Search

Tidigare forskning belyser att digitala verktyg fått en allt större plats i förskolan vilket innebär både för-och nackdelar med införandet (Forsling, 2020; Kervin, 2016; Marklund och Dunkels, 2016). Studiens syfte är att bidra med kunskap om barns möjligheter till skrivutveckling med hjälp av digitala verktyg utifrån ett förskollärarperspektiv. Olika aspekter av skrivutveckling digitalt eller analogt presenteras i samband med förskollärarnas viktiga roll kring reflektion och närvaro. Det teoretiska perspektiv som genomsyrar detta arbete är det pragmatiska perspektivet och den metodologiska teorin är positivismen. Som datainsamlingsmetod valdes en webbaserad enkät. Resultatet presenteras utifrån de två forskningsfrågorna som studien utgår från för att stödja studien att svara till syftet. Resultatet presenterar olika påverkande faktorer som påverkar barns tillgång till skrivutveckling genom digitala verktyg. Det främst framträdande faktorer är förskollärarnas ämneskunskaper, tillgängligheten av digitala verktyg och förskollärares inställning till digitala verktyg. Barns erfarenheter som grund till utbildningen framställs som en betydande faktor för förskollärarna i resultatet. Utmaningar med skrivutvecklingen genom digitala verktyg är tillgängligheten. Om tillgängligheten inte finns är det svårt att arbeta med. Studiens resultat och diskussion bidrar med kunskap om barns möjligheter till skrivutveckling med hjälp av digitala verktyg utifrån ett förskollärarperspektiv och ger avslutningsvis förslag på vidare forskning.

The aim of the study is to examine the teachers’ working methods for reading and writing development among adult learners who are at the beginning of their literacy development, as the methods for reading and writing development can vary depending on research, activities and teachers. Semi-structured interviews and observations are used to answer the research questions, and the data that emerges is processed with a thematic analysis method. The results show that repetition and support, both by teachers as well as students, are integrated parts of study path 1. According to the findings, study part 1’s primary goal is to help students become functionally literate, which calls for a basic understanding of reading and writing. At the same time, methods for reading and writing development such as the sound method, the Witting method, the whole word method and visual support (which is compared to the Bornholm model in this study) are useful for the study path’s goal. Following this, the results based on the research methodologies are compared to the theoretical foundations and the prior research before being further analyzed from a critical perspective. In conclusion, it is possible to notice a degree of agreement amongst the interviewed teachers and how their methods and strategies are practiced during the observations with the aim of enhancing the reading and writing development among adult learners who are at the beginning of their literacy development. Song and imagery are employed as a tool to contextualize the sounds and the new words, whereas the sound method, the Witting method and the whole word method are recurring and more well-established techniques.

Denna studie syftar till att undersöka hur digitala verktyg kan användas som stöd för elever med svenska som andraspråk i deras skrivutveckling. För att förstå hur lärare arbetar med verktygen för att stötta elever och vilka faktorer som påverkar detta behövs det få svar på olika frågor. Studien undersöker vilka möjligheter och utmaningar det finns med användandet av det digitala verktyget, lärares beskrivning av användandet med digitala verktyg och hur lärares digitala kompetens påverkar användandet. Studiens teoretiska utgångspunkt grundar sig i ramfaktorteorin och teoretiska begrepp från det sociokulturella perspektivet om den proximala utvecklingszonen och scaffolding. För att uppfylla syftet med studien har en kvalitativ datasamlingsmetod genomförts i form av intervjuer. Fem intervjuer med sex olika lärare genomfördes för att få svar på studiens frågeställningar. Resultatet i studien visar på att respondenterna uttrycker att de digitala verktygen är en positiv faktor för att utveckla elever med svenska som andraspråk i deras skrivutveckling. Det huvudsakliga resultatet i studien var de olika funktionerna med verktygen som ansågs som en givande möjlighet. Digitala verktygets korrigeringsfunktioner, talsyntes och översättning ligger till grund för elevers skrivutveckling. Utmaningar med digitala verktyget berörs också i studiens resultat. Arbetet med verktygen ger krav på lärare och deras digitala kompetens för att använda verktygen på ett effektivt sätt. Studiens metod och resultat diskuteras slutligen i samband med teori och syfte. This study aims to investigate how digital tools can be used to support pupils with Swedish as a second language in their writing development. To understand how teachers work with digital tools to support pupils and what factors influence this, it is necessary to get answers to various questions. The study investigates what opportunities and challenges there are with the use of the digital tool, teachers’ descriptions of the use of digital tools and how teachers’ digital competence affects their use. The study’s theoretical standpoint is based on the framework factor theory and theoretical concepts from the sociocultural perspective on the proximal development zone and scaffolding. To fulfill the purpose of the study, a qualitative data collection method was conducted in form of interviews. Five interviews with six different teachers were implemented to get answers to the study’s questions. The result of the study show that the respondents express that the digital tools are a positive factor for developing student with Swedish as a second language in their writing development. The main result of the study was different functions with the tool which was considered a rewarding opportunity. The digital tool’s correction functions, speech synthesis and translation form the basis for pupils writing development. Working with the tools places demands on teachers and their digital skills to use the tools effectively. The study’s method and results are finally discussed in connection with theory and purpose.

Respons från såväl lärare till elev som från elev till elev kan vara en möjlighet att utveckla elevers skrivande men kan även begränsa elevers skrivande om den inte ges på ett konstruktivt sätt. Vi fann det intressant för vår kommande yrkesroll att ta reda på vad det finns för möjligheter och fallgropar vid kamratrespons. Med det valda problemområdet vill vi fördjupa våra kunskaper i hur elevers skrivutveckling kan påverkas av kamratrespons, det vill säga hur den kan stärka eller hämma elevers skrivutveckling i en pågående skrivprocess. I gymnasieskolans kursplan för svenska 1 är ett av målen för skrivutveckling att elever ska utveckla en språkriktighet, där kamratresponsen utgör en viktig del för skrivutvecklingen (Skolverket, 2011). Till denna kunskapsöversikt har artiklar genom databassökning samlats in. Sedan har vi tillsammans granskat och valt ut relevant material. Vi har noggrant diskuterat varje artikels relevans kopplat till vår frågeställning. Resultatet av valda artiklar visar att responsen ska ges på ett konstruktivt sätt, att den som ger respons måste vara medveten om uppgiftens syfte och att det råder delade meningar om lärarrespons eller kamratrespons är mest effektivt för elevers skrivutveckling. Slutligen kan vi konstatera att dialogen utgör en central del av responsen oavsett för den som tar emot eller ger responsen samt att elever tillsammans kan överkomma uppgifters svårigheter.

