Search

Under mina år som lärare på högstadiet har jag alltid förbryllats av hur mycket åsikter det finns hos elever när ämnen som sexuell läggning och könstillhörighet kommer på tal. Därför har jag i denna studie undersökt vilken uppfattning man får av läroböcker i biologi vad gäller sexuell läggning och könstillhörighet. Grundskolans värdegrund är väldigt tydlig med att ingen ska diskrimineras i skolan. Syftet med studien är att beskriva och förstå huruvida kön och sexuell läggning framställs i tre olika läromedel i biologi för grundskolans årskurs 7–9 ur ett queerteoretiskt perspektiv. Studien syftar även till att undersöka relationen mellan läroböckerna och skolans värdegrund. För att kunna besvara syftet gjordes en kvalitativ diskursanalys i fyra steg. Resultatet av studien visade att bland annat intersexuella och asexuella exkluderas i alla de granskade läroböckerna. Heteronormativitet speglas olika mycket i de granskade läroböckerna. I vissa fall utgår boken från heterosexualiteten och den framställs då som en normalitet. Övriga sexuella läggningar blir då tillsidosatta. Vissa läroböcker har istället ett mer neutralt förhållningssätt där heteronormativitet inte kan urskiljas lika tydligt. När man beskriver könsorgan gör man det enbart utifrån ett manligt och ett kvinnligt perspektiv. På så vis exkluderas transpersoner och intersexuella med olika typar av diagnoser eller variationer i läroböckerna. Eftersom läroboken har en viktig och betydande roll i undervisningen, kan läroböckernas sätt att framställa sexuella läggningar och könstillhörigheter även spegla undervisningen.

I puberteten blir ungdomar lättare påverkade av sociala mediernas kroppsideal och det fins en risk att de tvingar sig genom farliga dieter och träningsmetoder för att försöka skapa den ”perfekta kroppen”. Detta kan sluta med att många ungdomar sätter för höga krav på sin egen kropp och riskerar sin hälsa för att se ut som på bilderna på sociala medier. Syftet med denna studie är att få en djupare förståelse för på vilket sätt kroppsideal påverkar ungdomars träning på gym. Ett delsyfte är att undersöka skillnaden mellan pojkar och flickors idé om den perfekta kroppen. Med hjälp av tre frågeställningar kommer studien fram till om ungdomar upplever ett kroppsideal och om det finns likheter och skillnader mellan pojkars och flickors uppfattning om kroppsideal. Även kom studien fram till om ungdomar blir motiverad att träning på gym genom sociala medier. Studien använder sig av en kvalitativ forskningsmetod. Datainsamlingen skedde genom två fokusgruppsintervjuer uppdelat på kön med fyra deltagare i varje grupp. Som stöd använde sig samtalsledaren av en semistrukturerad intervjuguide. Databearbetningen gjordes med hjälp av en innehållsanalys. Resultaten delades in i tre teman: samhällets och sociala mediers ansvar, synen på den perfekta kroppen och kroppsideals påverkan på ungdomars träning. Studien visade att det finns fler en bara ett ideal. Det kan även skilja sig mellan samhällets kroppsideal och individens ideal. Flickor har större krav på sin egen kropp och den manliga kroppen medan pojkar beskrev drömkroppen med två ord: muskler och styrka. Ungdomar söker sig till personer på sociala medier som stödjer deras idealkropp och använder de som motivation till träningen på gymmet. Här visade det sig att sociala medier och kroppsideal går hand i hand i dagens samhälle. When adolescents reach puberty there is a bigger chance of the body ideal to affect them. The risk here is that teenagers start to push through dangerous diets and training methods with the purpose to build the “perfect body”. This can result in that many teenagers’ pressures themselves too hard and risk their health to look like a picture on social media. The purpose of this study is to get a deeper understanding how the body ideal affects adolescents training in the gym and to find out the differences and similarities between girls’ and boys’ idea of the perfect body. With the help of three issues the study examines if adolescence experience that a body ideal till exist and I that case how does it affect them and if there are any similarities and differences between girls’ and boys’ perception on the body ideal. And last the study shows if the body ideal on social media inspires and motivates adolescence training at the gym and in that case how? The study uses a qualitative approach. Collection of data is done by focus groups interviews with each four participants. The study uses a content analysis to implement the data process. The results divided in three topics: societies and social medias responsibility, the view on the perfect body, body ideal impact on adolescent training in the gym. The study shows that there is more than just one body ideal. There can even be a difference between societies body ideal and individual ideal. Girls had higher demands on their own body and the male body. The boys’ described the male body with two words: muscular and being strong. Teenagers follow influencers on social media that supports the body that they want to have and use this as a motivation to train in the gym. This shows that social media and body ideal goes hand in hand.

Alla elever har rätt till en likvärdig skolgång och att utvecklas efter sin egen förmåga enligt svensk lag och Barnkonventionen. Det är dock många elever i skolan idag som inte utmanas och utvecklas som lagen kräver. Syftet med litteraturstudien är att undersöka vad forskningen säger om identifiering av högpresterande och begåvade elever samt hur undervisningen differentieras för dessa elever. För att besvara syftet har vi utgått från följande frågeställningar: - Vilka aspekter lyfts fram om identifiering av begåvade och högpresterande elever inom matematik? - Hur differentieras undervisningen för högpresterande och begåvade elever inom matematik? Studiens resultat visar att en differentierad undervisning är positivt för matematiskt begåvade elever i många avseenden. Resultaten mynnar ut i slutsatsen som betonar vikten av att identifiera dessa elever och att differentierad undervisning måste anpassas efter elevgrupp och individer, därmed finns det inget rätt och fel generellt.

Introduktion: Sömn är ett återkommande kropps- och sinnestillstånd som utgör en grundpelare vid reglering av fysiologiska faktorer som påverkar kroppens välmående. Definitionen av återhämtning har beskrivits som kroppens förmåga att återgå till homeostas. Återhämtning är en nödvändig process till följd av den ansträngning som fysisk träning medför. I tidigare studier har man observerat att en brist på sömn och en störning i den cirkadiska rytmen har en negativ påverkan på frontallobens exekutiva funktioner, kognitionen samt den generella mentala hälsan. Som fysioterapeut är det relevant att bedöma sömnkvalitén för att ge patienter så goda möjligheter som möjligt till att få bästa tänkbara utfall av rehabiliteringen. Syfte: Syftet med studien var att undersöka sömnens påverkan på återhämtningen efter fysisk träning. Metod: Litteratursökningen utfördes i databaserna PubMed, Cinahl, SportDiscus, AMED, PEDro och Web of Science. Efter bearbetning avsamtliga artiklar i de 6 olika databaserna, inkluderades totalt 15 artiklar i denna studie. För att granska de inkluderade artiklarnas kvalitet, tillämpades PEDro-skalan. Resultat: Sömnen besitter en viktig roll i återhämtningen efter fysisk träning. Träning har överlag visat sig påverka sömnkvalitén positivt. Bristande sömn har överlag visat sig ha en negativ påverkan på muskelkraft, kognitiv förmåga och reaktionstid. Bristande sömn har även påvisats öka utsöndringen av katabola stresshormoner i förhållande till anabola hormoner. Konklusion: Sömnen har en stor inverkan på återhämtningen efter fysisk träning då en bristande sömn har visat sig negativt påverka fysisk förmåga och balansen mellan återuppbyggande och nedbrytande hormoner.

