Search

Syftet var att titta på hur covid-19 kan ha påverkat frekvensen av att äta tillsammans hos hemmaboende äldre som är över 65 år eller äldre samt att undersöka om synen på ensamätande och delade måltider upplevs besvärande bland personer som bor ensamma eller gemensamt. Studien och dess metod är en kvantitativ enkätstudie som testar ett urval av frågor från en planerad nationell studie. Enkäten inleds med grundläggande frågor om sociodemografisk beskrivning (kön, ålder etc.) och fyra frågor som relaterar till det ställda syftet. Enkäten applicerades digitalt pga. rådande omständigheter, dvs. covid-19 pandemin, med ökad risk för äldre att insjukna. Rekryteringsstrategier var pensionärsföreningar, bekvämlighetsurval och väntrumsundersökning. Urvalet består av 404 individer (70,6% kvinnor och 28,9% män) med ålder 65-96 år. Där andeln ensamboende var 48,3 % och samboende 51,7%. Databearbetningen skedde enligt Chi-två test. Resultaten visade att före pandemin, så var frekvensen av delade måltider signifikant högre bland sammanboende än hos ensamboende, med få signifikanta skillnader bland samboende. Gemensamma måltider visade ej signifikanta skillnader mellan ensamboende och samboende. Slutsatsen är att covid-19 pandemin har således påverkat hemmaboende äldre när det kommer till att äta tillsammans och det finns märkbara skillnader mellan grupperna. Både ensamboende och samboende upplever gemensamma måltider som föga besvärande. En stor andel respondenter upplever ensamma måltider som nästan aldrig besvärande, dock finns individuella skillnader inom grupperna ensamboende och samboende.

Syftet med den här studien var att jämföra hur läromedlen förhåller sig till varandra i framställningen av text och bild samt hur texten och bilden samspelar, i tryckta respektive digitala läromedel, inom arbetsområdet geometri för årskurs 3. Genomförandet av studien utgick från socialsemiotik som teoretisk utgångspunkt för analysen. Studien följde en socialsemiotisk utgångspunkt. Tre tryckta läromedel och tre digitala läromedel i matematik för årskurs 3 analyserades. Metoden för analysen var en komparativ analysmodell utifrån Hellspong (2012, s.78). Forskningsfrågorna som studien ställde förhöll sig till text, bild och sambandet däremellan inom geometri. 1. Vad karakteriserar textframställningen för arbetsuppgifter inom geometri för årskurs 3 i tryckta läromedel i förhållande till digitala läromedel? 2. Vilka likheter och skillnader finns i användandet av bilder till arbetsuppgifter inom geometri för årskurs 3 i tryckta respektive digitala läromedel? 3. Hur samspelar texten och bilden i tryckta läromedel i förhållande till digitala läromedel i arbetsområdet geometri för årskurs 3? Resultatet av analysen visade att de tryckta och digitala läromedlen som analyserades inte skiljer sig nämnvärt. Texten framställs på ett liknande sätt, med ungefärligt lika många antal meningar, ord och matematiska begrepp. Bilderna framställs även dessa på ett likvärdigt sätt. Den stora skillnaden mellan de olika typerna av läromedel var att de tryckta läromedlen hade fler uppgifter som saknade bilder. En annan skillnad var att de digitala läromedlen innehöll dynamiska uppgifter. Samspelet mellan text och bild var enligt resultatet tillfredsställande, då bilderna mestadels överensstämde med texten samt att bilderna var placerade intill uppgifterna. Nyckelord: dynamisk, socialsemiotik, semiotik, matematikdidaktik, digitalisering.