Digitaliseringen är ett faktum samtidigt som elever uppvisar en viss skrivproblematik sett utifrån de nationella proven i årskurs 6. Delade meningar råder om hur stor plats digitalt skrivande bör få i undervisningen. Föreliggande studies syfte är därför att undersöka sex mellanstadielärares uppfattningar om elevers skrivande utifrån analogt respektive digitalt skrivande i ämnet svenska. För att besvara studiens syfte samlades material in genom semistrukturerade intervjuer med behöriga mellanstadielärare som undervisar eller har undervisat i ämnet svenska. Det insamlade materialet analyseras efter innehållsanalys och studiens teoretiska utgångspunkt grundar sig i The Simple View of Writing. Resultatet visar att såväl analogt som digitalt skrivande används i undervisningen. Lärarna kan se både likheter och skillnader i elevtexter som skrivs analogt och digitalt. Framförallt karaktäriseras den digitala texten av att vara mer utvecklad, beskrivande och längre. Rättstavningsprogram kan dock medföra en viss problematik då elever begränsas av felmarkeringar eller förhastar sig genom arbetet utan vidare reflektion. Utifrån det analyserade empiriska materialet konstateras att lärares didaktiska kompetens är avgörande och att varken det ena eller andra skrivsättet bör uteslutas i undervisningen. Lärare behöver reflektera kring vilket skrivsätt som fungerar bäst i sammanhanget för att främja elevers skrivutveckling.

Många lärare upplever att de digitala verktygen är motiverande, engagerande och främjar elevers skrivutveckling, men den stora frågan är om de verkligen gör det hos elever med koncentrationssvårigheter. Syftet med studien är därmed att undersöka några lärares upplevelser av hur digitala verktyg i skrivundervisningen främjar respektive hämmar skrivutvecklingen hos elever med koncentrationssvårigheter samt hur dessa lärare arbetar med digitala verktyg för de eleverna. Studiens syfte uppfylls med hjälp av semistrukturerade intervjuer med fem verksamma lärare inom F-3. Lärarna i den här studien är till viss del eniga om det digitala verktygets påverkan på elever, men har ibland avvikande uppfattningar. En tematisk analys gjordes för att kunna kategorisera materialet och finna olika rubriker och underrubriker i resultatdelen i den här studien. Hela studien vilar på det sociokulturella perspektivet för att rama in teorier om elevers lärande. Many teachers find that digital tools are motivating, engaging, and promoting their students’ writing development, but the question is whether this applies to students with concentration difficulties. The purpose of the study is thus to investigate some teachers' experiences of how the use of digital tools in writing education promote respective inhibit the development of writing ability among students with concentration difficulties and how teachers work with digital tools for those students. The purpose of the study is fulfilled with the help of semi-structured interviews with five active teachers in F-3. The teachers in this study are to some extent in agreement about the impact of digital tools for this group of students, but sometimes they disagree with each other. A thematic analysis was conducted to be able to categorize the material and find different headings and sub-headings for the results section of this study. The whole study rests on the socio-cultural perspective to frame theories about students' learning.

Den aktuella studien lyfter fram hur elever i behov av extra stöd utvecklar sitt skrivande med hjälp av digitala verktyg. Digitala verktyg är en del av undervisningen idag och blir ständigt en mer omfattande del eftersom digitaliseringen i samhället kontinuerligt utvecklas. Tidigare har digitala verktyg använts som ett hjälpmedel för elever med skrivsvårigheter och därför är det väsentligt att undersöka hur stöttningen ser ut idag när samhället utvecklats och tillgången ökat. Studien är kvalitativ och bygger på intervjuer med lärare och specialpedagoger samt tar sin utgångspunkt i den sociokulturella teorin eftersom den berör lärande. Dessutom relateras ramfaktorteorin till innehållet av denna studie eftersom andra faktorer utom lärarens kontroll påverkar undervisningen. Intervjuerna för fram lärares och specialpedagogers beskrivningar om arbetssätt och funktioner som de tillämpar i undervisningen. Resultatet visar möjligheter och utmaningar med tillämpningen av digitala verktyg. De främsta möligheterna är innehållet i elevers texter, bearbetande av texter, elevers motivation och ökad textproduktion. Utmaningen med arbetssättet är elevers distraktion vid användandet, lärares digitala kompetens och dessutom vikten av ett varierat arbetssätt. När lärare och specialpedagoger använder digitala verktyg som stöd för elever med skrivsvårigheter kan påverkan vara positiv om de har ett genomtänkt arbetssätt och ett tydligt syfte med tillämpningen. The current study highlights how pupils in need of extra support develop their writing with the help of digital tools. Digital tools are part of today´s teaching and continuosly becoming a bigger part, due to overall development of digitalization in society at large. In the past, digital tools have been used as an aid for pupils with writing difficulties and therefore it is important to examine what the support looks like in school today, when society has developed and the accessibility has increased. A qualitative study has been conducted through interviews with teachers and special educators. The sociocultural theory is considered in this study because it is a theory about learning. In addition, the frame factor theory is related to the content of this study, since other factors outside teacher´s control affect the teaching. The interviews with the respondents present different methods of teaching and functions of digital tools that the teachers and the special educators apply in teaching. This study also presents opportunities and challenges with using digital tools, the main possibilities are the content of pupil´s texts, the processing of texts, pupils´ motivation and increased text production. The main challenge with digital tools in writing is the pupils´ distraction when they use the tool, the teacher´s digital qualification and the importance of varied working methods. When teachers and special educators use digital tools as a support for the pupils with writing difficulties the impact can be positive if they have a well though through approach and a clear purpose with the usage.

