Search

Syftet med studien var att genom en statistisk analys och ur ett riskkommunikationsperspektiv undersöka informationens roll för riskuppfattning och upplevelse av oro kring pågående dödligt våld (PDV) hos studenter vid lärosäten i Sverige. I studien innefattar informationens roll beteenden kopplade till informationssökning, information som trygghetsskapande faktor och informationsbehov. I studien genomfördes en enkätundersökning som 120 studenter vid ett lärosäte besvarade. Genom en statistisk analys analyserades studiens forskningsfrågor utifrån aspekter kring informationskonsumtion, riskuppfattning, tillit och oro för att undersöka informationens roll. Studiens teoretiska ramverk bestod av teorier och begrepp från riskkommunikationsforskning (riskuppfattning) samt teorier och begrepp relaterade till informationskonsumtion (informationsundvikande, uncertainty reduction theory och risk information seeking and processing model). Resultatet i studien visade att de studenter som är oroliga och som söker information kring PDV är de studenter som i störst utsträckning anser sig ha kunskap om ämnet, däremot fanns det inte ett enskilt samband mellan ökad oro och att söka information. Individer som förväntas besitta kunskap om PDV, söker i större utsträckning mer information om ämnet. Studenterna i studien har inte fått information kring PDV från sitt lärosäte, men vill generellt få mer information och tror att information kan göra dem tryggare. Studenterna känner generellt tillit till lärosätet, trots att de inte fått någon information om PDV. De som känner tillit till lärosätet skulle vilja söka information om PDV hos dem, medan de som inte känner tillit söker mer information på egen hand. Vidare uppmuntras forskning där det undersöks vilken roll andras förväntan på individens kunskaper om risker spelar för individens informationskonsumtion. The purpose of this study was to investigate the role of information for the risk perception and worry regarding ongoing deadly violence (ODV) that students at Swedish schools experience. The role of information regards behaviours in relation to information seeking, information need and information as a way to reduce worry. In the study, a web survey was conducted in which 120 students at a Swedish school participated. Through a statistical analysis, the research questions were analysed from aspects regarding information consumption, risk perception, trust and worry to investigate the role information plays. The theoretical framework for this study consisted of theories and concepts from the risk communication research field (such as risk perception), but it also consisted of theories and concepts related to information consumption (such as information avoidance, uncertainty reduction theory, and risk information seeking and processing model). The result of this study indicated that students who worry and seek information about ODV believe that they possess knowledge about the subject. However, no correlation between a higher level of worry and increased information seeking was shown. The individuals that feel a greater responsibility to have knowledge about ODV seek more information. The students in this study have not been given information about ODV from their school, but generally want to get more information and believe that information could make them less worried. Those who trust the school would seek information about ODV from the school, while the ones that do not trust the school tend to seek more information by themselves. Furthermore, we encourage further research that aim to investigate which role the expectations of others regarding expected knowledge play for the level of knowledge that individuals possess about risks and their information consumption.

In a time filled with concerns and threats of terrorism, Sweden faces a challenge that demands our full attention. In this critical situation, we have chosen to investigate how students perceive the threat of a potential terrorist attack. Previous research has shown that people's trust in authorities affects the extent to which they feel fear about the possibility of a terrorist attack. Prior research has further emphasized the importance of media consumption and gender in shaping the experience of fear. The purpose of this pilot study is to examine how the increased threat to Sweden influences the level of fear among students across the country regarding a potential terrorist attack in Sweden. Additionally, the aim is to investigate whether trust in the general public has any significance for fear, while controlling for the impact of media consumption and gender. The theoretical framework draws upon Beck's theory of the risk society, Giddens' concepts of ontological security, trust, and expert systems, and finally Misztal's definition of the concept of trust. Data collection involves a survey, with the sample consisting of individuals over 18 years of age residing in Sweden and studying at a university or college. Univariate analysis, as well as bivariate and multiple regression analysis, were used to analyze the collected data. The study revealed that students' experiences of fear varied, with trust in authorities and the general public having no impact on their fear levels. However, the degree of fear was significantly influenced by students' media consumption, which also affected the relationship between trust and fear., I en tid fylld av oro och hot om terrordåd står Sverige inför en utmaning som kräver vår fulla uppmärksamhet. I detta kritiska läge har vi valt att undersöka hur studenter upplever hotet om ett eventuellt terrordåd. Tidigare forskning har visat på att människors tillit till myndigheter påverkar i vilken utsträckning de känner oro för att ett eventuellt terrordåd ska ske. Forskning har ytterligare understrukit mediekonsumtion och köns betydelse för upplevelsen av oro. Syftet med denna pilotstudie är att undersöka hur det ökade hotet mot Sverige påverkar i vilken utsträckning studenter runt om i landet känner oro för ett eventuellt terrordåd i Sverige. Vidare är syftet att undersöka om tilliten till allmänheten har någon betydelse för oron, samt kontrollera för mediekonsumtion och köns betydelse. Den teoretiska referensramen utgår ifrån Becks teori om risksamhället, Giddens begrepp ontologisk trygghet, tillit samt expertsystem och till sist Misztal definition av tillitssbegreppet. Datainsamlingen består av en enkätundersökning, där studiens urval består av personer över 18 år bosatta i Sverige som studerar på universitet eller högskola. Univariatanalys samt bivariat- och multipel regressionsanalys användes för att analysera studiens insamlade data. Studien visade att studenters upplevelser av oro är utspridd där tilliten till allmänheten inte har någon påverkan på deras oro. Graden av oro påverkas däremot till stor del av studenternas mediekonsumtion som även påverkar sambandet mellan tillit och oro.