Bakgrunden till denna studie är baserad på tidigare forskning som har visat på en minskad nivå av fysisk aktivitet hos barn och ungdomar. Av Sveriges barn och ungdomar var det endast 44 procent av killarna och 22 procent av tjejerna som uppnår Världshälsoorganisationens rekommendationer för fysisk aktivitet år 2020. Syftet med studien var att undersöka om utbildningsinsatsen Rörelseledare-Elev har påverkat motivationen till fysisk aktivitet hos mellanstadieelever i Östra Göinge kommun. Dessutom undersökte studien om det fanns en skillnad mellan årskurs 4 och 6 i motivationen till fysisk aktivitet. För att ta reda på detta användes kvantitativ metod i form av en nätbaserad enkät. Resultatet visade att en stor del av mellanstadieeleverna har börjat röra på sig mer efter rörelseaktiviteterna och det även finns en tydlig majoritet gällande att tycka om att röra på sig. Detta resultat skiljer sig åt mellan de olika årskurserna. Det finns en signifikant skillnad, med årskurs 4 som årskursen där fler har börjat röra på sig mer efter rörelseaktiviteterna. Slutligen visade studien att utbildningen Rörelseledare-Elev har fått en majoritet av eleverna att röra på sig mer och för en liten andel har det skett en total beteendeförändring. Denna andel tyckte inte om att röra på sig innan rörelseaktiviteterna men har börjat röra på sig mer efteråt. Studiens svarsfrekvens och operationaliseringen av svårbegripliga begrepp för barnen, kan innebära en viss osäkerhet gällande studiens resultat. Konklusion utifrån resultatet är att utbildningen Rörelseledare-Elev inte lyckades aktivera alla, men det skedde en förbättring i nivån av fysisk aktivitet hos eleverna över lag. En slutsats som kan dras är att motivationen till fysisk aktivitet påverkades positivt., The background for this study is based on previous research that has shown an overall decline in physical activity among youths. 44 percent of males and 22 percent of female children and adolescents in Sweden meet the World Health Organization’s recommendations for physical activity in 2020. The purpose of this study was to examine the effects an elementary school-based intervention had on students’ motivation for physical activity. Moreover, the study examined if there was a difference in motivation towards physical activity between students in Year 4 and Year 6. This study used a quantitative research method with a web-based survey. The intervention is based around movement activities in the classroom and during breaks, led by selected students who are less physically active than other peers. The results showed that a majority of students had become more physically active after the activities and a majority also showed an increase in interest in being more active. The results also showed a significant difference between students in Year 4 and Year 6, as the students in Year 4 reported a greater change in increased movement after the activities. Another central result was that the intervention has made a majority of the students more physically active and a small proportion had made a complete behaviour change regarding physical activity. The same students did not enjoy physical activity before the movement activities but have begun to be more physically active since. Given the study’s response rate and operationalization of advanced concepts, there is an uncertainty regarding the results of the study. Based on the results a conclusion was that the intervention has not succeeded to make every student more active but there was change for the better in the level of physical activity overall. Therefore, one could conclude that the intervention has had a positive impact on the motivation for physical activity among the children and adolescents.

En granskning gjordes av Skolinspektionen under 2014, där framkom det att svensk skola behövde förbättra stödet för elever med diagnosen ADHD. Svensk skollag säger att alla elevers olika behov ska tillgodoses och alla ska vara en del av undervisningen oavsett vilken förutsättning eleven har. Syftet med studien är att undersöka hur speciallärare och specialpedagoger handleder och stöttar undervisande lärare med fördjupning inom språk-, läs- och skrivutveckling för att skapa en tillgänglig och inkluderande lärmiljö där elever med diagnos ADHD ingår. Valet av forskningsmetod föll på en kvalitativ studie med målstyrt och strukturerat urval av informanter och semistrukturerade intervjuer av skolans olika professioner. I studien intervjuades 8 lärare, 2 speciallärare och 2 specialpedagoger. Intervjuerna utfördes på tre skolor i två olika län i mellersta Sverige. Sammantaget visar resultatet att åtgärder för elever med diagnosen ADHD utgår från flera olika specialpedagogiska perspektiv. Resultatet från studien visar att det finns ökat behov av handledning, kunskaps- och kompetensutbyte hos skolans olika professioner. Skolans organisation behöver utvecklas och göra det möjligt, genom kunskap, tid och resurser. Studiens resultat visar att elever med diagnos ADHD erbjuds särskilt stöd i mindre undervisningsgrupp. I skolan behöver undervisningen utvecklas och arbeta mot en inkluderande skola för alla. Skolans olika professioner behöver samverka och skapa naturligt forum till kunskapsutbyte. Elevers olika behov behöver tillgodoses och en strukturerad skoldag behöver skapas. Resultatet visar att speciallärares och specialpedagogers stöd och handledning eftersöks i undervisningen från lärarna.

2021-06-03

Utifrån Skollagen (Utbildningsdepartementet 3 kap. 2§) har alla elever rätt till att utvecklas efter sina förutsättningar. Enligt den tidigare forskningen (Pettersson, 2011: 219) och den insamlade empirin framgår det att skolorna fokuserar på eleverna som ej når kunskapsmålen. Syftet med denna studie är att ta reda på hur lärare kan identifiera högpresterande och begåvade elever i matematik i årskurs 4–6, samt att hitta verktyg för att differentiera undervisningen för dessa elever. Frågeställningarna studien utgått från är: - Vilka strategier har lärare för att identifiera högpresterande och begåvade elever i matematik? - Vilka strategier använder lärare för att differentiera undervisningen för högpresterande och begåvade elever i matematik? Empiri har samlats in genom intervjuer med sju verksamma lärare i årskurs 4–6. Empirin analyserades kvalitativt och kategorier skapades. Studiens resultat visar att lärare identifierar högpresterande och begåvade elever på olika sätt, exempelvis genom det matematiska språket och kvalitet på lösningar av uppgifter. Studien visar också att differentiering sker på olika sätt, främst förekommande var berikning av undervisning. Studien avslutas med en konklusion och didaktiska implikationer.

Att undersöka områden i hjärnan som är aktiva utan att någon stimulans sker kan ge information om en individs standardnätverks basnivå. Denna basnivå kan användas för att identifiera avvikande spatiala mönster i hjärnan som associeras med sjukdomar och funktionsnedsättningar. Denna uppsats syftar till att undersöka hur skillnaderna ser ut för individspecifika nätverkskartor genom att jämföra tre olika anpassningar av Dual Regression, en frekventistisk och två Bayesianska modeller. Datamaterialet som analyseras i uppsatsen är från Cambridge-Buckner, en del av 1000 Functional Connectomes Project som innehåller fMRI-data. Från datamaterialet har även tillhörande förhandsskattade gruppvisa oberoende komponenter erhållits från 20 utvalda individer vilket sedan används i uppsatsen för att skatta individspecifika nätverkskartor i hjärnan för tre individer från studien. Det anpassas tre olika Dual Regressions-modeller: En frekventistisk modell med homoskedastisk varians, en Bayesiansk modell med heteroskedastisk varians med okorrelade feltermer samt en Bayesiansk modell med heteroskedastisk varians och korrelerade feltermer. För de två Bayesianska modellerna används icke-informativa priorfördelningar. Dessa olika modeller skiljer sig åt då de kan ta hänsyn till olika mängder av information genom att ha olika komplexa kovariansstrukturer. Det observeras att den frekventistiska modellen och den Bayesianska modellen med heteroskedastisk varians och okorrelerade feltermer skattar nätverk som är i stor utsträckning lika varandra. Den Bayesianska modellen med heteroskedastisk varians och korrelerade feltermer tenderar att skatta nätverk som är skild från de andra modellerna, där det ofta förekom skillnader i nätverkens former samt en del amplitudskillnader. I kovariansmatrisen för den Bayesianska modellen med heteroskedatisk varians och korrelerade feltermer observeras ett flertal höga korrelationer mellan feltermerna vilket indikerar på att det bör tas hänsyn till korrelerade feltermer. Det diskuteras även om problem som förekommer hos respektive tillvägagångssätt för att skatta modellen, där frekventistiska tillvägagångssättet inte tar hänsyn till all information i data men är enkel att anpassa. Den Bayesianska modellen med heteroskedastisk varians och okorrelerade feltermer ger liknande resultat som det frekventistiska tillvägagångssättet. Den Bayesianska modellen med heteroskedastisk varians och korrelerade feltermer ger resultat som anpassar data bättre än de andra två modellerna men är mer komplex att beräkna. Examining regions in the brain that are active without any stimuli gives information about an individual's default brain networks. These default mode networks can be analyzed to identify deviating spatial patterns in the brain that are associated with diseases and disabilities. This thesis aims to analyze the difference in how frequentist and Bayesian Dual Regression estimates subject specific spatial-maps. We received pre-estimated groupwise independent components from 20 individuals based off of fMRI-data from the Cambridge-Buckner dataset which is part of the 1000 Functional Connectomes Project. These are later used to create subject specific spatial-maps for 3 individuals in the study. In this thesis 3 different types of Dual Regression models will be fitted: A frequentist Dual Regression, A Bayesian model with heteroscedastic variance and uncorrelated error terms and a Bayesian model with heteroscedastic variance and correlated error terms. Non-informative prior distributions are used for both Bayesian models. As these 3 models can account for varying amounts of information in the data due to varying complexity of the covariance structure some difference were observed in the subject specific maps. The frequentist Dual Regression and the Bayesian model with heteroscedastic variance and uncorrelated error terms often showed similar results, however the resulting networks from the Bayesian model with heteroscedastic variance and correlated error terms often differed from the other two models. The difference was observed both in network shapes and in activation amplitude. The covariance matrix for the Bayesian model with heteroscedastic variance and correlated error terms contained a number of high correlations between the error terms, indicating that correlation among error terms should be taken into account. Some arguments are made for respective way of fitting the model as each model has its unique advantage and disadvantage; where the frequentist model does not take into account all information from the data it is easy to fit. The Bayesian model with heteroscedastic variance and uncorrelated error terms is also relatively easy to fit and provides similar results to the frequentist model. The Bayesian model with heteroscedastic variance and correlated error terms however does account for more information and yields better results but is more computationally expensive.