By combining qualitative and quantitative methods, this study investigates which writing tasks Swedish as a second language teachers use in their teaching of the different school-related text types, how they justify their choices and adaptations of the writing task, and whether any connections can be seen to the national tests in Swedish as a second language writing tasks. The material used is survey responses and previous national tests whose results are then analysed through theories, such as genre pedagogy and Ivanic writing discourses to answer these questions. Previous research shows how factors such as writing task design and real readers can contribute to writing development in students. Previous research also shows how to work with text types in a language development way and how writing instruction is influenced by teachers' writing discourses. This paper shows from the survey responses that a trend among writing tasks in the different text types can be seen and how 8 out of 10 can be linked to previous national tests in Swedish as a second language. The results show that the teachers' reasons for their choice of writing tasks could be linked to previous national tests, to their suitability in writing the text type and the teacher's writing discourse. The teachers' adaptations of the writing tasks have been more about their way of working than the design of the writing task, but adaptations such as simplified language and adapted language have been mentioned. These results are important because they indicate how established genre pedagogy and its circular model have become in Swedish as a second language teaching and how much influence the national test in Swedish as a second language has on the teachers' choice of writing tasks in the different text types.

Skolan idag präglas av digitala verktyg och ett av dessa är surfplattan. Elever skriver för det mesta digitalt idag och penna och papper försvinner alltmer. I styrdokumenten står det tydligt att eleverna ska få möjlighet att använda digitala verktyg, men hur mycket de ska användas och till vad är varje skolas val. Genom en fenomenografisk metod med kvalitativa intervjuer ämnade denna studie undersöka hur lärare upplever elevers stavning, när de skriver med penna och papper respektive när de skriver digitalt. Studien utgår från ett sociokulturellt perspektiv, då surfplattan ses som ett medierande verktyg. Surfplattans rättstavningsprogram kan bidra till appropriering hos eleverna, det vill säga att eleverna reflekterar över varför en rödmarkering, uppstår och omedelbart korrigera ordet. Resultatet av analysen visar att eleverna har brister i stavningen när de skriver för hand. Elever idag förlitar sig på autokorrigering av rättstavning och när den inte finns tillgänglig uppstår det stavfel. Studien visar även att stavfelen kan variera beroende på var skolan ligger geografiskt. Stavfel som görs av elever som går på en skola i Småland; skiljer sig från elever som går på en skola i exempelvis Stockholm. Autokorrigering kan användas på olika sätt och beroende på hur programmet används kan eleverna gynnas eller hinder kan uppstå. Genom att variera arbetsformer och stänga av stavningskontroll på surfplattan bör stavningen förbättras, enligt de medverkande i studien. Schools today are characterized by the use of digital tools and one of these is the tablet. Students write mostly digitally today, and pen and paper disappear more and more. The governing documents clearly state that students should be given the opportunity to use digital tools, but how much should it be used, is each school's choice. Through a phenomenographic method with qualitative interviews, this study aims to find out how teachers experience students' spelling, when they write with pen and paper as opposed to when they write digitally. The study includes a socio-cultural perspective, as the tablet is seen as a mediating tool and spelling programs can contribute to an appropriation among the students, that is, the students reflect on why a red mark arises and must correct the word immediately. The results of the analysis show that the students have spelling shortcomings when they write by hand. Students today rely on auto-correction and when it does not exist, spelling errors occur. The study also shows that spelling errors can vary depending on where the school is located. Spelling mistakes made by students who go to a school in Småland differ from that of students who go to a school in, for example, Stockholm. Auto-correction can be used in different ways and depending on how it is used, students can benefit from it, or it can create obstacles for them. By varying the working methods and turning off the spelling checker on the tablet, the spelling should improve, according to the participants in the study.

The writing education in primary schools’ lower years is the starting point for pupils’ future writing development. Teachers for pupils in primary school, in preschool class and grades 1-3, therefore have an important role to generate motivation to write for pupils in their writing development, as this lays the foundation for their motivation to write further on in their future education and lives. Problems have been identified by researchers that poor motivation in writing teaching can lead to consequences where pupils do not develop their writing further on in their upcoming education and lives. Previous research has also found that there is a close connection between motivation and learning as well as motivation and writing development. This declaration is supported by theories about motivation, pupils’ self-confidence in writing, explicit writing teaching as well as didactic and sociocultural theories. The purpose of this study is therefore to discuss how teachers in preschool class and the grades 1-3 work to generate pupils’ motivation in the teachers’ writing teaching. The purpose of this study is also to discuss how the teachers use of authentic writing tasks influence on their pupils' writing development. The outcoming results of this study have emerged through qualitative interviews where the interview answers have been analyzed in association to the presented theories above. The analyzed results have been discussed in relation to previous research which led us to a suitable conclusion that shows that the teachers in this study work in various ways, using different teaching methods where using authentic activities is one of those, to stimulate the pupils’ motivation in their writing development. The results of this study also show that the teachers’ use of authentic writing tasks have a positive influence on their pupils’ writing development.

Förmågan att kunna uttrycka sig i skrift har blivit allt viktigare eftersom skriften numera används dagligen i flera sammanhang. I skolan ges eleverna möjlighet att utveckla denna förmåga genom undervisningen. Detta ställer därmed krav på att läraren kan göra en bedömning av elevernas skrivförmåga för att ge dem möjlighet att utvecklas. Syftet med den empiriska studien är att undersöka hur lärare i årskurs 4-6 upplever att formativ bedömning fungerar i skrivundervisningen. Studien undersöker även vilka möjligheter och utmaningar lärarna ser i bedömningsarbetet. Den teoretiska utgångspunkten för studien är Vygotskijs sociokulturella teori med den formativa bedömningen som ett underperspektiv. Detta perspektiv utgår från fem olika strategier för att uppnå en framgångsrik bedömning i undervisningen. Studiens resultat visar att lärarna använder sig av bedömningsstrategierna och de upplever att den strategi som ger störst effekt på elevernas skrivutveckling är när eleverna får återkoppling från läraren. De upplever dock att det är svårt att få tiden att räcka till. I studien framkommer också en problematik med begreppet formativ bedömning, men om lärarna har en fördjupad kunskap om begreppet samt vet hur de ska arbeta med det i undervisningen på ett effektivt sätt, kan det bidra till att eleverna ges större möjligheter att utvecklas i skrivandet.

