Search

Syftet med föreliggande studie är att undersöka vilka läsinlärningsmetoder som används av F-3 lärare i en mellansvensk stad. Studien är kvantitativ och genomfördes med enkäter som skickades ut till ca 490 lärare som undervisar elever i F-3. Ramfaktorteorin är vald som teoretiskt perspektiv i studien. Resultatet visar på att Bornholmsmodellen är den vanligast förekommande metoden för läsinlärning i den mellansvenska staden. Resultatet visar även att majoriteten av informanter inte bara använder en läsinlärningsmetod i undervisningen och att det är ledningen som väljer vilken metod som används i undervisningen. Slutsatsen är att alla elever är olika och att ett dynamiskt förhållningssätt till läsinlärningen med variation och individanpassning ska ligga i framkant för bästa progression.

Vilka lärdomar finns att dra kring de nordiska ländernas insatser på kompetensområden under pågående Corona-pandemi? Vilka har hindren och framgångsfaktorerna varit i respektive land i arbetet med att snabbt sjösätta relevanta kompetensutvecklingsinsatser? Genom NVL-nätverket Kompetensutveckling i och för arbetslivet har de nordiska länderna dragit många gemensamma lärdomar under Corona-pandemin.

Detta är en fallstudie inom projektet Energisamverkan Blekinge. SustainTrans-gruppen anlitades för att studera de stora klimat- och hållbarhetsutmaningarna för byggnader och byggnadssystem samt hur de kan hanteras ur ett livscykelperspektiv. Metoden delades in i att först utveckla en analytisk planeringsram med konsekventa definitioner för en klimatpositiv och hållbar bygg- och fastighetssektor och sedan tillämpa den på Blekinge. Detta gav följande resultat: Steg a. Ett övergripande mål om att framtida system, som ett minimum, inte bryter mot FSSD: s hållbarhetsprinciper och blir klimatneutrala till år 2030. Steg b. En lista över intressenternas aktuella brott FSSD:s hållbarhetsprinciper där växthusgasutsläpp från råvarufasen och från den energi som köps in under bygganvändningsfasen i byggnadens värdekedjelivscykel utpekades som huvudproblem. Steg c. En kort genomgång av projekt och organisationer med potentiella lösningar för klimat- och hållbarhetsutmaningarna. Detta omfattade insatser från World Green Building Council, Swedish Green Building Council, Fossilfritt Sweden, LFM30, Project Drawdown, Boverket, IVL och partnerorganisationer inom Energisamverkan Blekinge. Steg d. Strategier för hållbar fossilfrihet som tar sin utgångspunkt i smartare stadsplanering, riktar byggprojekt mot klimatneutrala material, återvinning, effektivitet och förnybar energiförsörjning, samt på en bredare samhällsnivå betonar behovet av klimatkompensation och förbättrad hållbarhetskompetens bland intressenter. Studiens resultat bedöms vara trovärdiga eftersom de i allmänhet bygger på etablerad forskning och internationellt accepterade definitioner och pekar i samma riktning som några jämförbara studier. Tre viktiga slutsatser framkom när samhällsnyttan för denna studies bedömdes: Bygg- och fastighetssektorn kommer att ha en nyckelroll i omställningen till ett fossilfritt och hållbart samhälle och den skulle ha nytta av att hantera detta proaktivt. Den anpassade analytiska ram som föreslås i denna studie är generell och kan sannolikt bidra till att förtydliga och påskynda hållbarhetsomställningsinsatser också i större utsträckning på andra håll i Sverige och utomlands. Ett sådant område är en parallell satsning som utvecklar generiska tillvägagångssätt för hur hållbarhetsomställningen i samhällssektorer kan göras på ett sätt som klargör ömsesidiga beroenden och undviker större suboptimeringar. En annan direkt avknoppning kommer att vara Vägväljarprojektet som ska stärka omställningsmodellering för transportsektorn med Blekinge som en första fallstudie. En annan relaterad satsning är det planerade projektet Drawdown Europe End User Portal (DEEP) som ska bygga stödverktyg för att anpassa globala klimatlösningar till nationella och regionala nivåer. De nya förtydligade definitionerna av hållbarhetspositiva byggnader och byggnadssystem innebär att det skulle vara önskvärt att bygga en liknande strategisk omställningsprocess med budgetar även för andra sektorer och för andra viktiga aspekter av hållbarhet som metallutarmning, användning av produktiva ytor, etc. Stockholm Environment Institutes inflytelserika arbete med planetgränser kan här vara en bra utgångspunkt. English version available in DiVA: Making Climate-Positive Buildings and Building Systems Sustainable: http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:bth-22333