Bakgrund Studier visar att det är vanligt att barn känner rädsla oro och ångest inför en operation. Att ha ont i magen och inte kunna sova några dagar innan operation är vanligt bland barn. Många sjuksköterskor möter dagligen barn i sitt yrke och ibland kan det vara en utmaning att tillgodose barns behov av trygghet. Syfte Syftet med denna litteraturöversikt var att kartlägga omvårdnadsåtgärder som kan utföras i det preoperativa skedet för att minska och motverka rädsla, oro och ångest hos barn som är mellan 2–14 år. Metod Examensarbetet har genomförts som en strukturerad litteraturöversikt med inslag av den metodologi som används vid systematiska översikter. Resultatet baserades på fyra kvalitativa och 13 kvantitativa artiklar. Artiklarnas fynd delades in i olika kategorier utifrån likheter och skillnader för att kunna sammanställa resultatet. Resultat I resultatet framkom tre huvudkategorier. Dessa är: Åldersanpassad information, distraktion och bemötande. Under huvudkategorier presenteras underkategorier: Skriftlig information, visuell information och spel, lek som distraktion, avledning som distraktion, sjuksköterskans förhållningssätt och föräldrars roll. Slutsats Sjuksköterskan kan utföra preoperativa omvårdnadsåtgärder för att minska och motverka rädsla, oro och ångest hos barn. Kommunikation är en viktig del i omvårdnaden. Barns rädsla, oro och ångest ökar om föräldrarna är oroliga. Att arbeta barncentrerat men även familjefokuserat är därför viktigt. Background Studies show that it is common for children to feel fear, worry and anxiety before an operation. Having a stomach-ache and not being able to sleep a few days before surgery is common among children. Many nurses meet children daily in their profession and sometimes it can be a challenge to meet childrens need for security. Aim The purpose of this literature review was to chart nursing interventions that can be performed in the preoperative stage to reduce and counteract fear, worry and anxiety in children aged 2–14 years. Method A structure literature review with elements of the methodology used in systematic reviews. The result was based on 4 qualitative and 13 quantitative articles. The findings in the articles were then divided into different categories based on similarities and differences in order to compile the results. Results The results revealed three main categories. These are: Age-appropriate information, distraction and treatment. Under the main categories, subcategories are presented: Written information, visual information and games, play as a distraction, diversion as a distraction, the nurse's approach and the role of parents. Conclusions The nurse can perform preoperative nursing interventions to reduce and counteract fear, worry and anxiety in children. Communication is an important part of nursing. Childrens fear, worry and anxiety increase if the parents are worried. Working childcentred and also family-focused is therefore important.

Bakgrund: Generaliserat ångestsyndrom (GAD) är en vanlig diagnos med negativa konsekvenser såväl på individ- som samhällsnivå. För att som fysioterapeuter kunna fånga upp den här typen av patienter och då ha god kunskap om olika träningsformer som tillförlitlig behandling ansågs det fördelaktigt att undersöka det vetenskapliga underlaget för styrketräning som behandlingsmetod. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att undersöka det vetenskapliga underlaget för effekten av styrketräning, i jämförelse med annan eller ingen intervention, som behandlingsmetod för att minska oros- och ångestsymtom hos vuxna mellan 18-64 år med GAD. Metod: En litteraturstudie av randomiserade kontrollerade studier där populationen var vuxna mellan 18-64 år med GAD. Sökningar genomfördes i databaserna PubMed, Cochrane, PEDro och Psycinfo. Fyra studier inkluderades och granskades sedan med PEDro. Den sammanvägda tillförlitligheten av resultatet av tre studier bedömdes med hjälp av GRADEstud. Resultat: Det vetenskapliga underlaget för styrketräning som behandling för personer med GAD är för begränsat för att kunna dra några starka slutsatser. Alla inkluderade studier visade dock på reducering av oros- och ångestsymtom, som båda är kännetecknande symtom för GAD. Konklusion: Det sammanvägda resultatet indikerar på att styrketräning skulle kunna vara en alternativ behandlingsmetod för denna patientgrupp. Mer forskning behövs dock för att kunna utvärdera effekten av styrketräning som behandling för personer med GAD. Background: Generalized anxiety disorder (GAD) is a common diagnosis with negative consequences both on an individual and societal level. In order for physiotherapists to be able to catch these patients and then have good knowledge of different forms of exercise as reliable treatment, it was considered beneficial to investigate the scientific basis for resistance exercise training as a treatment method. Objective: The aim of this literature review was to investigate the scientific basis for the effect of resistance exercise training, in comparison with other or no intervention, as a treatment method to reduce worry and anxiety symptoms in adults aged 18-64 with GAD. Method: A literature review of randomized controlled trials where the population was adults between 18-64 years old with GAD. Searches were conducted in the databases PubMed, Cochrane, PEDro and Psycinfo. Four studies were included and reviewed with PEDro. The combined reliability of the results of three studies was assessed using GRADEstud. Results: The scientific basis for resistance exercise training as a treatment for people with GAD is too limited to be able to draw any strong conclusions. However, all included studies showed a reduction in worry and anxiety symptoms, both of which are characteristic symptoms of GAD. Conclusion: The combined results indicate that strength training could be an alternative treatment method for this patient group. However, more research is needed to be able to evaluate the effect of strength training as a treatment for people with GAD.

The purpose of the following is to study whether there are gender differences in the sense of personal responsibility during the coronavirus pandemic. By using quantitative data from Ipsos,various quantitative methods were used to study whether these potential differences can be explained by factors such as level of concern, risk perception, social trust, institutional trust, and political ideology. All analyses have been conducted while considering control variables such as age, education, and income to ensure transparent results. The findings from the survey have been analyzed using Yvonne Hirdman's theories, focusing on the "gender contract." The theoretical framework assumes that there are differences between men and women in their behavior during crises, since previous research has indicated such assumptions. The results of this study indicate that there in fact are gender differences in personal responsibility during the Covid-19 pandemic,which shows that worry, risk perception and ideology could be a part of the explanation of these differences.