Syftet i denna studie är att utifrån ett lärarperspektiv ta reda på hur digitala verktygkan främja elevers skrivutveckling i årskurs 1. Studien utgår från ett sociokulturelltperspektiv, och undersökningen har gjorts med skriftliga intervjuer med fyra lärarefrån tre olika skolor. Intervjuerna har sammanställts med en innehållsanalys.Resultatet visar att skolor kan ha en varierande tillgång till digitala verktyg och att dedigitala verktygen kan bidra till att främja elevers skrivutveckling. Studien visar ävenatt variation i användandet av digitala verktyg är viktigt. Variation i undervisningenkan bidra till att eleverna blir motiverade genom att arbeta på olika tillvägagångssätt.Slutligen framgår det i studien att lärarnas digitala kompetens har en betydande rollför att undervisningen ska ge eleverna möjlighet att främja sin skrivutveckling. Läraresom innehar en digital kompetens kan förstå hur de digitala verktygen ska användasoch kan välja rätt verktyg utifrån lektionen syfte och innehåll.

Att kunna skriva har en stor betydelse i dagens samhälle. Elever i skrivsvårigheter kan påverkas negativt i olika sammanhang i livet. I klassrummet har läraren ett ansvar att se till att dessa elever utvecklar en god skrivförmåga. Syftet med studien är att undersöka vad svensk och internationell forskning visat de senaste 10 åren när det gäller lärares didaktiska kompetens på området skrivutveckling hos elever i skrivsvårigheter i lågstadiet. Studiens frågeställningar handlar om att undersöka vilka kunskaper och kompetenser läraren behöver ha för att gynna skrivutvecklingen hos elever i skrivsvårigheter. Det lyfts även fram vilka undervisningsmetoder som understödjer skrivutvecklingen hos elever i skrivsvårigheter. De huvudbegrepp som behandlas i studien är: skrivsvårigheter, skrivutveckling, undervisningsmetoder och didaktisk kompetens. Metoden som valts till studien är en systematisk litteraturstudie där tre vetenskapliga avhandlingar och sex artiklar ligger till grund för min undersökning. Materialets resultat visar att lärarens skrivkunskaper har en stor betydelse för att gynna elevers skrivutveckling i skrivsvårigheter samt att läraren använder sig av varierande arbetsmetoder. Några framgångsrika undervisningsmetoder som presenteras i resultatet är stöttning och olika typer av skriftspråksaktiviteter.

In 2017, the Swedish government decided to implement digitalization in schools nationwide. The idea was that the school's digitalization would provide an opportunity to increase students' digital competence, knowledge development and equivalence. The iPad is a relatively new digital tool that is used in schools to a large extent. The purpose of the study is to investigate how teachers use the iPad in Swedish teaching to develop students' reading and writing skills in preschool. What advantages and disadvantages do they see with the iPad as a technical aid, and is there enough knowledge and research to evaluate the use of iPads in teaching? The results of the study are based on a research and literature review linked to qualitative semi-structured interviews with teachers. The study shows that the iPad can contribute to students becoming more engaged and increase collaboration between students. The iPad can act as a motivation booster in reading and writing development which previous research confirms. It is important to use the iPad with an intended purpose, in order to gain a positive effect. In order to get the best possible effect it is important that schools map the use and ensure that teachers have adequate premises. 2017 beslutade Sveriges regering att en nationell digitalisering skulle äga rum inom skolan. Målet med beslutet var att skolans digitalisering skulle ge möjlighet till att öka elevernas digitala kompetens, kunskapsutveckling och likvärdighet. Ipad är ett relativt nytt digitalt verktyg i skolverksamheten som generellt används i stor utsträckning. Syftet med studien är att undersöka hur lärare använder sig av iPad i sin svenskundervisning för att utveckla elevers läs- och skrivutveckling inom årskurs F till 3. Vilka för- och nackdelar ser de med iPad som tekniskt hjälpmedel, och finns det tillräckligt med kunskap och forskning för att värdera användningen av iPad i undervisningen? Studiens resultat grundar sig i en forsknings- och litteraturgenomgång kopplad till kvalitativa semistrukturerade intervjuer med aktiva lärare. Studien visar att iPad kan bidra till att eleverna blir mer engagerade och att samarbetet mellan eleverna ökar. IPad kan agera motivationshöjare inom läs-och skrivutvecklingen och detta belyser forskningen som en viktig faktor för elevernas utveckling inom ämnet. Det är viktigt att använda iPaden på rätt sätt med uttänkt syfte för att ge rätt positiv effekt. För att få bästa möjliga effekt inom skolorna är det viktigt att skolledningen kartlägger användandet och ger lärarna rätt förutsättningar.

