för att utmana elever med potential att vara eller som är högpresterande inom matematik. Enligt skollagen och läroplanen har alla elever rätt till utveckling på sin nivå. Tidigare forskning tyder däremot på att det i nuläget inte ser ut så i skolan och det är därmed en viktig fråga att lyfta. Genom intervjuer och observationer med fyra lärare på fyra olika skolor har målet varit att ta reda på hur det är i skolorna idag. Frågeställningarna behandlar hur lärare arbetar med att utmana dessa elever. Genom intervjuer och observationer har vi tagit reda på hur lärarna går till väga för att identifiera och undervisa denna grupp. Vi har även tagit reda på vilka konsekvenser som kan uppstå om stimulans uteblir och hur lärarnas förutsättningar för att genomföra detta ser ut. Det har framkommit att det är viktigt att utmana eleverna då de utan stimulans kan bli oroliga och kan stagnera i sin kunskapsutveckling. Lärarna arbetar varierat med olika sorters uppgifter och material för att utmana eleverna på deras nivå. Lärarna använder sig framförallt av problemlösning då det ger eleverna möjlighet att utveckla sina matematiska förmågor. Det har även framkommit hur betydelsefullt kollegialt samarbete är. Samarbete ökar möjligheterna för att individanpassa undervisningen och lärarna kan dra nytta av varandras kunskap. Lärarna delger att de har tillräckliga förutsättningar för att utmana dessa elever men de efterfrågar ett utökat kollegialt samarbete och vidareutbildning för att ytterligare kunna stötta dem.

Syfte: Syftet med studien var att skapa förståelse för hur konsultchefers ledarskap blir präglat a trepartsrelationen som uppstår när det är två parter som är ansvariga för en konsult. Vi ville skapa oss en inblick i hur konsultcheferna leder sina konsulter och hur de arbetar för att motivera dem. Vidare ville vi skaffa oss en uppfattning över hur konsulterna upplever situationen. Metodik: Studien har genomförts i form av en fallstudie på två bemanningsföretag med utgångspunkt i en induktiv forskningsansats. Data har samlats in genom en kvalitativ metod där sju semistrukturerade intervjuer med personer på fallföretagen har genomförts. Slutsats och slutdiskussion: Genom studien har det framkommit att trepartsrelationen är ett komplext fenomen där chefen inte ses som den traditionella ledaren utan snarare som en administratör. Genom trepartsrelationen har det framkommit att problem kan uppstå då konsultchefernas roll blir likt medlare istället för chef. Konsulterna reflekterar inte över trepartsrelationen utan anser att gränserna är tydliga, däremot kan de inte alltid urskilja vilket företag de tillhör. Genom studien har det även kommit fram att konsultchefer och konsulter har olika bild över vad motivation är, vilket vi menar tyder på att de har olika förhållningsätt till fenomenet. Studien har även visat att motivation till arbetet inte är något som konsultcheferna lägger någon större vikt vid. Konsulterna beskriver att de strävar efter en heltidsanställning och menar på att de inte nödvändigtvis vill vara anställda som konsulter. Konsultcheferna menar på att en konsult som slutar är något positivt för företaget eftersom det resulterar i gott rykte för verksamheten. Purpose: The purpose of this study was to create an understanding of how the temporary employee manager is characterized by the triangular relationship that occurs when there are two parties responsible for an employee. We also wanted to create a picture of how temporary employee manager manage to lead their temporary employees and how they work to motivate them. Further, we wanted to get an idea of how the temporary employees experience the situation. Methodology: The study was conducted in the form of a case study on two staffing companies on the basis of an inductive research approach. Data were collected through a qualitative method where seven semi-structured interviews with individuals on the companies that we studied. Conclusion and final discussion: The study has revealed that triangular relationship is a complex phenomenon in where the leader is seen more as an administrator more than a traditional manager. Through the study we have concluded that the triangular relationship have made that managers are seen as a mediator, this is something that temporary employees did not reflect over. But in other hand they have problem to know which company they belong to. The study has proved that the managers and employees have different ways to look at motivation. We can see that they have different approaches to the phenomenon. The study has also shown that motivation to work is not something that a temporary employee manager put any greater emphasis on. The temporary employees describe that they are looking for a full time job, and that they don’t necessary want to be a consultant. The managers see that an employee that quit is something good for the company, because it leads to a good reputation.