Bakgrund: Unga vuxna är en målgrupp som inte främst tillhör en riskgrupp för allvarliga konsekvenser av COVID-19 gällande sjuklighet och dödlighet. Den globala pandemin kan ha fler konsekvenser på hälsan, där unga vuxna kan ses som en sårbar grupp. Med grund i “Risk perception model” och “Trust determination theory”, vilka kan härleda att en effektiv riskkommunikation under en pandemi är beroende av ett högt myndighetsförtroende och att förstå befolkningens oro, vill denna studie undersöka dessa områden samt eventuella samband och skillnader mellan olika grupper. Syfte: Att undersöka eventuellt samband mellan hög upplevd oro och lågt myndighetsförtroende bland unga vuxna samt eventuella skillnad bland grupper som bakgrundsvariablerma kön, ålder, utbildning och utländsk bakgrund, samt påverkansfaktorerna olika personliga erfarenheter av COVID-19 och inställning till vaccin. Metod: För denna kvantitativa tvärsnittsstudie skapades en enkät i Easyquest och publicerades i olika Facebook-grupper under en vecka i November 2021. Enkäten bestod av 19 frågor där frågorna om upplevd oro och myndighetsförtroende mättes på likert-skala (1-5). Vissa variabler kom i analysen att dikotomiserades till grupper, eller omkodas till index i SPSS vilka testades för intern reliabilitet med Cronbach's Alpha. Vidare genomfördes sambandsanalys med myndighetsförtroende och upplevd oro med Spearmans korrelation (rs , p < .05) och hypotesprövning med eventuella skillnader mellan grupper med chi-2-test (X 2 , p < .05). Resultat: Av n=152 deltagare, var n=40 män och n=105 kvinnor. 48% uppger att myndighetsförtroendet har minskat och 68% menar att deras mentala hälsa har påverkats negativt under COVID-19-pandemin. Den andel som upplever högt förtroende för följande myndigheters hantering av COVID-19-pandemin är för; Hälso- och sjukvården 62%, Folkhälsomyndigheten 44%, MSB 34%, Regeringen 19%. Resultatet för upplevd oro visar att den är högst för framtida smittsamma sjukdomar följt av samhällsförändringar. De med personliga erfarenheter av närståendes sjukdom i COVID-19 upplever en högre oro för; långvariga hälsokonsekvenser, X 2 (1, N = 149) = 4.409, p = .036, och framtida smittsamma sjukdomar X 2 (1, N = 149) = 5.127, p = .024. De som är negativt/tveksamt inställda till COVID-19 vaccin upplever högre oro och lägre myndighetsförtroende för flera av de testade variabler (X 2 Betyg i Ladok 220323.

Bakgrund: Hälften av samtliga föräldrar upplever ångest inför att barnet ska genomgå anestesi. Preoperativ oro och ångest hos föräldrar kan exempelvis bero på att operationsmiljön upplevs skrämmande och att barnet kan tänkas uppleva smärta under vårdförloppet, men kan även relateras till anestesiinduktion och den separation från barnet som uppkommer härvid. Den ångest som föräldrar upplever kan överföras och inverka negativt på barnet. Syfte: Syftet var att undersöka tillgängliga interventioner samt deras effekt med avsikten att reducera preoperativ oro och ångest hos föräldrar till barn som ska genomgå kirurgi. Metod: En systematisk litteraturstudie genomfördes där 12 kvantitativa originalstudier söktes fram i databaserna Cinahl, Pubmed och PsycInfo, vilka kvalitetsgranskades och systematiskt analyserades. Relevanta resultat ur artiklarna extraherades i enlighet med Bettany-Saltikov och McSherry där avsikten var att via syntetisering generera föreliggande studies resultat. Resultat: Den systematiska litteraturstudien påvisar att preoperativa förberedelser i form av Undervisning via digitala hjälpmedel, Distraktion via lek, humor och musik, Förberedelser via preoperativ information samt Kombinerad preoperativ undervisning, medicinsk lek och rundvandring är interventioner som reducerar preoperativ oro och ångest hos föräldrar. Slutsats: Resultatet påvisade att flera interventioner hade en reducerande effekt avseende preoperativ oro och ångest hos föräldrar, men därtill att interventioner måste vara individuellt anpassade och i tillräckligt hög grad vara riktade till föräldrar för att erhålla önskvärd effekt. Background: Half of all parents experience anxiety before the child undergoes anesthesia. Preoperative worry and anxiety in parents may, for example, be due to the fact that the surgical environment is experienced as frightening and that the child may experience pain during the course of care, but may also be related to anesthesia induction and the separation from the child that arises. The anxiety that parents experience can be transmitted to and cause negative effects on the child. Aim: The aim was to examine available interventions and their effects regarding intention of reducing preoperative worry and anxiety in parents of children undergoing surgery. Method: A systematic literature review was conducted where 12 quantitative original studies were applied from the databases Cinahl, Pubmed and PsycInfo, which were quality checked and systematically analyzed. Relevant results from the articles were extracted in accordance to Bettany-Saltikov and McSherry where the intention was to generate the results of this review by synthesization. Results: The systematic literature review demonstrates that preoperative preparations in terms of Teaching by digital aids, Distraction by play, humor and music, Preparation by preoperative information and Combined preoperative teaching, medical play and tour are interventions reducing preoperative worry and anxiety in parents. Conclusion: The results demonstrate that several interventions had a reducing effect regarding preoperative worry and anxiety in parents, but in addition that interventions must be individually customized and sufficiently directed at parents to obtain the desired effect.