Studiens syfte var att undersöka avlärande vid onboarding ur ett HR-perspektiv. Avlärande innefattar det medvetandegörande, det övergivande och det omlärande stadiet, genom vilka föråldrade arbetssätt överges för att öppna upp utrymme för nya. Onboarding innebär de program en organisation skapar för att underlätta nyanställdas inträde i organisationen. Syftet för studien konkretiserades i de tre frågeställningarna: Hur arbetar organisationers HR-funktion med avlärandets tre stadier?, Hur arbetar organisationers HR-funktion med avlärandets tre stadier vid onboarding? och Hur relateras organisationers strategiska onboardingnivå till deras arbete med avlärande vid onboarding?. Material till studien insamlades genom sex semistrukturerade intervjuer med en stark teorianknytning. Intervjuerna genomfördes med respondenter från organisationers HR-funktion. De teoretiska ramverk som användes var Cegarra-Navarro och Wensleys (2019) teori om avlärande, teorin om Bauers (2010) fyra C, samt Bauers (2010) framställning av organisationers strateginivåer för onboarding. En tematisk analys av undersökningens material utfördes och grundades i en deduktiv ansats där skildringen av teman föranledde resultatframställan. Studiens resultat visar att HR-funktioner saknar uttalade arbetssätt relaterade till avlärande. Trots detta indikerar studien att organisationers HR-funktioner kan belysa processer i vilka man kan tolkas arbeta med avlärandets medvetandegörande, övergivande och omlärande stadier både med befintliga medarbetare, samt i onboardingen av nya medarbetare. Vidare uppdagades att arbetet relaterat till avlärandets tre stadier kan skilja sig mellan organisationer på olika strateginivåer för onboarding, definierade utifrån teorin om strateginivåer för onboarding. The aim of this study was to examine unlearning in relation to onboarding, from an HR perspective. Unlearning entails the stages of awareness, relinquishing and relearning in order to abandon obsolete patterns and create room for new ones. Onboarding implies the programs created by an organisation to facilitate the introduction of new employees. The aim of the study was broken down into three research questions: How does organisations’ HR functions apply the three stages of unlearning in their way of working?, How does organisations’ HR functions apply the three stages of unlearning in their onboarding processes?, and How does organisations’ onboarding strategy relate to their application of unlearning during onboarding?. The material of the study was collected through six semi-structured interviews strongly based on the study’s chosen theories. The interviews were conducted with respondents from organisations’ HR function. The theoretical frameworks used were Cegarra-Navarro and Wensley’s (2019) theory of unlearning, Bauer’s (2010) Four C’s as well as Bauer’s (2010) strategic levels of onboarding. A thematic analysis of the study’s material was carried out with a deductive approach where the themes identified laid the base for the results. The results of the study show that organisations’ HR functions lack explicit processes related to unlearning. Despite this, the study indicates that organisations’ HR functions can illustrate processes in which the three stages of unlearning, awareness, relinquishing and relearning, can be identified, both in regards to current and new employees. Furthermore the work related to the three stages of unlearning can differ between organisations on different strategic levels of onboarding, defined by the theory of strategic levels of onboarding.

NVL-nettverket «Kompetanseutvikling i og for arbeidslivet» anbefaler en samlet kompetansepolitikk der partene i arbeidslivet bidrar i den langsiktige strategiutviklingen. Mulighetene for at ansatte skal takle omstilling og stå lengre i arbeid må styrkes og det er behov for bedre systemer for å definere arbeidslivets kompetansebehov.

