Search

En stark trend senaste decennierna är att allt mer kapital allokeras åt passiva strategier, där diverse indexföljande fonder är det mest populära alternativet. En indexfond har som enda uppdrag att spegla utvecklingen av ett underliggande index och kommer som följd investera fondens kapital i de tillgångar som indexet består av. Vilka värdepapper som ett specifikt index består av ändras i regel flera gånger per år, där nya kan inkluderas i och befintliga exkluderas ur index, vilket gör att indexfonder behöver omallokera bland sina innehav för att behålla korrekt exponering. Nya värdepapper som inkluderas i index behöver köpas och befintliga som exkluderas behöver säljas. Ett fenomen som uppstår till följd av dessa omallokeringar är den så kallade indexeffekten, det faktum att de värdepapper som inkluderas i index tenderar att stiga i pris och de som exkluderas tenderar att sjunka i pris. Denna studie ämnar undersöka om indexeffekten existerar, om det uppstår överavkastning för aktier som inkluderas i samt exkluderas ur index. Vi inriktar studien på småbolag på svenska börsen. Det är två globalindex som vi undersöker revideringar av, specifikt MSCI World Small Cap (SC) samt MSCI World Micro Cap (MC). SC är ett index som följs av indexfonder, så där undersöker vi hur deras handel påverkar underliggande aktiers pris. MC följs inte av några indexfonder, så där är avsikten att undersöka om det existerar något signalvärde att inkluderas i eller exkluderas ur ett globalt index. Delsyften med denna studie är att undersöka om eventuell indexeffekt är bestående eller temporär, samt om någon specifik period eller dag runt indexrevideringen har högre överavkastning än andra. Studien är en eventstudie, där det är två eventdagar som är i fokus. Dels annonseringsdagen, den dag som kommande indexrevidering offentliggörs, samt bytesdagen, den dag som revideringen sker och indexfonderna vanligtvis exekverar sina ordrar för att omallokera efter ny indexkomposition. Dagar innan och efter både annonseringsdag och bytesdag studeras även för att se när eventuell indexeffekt är som störst. Studien omfattar totalt 481 indexrevideringar för senaste 10 åren, 2013-2022. Resultatet av studien finner att det sker en indexeffekt för inkluderingar i och exkluderingar ur SC, men inte för MC. Således har indexfondernas handel en signifikant påverkan på priset på aktier som berörs av revideringar för SC, men att det inte existerar ett signalvärde signifikant nog att påverka aktier som inkluderas i eller exkluderas ur MC. För SC uppstod all överavkastning på annonseringsdagen, för inkluderingar en abnormal avkastning på 1,78% och för exkluderingar -2,34%. Indexeffekten var inte bestående för inkluderingar i SC, eventfönstret 10 dagar efter bytesdagen var den kumulativa abnormala avkastningen -3,02%. För exkluderingar ur SC fann vi inget signifikant resultat att bevisa en återgående effekt, dock kan en viss generell återgående trend noteras efter annonseringsdagen. Den underliggande motivationen till studien grundas i en vilja att undersöka lönsamma handelsstrategier. Då all abnormal avkastning relaterat till indexeffekten erhålls på annonseringsdagen, krävs att en aktör som vill profitera på fenomenet kan förutspå kommande revideringar, och således ta position innan annonseringsdag för att erhålla hela överavkastningen som indexeffekten ger.

Syftet med denna studie har varit att undersöka hur förskollärare, yrkesverksamma på mångkulturella förskolor, arbetar och förhåller sig till kulturella skillnader för att bidra till kulturell jämlikhet inom förskolans verksamhet. Studien bygger på en kvalitativ studie där vi intervjuade två förskollärare från två skilda avdelningar på en förskola i en mellanstor stad. Utifrån studiens syfte och frågeställningar valde vi att använda oss utav Vygotskijs sociokulturella perspektiv i vilket utgångspunkten utgår från tänkande, kommunikation samt relationer till och med andra människor. Studiens resultat visar att förskollärarna har ett grundläggande interkulturellt förhållningssätt genom bland annat bemötandet av barn och vårdnadshavare men att de på grund av begränsade kunskaper och erfarenheter inte har förmågan att tillvarata detta i planeringen av undervisningen. Resultatet visar även på att förskollärarna använder sig av kulturella verktyg i form av kommunikation samt interaktion när de exempelvis efterfrågar om det talas några andra språk i hemmet samt att förskollärarna kommunicerar med såväl barn som vårdnadshavare på andra språk än svenska. I studien framkommer det tydligt hur förskollärarna aktivt arbetar med att se till barns likheter i stället för barns olikheter av rädsla för att det skall uppfattas som förminskande av barn. I studien redovisas det för forskning vilken bland annat redogör för betydelsen av att lyfta fram både likheter samt olikheter som något positivt. Hur förskollärare ser på barns kulturella bakgrund samt olikheter är avgörande för om och på vilket sätt mångfalden synliggörs. I studien framkommer det hur arbetslaget försöker tillvarata barns kulturella olikheter genom att bland annat föra in fraser och ord på andra språk som anses vara relevanta för de barn som vistas på förskolan. I studien framkommer det att förskollärarna saknar verktyg för att tillvarata barns kompetenser i form av ett interkulturellt förhållningssätt är att resultatet visar hur endast ett barn i barngruppen använder sig av det engelska språket. Studiens slutsats redogör för hur ett interkulturellt arbetssätt handlar om att vara öppna för barns kulturella skillnader, språk samt barns olikheter. När förskollärare har förmågan att tillvarata barns olikheter och kulturella skillnader i meningsfulla samt sociala sammanhang möjliggörs det för ett ökat lärande samt utveckling av barns individuella utveckling, sociala kompetenser samt förståelse och respekt för varandras olikheter.