Covid-19 as a health crisis has affected all spheres of private and public life, both nationally and internationally, locally and globally.This article aims to contribute knowledge about people's levels of worry during the pandemic's first phase in Sweden.Worry is examined in relation to sociodemographic background, social capital, and judgements concerning potential threats and the national measures implemented.The theoretical framework utilized resides upon concepts and theories of worry and social capital.The data was collected in Sweden in April and May 2020 through an online survey of experiences of the Covid-19 pandemic.Multiple regression analysis and multiple correspondence analysis revealed that higher levels of worry were closely associated both with the judgement that the national measures implemented were not correct, and with the perception that Covid-19 as an illness comprised a greater threat than its financial and social consequences.These factors were also related to advanced age, chronic illness, and lower levels of social capital.Our findings point to the need for further sociological research - both quantitative and qualitative - concerning the pandemic's various consequences in everyday life. Covid-19 började som en hälsokris och växte snabbt till en omfattande samhällskris – i det privata och offentliga livet, nationellt och internationellt, lokalt och globalt. Syftet med denna artikel är att bidra med kunskap om människors oro under covid-19-pandemins första fas i Sverige. Oro studeras utifrån sociodemografiska faktorer, socialt kapital samt människors bedömningar av nationella åtgärder och potentiella hot. Studiens teoretiska ramverk utgår från begrepp och teorier om oro och socialt kapital. Data samlades in i Sverige under april–maj 2020 med hjälp av en webbaserad enkät om människors erfarenheter av covid-19-pandemin. Genom multipel regressionsanalys och multipel korrespondensanalys fann vi att graden av oro är nära kopplad till bedömningen av nationella åtgärder som felaktiga, samt till uppfattningen att själva viruset covid-19 är det största hotet (i jämförelse med ekonomiska eller sociala konsekvenser av pandemin). Dessa faktorer var även relaterade till högre ålder, kronisk sjukdom samt lågt socialt kapital. Artikeln pekar på ett behov av mer sociologisk forskning – både kvantitativ och kvalitativ – om pandemins olika konsekvenser i vardagslivet. Title in WoS: Living with a global pandemic. A study of people's worries in relation to Covid-19 in Sweden

Insomni och depression är två psykiatriska tillstånd med hög prevalens. Prevalensen för insomni är ca 11% hos den svenska befolkningen och motsvarande siffror för depression är ca 5-8%. Komorbiditet mellan dessa två tillstånd är vanligt förekommande. Dessa två tillstånd är ofta teoretiskt sammankopplade med de två kognitiva processerna oro och ruminering. En behandlingsmetod som visat sig vara effektiv mot respektive tillstånd är kognitiv beteendeterapi (KBT). I föreliggande studie har internetbaserad KBT (iKBT) där båda tillstånden behandlas simultant studerats. Studiens huvudsakliga syfte var att undersöka skillnaden i utfall mellan en behandlingsmetod och en kontrollbehandling samt dess långtidseffekter. Totalt inkluderades 124 deltagare som randomiserades till antingen kombinationsbehandling mot komorbid insomni och depression (n=63), eller kontrollbehandling mot depression med desensibilisering som placebo mot insomni (n=61). Resultatet visar att behandlingsgruppen har en statistiskt signifikant större sänkning av insomnisymtom mellan före- och eftermätning jämfört med kontrollbehandling. Statistiskt signifikanta samband förekom gällande förändring i insomnisymtom, depressionssymtom, oro och ruminering mellan två mättillfällen. Förändring i oro mellan före- och eftermätning kunde predicera utfall i förändringsvärde för insomnisymtom mellan föremätning och FU36. Förändring i oro mellan före- och eftermätning kunde predicera nivå av depressionssymtom vid FU36. Studiens resultat stärker hypotesen att insomni är ett tillstånd som kräver specifik behandling och att det finns ett samband mellan insomni och depression samt de kognitiva processerna oro och ruminering men att detta samband bör undersökas ytterligare. Insomnia and depression are two psychiatric conditions with high prevalence in the general population. Insomnia occurs among around 11% of the Swedish population and the equivalence for depression is around 5-8%. These conditions frequently appear comorbidly. There has found to be a theoretical link between these two conditions and the cognitive processes labeled anxious worry and rumination. One treatment method which has shown itself to be effective in treating these respective conditions is cognitive behavioral therapy (CBT). In the present study, internet-delivered CBT aiming to treat both conditions simultaneously have been studied with the purpose of evaluating two different methods and the long term effects of these methods. A total of 124 participants were included and randomized to either a combined treatment for insomnia or depression (n=63) or a control treatment consisting of treatment for depression and desensibilisation as placebo for insomnia (n=61). The results of the present study indicates a statistically significant effect on symptoms of insomnia between pre- and post measurements depending on treatment group. There was a statistically significant correlation between change in all the four domains, depression, insomnia, rumination and anxious worry between two separate measurements. A change in anxious worry between pre and post measurements was also found to predict the level of change in insomnia symptoms between pre and 36 month follow-up measurements. Change in anxious worry between pre and post measurements could also predict the level of depression observed at the measurement at the 36 month follow-up. The findings in this study corroborates the hypotheses that insomnia is a condition which require a specific treatment and that there is a relation between insomnia and depression and the cognitive processes anxious worry and rumination but that this relation needs to be further examined. ClinicalTrials.gov Identifier: NCT01663844 New Clinical Applications for Internet-based Cognitive Behavior Therapy for Insomnia and Depression