Introduction: The use of doping has become more normal outside of performance sports. People working out at the gym focus on creating a perfect body image. Social media shows us how we should look or eat to become more accepted by society. The female body image has changed over the years. Now it is more normal for women to have muscles but it is still important to remain their curves. Purpose: The purpose with this study is to get at deeper understanding how female weight lifters experience doping in their gym environment. We even look into how and if the body image affects women`s tolerance against doping. Methodology: The study uses a qualitative approach. Collection of data is done by personal and separate interviews. Results: The majority sees a connection between the female body image and the use of doping but thinks it is more common that young girl get affected. The participants have a negative attitude against doping and considers it as cheating. They mention that there is a fear of side effects. Inledning: Användning av doping har blivit mer vanligt utanför elitidrotten Mycket kan handla om att skapa en viss idealkropp. Sociala medier och likande visar upp bilder på hur kroppen ska vara byggd för att kunna bli accepterad i samhället. Den kvinnliga kroppsidealen har förändrat sig de senaste åren. Nu är det mer vanligt att kvinnor ska ha muskler men även bevara sina kurvor. Syfte: Syftet med denna studie är att få en djupare förståelse för den kvinnliga styrketränarens uppfattning och upplevelse av doping i vårt nuvarande samhälle. Studien undersöker enbart kvinnors syn och attityd mot doping i sin gymmiljö och hur de upplever att samhällets kroppsideal påverkar den. Metod: Studien använder sig av en kvalitativ forskningsmetod. Datainsamlingen sker via enskilda semistruktuerade intervjuer. Som hjälpmedel används det en intervjuguide. Resultat: De flesta deltagarna kan se en koppling mellan kroppsidealen och doping hos kvinnor men tror att det påverkar mer yngre tjejer. Deltagarna anser doping som fusk och har en negativ inställning mot det. Även en rädsla för biverkningar nämns.

Studiens syfte är att via fallstudier av socialtjänsten undersöka konkreta ledningspraktiker som kan sägas falla inom ramen för Tillitsdelegationens definition av tillitsbaserad styrning och ledning och som har betydelse för att åstadkomma hållbara arbetsmiljöer i välfärden. Analysen visar att hållbar arbetsmiljö via tillitsbaserad styrning och ledning kan kopplas till organisationens säkerställande av förmåga, integritet och hjälpvillighet. Konkreta ledningspraktiker för säkerställande och hållbar arbetsmiljö var uppdragsdialog, systemperspektiv, integrering av arbetsmiljö och verksamkvalitet samt långsiktig ekonomisk styrning. Genom att ledningen agerar tillitsvärdigt via säkerställande av tillitsvärdigheten hos dem som är satta att utföra arbetet närmast medborgarna, erhålls goda arbetsmiljöer. Drawing on the definition of trust-based management and using social services case studies, the study aims to gain a deeper understanding of how trust based management is relevant for achieving sustainable working environments in the welfare sector. The results show that a sustainable working environment can be linked to the organization’s capacity to ensure ability, integrity and benevolence. Dialogue, systems perspective, an integration of working environment and service quality and long-term financial management are important management practices for ensuring these three aspects. Management practices that ensure employees’ trustworthiness also lead to good and healthy working environments.

The purpose of this essay is to analyze Astrid Lindgren's work Madicken (1960) from a gender perspective. The analysis is based on analyzing how the characters are presented and what role the characters' relationship plays. The presentation is based on the characters' appearance, personality and in relation to each other. At the end of the essay, it is also discussed how the book can be used in Swedish teaching to highlight gender. The end result of analysis and discussion shows, in particular, how the main character Madicken deviates from the girl ideal and how the side characters both follow and do not follow the stereotypical norms for how girls and boys should look and behave. The characters possess both female and male characteristics, which contributes to certain characters deviating from the norm. In the analysis it appears that the book can be used in Swedish teaching to highlight gender.

Under våra praktikperioder i förskolan har vi sett att förskollärare inte använder litteratur i den utsträckning som vi tidigare upplevt, vi vill av denna anledning ta reda på varför det har blivit så. Studiens syfte har därför varit att skapa en utökad förståelse för barnlitteraturens användning och förskollärarnas tankar samt tillvägagångssätt när det gäller litteraturen inom förskolan. För att besvara studiens syfte och frågeställningar har vi använt oss av en kvalitativ studie med semistrukturerade intervjuer. Under dessa intervjuer har vi fått en inblick i förskollärarnas synvinkel och handlingssätt i verksamheten. I analysen har vi granskat och kopplat vårt empiriska material till Salmson & Ivarssons teoretiska perspektiv, normkreativitet. Även Björkman & Bromseths normkritiska pedagogik har varit en byggsten i uppbyggnaden av vår analys. De begrepp som blivit centrala för vår studie är: barnlitteratur, normer, normkritik, normkritisk pedagogik och normkreativitet. I vårt resultat har vi sett att känslan av tidsbrist är betydande för förskolans verksamhet och att litteraturanvändningen blir lidande. Syftet och den röda tråden i litteraturen faller på målsnöret och istället används böckerna som ett tidsfördriv utan vidare utformat syfte. Det sätt som litteraturen kan användas på är för att belysa samhällets normer och värderingar men det krävs att det genomtänkta syftet får möjlighet att utformas. Utifrån vår studie tolkar vi att förskollärarna behöver ge sig själva mer tid och prioritera det normkreativa arbetssättet som finns inom en normkritisk pedagogik. Vi menar att lässtunden kan vara det arbetssätt inom normkreativiteten som lyfter verksamhetens litteraturanvändning till nästa nivå.

Bakgrund: Hjärt- och kärlsjukdomar är den vanligaste dödsorsaken i Europa, där hjärtinfarkt bidrar till den högsta mortalitetssiffran hos kvinnor, hela 49 procent. Dödligheten i hjärtinfarkt har dock minskat kraftigt de senaste decennierna, men samtidigt har insjuknandet i hjärtinfarkt haft en nationell ökning bland lågutbildade kvinnor i yngre medelåldern; 35-44 år. Minst två tredjedelar av alla hjärtinfarkter hade kunnat förebyggas genom mer hälsosamma levnadsvanor vad gäller tobaksrökning, kostvanor och fysisk aktivitet. Många upplever dock att de inte får tillräckligt med information och stöd för att kunna hantera sitt nya liv efter och vet inte hur de ska genomföra sina livsstilsförändringar. Psykosociala faktorer och somatiska symtom är ytterligare riskfaktorer för att insjukna i en hjärtinfarkt och har även visat sig påverka prognosen efteråt, där dåligt stöd ger ökade risker för nya kardiologiska problem, en risk som är speciellt påvisad hos kvinnor. Syfte: Syftet är att sammanställa tidigare forskning som belyser hur kvinnor upplever dagligt liv efter en hjärtinfarkt. Metod: En systematisk litteraturstudie baserad på tio vetenskapliga artiklar, med kvalitativ studiedesign. Resultat: Resultatet resulterade i fyra kategorier med underkategorier; Syn till livet och hälsan efter hjärtinfarkt, Livsstilsförändringar efter hjärtinfarkt, Vikten av socialt stöd efter hjärtinfarkt och Sjukvårdens inverkan på återhämtningen efter hjärtinfarkt. Konklusion: Aspekter som brist på information, hälsa och social stöttning kunde verka hämmande men även främjande för återhämtningen efter hjärtinfarkt, varpå psykisk och fysisk ohälsa i form av stress, extrem trötthet och oro var de mest framträdande. Kvinnor upplever sig begränsade och fysiskt påverkade men känner sig ändå tacksamma över att ha överlevt. Stöd ifrån familj, vänner, partners och sjukvård är det som anses viktigast för både återhämtning och dagligt liv. Background: Cardiovascular disease is the most common cause of death in Europe, where myocardial infarction contributes to the highest mortality rate in women, 49 percent. However, the mortality rate of myocardial infarction has rapidly declined in the recent decade, but at the same time, the onset of myocardial infarction has had a national increase among lowskilled middleaged women; 35-44 years. Two-thirds of all myocardial infarctions could have been prevented by more healthy lifestyle habits regarding tobacco, diet and physical activity. Many people find that they don´t get enough information and support to be able to handle their new life after and don´t know how to implement their lifestyle changes. Psychosocial factors and somatic symptoms are additional risk factors for the onset of a myocardial infarction and have also been shown to affect the prognosis afterwards, where poor support provides increased risks for new cardiological problems, a risk that is especially demonstrated in women. Purpose: The aim is to compile previous research that highlights how women experience their everyday life after a myocardial infarction. Method: A systematic literature study based on ten scientific articles, with qualitative study design. Findings: The findings resulted in four categories with subcategories; View to life and health post-myocardial infarction, Lifestyle changes post-myocardial infarction, The importance of social assistance post-myocardial infarction and The healthcare impact on the post-myocardial infarction recovery. Conclusion: Aspects such as lack of information, health and social support could inhibit the promotion of post-myocardial recovery, whereupon mental and physical illness in terms of stress, fatigue and anxiety were the most prominent. Women experience themselves limited and physically affected, yet they feel grateful for surviving. Support from family, friends, partners and healthcare is what is considered most important for both recovery and daily life.