Title: Work to home- Home to work - A qualitative study of the changes that has taken place in communication between managers and employees after reorganization to teleworking. Institution: School of Business, Society and Engineering, Malardalen University Level: Bachelor thesis in Business Administration, 15 credits Authors: Mahsa Shirkhan (920617), Henrik Snell (910618) & Sara Wadii (910304) Tutor: Kerstin Nilsson Date: 2021-06-03 Purpose: The purpose of this study is to create an understanding of the leadership role and to research how leaders and employees compensate for the lost physical contact that the forced teleworking has entailed and how it has affected the communication between leader and employee. Through interviews, we intend to create an understanding of how leadership and communication play out with forced teleworking seen from the leader's and employees' perspective. Research Questions: How can leaders and employees compensate for the lack of physical and social contact so that no information is lost through teleworking. Method: Qualitative research method Conclusion: The pandemic has meant that leaders and employees have been forced to work remotely. This comes with several challenges for companies and working groups that manifest themselves primarily in communication. From face-to-face communication in an office landscape to being spread out and only communicating digitally. Leaders and employees need to adapt to continue to be productive in the virtual work environment. The loss of body language that one could previously rely on and the rapid communication that could take place in the office needs to be compensated for. This study shows that leadership fulfils an important function for working remotely and by using the various digital communication solutions, one can compensate for the loss of the physical interactions so that productivity is maintained. In terms of work, efficiency and productivity can continue to be at levels like before in the office landscape. The study concludes that the biggest challenge lies in individuals' social and emotional needs. Keywords: Communication, leadership, virtual teams, virtual leadership, teleworking

Plants store excess energy and metabolites derived from photosynthesis in a variety of storage compounds with starch, protein and triacyglycerol (oil, TAG) being the most common. As humans, we are completely dependent on these compounds either directly as food or indirectly, as materials for large number of goods or feed for animals. With an increased interest in sustainable production systems and the need to feed and clothe a growing population in a changing environment, the need for a better understanding of how plants allocate carbon for storage is increasingly important. One key transcription factor involved in the accumulation of TAG into seeds is WRINKLED1 (WRI1). Using a transient gene expression system together with promoter-reporter gene constructs in Nicotiana benthamiana leaves, it was found that WRI1 is negatively regulating its own expression. This was further investigated by domain swapping between WRI1 homologs from diverse plant species to reveal that this mechanism was intrinsic to the tandem DNA binding AP2-domains of WRI1. Fluorescent electrophoretic mobility shift assay (fEMSA) was employed using purified WRI1 showing that WRI1 is unable to directly interact with its own upstream region. During seed development, non-endospermic seeds accumulate large amounts of oil in the embryo during later stages of embryo development. This is known to be regulated by several master regulators commonly called the LAFL-network (LEAFY COTYLEDON1 (LEC1), ABSCISSIC ACID INSENSITIVE3 (ABI3), FUSCA3 (FUS3) and LEC2). Using transient expression in N. benthamiana leaves it was discovered that LEC1 significantly influences the transactivation ability of LEC2 and especially ABI3. Not only is LEC1 modulating the ability of ABI3 to induce NbWRI1 expression, but also a large set of key genes involved in embryo morphogenesis. This suggests that LEC1 and ABI3 tightly collaborate to drive the embryo development from middle to late stage and the transition between morphogenesis to the acquisition of storage compounds. With the purpose of investigating the differences in carbon partitioning between oat (Avena sativa) which is unique among the cereals in storing significant amount of oil in the endosperm with wheat (Triticum aestivum) that has basically no endosperm oil AsWRI1 was transformed into wheat. The resulting transformant lines showed a significantly altered seed phenotype with increased oil accumulation, disrupted endosperm development and reduced sink strength.

