Search

Mätning av fotbollsspelares fysiska kapacitet har blivit allt vanligare och viktigare för att optimera spelarnas återhämtning och kapacitet, speciellt i slutet av matcherna i den så kallade kritiska fasen av en match. I dagens elitfotboll mäts spelarnas fysiska prestation med hjälp av global positioning systems (GPS). GPSerna har utvecklats enormt de senaste åren och kan i dag ta fram hundratals parametrar för tränare och spelare att analysera. På lägre nivåer finns inte samma möjligthet att använda GPSer, ofta på grund av eknomiska skäl, och fystester av olika sorter, bland annat agility T-test, används ofta för att mäta spelarnas fysiska kapacitet. Syftet med denna studie var att undersöka om ett enkelt fystest, ett modifierat agility T-test (T3-test) korrelerar med fysiska matchparametrar inom fotbollen. Totalt i studien deltog 8 stycken manliga elitfotbollsspelare från ett svenskt seniorfotbollslag. Deltagarna bar STATSport Apex GPS-system en hel säsong, av vilket fem parametrars (total distans, höghastighetslöpningar, sprints, accelerationer och decelerationer) procentuella värde sista 15 minuterna i ordinarie matchtid (minut 75-90) i förhållande till hela matchens genomsnitt mättes och jämfördes sedan med deras prestation på T3-test. T3-testet utfördes i säsongens sista kvartal. Korrelationen analyerades genom Spearman’s rho korrelationsanalys. Resultatet från denna studie visade inga signifikanta korrelationer mellan de nämnda fysiska matchparametrarna och prestationen på T3-testet. Då studiens statistiska power var lågt på grund av otillräckligtdeltagarantalet, bör inga säkra slutsatser dras utifrån studiens resultat. Mer forskning av T3-test eller liknanden enkla fystester som prediktorer av fysisk matchkapacitet inom fotbollen krävs innan eventuell tillämpning i elitfotbollen bör säkerställas eller avvisas. Measuring the physical capacity of football players has become more important in optimizing players' recovery and capacity, especially at the end of matches in the so-called critical phase of a match. In today's elite football, players' physical performance is measured using global positioning systems (GPS). The GPSs have developed enormously in recent years and can today produce hundreds of parameters for coaches and players to analyze. At lower levels, there is not the same possibility to use GPSs, often due to economic reasons, and fitness tests of various kinds, including agility T-test, are often used to measure players' physical capacity. The purpose of this study was to investigate whether a simple fitness test, a modified agility T-test (T3-test) correlates with physical match parameters in football. A total of 8 male elite football players from a Swedish senior football team participated in the study. Participants wore the STATSport Apex GPS system for an entire season, of which five parameters (total distance, high-speed runs, sprints, accelerations and decelerations) percentage value in the last 15 minutes of regular match time (minutes 75-90) in relation to the entire match average were measured and compared with their performance on T3-test. The T3-test was performed in the last quarter of the season. The correlation was analyzed by Spearman's rho correlation analysis. The results from this study showed no significant correlations between the mentioned physical match parameters and the performance on the T3-test. As the statistical power of the study was low, due to insufficient number of participants, no definite conclusions should be drawn based on the results of the study.

Bakgrund: Syftet med studien var att undersöka svenska fotbollsspelaresrörelsemönster och kravprofil för att analysera betydelsen av explosivitets- ochsnabbhetsträning och dessutom analysera prioriteten och värdet av den här träningen iden vetenskapliga litteraturen, i tränarutbildningen och i praktiken.Metod: Begreppet snabbhetsträning har analyserats utifrån tre perspektiv;Forskningens, Utbildningens och det Praktiska utförandets perspektiv.Forskningsperspektivet har analyserats genom relevanta forskningsresultat inomområdet. Utbildningsperspektivet har analyserats utifrån Svenska Fotbollförbundetstränarutbildning och det Praktiska utförandet har analyserats genom en intervjustudiemed representativa tränare i svensk elitfotboll. Dessa perspektiv har ställts mot varandrai en modell som skall ses som en kunskapsstege där information och kunskap skapasgenom forskning, där utbildningen fungerar som länk och där det praktiska utförandetspeglar den kunskapsinhämtning och kompetensutveckling som skett över tid.Resultat: Explosiviteten kan bevisligen ökas väsentligt genom funktionell träning. Bådeforskningen och kurslitteraturen till tränarutbildningen visar att förbättringar kan nåsgenom isolerad snabbhetsträning i t.ex. sprintövningar eller genom relevantstyrketräning men att det mest optimala är att träna snabbhetsförmågan ifotbollsspecifika situationer med boll. Ändå verkar det fortfarande vara underprioriterati praktiken Tränarna i studien genomför främst isolerade snabbhetsövningar utan boll.Trots att den explosiva förmågan är en färskvara som kontinuerligt behöver stimuleras,förklarar tränarna att de inte genomför någon form av snabbhetsträning underförsäsongen. Aim: The objective of the study is to examine the Swedish soccer players movementpatterns to justify the importance of high-intensity and sprint training, and further toanalyse the priority and the value of this training in the scientific literature, in trainerseducation and in practice.Method: The concept of high-intensity and sprint training is analyzed from threeangles; Research, Education and the Practical execution perspective. The researchperspective has been analyzed through the relevant results in the field. The educationperspective has been analyzed according to the Swedish Football Federation trainereducation and the practical performance has been analyzed by a interview study onrelevant coaches in Swedish professional soccer teams. These perspectives have beendiscussed against each other in a model that can be viewed as a ladder of knowledge,where information and knowledge is generated by research, where education serves as alink and where the practical performance reflects the knowledge and competencydevelopment that has taken place over time.Conclusion: High-intensity sprints can be shown to be substantially increased byfunctional training. Both the research and the literature in coach education shows thatimprovements can be achieved by isolated sprint training or through relevant resistanttraining, but that the most optimal is to train this aspect in soccerspecific situations withthe ball. Yet it seems that this still has a low priority in practice. The coaches in thestudy carries out mainly isolated sprint exercises without the ball. Although theexplosive capacity is a fresh product that continuously needs to be stimulated, thetrainers explains that they do not implement form of training at all during pre-season.