Den här studien fokuserar på myndigheters kommunikation till medborgarna i Sverige. Specifikt studeras informationsbroschyren Om krisen eller kriget kommer som myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) har producerat på uppdrag från regeringen. Våren 2018 fick 4,8 miljoner hushåll i Sverige hem broschyren som en del av MSB:s arbete för krisförberedelse och höjd beredskap. Studiens syfte är att undersöka hur texten har konstruerats i broschyren utifrån retoriken och vad texten kan ha för effekt på mottagaren och därigenom öka förståelsen och insynen för myndigheters externa kommunikation och den påverkan texter kan ha på oss medborgare. För att komma åt dessa textkonstruktioner används en kvalitativ retorisk textanalys både som teori och metod. Studiens tillvägagångssätt grundar sig i analysbegrepp hämtade från retoriken som teori, vilket möjliggör en kvalitativ studie av broschyrens textkonstruktion. Detta genom att bryta ner texten med de retoriska begreppen ethos, logos, pathos, persuasio och doxa. Studien presenterar att MSB har en text som är konstruerad efter de retoriska begreppen och att dess effekt kan ge upphov till handling och en attitydförändring, beroende på mottagarens doxa, om dess syn på världens och hens värderingar.

Through Laclau and Mouffes discourse theory, this study seeks to find and analyze the different types of discourses regarding digitalisation that exist in the Swedish upper secondary schools curriculum, focusing on those documents that regard the subjects Swedish and Swedish as a second language, and finally analyze what kind of implications these discourses can have for teachers in the subject of Swedish. The study starts with going through digital literacy and why it’s important in a digitalized world. With Laclau and Mouffes discourse theory as method, this study identifies several discourses available in the curriculum. These discourses are digital competence, digital work, digital tools, digital change and digital copyright. In addition to this, the study identifies three subjects as bearers of the discourse, the teacher, the student and the curriculum itself. The study finds that digitalization is loosely defined within the curriculum, leaving the teacher with the duty of both analyzing and construing their own view of digitalization within the subject Swedish. Finally, the study discusses the implications of these findings.

Den här studiens syfte är att bidra till det naturvetenskapliga kunskapsfältet i lärande för hållbar utveckling genom att analysera elevernas samtal kring deras teckningar som berör miljö- och klimatfrågor och på så sätt få en fördjupad kunskap om vad eleverna anser som angeläget om hållbar utveckling. Insamlingsmetoden bestod av semistrukturerade kvalitativa gruppintervjuer från elever i åk 5 och det empiriska materialet analyserades med hjälp av tematisk analysmetod. Tre huvudteman identifierades: Klimatoro, Människans ansvar samt Teknikutveckling. Vardera tema har två tillhörande subteman som identifierades utifrån de uttryck som eleverna använde i samtalsintervjun. Dessa subteman är Klimatpåverkan på jorden och Klimatpåverkan på djur, vilka tillhörande huvudtemat Klimatoro. Kollektivt ansvar och Personligt ansvar kategoriserades under huvudtemat Människans ansvar. Hinder och Möjligheter kategoriserades till huvudtemat Teknikutveckling. Studiens resultat visar att eleverna känner stor oro inför framtidens klimat men att de även uttrycker hopp för eventuella framtida lösningars positiva påverkan på klimatet. De framhåller även sitt personliga ansvar och det kollektiva ansvaret i förhållande till samhället i stort. Resultat visar att elever behöver få rum för sina frågor i undervisningen för att stärka sin demokratiska identitet som framtida medborgare. Studien ger lärare i naturvetenskapen en förståelse för hur elever bör integreras mer i undervisningen när det gäller frågor kring hållbar utveckling.

The purpose of the following essay is to study students with non-European backgrounds view of the multicultural perspective in history teaching at the upper secondary school in Sweden. To study this, student interviews have been made and the study has also answered how the students perceive the concept of multiculturalism and how they consider their teachers to take into account the students' ethnic backgrounds in the history teaching. The study results show that multiculturalism is a concept that can be defined in different ways, and that students believe that the history teaching has a European and Western perspective. Students want teachers to take more account of different ethnicities in teaching, and that history teaching not should be so generalizing as it is.

Som nyutbildad bibliotekarie började jag i januari 1984 på Linköpings universitets medicinska bibliotek vid Regionsjukhuset i Linköping. Jag anställdes i princip bara för att sätta upp böcker under två månader och var tvungen att avbryta en projektanställning på Länsstyrelsen för arbetslösa bibliotekarier, eftersom det här var ett vikariat för en ”riktig” tjänst. Det var jag bara glad för, för bland uppgifterna på Länsstyrelsen ingick att katalogisera tunna rapporter från inventeringar runt om i länet av kalkkärlsväxter och annan flora, och katalogisering var inte riktigt min grej. Jag hade valt inriktningen för folk- och skolbibliotekarie vid Bibliotekshögskolan, inte vetenskaplig bibliotekarie, men tänkte att jag till nöds nog kunde sätta upp lite böcker på Medicinska biblioteket under två månader. Men jag blev kvar och 2003 blev jag avdelningschef efter Kerstin Fridén.