Syftet med den här fallstudien är att undersöka två segregerade F-9 skolor i en storstadsregion i Sverige som lyckats vända ett nedåtgående resultat till en mer inkluderande och likvärdig undervisning. De frågor som är i fokus för studien är hur skolorna organiseras för att stärka elevernas delaktighet och resultat, vilka faktorer som varit fördelaktiga i förändringsarbetet samt hur det specialpedagogiska arbetet och stödinsatser organiseras. Genom en fenomenologiskt och hermeneutiskt inspirerad kvalitativ metod har rektorer, lärare och specialpedagoger/speciallärare intervjuats och materialet har tematiserats. Studien placeras i en kontext med inslag av sociologi, organisationsteori och ett ekologiskt perspektiv på specialpedagogik. Resultatet visar att de två skolorna har fått en ny och stabil ledning som organiserar skolan med inkluderande perspektiv med fokus på höga förväntningar och stöd för såväl lärarna som eleverna. Ledningen är närvarande i verksamheten och tar hänsyn till den lokala kontexten i utvecklingsarbetet för att förbättra eleverna möjlighet till delaktighet och resultat. Ramar och strukturer har upprättats för att klargöra ansvar för undervisningens organisering, närvaro, resultat och elevhälsa. Genom de nya strukturerna ställer ledningen ökade förväntningar på lärarna i fråga om att ta ansvar för eleverna men ger samtidigt sitt och organisationens stöd i att utveckla arbetet genom handledning och lärande i organisationen. Båda organisationerna har bytt ut en stor del av lärarkollegiet och nya perspektiv på eleverna har bidragit till utvecklingen. Vidare har skolorna en tydlig samarbetskultur som innebär kollegialt lärande, gemensam problemlösning och reflektion, ett språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt samt fokus på ledning och stimulans där elever ska stöttas inom ramen för gruppen. På de båda skolorna organiseras stödinsatser genom flexibla lösningar men på olika sätt.

Syftet med studien är att undersöka hur deltagande i undervisning i programmering på grundskolan påverkar elevernas förmåga att lösa matematiska problem och att ta reda på vilka elevaktiviteter som används när programmeringsundervisningen som är kopplad till matematisk problemlösning genomförs. Studien genomfördes som en systematisk litteraturstudie vilket innebär att tidigare forskning har sökts igenom för att kunna besvara frågeställningarna. Resultaten visar att ämnet är komplext och att det är svårt att dra några tydliga slutsatser utifrån den forskning som finns om ämnet. Många studier är positiva till programmering som ett sätt för elever att formulera och lösa problem. Den största kvantitativa undersökningen finner dock inget bevis för att elever får en ökad problemlösningsförmåga genom arbete med programmering. Andra studier, som har undersökt både arbete med robotar och spelbyggande med skärmbaserade programmeringsspråk, beskriver hur elever får en mängd positiva effekter från arbete med programmering, som ökad förståelse av matematiska begrepp, ökad problemlösningsförmåga och ökad uthållighet och motivation. Elevaktiviteter som används inkluderar strukturerade problem, fria utforskningar, styrning av robotar, spelbyggande, kollaborativt arbete och att lära ut matematik till andra elever.

Syftet med studien är att undersöka hur programmering för matematisk problemlösning kan integreras i matematikundervisning i årskurs 7-9. Skolverket har nyligen ändrat kursplanen för matematik så att programmering för matematisk problemlösning inkluderas i det centrala innehållet. För att undersöka syftet genomfördes studien i två delar. Lärare med programmeringskompetens intervjuades om hur de anser att programmering för matematisk problemlösning kan integreras i matematikundervisning. Två programmeringsverktyg undersöktes för att få svar på vilka möjligheter till arbete med matematisk problemlösning programmeringsverktyg erbjuder. Resultaten analyserades utifrån Bernsteins teori om klassifikation och inramning och visar att det finns många olika sätt att integrera programmering i matematikundervisning. Stora möjligheter finns för integrering av programmering för matematisk problemlösning med det centrala innehållet i kursplanen för matematik. Olika verktyg, uppgifter och arbetssätt erbjuder olika pedagogiska möjligheter.

Syftet med studien är att undersöka hur programmering för matematisk problemlösning kan integreras i matematikundervisning i årskurs 7-9. Skolverket har nyligen ändrat kursplanen för matematik så att programmering för matematisk problemlösning inkluderas i det centrala innehållet. För att undersöka syftet genomfördes studien i två delar. Lärare med programmeringskompetens intervjuades om hur de anser att programmering för matematisk problemlösning kan integreras i matematikundervisning. Två programmeringsverktyg undersöktes för att få svar på vilka möjligheter till arbete med matematisk problemlösning programmeringsverktyg erbjuder. Resultaten analyserades utifrån Bernsteins teori om klassifikation och inramning och visar att det finns många olika sätt att integrera programmering i matematikundervisning. Stora möjligheter finns för integrering av programmering för matematisk problemlösning med det centrala innehållet i kursplanen för matematik. Olika verktyg, uppgifter och arbetssätt erbjuder olika pedagogiska möjligheter.