Medan Sverige är en global föregångare inom hållbar utveckling betonar Klimatpolitiska rådet 2019 att hållbarhetsåtgärderna är för långsamma för att uppfylla de aktuella målen, särskilt när det gäller transport och stadsmiljö. Regional utveckling och kommunal fysisk planering spelar avgörande roller i förändringsprocessen eftersom planerare och strateger behöver ta itu med internationella avtal såsom Parisavtalet, Agenda 2030 och Den nya urbana agendan, samt svara på nationella mål och lokala prioriteringar. Det finns indikationer på att otillräcklig samordning mellan de nationella, regionala och lokala planeringsinsatserna är en nyckelfaktor bakom misslyckandet med att hålla sig på rätt spår. För att hjälpa till att hantera denna brist engagerade planerare från Region Blekinge i sydöstra Sverige SustainTrans-gruppen från Institutionen för Strategisk hållbar utveckling vid Blekinge Tekniska Högskola för att bana väg för en scenarioplaneringsstrategi över en 30-årig horisont (till 2050). Tanken var att ta fram åtminstone tre scenarier och att få med regionala, lokala och några relevanta nationella intressenter i genomförandet. Som ett minimum skulle de fyra identifierade nyckelområdena från projektet Strukturbild Blekinge 2.0 täckas in i studien: Blekinges övergripande utveckling (exempelvis befolkningsutveckling)Arbetsmarknad, näringsliv och turismAttraktiva stads- och livsmiljöerInfrastruktur och transport Rapportförfattarna från SustainTrans-gruppen arbetade iterativt med befintliga kunskaper, statistiska data och resultat från en intressent-workshop. Ett startläge identifierades och fyra utforskande scenarier togs fram och strukturerades efter de sannolika effekterna av höga och låga regionala hållbarhetsinsatser respektive hög och låg befolkningstillväxt: ’Tveksamma Blekinge’ (oförändrad befolkning/ ej hållbart)’Blind tillväxt’ (ökad befolkning / ej hållbart)’Hållbarare Blekinge’ (oförändrad befolkning/ hållbart)’Nystart Blekinge’ (ökad befolkning/ hållbart) Scenarioprocessen inkluderade alla nyckelområdena från Strukturbild Blekinge 2.0 som viktiga utvecklingsområden och resulterade i bredare samtal mellan offentliga intressenter. Detta kommer också förhoppningsvis lägga en grund för ökad samordning och integration mellan dessa organisationer. Baserat på intressenternas synpunkter på scenarierna från workshopen, blev rapportförfattarnas bedömning att scenarierna ’Tveksamma Blekinge’ och ’Blind tillväxt’ skulle få för många negativa konsekvenser. Detta kunde ju också förväntas med tanke på scenariernas namn men mer specifikt handlade det om att det förstnämnda scenariot ge en gradvis nedgång medan det senare på sikt ge verkligt destruktiva resultat för livskvaliteten, naturen och samhällsekonomin. ’Hållbarare Blekinge’ och ’Nystart Blekinge’ bedömdes å andra sidan vara bättre eftersom de troligen skulle säkerställa en god livskvalitet. Med det senare scenariot kan den högre folkmängden sannolikt också ge extra fördelar som högre skatteinkomster och en mer välmående region. Det finns dock en risk att befolkningsökningen kan hämma hållbarhetsprestanda om den skulle drivas för långt. En åtgärd som identifierades som avgörande för att slå in på spåret till något av de föredragna scenarierna var att stärka planeringsfokus för nya bostäder till täta blandade samhällen inom det befintliga urbana fotavtrycket. Det finns samtidigt regionala gränser för tillväxt som är svåra att uppskatta med den begränsade typen av kvalitativa bedömningar som denna studie skulle täcka. Därför rekommenderas att fler studier görs som bygger vidare på scenarierna, går in i mer detaljerad kvantitativ modellering och bygger färdplaner för ett attraktivt och hållbart Blekinge 2050.

Vad motiverar arbetsgivare att investera i kompetensutveckling? Hur kan nyttan avatt satsa på kompetensutveckling mätasoch synliggöras i företag?Detta fokuserade Nordiska expertnätverket Kompetensutveckling i och för arbetslivet på under ett seminarium i Reykjavik i oktober 2019. Under seminariet som filmades delade olika föredragshållare med sig av sina erfarenheter av att investera i kompetensutveckling för sina medarbetare – och följa upp vad det gett. De visade på hur de lyckats synliggöra avkastningen på investeringar i kompetensutveckling och använda resultatet som motivationskraft för ett fortsatt löpande lärande. Seminariet kom att präglas av ett genomgående hållbarhetstema där medarbetarnas förmåga att utvecklas och utveckla arbetsplatsen visade sig spela en avgörande roll.

Den digitala transformationen påverkar på ett genomgripande sätt vårt samhälle. Digitaliseringskompetens har kommit att bli en grundläggande kompetens i dagens arbetsliv och möjligheterna att använda digitala verktyg för effektiv kompetensutveckling är oändliga. På så sätt påverkar det digitala skiftet både arbetslivets kompetensbehov men också förutsättningar att erbjuda situationsanpassad kompetensutveckling. Nordiska expertnätverket Kompetensutveckling i och för arbetslivet bildades 2018 och sätter fokus på frågan - Hur bör och kan kompetensutveckling i ett arbetsliv i ständig förändring se ut för företag och anställda? Som ett led i sitt arbete lät nätverket arrangera ett seminarium med titeln Digitaliseringsresan – hur får vi med de anställda till vilket de bjöd in externa föreläsare från arbetslivet och utbildningsvärlden för att ge exempel på hur digitaliseringen påverkat deras kompetensutvecklingsinsatser.