Ett tjugotal lantbrukare i Mönsterås kommun planerar för att bygga en stor biogas­anläggning som kommer att ha fastgödsel från höns som huvudsubstrat. Den gemen­samma biogasanläggning kan bli den största i sitt slag i Sverige, med en biogas­produktion på ca 70 GWh biogas/år för produktion av drivmedel. Den genererade rötresten kan kväve­försörja ca 12 000 ha/år växtodling och fosforförsörja ca 20 000 ha/år. Den rötade gödseln bidrar i princip till all växtnäring i rötresten, där fjäderfä­gödseln kommer att bidra med ca 80 % av rötrestens innehåll av kväve och fosfor. Ett hinder för att realisera denna anläggning är att det idag saknas erfarenhet från praktisk drift av rötningsanläggningar med betydande inblandning av fjäderfägödsel. Fjäderfä­gödsel är både ett fosfor- och kväverikt substrat, och innehåller dessutom både tunga och lätta partiklar som riskerar att bilda sediment och svämtäcken i rötkammaren. Idag betraktas fjäderfägödsel framför allt som ett fosforgödselmedel eftersom huvuddelen av kvävet inte är direkt upptagbart av växter, men rötning av fjäderfägödsel ökar andelen direktverkanande kväve. För att optimera hantering, spridning och utnyttjande av kväve och fosfor i fjäderfägödsel är det önskvärt att processa denna gödsel för att generera fyra stycken gödselmedel med olika kväve- och fosforkvot. För att kunna studera dessa fråge­ställningar och bredda gödselbasen för rötning har Vinnova, under 2016-2018, finansierat denna tillämpade studie. Under ett tillämpat försök genomfördes rötning i pilotskala av kväverik hönsgödsel som huvudsubstrat. Rötningsprocessen gick att driva stabilt vid en ammoniumkvävehalt på närmare 6 g/l inom det mesofila temperaturområdet i en totalomblandad rötkammare med volymetrisk metanproduktion som uppgick till 1,1 m3 CH4/m3 slamvolym & dag. Järnklorid tillfördes rötkammaren för att hålla biogasens innehåll av svavelväte vid ca 100 ppm. För att hålla ammoniumhalten vid angiven nivå tillfördes vatten motsvarande halva inflödet in i rötkammaren, för att späda ner kvävet till denna nivå. Efter rötningen av substratblandningen ökade dess ammoniuminnehåll med 3,7 gånger. Under pilotförsöket producerades ca 13 m3 rötrest som sparades och lagrades 4–8 månader innan den förädlades i två steg till två olika gödselmedel. I första steget genomfördes fasseparation med en dekantercentrifug följt av indunstning av surgjord tunnfas. Baserat på dessa försök beräknas fassepareringen kunna generera ett fast gödselmedel vars vikt motsvarar 23 % av i rötningsprocessen producerad rötrest. Det fasta gödselmedlets innehåll av fosfor utgör dryga 70 % av rötrestens fosforinnehåll. Vidare beräknas indunstningen kunna generera ett uppkoncentrerat flytande gödsel­medel vars vikt motsvarar 2o % av i rötningsprocessen producerad rötrest. Det flytande gödselmedlets innehåll av ammoniumkvävet utgör dryga 70 % av rötrestens ammonium­innehåll. Det producerade koncentratgödselmedlet liksom tunnfasgödselmedlet hade en hög andel lättillgängligt kväve, vilket är en viktig delförutsättning för att uppnå höga skördar vid växtodling. Gödselmedel från Mönsterås Biogas planerade biogasanläggning kan i framtiden bidra till att jordbruket i Kalmar län med omnejd kan gå mot en hållbar intensifiering av livsmedelsproduktionen. Digestion of poultry manure with digestate processing in pilot scale tests Twenty farmers in the municipality of Mönsterås in southern Sweden are jointly planning to build a large biogas plant. The plant will digest a very high proportion of poultry manure, resulting in significantly greater biogas yield than normally expected, and higher nitrogen contents in the digestate. A major obstacle to realising the biogas plant is controlling digestion operation under high nitrogen levels resulting from the considerable amounts of poultry manure substrate. Poultry manure also contains both heavy and light particles that can cause challenges with poor stability in the digestion process, formation of sediments and crust in digester tanks. The high nitrogen contents together with high phosphorus and solids concentrations will also create difficulties for digestate management and use as fertiliser. Today solid poultry manure is mainly used as a phosphorus fertiliser, not only due to high concentration of phosphorus but also due to relatively poor utilisation of the nitrogen by crops. However, due to the high concentration of phosphorus, the application rate needed to meet plant needs is lower than modern solid manure spreaders can evenly apply. Over application and inefficient use of nitrogen increases risk of nutrient losses to waters and the environment. To study these issues for biogas production, Vinnova (Sweden's innovation agency) has supported this research project in applied digestion and digestate processing. The project contained the following components: i) 6 months digestion tests with prospective substrates in a pilot-plant with 5 m3 active digesting volume, provided with mixers and pumps commonly used in full-scale plants, ii) laboratory tests to determine biogas potential for feedstocks, and to determine the potential for increased gas production by post-digestion, iii) applied trials of separating and concentrating the digestate with centrifuge followed by industrial evaporation of the liquid phase, iv) analysis of the nutrient value and the function of the concentrated fertilizer in organic farming. The biological and technical operational performance in the pilot test was evaluated in a complete stirred tank reactor at mesophilic temperature during co-digestion of poultry manure, liquid manure and glycerol. The poultry manure contributed with approx. 70% of dry matter in the substrate mixture and 80% of the nitrogen and phosphorus. The digestion process was stable with NH4-N levels close to 6 g/l. To control hydrogen sulphide in the biogas to approx. 100 ppm, ferric chloride was added to the digester. Volumetric methane production reached 1,1 m3 CH4/ m3 digester and day. Significant formation of sediment occurred in both digester and in pipes, however, no crust formation was observed in the digester. The outflow of ammonia from the digester by the digestate was 3.7 times higher than the ammonia inflow by the substrate mixture. Thirteen tonnes of digestate was produced during the pilot test. The digestate was separated with a decanter centrifuge generating a solid fraction corresponding to 23% of digestate weight and approx. 70% of the phosphorus in the digestate. Sulfuric acid was added to the liquid fraction generated by the centrifuge before evaporation to stabilize the ammonium nitrogen. Industrial evaporation of the liquid fraction produced a concentrate corresponding to 23% of digestate weight and containing approx. 70% of the ammonium nitrogen in the digestate. The pilot test generated four different fertilisers, (digestate, solid fraction, liquid fraction and concentrate) each with very different physical and chemical properties. Digestate processing increased the N/P ration of the liquid fraction and concentrate allowing more balanced N and P supply to crop demand, reducing the risk of nutrient losses to waters but also increasing the resource use efficiency of the plant nutrients. Processing was also successful at concentrating the two of the fertilisers, enabling cost effective long-distance transport for use in areas with low animal density and a need for the soil amendment properties of from manure. These project results have contributed to plans for a full-scale plant by developing the basis of design and the credibility for implementation, resulting in an investment grant and the formation of a new economically stronger company. Based on the results from the project, the estimated production of biogas in a full-scale plant is 70 GWh /year for renewable automotive fuels. Post-digestion of the digestate with 10 days retention time can increase biogas production with an extra 3 GWh/year (4%). The solid and liquid products can fertilise 12 000 ha/year of organic cultivation with nitrogen and up to 20 000 up to ha/year with phosphorus.

Ämbetsmannen framhävs ofta som ett ideal att sträva efter, som en garant för opartiskhet och rättssäkerhet. Men rättsligt utmönstrades ämbetsmannen redan 1976, när det särskilda ämbetsansvaret avskaffades. Denna förändring motiverades med att offentligt anställda skulle garanteras samma rättigheter, bl.a. förhandlingsrätt, som privat anställda. Men borttagandet av det straffrättsliga ämbetsansvaret var en förändring som ifrågasattes. Följden av den diskussionen blev att tjänstefelet i sin nuvarande utformning infördes 1989. I artikeln beskrivs hur diskussionen om ämbetsansvaret och så småningom om tjänstefelet fördes i offentliga utredningar och propositioner. Syftet, att jämställa arbetstagare i privat och offentlig sektor, ifrågasätts med utgångspunkt i en diskussion om rättsliga roller. De förutsättningar som konstituerade ämbetsmannen rättsligt ersattes av en arbetstagare med en underordnad position på arbetsplatsen. Därigenom förändrades också den offentliga maktens arbetsgivarroll. Det diskuteras hur den offentliga makten hanterar denna roll och dess ansvar för att ämbetsmannens ideal ska kunna uppnås i det dagliga arbetet.

Martin Welander Christer Kihlman ur queerperspektiv Mikko Carlson: Paikantuneita haluja. Seksuaalisuus ja tila Christer Kihlmanin tuotannossa Jenny Sylvin Litterär flerspråkighet i olika varianter Julia Tidigs: Att skriva sig över språkgränserna. Flerspråkighet i Jac. Ahrenbergs och Elmer Diktonius prosa Carola Envall Myndighet, själavård, löje: präster i svenska romaner under två sekler Eva Fjellander: Myndighetsperson, själasörjare eller driftkucku. En studie av prästgestalter i svenska romaner 1809–2009 Sara Nordlund-Laurent Mångtydiga berättelser om litteraturen i skolverkligheten Katarina Rejman: Litteratur och livskunskap – modersmålslärarens berättelse om undervisningen i årskurs 7–9

Syftet med det här arbetet är att ta reda på vad eleverna i årskurs 4 tänker om att skriva texter tillsammans och hur respons kan skapa ett samarbete när eleverna skriver texter. I undersökningen användes två metoder. Den ena metoden är att genomföra kvalitativa intervjuer med eleverna. Den andra metoden är att genomföra observationer i klassrummet. Syftet med intervjuerna är att ta reda på vad eleverna tänker om att skriva texter tillsammans och vad de tänker om respons. Syftet med observationerna är att se hur respons används i klassrummet och hur eleverna samarbetar när de skriver texter tillsammans. Ett annat syfte med observationerna är att ta reda på hur ett samarbete uppstår i interaktionen mellan eleverna. Resultatet av studien visar att vad eleverna tänker om samarbete och respons skiljer sig från vad som händer i praktiken. I studien går det även att hitta tre faktorer som skapar samarbete och respons mellan eleverna. De tre faktorerna är behovet av bekräftelse, behovet av kunskap och behovet av att jämföra texter. The purpose of this study is to find out what pupils think about writing texts together and how response can create cooperation between pupils when they write texts. Two methods were used in the study. One method was an interview and the other one was an observation. The purpose of the interviews was to find out what the pupils thought about writing texts together and what they thought about response. The purpose of the observations was to see how response was used in the classroom and in what way the pupils cooperated by writing texts together. Another purpose with the observations was to find out how cooperation and response emerges in the interaction between pupils. The result of the study showed that what the pupils thought about cooperation and response was different from how it was in reality. At the same time three different elements behind the cooperation and response between pupils could be found. The three elements was the need to confirm, the need to know (knowledge) and the need to compare texts.

We have investigated organizations we consider having an elitist approach. Wehave researched how these approaches are manifested, managed, and what pros and cons that the approach can result in. Common consequences of an elitist approach include high perfor-mance and efficiency, but also high levels of stress and anxiety among employees. The organ-izations we chose for the study were a sales company and a consulting firm. The concept of elitist approach is broken down into three elements: achievement, culture and legitimacy. We made our own model of how the three components relate to each other and how so-called chan-nels, give power to the different components. The different channels are ambition, status, hier-archy and competition. During the study we encountered that in order to counteract the negative effects associated with an elitist approach, the organizations was using a compassionate culturewhich was surprising for the author group.

