Search

Syftet med projektet var att utvärdera personals erfarenheter av Tovertafel Vuxens inverkan på den sociala interaktionen på en daglig verksamhet för personer som har autism och intellektuell funktionsnedsättning.

Syftet med denna processutvärdering har varit att kartlägga och analysera arbetet med lägesrapportering och medborgarlöften i Fagersta och Ludvika kommun. I linje med utvärderingssyftet ovan har frågeställningar som undersökts i processutvärderingen för respektive insats i båda kommunerna varit följande: Den första har handlat om vilka framgångsfaktorer, risker och hinder var som funnits utifrån de uppsatta målen och den andra om vilka förbättringsförslagen har varit för respektive insats. Det empiriska materialet består av intervjumaterial och dokumentation av insatserna i Fagersta och Ludvika. Utvärderargruppen närvarade vid möten i EST-gruppen och lokala Brå i Fagersta, samt FAS-gruppen och lokala Brå Ludvika. Vid dessa tillfällen presenterades utvärderingens upplägg och planeringen för intervjuer. Därefter planerades intervjuerna. Åtta fokusgruppsintervjuer (med sammanlagt 34 deltagare) och tre individuella intervjuer genomfördes. Samtliga intervjuer genomfördes via Teams på grund av rådande omständigheter med Covid-19. Intervjuerna utfördes utifrån en anpassad intervjuguide bestående av semistrukturerade frågor. Resultaten från processutvärderingen visar att likheterna mellan kommunerna överväger, men det finns också skillnader. I såväl Fagersta som Ludvika kommun utförs ett målinriktat brottsförebyggande arbete och det finns goda förutsättningar att stärka detta arbete. Utifrån resultat och analys av intervjuer kan ett antal slutsatser dras om framgångsfaktorer, risker och hinder, liksom möjliga förbättringsförslag identifierats avseende arbetet med lägesrapporter och medborgarlöften i berörda kommuner. De centrala slutsatserna för det pågående brottsförebyggande arbetet utifrån analysen av intervjumaterialet är följande: * Arbetet med lägesrapportering har stärkt kommunernas kunskap om sina respektive lokala utmaningar* Kommunernas brottsförebyggande arbete skulle stärkas ytterligare av en mer tydlig och sammanhållen process* Återkopplingen till lägesrapporteringsgrupp och rapportörer behöver utvecklas* Kommunernas kan ytterligare stärka sitt förebyggande arbete genom att tydligare kommunicera de åtgärder som genomförs

Syftet med projektet var att utvärdera personals erfarenheter av att använda Tovertafel UP på en daglig verksamhet för personer med intellektuell funktionsnedsättning och om användandet av Tovertafel UP enligt personalen innebar någon utveckling för användarna med fokus på fysiska aktiviteter och social interaktion.

This study was about disability organisations opinion concerning ICF: s importance in their work to receive the same recognition and human rights for their members as citizens. The aim has been to elucidate disability organisations awareness about and use/non use of ICF and to increase the understanding of ICF: s importance for recognition and redistribution. Three different methods have been used: literature study, questionnaire survey, both on counties' (27) - and national (26) level and interviews (5) on national level. There is also a distinct difference between the disability organisations that represents people with visible impairments, who don’t think that ICF is so useful and they that represent people with invisible impairments, who thinks that ICF is a useful tool. This difference exists both in the use of ICF and the classifications importance for recognition but not ICF: s importance for redistribution. The main conclusion of the study is that awareness about and education around ICF is needed among disability organisations. A restructuring of ICF is also needed, the language should be simplified and the codes should be faded down so that the focus will be on ICF: s intention and the mind map that the classification offers. This is also necessary so that ICF becomes accessible for everybody.

The number of accessions amounted to 1,439 vertebrates, 1,071,977 insects and 8,077 samples of other invertebrates. The systematic groups represented are listed, and some noteworthy finds are recorded. Erebia euryale (Esp.) (Lepidoptera), Cybister lateralimarginalis (DeG.) (Coleoptera), Xysticus viduus Kulcz. (Araneida) and Mytilopsis leucophaeata (Conr.) (Pelecypoda) are reported as new to Finland.

The number of accessions amounted to 705 vertebrates, 26,761 insects and 6,407 samples of other invertebrates. The systematic groups represented are listed, and some noteworthy finds are recorded. Cochylidia moguntiana (Rössl.) (Lepidoptera) is reported as new to Finland.

This essay is about the Workers Communist Party. My method for the analyzing part in this essay is qualitative methods such as text and idea analysis. I have chosen the words of Claudin to describe which ideological standpoints Workers Communist Party have. First I write about the background to why Workers Communist Party was formed in 1977. The background is the big split of extreme left wingers from the left party, which formed several organisations such as The Communist Marxist-Leninist Revolutionary Party and The Communist Organization for Marxist-Leninists. The first was neo-stalinistic, the second was maoistic. The ideology of Workers Communist Party is at most stalinistic. But the question of worldwide peace takes the party a bit off from the Stalinist ideology. Somehow, the politics of Workers Communist Party is at most similar to radical social-democratic or ordinary left-wing politics. The most important questions for the party are equality, democracy in state and economy and, at last, work and safety for all people. In Swedish elections, Workers Communist Party has failed. At 1979 they had 15 mandates in eleven counties in the northeast part of Sweden. At 2006, Workers Communist Party only has two mandates in the county of Gällivare in the northeast of Lapland.

Idag talas det mycket om den sociala dokumentationens och IT:s betydelse inom omsorgen. Kontentan av denna debatt är dels att den sociala dokumentationen är nödvändig och dels att IT är ett bra hjälpmedel. I den tidigare forskning som belyser detta område är personalen positivt inställd till både dokumentationen och användandet av IT. När det gäller den sociala dokumentationen så är den lagstadgad, tillsynsmyndigheten är i detta fall Länsstyrelsen. Länsstyrelsen har ofta kommit med kritik över hur denna dokumentation sköts. Detta väckte vårt intresse för hur personalen upplever den sociala dokumentationen och IT som arbetsredskap. Syftet med vår undersökning är därför att belysa personalens upplevelse av den sociala dokumentationens funktion i det dagliga arbetet och vilken roll IT-arbetsredskapet har i sammanhanget. För att belysa detta syfte har vi valt en kvalitativ metod som utgår ifrån intervjuer. Den vetenskapsteoretiska utgångspunkten har varit grundad teori. Resultatet visar på en rad olika faktorer som har betydelse för personalens upplevelse av vikten att genomföra den sociala dokumentationen och att använda sig av IT-arbetsredskapet. För att ytterligare utröna faktorernas betydelse har dessa även kopplats till en motivationsteori och en motivationsmodell.