In light of growing criticism towards New Public Management and its effects, interest has been directed at alternative management control concepts in the public sector. Whether Public Value Management is an alternative, possibly even a new paradigm, is being discussed on the research front. New Public Management and Public Value Management have evolved in parallel during the past decades. However, New Public Management has had greater impact, not least in governments’ control of state agencies. The aim of the thesis is to gain an understanding of how ideas about the creation of public value diverge between New Public Management and Public Value Management. Beyond the research question of whether management control meets the demands of efficiency and customer-orientation as addressed in previous studies on reforms influenced by New Public Management, this thesis deals with the issue of creating value for the benefit of society. In a qualitative approach, the research is based on interpretations of documents, observations and interviews with examples from state agencies in the museum sector. The result of the study shows that differences between New Public Management and Public Value Management are expressed in notions of accountability, results and proficiency. The time perspective differs, as do the means of financing and involvement of stakeholders. Reforms in line with Public Value Management call for the involvement or consideration of a larger circle of stakeholders, including future generations. The findings of the thesis suggest that the diverging perceptions of value creation does not rule out that elements from both concepts can be combined and complement each other. The main issue is to take into account the contribution made to public value, considering whether the mandate is a long-term government assignment in line with Public Value Management or if it involves activities well suited to New Public Management with prerequisites for market orientation. The dissertation contributes to research in the field of management control in the public sector and the issue of public value.

Sex- och samlevnadsundervisningen handlar idag mycket om jämställdhetsarbete, normer och människors lika värde. Kunskapsområdet ska integreras i alla skolans ämnen för att alla elever ska känna sig inkluderade i undervisningen. Studiens syfte är att ta reda på hur lärarna på låg- och mellanstadiet arbetar med sin egen medvetenhet angående heteronormen samt att ta reda på hur de kommunicerar detta med eleverna. Studien har samlat kvalitativ data genom halvstrukturerade intervjuer med sex lärare på en jämställdhetscertifierad skola i Sverige. Studiens resultat visar genom lärarnas resonemang att de arbetar aktivt med normer och jämställdhet, vilket de kopplar till skolans certifikat. Lärarna beskriver att de lyfter och diskuterar dessa frågor i kollegiet samt granskar det undervisningsmaterial de använder sig av i verksamheten. Lärarna pratar om normer och jämställdhet med eleverna och är noggranna med att det ska ske på ett sätt som inkluderar alla elever och inte pekar ut hbt-personer som annorlunda, något som de anser kan vara ett dilemma. Lärarna berättar att de ibland kan känna att kunskapen brister angående hbt-frågor, men direkt när eleverna kränker någon eller har frågor som grundar sig i heteronormen diskuteras det med eleverna. Skolan har i och med sex- och samlevnadsundervisningen ett stort ansvar i jämställdhetsarbetet. NO

Sex- och samlevnadsundervisningen har varit under utveckling en längre tid. Från att upplysa befolkningen om riskerna med sex, och olika ”sexuella störningar” som homosexualitet, har fokus flyttat till att bejaka människors olika sexualiteter och få alla människor att känna sig trygga i sin identitet. Syftet med den här systematiska litteraturstudien är att få en fördjupad kunskap kring vad som är och anses viktigt vid sex- och samlevnadsundervisning i svensk skola och hur man kan arbeta med de rådande normer som finns. Litteraturstudien har hämtat aktuell litteratur inom forskningsområdet från databaserna Eric, Summon och Libris. Litteraturen har granskats och valts ut för att svara mot studiens frågeställningar. Resultatet från studien visar vilket gemensamt ansvar rektorer och lärare har för att sex- och samlevnadsundervisningen ska integreras i fler skolämnen, samt att man bör arbeta med mål och bedömning för att få ett gynnsamt lärande och få delaktiga elever som kan påverka undervisningen. Det är viktigt för att undervisningen ska utgå från elevernas behov och funderingar samtidigt som både ett riskperspektiv och ett njutningsperspektiv lyfts. Lärarna bör arbeta objektivt och lyfta frågor som avviker från den heterosexuella normen, bland annat Hbt- frågor, detta för att inkludera alla elever i sex- och samlevnadsundervisningen.