Samling är en vanligt förekommande rutinsituation som är en del av många förskolors och skolors vardag. Utformningen och syftet med samlingen varierar mellan förskolor och skolor men även mellan pedagoger. Samlingen är ett tillfälle för att socialisera där barn och vuxen interagerar men även barn och barn. Syftet med studien är att undersöka samlingen på yngrebarnsavdelningar samt de yngre barnens möjligheter eller begränsningar till interaktion i samlingen. Studiens forskningsfrågor avser att undersöka vilka innehållsmoment som förekommer i de yngre barnens samling samt hur pedagoger möjliggör eller begränsar för interaktion i de yngre barnens samling. Studien har genomförts på två olika förskolor med barn mellan 1-4 år, där det empiriska materialet insamlats med hjälp av videoobservationer. En teoretisk utgångspunkt studien utgår ifrån är ett sociokulturellt perspektiv på lärande där tematisk analys använts för att analysera empirin. Resultatet i studien är uppdelad i två delar där resultat del 1 visar att de vanligaste förekommande innehållsmomenten är sångkort, öppning av julkalender samt fruktstund. Momenten förekom på båda förskolorna men utformades och utfördes på olika sätt av pedagogerna. I resultat del 2 framkom tre olika teman som var återkommande i det insamlade materialet gällande hur pedagoger möjliggör eller begränsar för interaktion. Följande teman framkom: momentens utformning, pedagogens kommunikation och scaffoldning: en möjlighet till interaktion. Slutsatsen efter denna studie är att beroende på hur olika innehållsmoment utformas skapas olika möjligheter eller begränsningar till interaktion. Pedagogers kommunikation har även betydelse då pedagogers öppna frågor samt följdfrågor skapar större möjligheter till interaktion mellan barnen. I flertalet sekvenser framkom även att barn interagerar med varandra genom stöttning, där de lär med och av varandra. Denna stöttning och interaktion sker både verbalt och fysiskt och i vissa fall i en kombination av dessa.

Syftet med studien är att undersöka hur väl inkluderade pedagoger med funktionshinder upplever att de blir i arbetslaget på förskolan. Detta undersöktes med en webenkät som postades på olika forum för förskolepersonal. Majoriteten av deltagarna har fått anpassad verksamhet, känner sig inkluderade i arbetslaget och har hjälpsamma kollegor. En betydande del av deltagarna har dock negativa erfarenheter från arbetslivet och har inte fått hjälp, ofta då de valt att inte berätta om sitt funktionshinder. Majoriteten känner att de tack vare sitt funktionshinder lättare kan förstå och hjälpa barn som hamnar utanför normen. Slutsatsen av denna studie är att fastän förskoleverksamheten fokuserar mycket på mångfald och inkludering när det kommer till barnen, återstår mycket arbetet för att alla pedagoger med funktionshinder fullt ut ska känna sig inkluderade i verksamheten.

This paper is about analyzing water quality of a stream that flows in southwest of Swedencalled Hasslebäcken. The stream is a tributary of Suseån and has its springs in the naturereserve Biskopstorp and flows through a mixed landscape of mostly spruce forests andagriculture land. Little is known about Hasslebäcken and its water and therefore a study by request of Suseåns vattenråd was performed. The study consisted of analyzing the water ofphosphorous, nitrogen, pH, suspended particles and conductivity. To broaden the examination of water quality sampling of benthic macroinvertebrates and two index (ASPTindex and Shannon’s diversity index) of water quality were used. Another part of the study were to search for fish barrier in the stream and to evaluate the possibilities for troutspawning and habitats. The whole stretch of the stream were examined and eleven differentsampling sites were used. The results show that Hasslebäckens upper parts have low levelsof nutrients while the lower parts show intermediate to extremely high levels. The indexresults points at low ecological values for Shannon and high ecological values for ASPT. Thisis normal for a stream that flows through an agricultural landscape. The results concerning pH show a lower pH in the upper parts than in the lower parts. This is also normal for a stream in a production forest of spruce in these parts of Sweden. Hasslebäcken also have several fish barrier that prevent various fish species to migrate up along the stream from thesea. The evaluation of trout habitats and spawning area show decent possibilities for successful reproduction and growth.

I det här projektet har en databas byggts till ett nationellt forskningsprojekt angående nedärvda mutationer i genen TP53. Forskningsprojektets syfte är att få en större förståelse för mutationer i TP53 och dess effekt på den ökade förekomster av cancersjukdomar hos personer med den här mutationen. Eftersom det inom forskningsprojektet kommer samlas ihop mycket information som behöver lagras på ett överskådligt sätt finns ett behov av en användarvänlig databas som uppfyller deras krav. Målet med det här projektet var att bygga en databas i programmet Microsoft Access för att användas i det här forskningsprojektet. Databasen skulle kunna lagra, filtrera och sortera stora mängder information. Uppdragsgivarna önskade att databasen skulle vara ''lättanvänd och överskådlig'', samt att det skulle vara ''svårt att göra fel''. Efter många möten med uppdragsgivarna där databasen har demonstrerats och förklarats har ändringar och uppdateringar gjorts löpande för att nå upp till uppdragsgivarnas önskemål och krav. En färdig databas fanns tillgänglig till uppdragsgivarna när projektet var färdigt och vi anser att målen är uppfyllda, även om det finns säkerhets- och sekretessaspekter för uppdragsgivarna att arbeta vidare med innan databasen kan implementeras fullt ut i forskningsprojektet. In this project, a data base have been built for a national research project regarding effects of heritage germline mutations in the gene TP53. The aim of the study is to get a greater understanding about the mutations in TP53 and its effects on the increased presence of tumours and cancer diseases in people with this kind of mutation. Since a lot of data is being collected there is a need for a simple and user friendly data base to store all the information. The aim of this project was to create a data base in Microsoft Access that can be used in the research project for storing data and also to simplify analyses of the results. The employer of this project wanted a ''simple-to-use and easily managed'' data base, and that it should be ''hard to make a mistake''. Muliple demonstration and explanatory meetings were held to update the employer regularly and to get important feedback about changes and other requests. A ready-to-use data base was handed to the employer at the end of the project and we consider that the demands where met, even though there is still a safety and secrecy issue that the employer needs to take care of before the data base can be fully operational.

Thesis: We do because we want and we are able to -about a group and their manager and how they together have worked with, and today working with, resist to change. Programme: SO2030E:3, Linnaeus University Level: Bachelor Thesis Year/semester: Spring 2015 Authors: Pia Steinbach Mastenstrand and Rebecca Welander Supervisor: Magnus Persson Keywords: Change management, leadership, mechanism of inertia, power, quality improvement Background: The work with quality improvement within the geriatric care is a constant work in progress where implementation of new guidelines and routines is an essential part. This study highlights a workgroup that has over the last four years progressed from mainly not following new guidelines and routines to be successful in 2014 at the audit performed by The Health and Social Care Inspectorate where no deviations concerning quality were found. The purpose with this paper is to understand how the studied working group and their manager together have managed the resistance to change and the mechanics of inertia. Theory: Ahrne and Papakostas (2002) theory about the mechanism of inertia has been used to highlight the obstacles that are present in an organization during change management. Ahrne and Hedströms (1999) theory of distribution of power has been used to understand the managers power of position and how this can be used to manage change in a working group. Durkheim’s (2004) theory of structures describes the influence on the wellbeing of the employee. Method: A qualitative case study has been performed on a working group and their manager at a geriatric care home by interviews and observations, totally seven interviews and two meeting observations. Result: For a group that is functioning in a god way a lot of what the previous science provides about for example participation is important to work with to achieve quality improvement. But when a group is working in a dysfunction way and the context more or less is chaos, the manager first have to work with the structure. This to be able to make the group grow first before the members can participate in daily work and quality improvement. Thanks: Many thanks to the studied group and their manager for your time and thoughts about their work. Many thanks also to Magnus Persson that has guided us within the sociological way of thinking. Thanks for your time and your wise input!