Denna uppsats är ett resultat av en försöksstudie med användning av surfplattor som stöd vid rehabilitering efter knäprotesoperationer på Länssjukhuset Ryhov i Jönköping. En av författarna är kliniskt verksam sjukgymnast sedan tio år tillbaka, den andre författaren har lika lång erfarenhet av ortopedisk sjukgymnastik ur ett patientperspektiv. Syftet med studien var att skapa förståelse för patienters uppfattningar om IKT-stöd vid rehabilitering efter knäprotesoperation. Det IKT-stöd som är i fokus i detta arbete är en egenframtagen innovativ informationsbroschyr med interaktiva träningsinstruktioner, samt den redan befintliga applikationen Min Hälsoplan. Författarna har valt att utgå ifrån ett sociotekniskt ramverk som teoretisk modell, och utifrån detta använt ramverkets tre perspektiv organisation, teknik och individ vid resultatanalys. I undersökningen deltog 24 patienter, som fick låna en surfplatta innehållande ovan nämnda IKT-stöd. Samtliga deltagare fick sedan svara på en enkät med frågor kring deras upplevelse av detta. Enkätundersökningen kompletterades med fem patientintervjuer och två personalintervjuer. Detta för att få med både patientperspektiv och personalperspektiv, precis som med författarnas egna perspektiv som följt med under hela processen genom studiens planering, utförande och sammanställning. Hela 82 % av de tillfrågade ville prova att använda surfplatta som stöd vid rehabiliteringen, och 79 % ställde sig även positiva eller mycket positiva till att använda IKT-stöd även i framtida vårdsammanhang efter att ha provat surfplattan som stöd. Studien visar att patienterna som deltagit i studien upplever stor nytta med instruktionsfilmerna. Nyttan beskrivs som stöd för minnet, känsla av trygghet, delaktighet samt ökad motivation till träning. Instruktionsfilmerna uppfattas även ge möjlighet till bättre tydlighet i träningsinstruktionerna. Hinder för IKT-stöd vid rehabilitering som författarna har tydliggjort i denna studie är organisatoriska strukturer, tekniska problem och lågt mått av tillgänglighet. Möjligheter med IKT-stöd kan i ett större, teoretiskt perspektiv vara högre vårdkvalitet, ökad trygghet i vård och behandling, bättre tillgänglighet, ökat främjande av goda kontakter mellan patienter och hälso- och sjukvårdspersonal, jämnare patientflöden, arbetsinsatsvinster, ekonomiska vinster samt förbättrade utsikter för en mer jämlik och rättvis vård.

Syfte: Att beskriva skolsköterskans upplevelse av att arbeta med barn och ungdomar som mår psykiskt dåligt, det preventiva arbetet samt samarbetet med andra vårdgivare.Metod: Studien har en kvalitativ design med fenomenologisk ansats. Deltagare i studien var fem skolsköterskor i en svensk kommun. Utgången i intervjun var tre stora öppna frågor i området "skolsköterskans upplevelse av att arbeta med barn och unga som mår psykiskt dåligt". Analysen genomfördes med hjälp av Kvales metod för analys, så kallad meningskoncentrering, vilket skedde efter transkribering i tre steg. Resultat: Analysen resulterade i följande deskriptiva teman. Viktigt arbete, Tidsbrist, Känslor av otillräcklighet, Barnens företrädare, Att skapa tillit, Tillgänglighet, Betydelsen av preventiva metoder, Betydelsen av samarbete inom skolan, Samarbete med föräldrar - en svår gränsdragning, Socialtjänstens sekretess försvårar arbetet, Utebliven remisshantering försvårar samarbetet med BUP samt "Hål i organisationen".Slutsats: Skolsköterskorna ansåg att det var viktigt att arbeta för psykisk hälsa hos eleverna. De upplevde tidspressen som ett hinder i arbetet med detta, vilket var frustrerande. Alla informanter önskade få möjlighet att arbeta mer preventivt. Samarbetet med lärare, kuratorer och föräldrar var betydelsefullt för att kunna hjälpa barnen. Samarbetet med andra vårdgivare upplevdes skiftande. Samtliga informanter var dock överens om att samarbetet kan förbättras.