Den språkliga situationen i svensk skola har förändrats och allt fler elever är flerspråkiga med olika förstaspråk. Som lärare är det viktigt att ta del av aktuell forskning för att skapa sig en vetenskaplig grund till val av arbetssätt för att utveckla kunskaper på ett inkluderande sätt hos sina elever. Syftet med den här systematiska litteraturstudien är att sammanställa vilka fördelar en transspråkande arbetsmetod kan innebära för flerspråkiga elever i låg- och mellanstadiet och hur en transspråkande arbetsmetod kan påverka deras skrivutveckling enligt vetenskaplig forskning. För att besvara studiens syfte och frågeställningar har tio vetenskapliga publikationer valts ut och analyserats utifrån en tematisk analys. Resultatet av analysen visar att en transspråkande arbetsmetod skulle kunna påverka de flerspråkiga elevernas språk- och kunskapsutveckling positivt. När alla språk synliggörs i ett klassrum skulle de flerspråkiga elevernas identitet kunna utvecklas eftersom deras olika språk, kulturella erfarenheter samt tidigare kunskaper inkluderas. En transspråkande arbetsmetod verkar även öppna upp för ett samarbete och inkludering av vårdnadshavare. Resultatet visar att en transspråkande arbetsmetod skulle kunna påverka flerspråkiga elevers skrivutveckling positivt eftersom de inte hämmas av bristande språkkunskaper i sitt skrivande.

Background: The school's mission is to promote the development and learning of all students and that special consideration should be given to those who have difficulty achieving the purpose of the studies. One way to find ways to support all learning is through conversations with special education teachers. According to the degree ordinance, the special education teacher with a specialization in language reading and writing development must be a qualified conversation partner regarding the same. My problem area is about the special education teacher's role as a qualified conversation partner and counsellor in matters of language, reading and writing development. The purpose of this work is to contribute knowledge about how some teachers, principals and special education teachers describe the special teacher's relational competence in the role of qualified conversation partner and advisor in matters of language, reading and writing development. Method in the study is semi-structured interviews of six respondents. Two special education teachers, two teachers and two principals. The interview results have been analyzed on the basis of Aspelin's (2018) analytics relational competence and on the basis of KoRP, the communicative relational perspective (Ahlberg, 1999). The results show that all respondents give examples of relational competence in the special education teachers. It also emerges that the special education teacher, in consultative conversations, is perceived as clear and structured. Half of the respondents feel that the conversations are important for the teaching of Swedish, and one of them states that he always makes changes in his teaching after the conversations. Conclusions: Both special teachers want to see more profound changes in the classroom after conversations. I see it as important that the special education teacher, with the support of the school management, is given the opportunity to develop their conversational role together with colleagues in continuing education. In different ways, the special education teacher's conversational role, for example through observations of classroom work and subsequent conversations, needs to be developed. The special education teacher’s importance as a conversation partner for language writing and reading development in school should be clarified and worked into the daily work at school., Bakgrunden: Skolans uppdrag är att främja alla elevers utveckling och lärande och att särskild hänsyn ska tas till de som har svårt att nå målen. Ett sätt att utveckla former för att stödja alla elevers lärande är genom samtal med speciallärare. Enligt examensordningen ska specialläraren med inriktning mot språk- skriv-och läsutveckling vara en kvalificerad samtalspartner och rådgivare gällande detsamma. Mitt problemområde handlar om innebörden av speciallärarens roll som kvalificerad samtalspartner och rådgivare inom språk- skriv och läsutveckling. Syftet med detta arbete är att bidra med kunskap om hur några lärare, rektorer och speciallärare beskriver speciallärarens relationskompetens i rollen som kvalificerad samtalspartner och rådgivare i frågor om språk- skriv- och läsutveckling. Metod i studien är semistrukturerade intervjuer av sex respondenter. Två speciallärare, två lärare samt två rektorer. Intervjusvaren har analyserats utifrån Aspelins (2018) analysverktyg relationskompetens samt utifrån KoRP, det kommunikativa relationsinriktade perspektivet (Ahlberg, 1999). Resultaten visar att alla respondenter ger exempel på relationskompetens hos speciallärarna. Det framkommer även att specialläraren, i rådgivande samtal, upplevs som tydlig och strukturerad. Hälften av respondenterna upplever att samtalen har betydelse för undervisningen i svenska, och av dem är det en som uppger att han alltid gör förändringar i sin undervisning efter samtalen.Slutsatser: Båda speciallärarna önskar se mer djupgående förändringar i klassrummet efter samtal. Att specialläraren, med skolledningens stöd, får möjlighet att utveckla sin samtalsroll tillsammans med kollegor i fortbildningar ser jag som viktigt. På olika sätt behöver speciallärarens samtalsroll, t ex genom observationer av klassrumsarbete och därpå följande samtal utvecklas. Speciallärarens betydelse som samtalspartner för språk- skriv - och läsutveckling i skolan bör tydliggöras och arbetas in i det dagliga arbetet på skolan.

Syftet med denna studie är att öka kunskapen om pojkars skrivutveckling mellan årskurserna ett och tre genom att undersöka vad som utmärker texterna och vilken utveckling som sker då de skrivs analogt respektive digitalt. Studien har gjorts med hjälp av både kvantitativa och kvalitativa elevtextanalyser. Tjugo elevtexter har analyserats. Resultatet visar att texterna utvecklas både i textlängd, stavning och disposition särskilt då eleverna skriver med hjälp av digitala skrivverktyg. En jämförelse mellan de två olika kategorierna analoga och digitala texter visar att utvecklingen är större då pojkar skriver med digitala skrivverktyg, vilket tyder på att de gynnas mer av att skriva digitalt än analogt. Resultatet har analyserats utifrån den sociokulturella teorin. The aim of this study is to increase the knowledge about boys’ writing development in grades one to three by examining what characterizes the texts and what developmental differences there are between handwritten and digitally written texts. Quantitative and qualitative text analyzes was done on twenty student texts. The results shows that the texts develop in length, spelling and disposition particularly when they are written with digital writing tools. A comparison between the handwritten and the digitally written texts show that the development is greater when boys write with digital writing tools, which indicates that boys benefit more from writing with digital tools. The result has been analyzed with a sociocultural theory.