Forskningen om lobbyism i Sverige har hittills i huvudsak fokuserat på riksdagen. I den här uppsatsen undersöks lobbyism på kommunal nivå utifrån ett mottagarperspektiv med fokus på beslutsfattare och deras erfarenheter av lobbyism. Syftet är att belysa hur beslutsfattare i svenska kommunfullmäktige uppfattar att lobbyism går till i sina egna kommuner. Studiens utgångspunkt utgörs av lobbyismens relation till demokrati och i den kvalitativt genomförda undersökningen används en analysram baserad på tre värden för demokratisk lobbyism, benämnda transparens, jämlikhet och etik. Empirin har samlats in genom intervjuer med åtta kommunala fullmäktigeledamöter. Resultaten visar att beslutsfattarna upplever att lobbyism inte alls förekommer i de egna kommunerna, eftersom de har en allmän bild av lobbyism som inte överensstämmer med hur de ser på de påverkansförsök som riktas mot dem i det politiska arbetet. Resultaten visar även att politikerna uppfattar beslutsprocesserna som öppna för insyn och lika tillgängliga för medborgarna. De uppfattar också att de olika intressenter som hör av sig i påverkanssyfte förser dem med sanningsenlig information. Samtidigt finner vi att den typ av påverkan som beslutsfattarna anser faktiskt förekommer i kommunen inte fullt ut når upp till teoretiska krav på transparens, jämlikhet och etik, eftersom en del intressenter till viss del verkar ha större möjlighet till inflytande. The impact of lobbyist activities on political decision-making has been studied in Sweden mostly on a presumption that these matters take place on a national level. This paper examines lobbyist activities in the local political processes with a perspective from the recipients point-of-view, namely the decision-makers and their experiences from lobbyist influences. The purpose of the study is to illustrate how decision makers in swedish municipal councils perceive lobbying in their own municipalities. In order to investigate the possible implications of these affairs we have conducted a qualitative research, looking into the democratic aspects of lobbying. For this purpose, we have built a theoretical framework based on three core values of democratic lobbying: transparency, equality and ethics. The empirical data has been collected from interviews with eight members of municipal councils. Our main findings show that the decision-makers deny the occurence of lobbying activities in their own municipalities, as they have a general idea of lobbying that is inconsistent with the kind of attempted influence they actually face in their role as politicians. Further findings reveal that politicians perceive the decision-making process as transparent and as equally accessible to citizens. They also perceive that stakeholders provide them with truthful information. In contrast, we find that the kind of influence that decision-makers believe actually occur in the municipality does not fulfill the theoretical requirements for transparency, equality and ethics, as certain stakeholders to some extent seem to have a greater opportunity to influence.

In the two years 1994 and 2013 the focus of the Swedish media in the school debate has been on segregation, freedom of choice, and support for weak students. In 2013 while the media was still united on the above issues the overall emphasis is on profitability. In 1994 the focus was more on weak students who in 2013 are considered unprofitable. The purpose of this essay is to study the Swedish media and their debate on Swedish schools and witch concepts related to "one school that fits all" in the year 1994 and also in 2013. We have analysed related articles and their concepts, norms, and values to see if there are any differences between their focus on the said issues in the two years. We have also studied the ideas and concepts that came under scrutiny and discussion in these two years, and shall investigate if there are differences in the debates conducted in 1994 and those conducted in 2013.

Som ett sista arbete på högskoleingenjörsutbildningen i maskinteknik på Umeå universitet så har jag sett över servicevänligheten på ett reservkraftsaggregat. Attacus Power AB har stått som värd för detta arbete och även tillhandahållit arbetsplats under utförandet. Ett reservkraftsaggregat är ofta en dieseldriven motor kopplad till en generator som alstrar ström. Denna ström kan sedan användas för att driva sjukhus eller liknande vid ett eventuellt strömavbrott. Modellen som skulle ses över heter GTC-200MSS och den är en extra tyst modell avsedd för platser som filminspelningar och liknande där ljudnivån är en viktig faktor. Det jag skulle utföra var att försöka hitta en lösning där motor och generator, med så litet ingrepp som möjligt, kunde tas ut för underhåll. Arbetet började med att olika lösningsförslag togs fram. Allt från att vicka av hela höljet, till en ny utformning av modellen. Efter att alla förslag presenterats och gåtts igenom med inblandade på företaget, så beslutades att en lösning där en truck eller liknande med hjälp av sina gafflar kunna lyfta ut motor och generator var den bästa lösningen. För att göra det enkelt för de som skulle utföra ingreppet så gjordes en enkel manual. En modell togs fram där truckens gafflar legat till grund för utförandet samt dess belastningsfall. Genom att lägga till en enkel dropplåt under motor och generator ökas trivsamheten för de som ska arbeta med maskinen efter ett par år då maskinen blir lättare att hålla ren. För att inte bygga för mycket på höjden beslutades att göra dörren så stor som det gick och sedan även sänka dörren så att den nedre dörrkarmen inte skulle bli ett hinder för gafflarna. En FEM-analys gjordes för att se om konstruktionen skulle klara av de olika belastningsfallen. Det visade sig att så inte var fallet utan en förstärkning var ett måste. Elskåpet placerades om för att inte vara i vägen för den högre generatorplaceringen. Detta var inte optimalt då installationen kommer försvåras eftersom väggen som den nu ska fästas på installeras sist med höljet. Om denna rapport skulle göras om, så skulle större vikt läggas på att se om generatordörren kunnat användas som en lösning. Detta skulle medföra fördelar som att elskåpet inte skulle behöva flyttas samt att tyngdpunkt av generatorn och motorn skulle hamna närmare trucken vid ett lyft.

Titel “På spaning efter den tid som flytt”. En kvalitativ studie av skollivskvalitet hos elever med diagnosen AD/HD-I. Bakgrund, syfte och frågeställning Elevernas subjektiva uppfattning av skollivet, den upplevda läroplanen, har fått begränsad plats i specialpedagogisk forskning. Ett begrepp som kan belysa denna upplevda läroplan och elevernas subjektiva erfarenheter är skollivskvalitet. En elevgrupp som fått mycket uppmärksamhet inom forskning generellt är elever med diagnosen AD/HD. Dock finns det en undergrupp av denna som fått för lite uppmärksamhet och det är de med AD/HD ouppmärksam typ (AD/HD-I). På grund av bristfällig kunskap faller de ofta mellan stolarna då de inte passar in bland eleverna utan AD/HD, men inte heller i den utbredda förståelse av AD/HD som föreligger. Detta gör det intressant och relevant att låta dessa elevers röster bli hörda. Syftet med denna studie är att se närmare på dessa elevers upplevda läroplan och få djupare insikt i vad som påverkar deras skollivskvalitet. Med det föreliggande ändamålet för studien blev följande frågeställning formulerad: Vilka skolerfarenheter av kontroll och bemästrande har elever med diagnosen AD/HD-I och hur kan dessa erfarenheter skildra deras upplevda skollivskvalitet? Denna blir vidare preciserad genom tre forskningsfrågor. Metod Utifrån studiens syfte och frågeställning blev ett kvalitativt angreppssätt med intervju som metod valt för att på bästa sätt belysa informanternas erfarenheter från sitt eget skolliv. Vidare föll det sig naturligt att inta ett fenomenologiskt och hermeneutiskt perspektiv där informanternas erfarenheter stod i fokus och tolkades med utifrån en större teoretisk referensram. Urvalet för studien gjordes genom en kriteriebaserad urvalsmetod och rekryterades genom ADHD-foreningen. Urvalet består av tre män i åldern 18-22 år som har diagnosen AD/HD-I. Datainsamlingen föregick genom semistrukturerade intervjuer där alla intervjuerna spelades in på digitalt ljudband och därefter transkriberades. Efter transkribering bearbetades materialet utifrån en analysprocess i fyra steg och kategoriserat med utgångspunkt i aktuella teman för att belysa avhandlingens frågeställning. För att göra resultatet så tillgängligt som möjligt valdes en tematisk framställning där forskningsfrågorna utgjorde huvudkategorierna i resultatredovisningen. Resultat Resultatet från studien visar stor variation i erfarenheter associerat med kontroll och bemästrande, men också en del intressanta sammanfallande drag. Vidare bekräftar informanternas uttalanden behovet av mer forskning rörande elevers subjektiva erfarenheter av skollivet samt mer kunskap om målgruppen. De skildrar erfarenheter av att inte uppleva kontroll och bemästrande i skolvardagen, men samtidigt också strategier för att hantera detta. Informanterna beskriver olika erfarenheter av tillrättaläggningens betydelse för kontroll och bemästrande utifrån aspekter som diagnosens inflytande, egen insats, att få utnyttja egna förmågor samt medbestämmande. Vidare framhäver de lärares intresse för elevernas situation, öppenhet för alternativa inlärningssätt samt en förståelse för diagnosens komplexitet som väsentligt för skollivet. Informanterna berättar också om positiva och negativa erfarenheter av medelever vad gäller att vara som de andra och att bemästra det andra bemästrar. Det finns en genomgående tendens i informanternas erfarenheter där objektiva ramvillkor i form av diagnos och medicinering, tillrättaläggning och uppföljning samt goda relationer haft betydelse för deras upplevelse av kontroll och bemästrande, och därmed en allomfattande inverkan på deras skollivskvalitet.