Syftet med studien är att undersöka hur deltagande i undervisning i programmering på grundskolan påverkar elevernas förmåga att lösa matematiska problem och att ta reda på vilka elevaktiviteter som används när programmeringsundervisningen som är kopplad till matematisk problemlösning genomförs. Studien genomfördes som en systematisk litteraturstudie vilket innebär att tidigare forskning har sökts igenom för att kunna besvara frågeställningarna. Resultaten visar att ämnet är komplext och att det är svårt att dra några tydliga slutsatser utifrån den forskning som finns om ämnet. Många studier är positiva till programmering som ett sätt för elever att formulera och lösa problem. Den största kvantitativa undersökningen finner dock inget bevis för att elever får en ökad problemlösningsförmåga genom arbete med programmering. Andra studier, som har undersökt både arbete med robotar och spelbyggande med skärmbaserade programmeringsspråk, beskriver hur elever får en mängd positiva effekter från arbete med programmering, som ökad förståelse av matematiska begrepp, ökad problemlösningsförmåga och ökad uthållighet och motivation. Elevaktiviteter som används inkluderar strukturerade problem, fria utforskningar, styrning av robotar, spelbyggande, kollaborativt arbete och att lära ut matematik till andra elever.

Digitala verktyg som datorer och surfplattor har blivit ett vanligt inslag i bland annat skolans matematikundervisning. Enligt tidigare forskning domineras surfplattornas applikationer av färdighetsträning eller applikationer som fokuserar på elevers kognitiva utveckling, så kallade, elevcentrerade modeller. Därtill framkommer att de mest förekommande applikationerna ibland saknar matematisk noggrannhet. Denna empiriska studie syftar därför till att erhålla djupare förståelse för hur undervisande lärare i årskurs 1–3 använder applikationer i syfte att skapa situationer vilka kan erbjuda tillfällen till lärande. Resultatet visar att urvalet styrs av det tillfälliga behovet och att de applikationer som används är de som baseras på färdighetsträning, utmanade spel eller spel med inbyggt belöningssystem. Applikationerna används därför främst som ett komplement för att repetera och inöva via olika uppgifter, det framkommer således att valet utförs efter att erbjuda eleverna ett varierande och lustfyllt arbetssätt. Dessutom framkommer att det anses svårt värdera den kunskapsutveckling som påverkas genom användandet av enbart applikationer. Matematik

Denna studie syftar till att utifrån aktuell forskning få kunskap om hur digitala verktyg och framförallt surfplattor/iPads används i matematikundervisning för årskurs f-3, med avseendet att stimulera och motivera elevers lärande i matematik och möjlighet till interaktion. För att besvara studiens frågeställning har en systematisk litteraturstudie genomförts för att finna relevant forskning inom studiens område, fynden har sedan granskats genom en innehållsanalys. Resultatet av denna litteraturstudie visar att det visuella uttrycket som digitala verktyg erbjuder lockar och engagerar elever. Samtidigt framkommer att det matematiska innehållet ibland får stå tillbaka för den visuella upplevelsen. Det tydliggörs att utmanande spel eller spel med inbyggt matematiskt innehåll är de spel som motiverar och engagerar elever och som får elever att använda svårare matematiska strategier. I litteraturstudiens resultat synliggörs dock att de flesta appar eller programvaror saknar samarbete mellan elever. Matematik

Our 21st century students are a generation who are growing up in the digital age. As a result, through daily usage, their technological competence is developing rapidly. As their educators it is important to be aware of this crucial fact. The aim of this study is to investigate how pupils can be involved in integrating the use of digital technology skills in the art classroom and learn from each other in the process. The key questions are: How do pupils respond to a peer learning art project? Can a peer learning art project be a good way to integrate IT into the art classroom? In order to find answers to these questions, three observations during various stages in their art project were carried out. In addition, structured interviews with each of the pupils and the responsible teacher were conducted. The results showed that although the pupils were unfamiliar with being asked to organise, collaborate and present their group project, they learnt how to work together to achieve their goal and found it a positive experience. The results also showed that, if the project is designed carefully, IT can be integrated successfully into the art classroom using a peer learning project. Key words: peer learning, IT in schools, visual art

Lärarprogrammet inriktning musik

Validerat; 20101217 (root)

Validerat; 20101217 (root)