Search

I den här studien analyseras och presenteras vad idrottslärare på högstadiet anser att arbetssätten enlärarsystem och tvålärarsystem har för olika för och nackdelar, samt om den likvärdiga undervisningen i ämnet påverkas av huruvida lärare väljer att bedriva sin undervisning. Trots att läraryrkets påfrestningar fortsätter att öka så väljer majoriteten av skolor att bibehålla ett enlärarsystem inom skolverksamheten, även om ett tvålärarsystem både kan ge lärare större förutsättningar till att undvika långtidssjukskrivningar, skapa trygghet vid bedömning och minimera en orättvis skolgång för eleverna. I den här studien har lärares egna tankar kring ämnet samlats in med hjälp av intervjuer för att besvara de framtagna frågeställningarna. Sex högstadielärare runtom i södra Sverige har bidragit i studien, tre som arbetar med ett enlärarsystem och tre som arbetar med ett tvålärarsystem. Resultatet visar att lärare inom ämnet idrott och hälsa föredrar att arbeta tillsammans med andra lärare. Det grundar sig ofta i att yrket kan vara mycket ensamt och att det kan vara svårt att hinna se varje elev i de praktiska momenten. Att samspela och diskutera med en kollega när det kommer till bedömning skapar en trygghet hos lärarna. Lärarna upplever även att den likvärdiga undervisningen ökar på den skola där ett tvålärarsystem bedrivs, men att det är svårt att nå en nationell likvärdighet bland skolor.

1. Sammanfattning: Simundervisning är idag en betydande del i den centrala kursplanen för ämnet Idrott och Hälsa. Trots detta, visar tidigare forskning att simundervisningen är problematiskt och har en tendens att hamna i skymundan. Tidigare forskning visar också att simundervisningen medför didaktiska utmaningar för lärare, framförallt på grund av ekonomiska och religiösa faktorer. Simundervisningen är inte enbart problematiskt för lärare, utan också för nyanlända elever eller elever med utländsk bakgrund. På grund av bristande erfarenheter av fysisk aktivitet och vattenvana är det många nyanlända elever som inte klarar lgr11s kunskapskrav för simkunnighet. Studiens övergripande syfte är därför att undersöka hur lärare i ämnet Idrott och Hälsa arbetar för att nå simkunnighet bland nyanlända elever. Studien avser att bidra med kunskap om hur simundervisningen för nyanlända elever kan bedrivas och vilka faktorer som påverkar simundervisningen. För att undersöka detta har en kvalitativ undersökning med semistrukturerade intervjuer genomförts. Övergripande, så visar resultatet att lärarna definierar begreppet simkunnighet utifrån kunskapskravet i lgr11. Lärarna ser begreppet som tydligt och rimligt. Dock visar resultatet att lärarna tolkar begreppet olika. Hälften av lärarna bedriver simundervisningen på egen hand och andra hälften överlåter ansvaret till badhuspersonalen. Om det är idrottsläraren eller badhuspersonal som undervisar eleverna har ingen betydelse, huvudsaken är att personen har en didaktisk kompetens och kan anpassa undervisningen efter varje individs förutsättningar och förmågor. De faktorer som påverkar simundervisningen är ekonomiska faktorer, religiösa faktorer och elevens egna förutsättningar. Den ekonomiska faktorn är mest påtaglig för landsbygdsskolorna, då resekostnaderna till och från badhuset är höga. Den religiösa faktorn påverkar främst de nyanlända flickorna, då majoriteten av flickorna inte får simma tillsammans med pojkarna. Elevens förutsättningar beror till stor del på ursprung och kultur. Majoriteten av eleverna har en ytterst liten erfarenhet av simundervisning och vistelse vid vatten. Några är dock uppväxta vid en flod och är då mer vattenvana. Dessa förutsättningar påverkar vilken kunskapsnivå eleverna ligger på när det anländer till Sverige.

Every now and then, in media research studies and in various newspaper articles, schoolboys´ issues reading habits are discussed. Much of what is written concerns boys decreasing marks in the field of literature, in the Swedish language and also their negative attitude towards reading books. Some scholars claim that boys do not read because they consider reading books as a women´s duty. Other people believe that underlying causes for boys negative attitude towards reading is biological, that it´s genetic and consequently physical, and that male and female brains are functionally different. Another theory of today is that boys actually reads, but not that kind of texts and literature that they are exposed to in school. Based on a selection of these opinions and theories, and my own experience and interest for questions concerning school and gender, the aim of this studie was to examine boys worlds of reading. In other words to find out what boys habits of reading looks like, what they read in school and in their spare time, if they think the school library could supply them with books that appeal to their taste, and also when they read and how they choose what to read. Other questions were what their habits of reading are at home, if their parents reads books, if they have a morning paper and if someone read to them when they were younger. The overall question for the studie was: What do boys´ worlds of reading look like? The method of investigation was using quantitative questionnaires with one hundred boys from an upper grammar school in a well-off area, and four qualitative interviews by phone with boys from the same school. All pupils were of age thirteen or fourteen. The result of this study made it obvious that these boys like to read, not just books but also other kinds of texts like, for example, computer game instructions, chat or sms. It´s also clear that when they choose fictious books to read, they have a taste for thrilling and dramatic adventures. The genre of literature is very important when it comes to boys´ interest of reading, and fantasy is without doubt the most attractive genre.