Efterfrågan på organ att transplantera är större än tillgången och väntelistan för nya organ är lång världen över. En transplantation innebär både fysiska och psykiska påfrestningar för mottagaren. Sjuksköterskan kan hjälpa den organtransplanterade patienten med omvårdnadsåtgärder, stöd och råd om livet efter transplantationen. Syftet var att genom en litteraturstudie beskriva organtransplanterade patienters upplevelser efter mottagandet av ett nytt inre organ. Systematisk sökning av vetenskapliga artiklar inom området utfördes för en sammanställning av det nuvarande kunskapsläget inom området. Urval gjordes stegvis och elva artiklar inkluderades till studien som bearbetades och sammanställdes till studiens resultat med inspiration av innehållsanalys. Resultatet visade att personer som mottagit ett nytt organ upplever många känslor, både positiva och negativa. De tre huvudfynden som presenterades i kategorier var upplevelserna av en andra chans, priset att betala samt behov av stöd. Vanliga upplevelser var beskrivna som tacksamhet, livskvalitet, rädsla och oro, skuld, leva med biverkningar och att bli sedd annorlunda. Relationer till andra människor hade betydelse för upplevelsen. Med kunskap om organtransplanterade patienters upplevelser kan sjuksköterskan tillämpa den i klinisk verksamhet och öka förståelsen för patienternas upplevelser i omvårdnadsarbetet. För att få en bättre förståelse för upplevelsen av att ta emot ett specifikt sorts organ krävs ytterligare forskning. Nyckelord: Organtransplantation, patient, upplevelser

Denna studie syftar till att genom kvalitativa intervjuer och enkätundersökning undersöka hur föräldrar uppfattar sitt barns hemläxa och vilka attityder de har kring läxan. Kan föräldrarnas uppfattningar och attityder skilja sig beroende på vilken utbildningsbakgrund föräldern innehar? Studien baseras på kvalitativa intervjuer med sju föräldrar till elever i grundskolans tidigare år och en enkätundersökning där 50 föräldrar med samma kriterieurval som ovan deltog. Informanterna som deltar i intervjuerna och enkätundersökningen har varierande utbildningsbakgrund. De teoretiska perspektiv som vi använder till att analyser materialet och som fungerar som ett sökarljus i studien är Bourdieus begrepp kapital och habitus. Resultatet som studien visar på är att det finns en tendens att föräldrars attityder till läxan skiljer sig och att deras utbildningsnivå kan vara en bidragande faktor till detta. Men det huvudsakliga vi kommit fram till i studien är att det mer handlar om den enskilda förälderns engagemang i deras barns skolgång än vilken utbildning denne har i bagaget.

Den svenska sjukförsäkringen har förändrats sedan 1990-talet. Från att ha ansetts vara ett reellt alternativ till försörjning utanför arbetsmarknaden, har arbetstagarnas beroende av att få tillhöra arbetsmarknaden återigen ökat. Många studier har gjorts av förändringarna och förklaringar till dem finns i såväl politisk som akademisk litteratur. Här är ett försök att använda forskningsgrenen ”employment relations” för att fördjupa frågeställningarna och spekulera i utvecklingen på arbetsplatserna.

Denna rapport omfattar delstudie 4 av projektet Biogas-Nya substrat från havet. Inom delstudien har ett antal provrötningar av substrat från havet (vass, musslor, alger och skrapsill) genomförts. Syftet med delstudien var att få fram metanpotentialen för de olika substraten och att öka kunskapen kring hur dessa substrat uppför sig i en biogasprocess. Projektet var ett samverkansprojekt delfinansierat av EU Regionala fonden för Småland och öarna. Projektledare var Regionförbundet i Kalmar län. Inledningsvis genomfördes ett antal satsvisa försök med samtliga substrat. Metanpotentialerna för vassen, musslorna, algerna respektive skarpsillen var 400, 270, ca 210 och 460 Ndm3/kg VS. Ymp hämtades från Kalmar Biogas ABs industriella rötkammare. Vassen samrötades också med industriellt avfall i ett kontinuerligt våtrötningsförsök. Försöket genomfördes i två total omrörda tankreaktorer med volymen 30 l/st. Tillsatsen av vass gav en utökad metanproduktion med 220 Ndm3/kgVS. Vassen och musslorna studerades också i torrötningsförsök. Försöken i laboratorieskala genomfördes vid Avdelningen för Bioteknik i Lund medan försöket med musslor i pilotskala genomfördes vid Avdelningen för Bioenergiteknik, Linnéuniversitet. Metanpotentialen för vassen var i torrötningsförsöket ca 220 Ndm3/kg VS vilket är lika med potentialen i våtrötningsförsöket. För musslorna erhölls en metanpotential på 330 Ndm3/kg VS i laboratorieskaleförsöket. Pilotskaleförsöket visade att hydrolysen etablerades på likartat sätt som i laboratorieskaleförsöket. Metanhalten var ca 70 %. En visuell inspektion av musslorna efter rötningen visade också att endast skalen återstod. Det är dock inte möjligt att ange en metanpotential från detta försök beroende på ett antal tekniska problem med processen. Processen byggdes inför detta försök och det fanns inte tid att testköra den samma före försökets start.Arbetet med de satsvisa försöken och det kontinuerliga våtrötningsförsöket av vass genomfördes i samarbete med Kalmar Biogas AB. Detta bland annat genom att Kalmar Biogas AB tillhandahöll sin försöksanläggning med satsvisa och kontinuerliga reaktorer till projektet.

Denna studie, Validering av reell kompetens vid tillträde till högskolan – en undersökning av hur behörighetsbedömningar görs, syftar till:  att utifrån validerarnas erfarenheter och uppfattningar försöka beskriva, förstå, analysera samt utveckla kunskapen kring hur bedömning av behörighet enligt reell kompetens går till vid tillträde till högskoleutbildning i Sverige. Uppsatsens huvudsakliga frågeställningar, som bildar undersökningens kärna, är:  Hur ser högskolans bedömare av behörighet enligt reell kompetens på; a) sin roll som bedömare; b) validanten/personen vars reella kompetens ska bedömas; c) högskolans policy/riktlinjer för bedömning av reell kompetens; d) risker och möjligheter med de nationella respektive lokala/högskolespecifika reell kompetens-bestämmelserna?  Hur ser högskolans bedömare av behörighet enligt reell kompetens på frågan om vad det innebär att vara reellt kompetent? Undersökningen har metodmässigt genomförts som en kvalitativ fallstudie och data har samlats in via intervjuer och dokumentanalys från de två undersökta fallen Lärarhögskolan i Stockholm och Södertörns högskola. Teoretisk utgångspunkt tas i socialkonstruktivismen. Uppsatsens resultat visar bland annat att validerarna ser som sin främsta uppgift att avgöra om en person har reell kompetens eller inte, att dokumentanalys är den vanligast förekommande valideringsmetoden, att det personliga brevet/motsvarande och hur det formulerats spelar stor roll för bedömningens resultat, att validerarna känner internt stöd från respektive högskoleledning, att Sveriges universitets- och högskoleförbunds bedömningsrekommendationer används och lokalt utarbetade bedömningskriterier fungerar vägledande vid reell kompetens-beslut. Analysen och diskussionen fokuserar rättssäkerhets- och likvärdighetsaspekter kopplat till bedömning av behörighet enligt reell kompetens och problematiserar den funktion som outtalade bedömningskriterier tycks spela samt reser frågetecken kring vissa validerares inställning till personen vars reella kompetens bedöms i tillträdessituationen. Några slutsatser som konstateras i undersökningen är att:  Bedömning av behörighet enligt reell kompetens sker huvudsakligen antingen utifrån ett "tänk-och-lös-själv-individ-perspektiv" eller "hjälpandeperspektiv".  Kunskap om högskolan/tillträdessystemet kan påverka möjligheterna att bedömas som behörig enligt reell kompetens.  Teoretiska erfarenheter upplevs av validerarna vara lättare att bedöma i valideringsprocessen är praktiska erfarenheter.  Outtalade bedömningskriterier och utvecklad bedömningspraxis spelar in vid validering av individens reella kompetens.  Ämneskunskap avgör om en sökande ses som behörig enligt reell kompetens.  Den enskildes förutsättningar att tillgodogöra sig sökt högskoleutbildning är av stor vikt vid reell kompetens-behörighetsbedömningen.  Bedömarna upplever det generellt som lättare att avgöra en persons reella kompetens i relation till ämnen som historia och samhällskunskap än i relation till språk och naturvetenskapliga ämnen som matematik och fysik.

Sammanfattning Vi har nu utvecklat en prisvärd attraktiv bioreaktor för storskalig mikroförökning. Den är transparent, autoklaverbar, stapelbar och väger lite. Bioreaktorn är konstruerad så att näringstillförsel och gasutbyte kan kontrolleras automatiskt. Anslutningarna sitter på sidan av den yttre behållaren vilket gör att hela den inre delen kan utnyttjas till odling växtmaterialet. Både näringslösning och växtmaterial är i samma bioreaktor vilket sparar odlingsutrymme. Bioreaktorn kommer att leda till reducerade kostnader men också ökad plantkvalité genom att växterna kan avhärdas redan i bioreaktorn. En annan stor fördel är att bioreaktorn också kan användas till grundläggande forskning genom att näringsupptagning kan studeras under tillväxtfasen. Gjutformarna till de olika delarna som ingår i bioreaktorn tillverkas i Kina och har en kapacitet för 200 000 enheter.