Bakgrund: Diabetessjukdomen är en kronisk sjukdom som drabbar ett stort antal människor världen över. I Sverige drabbas omkring cirka 50 000 människor av diabetessjukdomen rapporterar nationella diabetesregistret. Att leva med diabetes under en längre tid kan medfölja olika komplikationer. En av de är den allvarliga diabetesfotsår, som i sin tur uppkommer av kombinationen av nervskada och dålig blodcirkulation. Femton procent av diabetespatienter utvecklar minst ett fotsår under sjukdomens prevalens. Fotsår som har en lång läkningsprocess kan även leda till amputation. Behandlingen för dessa fotsår involverar olika instanser samt specialistfotteam. I behandlingen kan ingå egenvård, kirurgiska ingrepp, behandling med lokalt negativt tryck och hyperbar syrgasbehandling. Syfte: Syftet är att beskriva patienters upplevelser av att leva med diabetesfotsår. Metod: Metoden har genomförts som en litteraturöversikt vilket bygger på kvalitativ och kvantitativ vetenskaplig forskning. Databaserna som CINAHL Complete och Medline användes för att samla ihop materialet till den har arbetet. Bestämmande sökorden relaterad till ämne användes i både databaserna för att kunna få de lämpliga artiklarna till syftet. Noggrann analys utfördes av artiklarna och slutligen belystes fyra huvudkategorier i resultatet. Resultat: Arbetets resultat presenteras i fyra huvudkategorier som är: Fysiska smärtan, inre känslor, bristande kunskap och begränsningar av livssituationen. Inom den första kategorin framkom att patienterna upplevde smärta vid sömn, när de går, när de står men också smärta från själva såret med mera. Den andra beskriver att patienter med diabetesfotsår upplever en hel del negativa känslor i olika sammanhang. Tredje kategorin omfattar bristande kunskap kring fotsåren men också mötet med vårdpersonalen. Till sist framkom livsbegränsningar som handlar om utförande av vardagliga aktiviteter, begränsningar i sociala sammanhang och arbetsmiljön. Men också svårigheter när det gäller socioekonomiska området. Diskussion: Resultatet diskuteras utifrån Katie Erikssons caritativa teori kring lidande, hälsa och vårdande. Background: Diabetic disease is a chronic disease affecting a large number of people worldwide. In Sweden, about 50,000 people suffer from diabetes, reports the National Diabetes Register. Living with diabetes for an extended period of time can come with various complications. One of them is the severe diabetic foot ulcer, which in turn arises from the combination of nerve damage and poor blood circulation. Fifteen percent of diabetic patients develop at least one foot ulcer during the prevalence of the disease. Foot ulcers that have a long healing process can also lead to amputation. The treatment for these foot ulcers involves various instances as well as specialist foot teams. The treatment can include self-care, surgical procedures, treatment with local negative pressure and hyperbaric oxygen therapy. Aim: The purpose is this study is to describe patient´s experiences of living with diabetes foot ulcers. Method: The method has been carried out as a literature review which is based on qualitative and quantitative scientific research. The databases such as CINAHL Complete and Medline were used to collect the material until it has worked. Determined keywords related to topic were used in both databases in order to get the appropriate articles for the purpose. A thorough analysis was carried out of the articles and finally four main categories were highlighted in the result. Results: The results of the work are presented in four main categories which are: Physical pain, inner feelings, lack of knowledge and limitations of the life situation. Within the first category, it emerged that patients experienced pain during sleep, when they walk, when they stand, but also pain from the wound itself and more. The second describes that patients with diabetes foot ulcers experience a lot of negative emotions in different contexts. The third category includes a lack of knowledge about the foot ulcers but also the meeting with the health care staff. Finally, life constraints emerged, which are about the execution of everyday activities, restrictions in social contexts, working environment and difficulties in the socio-economic field. Discussion: The result is discussed based on Katie Eriksson's charitable theory of suffering, health and caring.

Aim: The overall aim was to describe the first responders´ (FRs) experiences ofarriving early at emergency situations in rural areas in Sweden and the characteristicfeatures of the assignments they encounter. The four studies aimed to: describe critical incidents in which ambulance nurses experience worry in their professional life and the actions they take in order to prevent and cope with it (I), explore and describe experiences of the First Incident Person (FIP) assignment within an Fire Department (FD) (II), describe experiences of the While Waiting for the Ambulance (WWFA) assignment, as experienced by home healthcare nurses (III) and map out and describe WWFA assignments focusing on frequency, event time,CardioPulmonary Resuscitation (CPR) and survival >30 days after performed CPR (IV). Methods: The four studies in this thesis had both descriptive and explorative designs. They were analysed with qualitative and quantitative analysis methods. Results: By dispatching FRs in rural areas an early presence at the scene of anaccident or emergency situation can be secured, which prevent full scenarios to happen and increase the possibility to save lives. However, FRs are worried about specific emergency situations as well as situations related to their work environment.Leaving ongoing work tasks cause ethical dilemmas and inner emotional worries why support before, during and after an FR assignment is sought for. Conclusions: Generating effective interprofessional collaboration during FR assignment requires that the FRs work conditions are adopted to the assignment requirements for immediate response. The feeling of security disappears when the FRs are excluded from the group affiliation and the need to feel support in new interprofessional collaboration structures becomes clear. Support function based on individual requests is to be designed. Continuous collaborative exercises are required where all involved FRs participate.