Validerat; 20101217 (root)

Under sommaren 2007 inventerade Calluna makrofyter i 27 sjöar i Stockholms län på uppdrag av länsstyrelsen i Stockholms län. Uppdraget bestod av två delar:1. Bedömning av ekologisk status enligt de nya bedömningsgrunderna för makrofyter (Ecke 2007) i tolv sjöar. Sammanlagt 41 arter av flytblads- och undervattensväxter hittades i de tolv inventerade sjöarna varav en var den sällsynta och rödlistade kransalgen mellansträfse (NT). Kyrksjön vid Norrtälje stad hade flest arter, klarast vatten med högst siktdjup och undervattensväxter ända ner till drygt 5 meter. Även om den enligt de nya bedömningsgrunderna klassas till måttlig ekologisk status argumenterar vi i denna rapport för att den ska ha hög status. Lommaren och Limmaren bör också klassas till högre status än vad de nya bedömningsgrunderna säger. När det gäller Vallentunasjön och Ösmaren var vattnet så grumligt och vattenväxterna växte så grunt att de bör nedklassas till otillfredsställande status. Övriga sjöar hade en måttlig status.2. Inventering av makrofyter i femton sjöar inför beslut om skydd och/eller utformande av skötselplaner. Sammanlagt hittades 20 arter av flytblads- och undervattensväxter i dessa sjöar. Den starkt hotade spretsträfse (EN) som är en rödlistad kransalg hittades i Bergbofjärden och Mörtsjön. Beläggexemplar saknas varför fynden är osäkra. Fyndlokalerna kommer att återbesökas under 2008 för verifiering av fynden och insamling av beläggexemplar. Fyrsjön hade endast nio arter men ändå högst antal av de femton sjöar som inventerades. Här påträffades också den sårbara arten bandnate (VU). Enligt åtgärdsprogrammet för hotade natearter är målet att bandnate 2011 ska finnas i livskraftiga bestånd på alla lokaler där den påträffades 2005. Fyrsjön har redan en livskraftig population så det är viktigt att behålla de goda förutsättningarna som finns här för arten. Bergbofjärdens heltäckande mattor av kransalger har en avgörande betydelse för vattenkvalitet, sjöns funktion och biologiska mångfald. Det klara vattnet och den rikliga förekomsten av kransalger i Mårdsjön är ovanligt i den här typen av sjöar med omgivningar av myr och barrskog, vilket ger sjön en ovanlig karaktär och ett högt naturvärde. Makrofyterna i Stormaren och Lillträsket på Gisslingsö motiverar inget naturskydd, men öns andra naturvärden bör utredas. Gisslingsös havsvik hyser dessutom rikligt med makrofyter och bör inventeras. I de natursköna myrmarkena runt Långviksträsk finns rikligt med död ved i form av gamla tallrakor vilket höjer sjöns natur- och rekreationsvärde. Övriga sjöar hade låga naturvärden baserat på makrofyterna.Den sällsynta kransalgen mellansträfse (NT) växte i sjön Gisen i Norrtälje kommun. Regionala inventeringsrapporter import från MDP 2015-05

Validerat; 20101217 (root)