Bakgrund: Av befolkningen i Sverige 9,7 miljoner är fyra till sex procent drabbade av diabetes. Nästan nittio procent av dessa personer har diabetes typ två. I omvårdnadsprocessen ingår undervisning och att förmedla information som en del av sjuksköterskans arbete. För att omvårdnaden av diabetes som syftar till att stabilisera HbA1c skall uppnå goda resultat, krävs en förändrad livsstil. Forskning har visat att mötet med sjuksköterskan har betydelse för att personen skall kunna förändra sin livsstil. Syfte: var att beskriva personer med diabetes typ två upplevelse av mötet med sjuksköterskan. Metod: Studien genomfördes som en allmän litteraturstudie som baserades på femton kvalitativa artiklar. Analysen genomfördes med inspiration av Friberg (2012). Resultat: presenteras i tre kategorier med subkategorier: upplevelsen av det första mötet, upplevelsen av information i mötet, upplevelsen av sjuksköterskans undervisning i mötet. De viktiga faktorerna i mötet som framkom var; samarbete, kontinuitet, delaktighet, undervisning och individuell information. Diskussion: Tre delar som diskuterades var; faktorer i det första mötet som främjade att en relation utvecklades, betydelsen av att få individuell information och betydelsen av sjuksköterskans undervisning. Slutsats: Det finns ett behov av att belysa hur personer upplever mötet med sjuksköterskan. Genom att sjuksköterskan utbildas att ge personer stöd och individuellt anpassad information och undervisning kan det leda till en förbättrad egenvård., Background: Of the population in Sweden 9.7 million are four to six percent injured by diabetes. Almost ninety percent of these persons have diabetes type two. In the nursing process includes support as a part of the nurse's work. In the nursing process includes education and to convey information as a part of the nurse's work. The goal with the care of diabetes is to stabilize HbA1c and to achieve good results is it necessary to change lifestyle. Research has shown that the meeting with the nurse is important for the person to be able to change their lifestyle. Aim: The aim was to describe people with diabetes type two experience of meeting with the nurse. Methods: The study was conducted as a literature study based on fifteen qualitative articles. The analysis was performed with the inspiration of Friberg (2012). Results: Presented in three categories with subcategories: the experience of the first meeting, the experience of information in the meeting, the experience of the nurse's teaching in the meeting. The important factors in the meeting that emerged were: cooperation, continuity, participation, education and individual information. Discussion: Three sections that were discussed; factors in the first meeting that promoted a relationship developed, the importance of getting individual information and the role of the nurse's teaching. Conclusion: There is a need to describe how people experience the meeting with the nurse. If the nurse are trained to give persons support and individual information and education can it lead to a better self-care.

Syfte/FrågeställningarSyftet med studien är att ta reda på möjligheterna kring ett ämnesintegrerat samarbete mellan ämnena svenska a, b och idrott och hälsa a på gymnasiet. För att uppnå syftet har två frågeställningar valts att få besvarade: Vilka möjligheter finns det enligt gymnasielärare för att en ämnesintegrerad undervisning skall ske så att kursmålen i båda ämnena uppnås? Hur ser intresset enligt gymnasielärare ut för att en ämnesintegrerad undervisning mellan idrott a och svenska a, b på gymnasiet skall kunna ske?Metod För att uppnå syftet och få svar på frågeställningarna så har kvalitativa intervjuer med låg grad av standardisering valts som forskningsmetod. Kvalitativa intervjuer valdes som forskningsmetod för att man då kan använda sig av den intervjuades språkbruk och ta frågorna i den ordning de passar under intervjun. Intervjun byggde på öppna frågor. Läraren fick styra ordningsföljden och sedan kunde följdfrågor ställas beroende på vilka svar som gavs. Studien riktar sig framförallt till lärare på gymnasienivå. Urvalsgruppen är sex stycken lärare, tre ifrån respektive ämne och tre olika gymnasieskolor. Två stycken män och fyra stycken kvinnor. Åldern på respondenterna är mellan 32år och 49år. Arbetslivserfarenheten som lärare var mellan fem och tjugo år. Fem stycken hade en lärarexamen och en hade en hälsopedagogisk examen. Resultat Det finns intresse och möjlighet att integrera svenska med idrott och hälsa. Ingen av lärarna har gjort den integreringen men de kan se att det finns ett behov av det när de läser varandras kursplaner. Det visar sig att det är okunskapen kring varandras kursplaner och mål som lett till att lärarna inte har gjort en integrering. De var inte införstådda med att deras ämnen hade så många bra integreringsmöjligheter. Det går att integrera ämnena så att båda uppnår kursmålen. Slutsats Ämnesintegrerat samarbete mellan färdighetsämnena idrott och hälsa a och svenska a, b är möjligt att genomföra så att kursmålen i båda ämnena kan uppnås. Intresse till en ämnesintegrering finns men då måste lärarna vara bättre insatta i de respektive kursplanerna. Ämnesintegreringen skulle kunna stärka båda ämnena och öka inlärningsglädjen hos eleverna.