Den här studien handlar om vilka samband som kan urskiljas mellan barns läsintresse och skrivutveckling. Har de barn som gillar att läsa mycket böcker någon fördel i sin skrivutveckling jämfört med de barn som läser betydligt mindre? Tidigare forskning visar att läsa och skriva är nära sammankopplade och det återspeglas även av resultatet som framkommit i denna studie. Studien utgår från en kvalitativ metod där semistrukturerade intervjuer har genomförts tillsammans med två olika skrivtest, för att kunna mäta respondenternas skrivutveckling. De teorier som ligger till grund för arbetet är kognitiva teorin och sociokulturella teorin, då det är två teorier som är nära sammankopplade med läs- och skrivutveckling. Resultatet visar att samtliga respondenter utvecklas i sin skrivutveckling. Det finns två respondenter som sticker ut från mängden, en av dem besitter en skrivkompetens men ett lästest visar att eleven behöver mer träning i ordförståelse, den andra respondenten kunde inte alla bokstäver i alfabetet vid första skrivtestet men skrev berättelser hemma. This study is about the connections that can be discerned between children's interest in reading and their writing development. Do the children who enjoy reading books have an advantage in their writing development compared to the children who read considerably less? Previous research shows that reading and writing are closely associated and this is also reflected in the results of this study. The study is based on a qualitative method where semi-structured interviews have been conducted together with two different writing tests, in order to measure the respondents' writing development. The theories underlying the work are cognitive theory and sociocultural theory, since these theories are closely linked to the development of reading and writing. The result shows that all respondents become more proficient in their writing development. There are two respondents who stand out from the crowd, one of them possesses writing skills but a reading test shows that the student needs more training in word comprehension, the other respondent could not write all letters of the alphabet at the first writing test but wrote stories at home.

I denna systematiska litteraturstudie ska tidigare forskning analyseras och presenteras. Syftet med studien är att belysa hur användningen av digitala verktyg påverkar elevers skrivande och deras skrivutveckling från förskoleklass till årskurs 6. Studiens frågeställningar handlar om hur digitala verktyg påverkar elevers skrivutveckling, kvalitén på elevers texter och elevers motivation att skiva. Materialet som ligger till grund för studien är 13 vetenskapliga publikationer, där fem är forskningsöversikter och åtta är empiriska studier. Majoriteten av forskningen utgår från den sociokulturella teorin, den kognitiva teorin och pragmatismen. Dessa publikationer har analyserats med en innehållsanalys och sedan kategoriserats in i olika scheman. Resultatet visar att digitala verktyg påverkar elevers skrivande såväl positivt som negativt. De positiva aspekter forskningen presenterar är bland annat att elever kan få stöttning av verktyget i form av olika program och applikationer. De påverkar även elevers motivation, och engagemanget till uppgiften blir större. Dock kan verktygens lekfulla funktioner bli ett störningsmoment. Andra negativa aspekter är att färre delar av hjärnan stimuleras och att elever inte utvecklar sin finmotorik i användningen av digitala verktyg. Många forskare presenterar även vikten av lärares digitala kompetens för att skapa en gynnsam undervisning. Forskningen är samstämd om att elever bör använda såväl penna och papper som digitala verktyg i sitt textskapande.

I denna studie belyses lärares användning av digitala skrivverktyg vid textproduktion. Allt fler lärare väljer att använda sig av digitala skrivverktyg i undervisningen, vilket innebär förändringar i lärares sätt att undervisa när det kommer till textproduktion. Syftet med studien är att lyfta lärares förhållningssätt och användande av digitala skrivverktyg i undervisningen för elever i årskurs 1–3, inom området skrivutveckling och textproduktion. Frågeställningarna som har besvarats är: när och varför använder sig lärare av digitala skrivverktyg i undervisningen? Hur arbetar lärare med textproduktion och digitala skrivverktyg? Vilka möjligheter och utmaningar upplever lärare med digitala skrivverktyg i undervisningen? Metoden fokusgrupper har använts där lärare som undervisar i de aktuella årskurserna har intervjuats. Analysen består av en kvalitativ innehållsanalys. Det sociokulturella perspektivet ligger till grund för analysen av materialet. Resultatet visar att lärare ser många anledningar till att använda digitala skrivverktyg i undervisningen. Lärare använder digitala skrivverktyg i många moment i undervisningen och i många olika ämnen. Lärarna använder sig främst av två olika metoder, att skriva sig till läsning (ASL) och skriva sig till lärande (STL). Resultatet visar även att lärarens roll är viktigt för elevernas skrivutveckling och digitala kompetens. Lärarna ser både möjligheter och begränsningar med digitala skrivverktyg. This study highlights teachers’ use of digital writing tools in text production. More and more teachers are choosing to use digital writing tools in teaching, which means changes in teachers' way of teaching when it comes to text production. The purpose of the study is to examine teachers' attitudes and use of digital writing tools in teaching for students in grades 1-3, in context of writing development and text production. The questions addressed in the study are: When and why do teachers use digital writing tools in teaching?, How do teachers work with text production and digital writing tools?, and, What opportunities and challenges do teachers with digital writing tools experience in teaching? The focus group method has been used where teachers who teach in the current grades have been interviewed. The analysis consists of a qualitative content analysis. The socio-cultural perspective forms the basis for the analysis of the material. The result shows that teachers see many reasons for using digital writing tools in teaching. Teachers use digital writing tools in many aspects of teaching and in many different subjects. Teachers mainly use two different methods: writing for reading (RtW) and writing for learning (iWTR). The result shows that the teacher's role is important for students' writing development and digital competence. Teachers experience both opportunities and limitations with digital writing tools.