Vid pågående och långvariga miljö- och hälsorisker är det viktigt att kommunicera med invånare kontinuerligt. Denna enkätstudie undersöker därför informationsbehovet hos invånare vid förorenade områden och hur det överensstämmer med myndigheternas syn på kommunikationen. Vidare undersöks oro och riskuppfattning hos invånarna samt hos kommunikatörerna på kommunerna och länsstyrelserna. Undersökningen görs med glasbruksområden som exempel då studier pekar på förorening vid och i närheten av dessa områden men risken för människors hälsa inte är helt fastställd. Resultatet visar att en stor andel av, både invånare och myndigheternas kommunikatörer, tror att det finns risk för och är oroliga för hälsa, miljö och kommande generationers hälsa i närheten av de förorenade områdena. Oron för att bo i närheten är inte lika stor som oron för hälsa och miljö. Både riskuppfattningen och oron är större för miljö än för hälsa. Av dem som bor närmre än 5 km från närmsta glasbruk vill 68 % ha mer information vilket är fler än bland dem som bor längre ifrån, 31%. Tidigare information har de flesta fått från lokala media. Helst vill invånarna kommunicera med kommunen, länsstyrelsen, Naturvårdsverket och till viss del även med lokala media. De som bor närmre än 5 km från ett glasbruk vill ha information via papperstidning, informationsmöten och brev. Detta överensstämmer inte helt med myndigheternas åsikt där kommunikation främst skett via hemsidan och där hemsida, informationsmöten och sociala media är de kommunikationsvägar myndigheterna vill använda. Kommunen, länsstyrelsen och Naturvårdsverket anses som ansvariga för kommunikationen och det är flest som litar på dessa aktörer. Sammantaget visar studien att kommunikationen hittills kan ses som bristfällig och att det behövs förbättrad kommunikation vid långvariga miljö- och hälsorisker. Det finns, i det specifika fallet, utrymme för att förbättra kommunikationen och förutsättningarna är goda om kommunicerande aktörer ser upp för fallgroparna. At ongoing and long-term environmental- and health risks is it important to communicate with the inhabitants continuously. This study therefore uses a survey to investigate the need for information among inhabitants and how it aligns with the authorities view on the communication. Further, worry and risk perception is examined among inhabitants and the municipalities and the county administration. The study is done with glasswork areas as an example since earlier research indicate contamination on and near these areas but the risk for human health is not yet established. The result show that a substantial share, of both inhabitants and the authority’s employees, thinks there is risk for and is worried about health, environment, and future generations health at contaminated sites. The worry about living close by is not as big as the worry about health and environment. Both risk perception and worry are greater for the environment than for health. Of the inhabitants living closer than 5 km from nearest glasswork, 68% wants more information which is more than among the inhabitants living further away, 31%. Previous information has most people got from local media. The inhabitants prefer to communicate with the municipality, the county administration, and the Swedish EPA and to some extent even with local media. The ones living closer than 5 km from a glasswork want information through newspapers, briefings and letters. This is not fully consistent with what the authorities think, where communication mainly occurred through the website and the website, briefing and social media are the ways authorities want to use for communication. The municipality, county administration and the Swedish EPA considers as responsible for the communication and these authorities got most trust among the inhabitants. Altogether this study shows that the communication so far can be considered as inadequate and that there is a need for improved communication at long term environmental and health risks. There is, in the specific case, room to improve the communication and the conditions are good, if the communicating actors watch out for pitfalls.

Sömnsvårigheter inklusive insomni är ett utbrett problem för stora delar av befolkningen. Personer med insomni tenderar att oroa sig över sin sömn och har dysfunktionella antaganden kring sömnbristens konsekvenser. Studiens huvudsakliga syfte var att undersöka om skillnader i utfall mellan två behandlingsmetoder för insomni kunde tillräknas en exponeringseffekt. Studiens hypoteser var: 1a) Patienter som deltar i sömnrestriktion kommer få en större reducering av oro över sin sömn. 1b) Det finns ett samband mellan hög följsamhet till behandlingsmetoden och minskad oro över sömnen. 2) En kraftigare exponering medför lägre följsamhet till behandlingsmetoden. 3) Det finns ett samband mellan minskad oro över sömnen och minskade insomnisymptom. Data användes där 185 deltagare randomiserats till någon av KBT-behandlingarna för insomni sömnkomprimering (n=93) och sömnrestriktion (n=92). Oron hade minskat för studiedeltagarna fem veckor efter behandlingsstart men inga signifikanta skillnader påträffades mellan grupperna. Ett signifikant samband observerades mellan minskning av insomnisymptom och oro över sömnbrist. Slutsatser från uppsatsen är det redan etablerade sambandet mellan oro och insomni bekräftas. Studien kunde inte bekräfta hypotesen att exponering leder till minskad oro. Vidare forskning rekommenderas för att avgöra hur exponering kan användas för patienter med insomni för att möjliggöra effektivare behandlingsmetoder. Sleep impairments including insomnia is a widespread problem affecting a large quantity of the population. Insomnia patients tend to worry about their sleep and having dysfunctional beliefs about sleep deficit consequences. The main purpose of this study was to examine if differences in results between two treatment methods could be attributed to effects of exposure. The hypotheses in the study were: 1a) Patients who participate in sleep restriction will have a greater reduction of sleep-related worry. 1b) There is a correlation between high compliance to the treatment methods and reduced sleep-related worry. 2) A greater exposure induces lower compliance to the treatment methods. 3a) There is a correlation between reduction of sleep-related worry and reduction of insomnia symptoms. Data consisted of 185 participants who was randomised into the CBT-treatments for insomnia sleep compression (n=93) or sleep restriction (n=92). A hypothesis was that sleep restriction implicate more exposure than sleep compression. Worry had decreased among participants after five weeks of treatment but no significant differences occurred between the groups. A significant correlation occurred between reduction of insomnia symptoms and reduction of worries regarding sleep deficit. Conclusions is that the already established correlation between worry and insomnia is confirmed. This study failed to confirm that exposure leads to reduced worry. Further research is advised to determine how exposure can be used for insomnia patients to enable more efficient treatment methods. ClinicalTrials.gov Identifier: NCT02743338, CompRest - a Comparison Between Sleep Compression and Sleep Restriction for Treating Insomnia