Det akademiska biblioteket utgör en viktig del av studentens studietid som en tillhandahållare av vetenskaplig litteratur. De senaste decenniernas digitalisering har förändrat biblioteket i grunden. I takt med att mer tryckt material övergår i elektronisk form i databaser blir beroendet av fysiska medier mindre. Intresset för uppgiften har sin förankring i att balansera detta förhållande genom en lukrativ gestaltning av det fysiska studierummet. Det skall vara en plats som bidrar till att studenter känner sig såväl avslappnade som motiverade för att fullfölja sina skoluppgifter. En implementering av detta gjordes i form av ett ombyggnadsförslag för utbildningen Byggteknik & Designs befintliga lokaler på Kungliga Teknisk Högskolan. I samband med utredningen om hur dagens akademiska bibliotek ser ut besöktes ett antal sådana i Stockholmsområdet med intervjuer bland personal. Vid studiebesöken undersöktes principiella frågor som rör studiemiljön, ombyggnader och studenters beteendemönster. Sådan information tillät oss att identifiera vissa av biblioteksmiljöns problemområden, för att därefter kunna lösa dessa. Med användning av gällande riktlinjer och standarder utarbetades en arbetsmiljö som ger rätt förutsättningar för aktivitetsbaserade studier. Det gäller exempelvis noggrann planering av artificiell ljussättning. Likaså var förhållning till naturligt ljus viktig, och genom Svensk standardkrav för dagsljusinsläpp kunde dess inverkan på bibliotekslokalen kontrolleras. Detta är exempel på arbetet med att utnyttja och förbättra lokalens egenskaper ur ett arkitektoniskt perspektiv. The academic library is an important aspect of a students education as it contributes to providing scientific literature. Contemporary society has led to the digitalisation of educational media. Consequently, libraries are becoming more reliant upon the usage of electronic databases as opposed to the usage of printed materials. The interest in the task is rooted in our desire to create an environment where students feel both relaxed and motivated to carry out educational tasks. An implementation of this was done in the form of a rebuilding proposal for the Building Engineering and Design existing facilities of Royal Institute of Technology. Our investigation consisted of conducting interviews with staff members from a variety of academic libraries in Stockholm area to gain a useful insight upon the concerns and fundamental issues which many of these members have. Such information allowed us to identify problems in regards to library settings and thereafter overcome it. Using current guidelines and standards, a work environment was developed that provides the right conditions for activity-based studies. This applies, for example, to careful planning of artificial light. The relation to natural light was also important, and by Swedish standard requirements for daylight emitting, its influence on the library room could be controlled. Thus we see an example of utilizing and improving the characteristics of the facility from an architectural perspective.

This thesis is a case studie of a newly arrived student placed in a regular class in a P-9 school in a suburb south of Stockholm. The purpose of this study is to investigate how the class teacher for the regular class and the Swedish as a second language teacher are working with this student. The research questions are: What are the basic ideas behind the placement of newly arrived students in regular classes with no previous language skills? How is the language development for the newly arrived student according to the teacher of the selected class? What methods and materials are used by the teacher in her teaching to benefit the newly arrived student’s language development? The purpose of my study has been to investigate the teachers and the headmaster’s perspective on how the integration of newly arrived students into the regular class can be done and the decisions context for the placement of newly arrived students into the regular class. The study is based on interviews with two teachers and the school headmaster. Results of the study show that the principal of the selected school has a vision for the integration of newly arrived students into the regular class, which means that this particular school has a different way of working than other schools in the area where the newly arrived are placed into a preparation class before being integrated into the ordinary class. The class teacher believes that the headmaster’s vision of direct placement into ordinary classes is good for integration. In this vision the newly arrived student receives knowledge related to the context and task during class. The teacher in “Swedish as a second language” does not believe that the headmasters vision is good for the newly arrived students, she believes that it is better if they get separate schooling in Swedish before being integrated into ordinary classes. The overall conclusion after having collected my results and studied previous research is that the work with newly arrived students at the school looks different from what the School Board calls for. The selected school for my study has no clear guidelines on how the work with the newly arrived students in regular classes should be attended. This is sought by the class teacher and that there is a need for such guidelines to give these students an equivalent schooling