Denna studies syfte är att med hjälp av internationell och svensk forskningundersöka vilka undervisningsmetoder lärare kan arbeta utifrån för att främjaskrivutvecklingen för elever med skrivsvårigheter på lågstadiet. Studienbelyser även bakomliggande faktorer som kan påverka att elever fårskrivsvårigheter och lärares didaktiska kompetens att tidigt se tecken på ifallen elev är i riskzonen för att utveckla skrivsvårigheter. De huvudbegrepp sombehandlas i denna studie är läs- och skrivsvårigheter, fonologisk medvetenhet,didaktisk kompetens, undervisningsmetoder och stöttning. Metoden som valtstill denna studie är systematisk litteratursökning. Denna metod valdes för attfå tillgång till kvalitativ och kvantitativ forskning inom det valda området.Sökningarna har gjorts i den internationella databasen ERIC och den svenskadatabasen SwePub. Efter urvalsprocessen av sökträffarna i databaserna valdessammanlagt nio publikationer varav fem är internationella och fyra är svenska.Utifrån det sammanställda resultatet av de nio publikationerna har vi funnit tvååterkommande resultat som i denna studie delas in i två kategorier, läraresdidaktiska kompetens vid skrivsvårigheter samt undervisningsmetoder vidskrivsvårigheter. Slutsatsen av resultatet är att lärares didaktiska kompetensatt tidigt se tecken på skrivsvårigheter är lika viktig som att lärare användervarierande undervisningsmetoder. Resultatet visar även vikten av att lärare harkompetens att motivera elever med skrivsvårigheter och främja derasskrivutveckling. Några framgångsrika undervisningsmetoder som presenterasi resultatet är: processkrivning, stöttning och wittingmetoden.

Syftet med studien är att genom en kvalitativ metod undersöka elevers skrivande och därmed bidra till befintlig forskning om elevers skrivande och vad som kan motivera dem att skriva. Tre frågeställningar har formulerats: Vilka tankar har elever om de egna texternas innehåll? Vad motiverar elever till att skriva? Hur tar lärare tillvara innehållet i elevers texter i sin undervisning enligt dem själva? För att besvara dessa frågor har semistrukturerade intervjuer genomförts med en grupp elever i årskurs 2 och 3 och deras lärare. Databearbetningen har skett med hjälp av en fenomenografisk metod och det sociokulturella perspektivet har fungerat som teoretiskt ramverk. Resultatet visar, i enlighet med tidigare forskning, att elevers skrivande framförallt sker med utgångspunkt i deras egna erfarenheter och intressen, samt att det skrivande de säger sig tycka allra bäst om och därmed även uppfattar som mest motiverande är det där de själva får bestämma över innehållet. Av resultatet framkommer det även att läraren har betydelse för elevernas motivation, till exempel genom sin förmåga att motivera eleverna att skriva utifrån elevernas specifika intressen eller erfarenheter. The purpose of this study is to, through a qualitative method, examine pupils’ writing, and in doing so contribute to the existing research regarding pupils’ writing and what might motivate their writing. Three research questions are formulated: What thoughts do the pupils have regarding the content of their own texts? What motivate the pupils to write? In what way do teachers, in their own opinion, utilize the contents of the pupils’ texts in their practice? To answer these questions semi-structured interviews were conducted with a group of pupils in grades 2 and 3 and their teachers. Data was processed with a phenomenographic method, and the sociocultural perspective was used as a theoretical framework. In accordance with previous research, the result shows that the pupils’ writing begin with their own experiences and interests. The type of writing they prefer, and regard to be most motivating, is when they themselves can decide the content. From the result it also emerges that the teacher has importance for the pupils’ motivation, for instance in their ability to motivate the pupils to write using their own experiences and specific interests.

Följande didaktiska studie har syftet att undersöka gymnasieelevers uppfattningar om svensklärares återkoppling i skrivprocessen. Förhoppningen med syftet är att urskilja eventuella utvecklingsmöjligheter inom formativ bedömning och skrivundervisning för svensklärare. Undersökningen har genomförts genom individuella intervjuer och fokusgruppsintervjuer med gymnasieelever, samt genom en enkät som har besvarats av gymnasieelever. En lärstrategi inom formativ bedömning om att ge effektiv återkoppling för att gynna lärandet appliceras på resultatet. Utöver det didaktiska perspektivet tillämpas även ett sociokulturellt perspektiv på skrivprocessen och återkopplingen, samt en teori om tre olika roller som lärare anses kunna inta när de ger återkoppling (Anson 1989). Resultatet visar att elevernas uppfattningar varierar, men majoriteten anser att återkoppling är viktigt för den egna utvecklingen och för att bli motiverad till fortsatt lärande. Återkopplingen förväntas innehålla information om vad som var bra i texten, vad som kan utvecklas i texten, hur de kan gå tillväga för att utveckla det samt nivå eller betyg. Förarbetet är den del i skrivprocessen som de flesta elever uppfattar som svårast. I likhet med tidigare forskning visar även resultatet att eleverna mestadels får återkoppling vid bedömning av den färdiga texten, samt att de skulle vilja ha återkoppling tidigare och arbeta med den i undervisningen. De önskar dessutom att få mer konkreta förslag på hur de ska kunna utvecklas. Det sociokulturella perspektivet visar att skrivundervisningen och det sociala mötet med läraren påverkar skribentens skrivutveckling i form av undervisningsinnehåll och möjlighet till muntlig återkoppling. Det finns även exempel i materialet som talar för alla tre olika roller kring lärares återkoppling. Baserat på elevuppfattningarna, och för att utveckla svensklärares formativa återkoppling, är slutsatserna för uppsatsen att svensklärare bör integrera återkopplingen mer i undervisningen och under skrivprocessen. I återkopplingen behöver de även fortsätta ge, eller börja att ge konkreta förslag på hur eleven ska gå tillväga för att utvecklas. The following didactic study aims to investigate senior high school students' perception of Swedish teachers' feedback in the writing process. My purpose is to distinguish possible opportunities for improvement in formative assessment and writing teaching for Swedish teachers. A survey has been conducted through individual and focus group interviews with high school students, as well as a questionnaire that has been answered by high school students. A learning strategy in formative assessment of providing effective feedback to promote learning is applied to the result. In addition to the didactic perspective, a socio-cultural perspective is also applied to the writing process and feedback, as well as a theory of three different roles that teachers are considered to take when giving feedback (Anson 1989). My result shows that the students' perceptions vary, but the majority believes that feedback is important for their own development and for staying motivated to continue learning. The feedback is expected to contain information on what was good in the student’s text, what can be improved in it and how to go about achieving this improvement, as well as information about the student’s level or grade. The preliminary work is the part of the writing process that most students perceive as the most difficult. As with previous research, the result also shows that the students receive the most feedback when assessing the finished text, and that they would like to receive feedback earlier on as well and work with it throughout the teaching. They also want more concrete suggestions on how they can improve. The socio-cultural perspective shows that both the writing instruction and social interactions with the teacher affect the writer's writing development in the form of teaching content and the possibility of oral feedback. There are also examples in the material that speak for all three different roles regarding teacher feedback. My conclusion is that in order to develop Swedish teachers’ formative feedback, they should integrate the feedback more into their teaching and during the writing process based on the student’s perceptions. In the feedback they also need to begin or continue to give concrete suggestions on how the student should proceed in order to improve.