Syftet med studien har varit att få klarhet i vilka faktorer som påverkar personalens handlande i mötet med äldres upplevelser av ensamhet, oro och ångest inom äldreomsorgen. Studien är kvantitativ och en enkätundersökning har genomförts på omsorgsavdelningar med personal som arbetar på särskilt boende. Jag har varit intresserad av att studera hur personalen möter de äldres upplevelser samt om brister kan identifieras som påverkar personalens handlande gentemot äldres behov. Den här studien har sin utgångspunkt i Socialstyrelsens nationella enkätundersökning 2012. Socialstyrelsens undersökning visade höga siffror vad gäller äldres upplevelser av ensamhet, oro och ångest på särskilt boende, vilket jag valt att studera vidare kring. Urvalet i min studie har bestått av 50 omsorgspersonal varav 31 svarade på enkäten vilket gav en svarsfrekvens på 62 procent. Den teoretiska utgångspunkten för studien har varit analysmodell med faktorer som utgår från individuella och organisatoriska områden. Studien påvisar utifrån personalens perspektiv att äldre upplever oro och ångest i hög grad vilket personalen anser orsakas av känslor av ensamhet. Resultaten utifrån analysmodellen visar huvudsakligen brister inom organisatoriska områden som brist på tid, arbetssätt, resurser, mål och arbetsledning. Personalens individuella resurser såsom empati, engagemang och värderingar visar tillfredsställande resultat. Däremot personalens kompetens vad gäller bemötande och arbetsmetoder visar genomgående brister. Detta påvisas genom avsaknad av utveckling och mål på det personliga, arbetsmässiga samt utbildningsmässiga planet. De äldres sociala tillfredsställelse har i studien gett paradoxala svar angående deras behov av samtal, stöd och gemenskap. Å ena sidan anses de äldres sociala behov vara tillfredsställda. Å andra sidan anses de äldre inte kunna påverka sina känslor av ensamhet, oro och ångest då personalen hänvisar till brist på tid och kompetens. The purpose of this study was to ascertain the factors affecting employee behavior when meeting older people's experiences of loneliness, worry and anxiety in elderly care. The study is quantitative and a questionnaire survey has been conducted with staff working in elderly care. My scope has been based on the staff´s perspective to find out the situation of the elderly and needs from social satisfaction and the older people´s opportunities for meaningful conversations in retirement home. The study is based on the 2012 national survey, performed by the Swedish National Board of Health and Welfare (Socialstyrelsen). The survey is showing high numbers of older people`s experience of loneliness, worry and anxiety in retirement home, which I have chosen to study futher about. The sample of the study consisted of 50 care staff employees, 31 of which responded to the questionnaire giving a response rate of 62 percent. The theoretical starting point for the study is an analysis model with prepared factors. Factors based on individual and organizational areas acquired from the theory of the elderly care. The study demonstrates from the perspective of the staff members, that the elderly are experiencing a high grade of worry and anxiety, which is considered to be caused by feelings of loneliness. The results based on the analysis model shows mainly deficiencies in organizational areas such as lack of time, work methods, resources, goals and management. The employees individual resources such as empathy, commitment and values show satisfactory results. However the staff's competence in treatment and working consistently show deficiencies. This is demonstrated by the lack of development and aims at the personal, labor, and educational level. Older people's social satisfaction has in the study yielded paradoxical response regarding older people's need foriiconversation, support and fellowship. On the one hand the social needs of the elderly is considered to be satisfied. On the other hand, the elderly are considered not to be able to influence their feelings of loneliness, worry and anxiety as the staff refer to the lack of time and expertise.

Negativa hemförhållanden har tidigare visats bidra till depressivasymptom. Syftet med denna studie var att undersöka: 1) omförhållanden som oro och katastroftänkande är mediatorer mellannegativa hemförhållanden och depressiva symptom, 2) om det finnsnågra könsskillnader i detta avseende. Studien baserades påinsamlade data från ett pågående projekt vid Örebro universitet. Enenkätundersökning utfördes på 18 högstadieskolor i tre mellansvenskastäder med totalt 2749 elever i årskurs 7 och 8. Resultaten visade enpositiv korrelation mellan negativa hemförhållanden och depressivasymptom, samt att båda faktorerna oro och katastroftänkande partielltmedierade mellan negativa hemförhållanden och depressiva symptom.Det fanns könsskillnader som visade att flickor som blev utsatta förpsykologisk kontroll speciellt hade ett katastroftänkande, somkorrelerade högt med depressiva symptom. Slutsatsen är attförhållanden hos människor, som uttalad oro och katastroftänkande,till väsentlig grad förklarar varför negativa hemförhållanden har såkraftig effekt på ungdomars depressiva symptom., Negative home conditions have previously been shown to contributeto depressive symptoms. The purpose of this study was to examinewhether the conditions worry and catastrophic thinking are mediatorsbetween negative home conditions and depressive symptoms. Thedata was selected from an existing survey conducted among studentsin grades 7-8 at secondary schools in three Swedish cities. A total of2749 secondary school students participated in this cross-sectionalstudy. The results showed a positive correlation between negativehome conditions and depressive symptoms, and both factors worryand catastrophic thinking partially mediated between negative homeconditions and depressive symptoms. The conclusion is thatconditions in humans, such as pronounced worry and catastrophicthinking, to a substantial degreee explains why negative homeconditions have so powerful effects on young people’s depressivesymptoms.

Hur vi människor förhåller oss till dåtid, framtid och nutid avspeglar vår personlighet och kan länkas samman till vårt psykiska mående. Denna studie syftade till att studera sambanden mellan tidsperspektiv, depression och ångest samt oro och ältande. Vidare ämnade studien att undersöka om en bristande inhiberingsförmåga kan förklara oro och ältande. I studien deltog 65 personer från en icke-klinisk grupp; 44 kvinnor och 21 män i åldrarna 19 till 40 år. De instrument som användes var självskattningsformulären Swedish Zimbardo Time Perspective Inventory, Beck Depression Inventory-II, Beck Anxiety Inventory, Response Style Questionnaire, Pennstate Worry Questionnaire samt Strooptestet Serialt färgordtest. Resultaten visade att oro men även ältande bäst predicerar en negativ framtidsorientering medan ångest och negativ framtidsorientering bäst förklarade oro. Ältande förklarades bäst av negativ framtidsorientering. Gällande inhiberingsförmåga var resultaten motstridiga, vilket tolkades som att fler undersökningar kring exekutiva funktioner, oro och ältande behövs i framtida forskning. Författarna argumenterar för att ännu tydligare samband för ångest och depression skulle kunna hittas i kliniska grupper. Att öka kunskapen om de underliggande mekanismerna kring depression och ångest argumenteras vara av stor betydelse för effektivare klinisk behandling. The way we humans relate to the past, present and future reflect our personality and can be linked with our mental health. The aim of this study was to examine the relations between time perspective, depression, anxiety, worry and rumination. The aim was also to study if a deficient capacity of inhibition could be explained by worry and rumination. The study consisted of 65 participants from a non-clinical sample; 44 women and 21 men in the age of 19 to 40 years. The self report inventories included in the study was Swedish Zimbardo Time Perspective Inventory, Beck Depression Inventory-II, Beck Anxiety Inventory, Response Style Questionnaire and Pennstate Worry Questionnaire, a Colour-Word test measured the Stroop effect. The result indicated that worry but also rumination was the best predictors to a negative future orientation while anxiety and negative future orientation best predicted worry. Rumination was mainly explained by a negative future orientation. The results of the inhibition processes was contradictory. Further research of executive funcions, worry and rumination are needed. The authors are arguing for a stronger relationship between anxiety and depression could be found in a clinical sample. More knowledge about the underlying mechanisms of depression and anxiety is of importance for a more effective clinical treatment. Time Perspective Project

Andelen individer med eftergymnasial utbildning ökar på arbetsmarknaden samtidigt som antalet arbetstillfällen inom vissa akademiska yrken inte ökar i samma takt. Denna studie syftade till att undersöka om förekomsten av oro bland högskolestudenter inför eventuell arbetslöshet hade något samband med självkänsla och kontrollupplevelse. Studien avsåg även att undersöka huruvida tidpunkt för avslutad utbildning och utbildningsinriktning hade någon betydelse för studenternas nivå av oro. En enkätundersökning med 101 deltagare mellan 19 och 59 år genomfördes. Resultatet visade att det fanns en signifikant skillnad i orosnivån mellan studenter när det gällde hur lång tid de hade kvar på sin utbildning. Studenter med längre studietid kvar oroade sig mindre. Denna undersökning kan hjälpa till att belysa studenters oro inför en allt hårdare arbetsmarknad.

I dag föds färre barn med ryggmärgsbråck på grund av att skadan kan upptäckas med fosterdiagnostik. Kunskapen om ryggmärgbråck utanför specialistklinikerna är bristande och kommunikationsproblemen mellan vårdpersonal och föräldrar är inte ovanligt. Det symtom som mest påverkar vardagen hos den som har ryggmärgsbråck är blåsrubbning.Syftet är att beskriva upplevelser av vara förälder till ungdomar och unga vuxna födda med ryggmärgsbråck, och hur ungdomen och den unge vuxne själv upplever att leva med skadan.Vi har använt oss av en kvalitativ metod och resultatet bygger framförallt på vetenskapliga artiklar och avhandlingar. Materialet analyserades med hjälp av Evans (2003) analysmodell. Resultatet visar att föräldrarna upplever olika sorters oro under barnets uppväxt och att det ofta förekommer brister i samarbetet mellan föräldrar och vårdpersonal. I resultatet framkommer att ungdomarna inte upplever sig som annorlunda utan det är snarare omgivningen som påminner dem om deras funktionsnedsättning. Ryggmärgsbråcket kan dock påverka det dagliga livet i större eller mindre utsträckning. I diskussionen diskuteras först metodval. Vi valde att diskutera dagens fosterdiagnostik, och vilka signaler det sänder ut till samhället. Vi diskuterar om det bristande samarbetet mellan föräldrar och vårdpersonal. Vi tar upp föräldrarnas oro och ungdomars upplevelser av sin funktionsnedsättning och kopplar det till begreppet subjektiv kropp. Program: SjuksköterskeutbildningUppsatsnivå: C

The object of this project is to investigate people’s fear of crime. By means of three studies, the dissertation illustrates how the fear of crime is understood in Anglo-Saxon and Nordic research, by a group of interview subjects and also how this fear is depicted in Stockholm’s daily press. In the research, fear of crime is viewed as an individual problem that is not linked to exposure to crime. Instead the fear is explained by reference to individual factors, situational factors and societal conditions. The views described in the research have changed over time, with inter alia an increasing number of groups being described as experiencing fear. The interview study is based on 28 in-depth interviews with persons living in different areas of Stockholm. In summary, the interview subjects are not afraid of crime, and they say they do not think about crime in the course of their daily lives. They may perceive fear in certain situations, in specific locations and when faced with unknown people. These situations are characterised by a lack of control, which tends to be linked to the fear of crime. This fear also appears clearly to be influenced by the media. In the press, the fear of crime is not only depicted in relation to public places, but also in the home and at the workplace. The absence of police is described as one of the reasons for this fear. It is also acceptable for men to express a fear of crime in the newspaper articles. The descriptions expressed in the interviews and in the press reflect some of the theories propounded on the risk society. Risk appears to be perceived as separate from fear. A reduction in crime would therefore be likely to lead to a reduction in the risk of exposure to crime, but not always in the fear of crime. This fear may instead probably be reduced by measures that increase people’s sense of control.