Syftet med studien är att bidra med kunskap kring hur några elever i årskurs 9 uppfattar lärmiljön och inkluderande processer i det klassrum där de har sin svenskundervisning, samt hur de anser att lärmiljön kan förbättras med särskilt fokus på läs- och skrivutveckling. Studien utgår ifrån ett sociokulturellt perspektiv på lärande. Den metod som används i undersökningen är en form av kvalitativ strukturerad gruppintervju. Frågeställningarna utgår ifrån syftet där elevperspektivet utgör en central del av innehållet. Resultatet i studien synliggör vikten av att undanröja hinder i den fysiska, pedagogiska och sociala lärmiljön för att skapa inkluderande och gynnsamma förutsättningar för elevers läs- och skrivutveckling. Åtgärder kring lärmiljön skapar en trygg och fungerande skola där alla elever får möjlighet att utvecklas. Resultatet visar även på betydelsen av att låta elever få vara med och ge sitt perspektiv på tillgänglig lärmiljö. Att lyssna på elever och att låta dem göra sina röster hörda är en viktig del av skolans uppdrag. Delaktighet är en rättighet för barn och elever, något som skapar trygghet, vilket är en förutsättning för att lärande ska kunna ske. The aim of this study is to contribute knowledge about how some students in the 9th grade perceive the learning environment, and the process of inclusive education, in the classroom in which they study Swedish. It also aims to present their thoughts on how the learning environment can be improved to support the development of reading and writing skills. The theoretical framework of this study is a sociocultural perspective on learning. The method chosen is a form of qualitative structured group interview. The questions are based on the aim of the study, where the student perspective plays a central part of the content. The results of this study show the importance of overcoming obstacles in the physical, pedagogical and social learning environment to create inclusive and beneficial conditions concerning students´ reading and writing skills. Actions surrounding the learning environment create a secure and functioning school where all students have the possibility to develop. The results also show the importance of letting students provide their perspective on an accessible learning environment. To listen to students and to allow the students´ voices to be heard are significant parts of the school curriculum. Children and students have a right to participation as this creates a sense of security, which is a condition for learning to be acquired.

Syftet med denna studie är att prova en hypotes om att textlängd, meningslängd och fundamentslängd ökar i takt med att yngre andraspråkselever blir mer erfarna skribenter. I studien belyser vi elevers skrivutveckling genom dessa tre aspekter. Vårt material består av 32 elevtexter skrivna av andraspråkselever under årskurs 1 och 2. Studien bygger på en kvantitativ metod och är därför baserad på positivism som teoretisk utgångspunkt. Materialet analyseras med ett digitalt textverktyg som används för att beräkna text- och meningslängden.

Syftet med avhandlingen är att undersöka hur och under vilka villkor som svensklärares kunskap om skrivundervisning växer fram i och efter lärarutbildningen. I en delstudie analyseras hur skrivande, skrivutveckling och skrivundervisning framställs och förmedlas som kunskapsområden i kursplaner som beskriver ämnesteoretiska och ämnesdidaktiska kurser i ämneslärarutbildningen i svenska. Resultatet visar att det i detta hänseende finns ett påtagligt tomrum som dels kan relateras till den låga andelen mål som uttryckligen handlar om skrivande, skrivutveckling och skrivundervisning i skolan, dels kan relateras till ord och uttryck som har svag referens till skrivundervisning som ett skrivutvecklande arbete. Den andra delstudien handlar om vad blivande och verksamma gymnasielärare i svenska lägger tyngdpunkt på när de i kvalitativa intervjuer talar om text, skrivande och skrivundervisning. Resultatet visar ett mönster som går från fokus på konkreta textdetaljer på lokal textnivå till ett mer övergripande förhållningssätt där samtliga textnivåer tycks samspela i en mer balanserad helhet. I samma material analyseras hur kunskap som kan relateras till skrivundervisning manifesteras när intervjupersonerna talade om skrivundervisning. I de blivande lärarnas utsagor manifesteras främst ämneskunskap, medan de verksamma lärarna främst manifesterar skrivdidaktisk kunskap. Lärarnas ämneskunskap är också mer komplex än studenternas. Den tredje delstudien handlar om hur nyblivna svensklärares skrivdidaktiska kunskap förändras under det första året i yrket och vilka faktorer som ligger bakom en sådan förändring. Genom kvalitativa intervjuer vid tre tillfällen (september, februari och juni) undersöks hur lärarna tycks transformera sina ämneskunskaper till undervisningsstrategier i skrivundervisningen. Resultatet visar att lärarnas strategier för att undervisa i skrivande förändras under läsåret. Förändringen tycks gå från en teoretisk och överförande undervisning till en mer praktisk och upptäckande undervisning. Detta pekar på en förändrad skrivdidaktisk kunskap. Det verkar främst vara arbetet tillsammans med eleverna som leder till denna förändring. En annan viktig faktor tycks vara återkommande moment (cykler) som gör det möjligt för lärarna att omvandla sin förståelse av skrivutvecklande arbete tillsammans med eleverna. Sammantaget pekar avhandlingens resultat på att svensklärares skrivdidaktiska kunskap främst utvecklas i yrket. The teaching of writing is a complex activity. The aim of this thesis is to investigate when and how the knowledge needed for the teaching of writing is developed in teacher education and during the first years of teaching. One sub-study focuses writing, writing development and the teaching of writing in teacher education syllabi. The result shows that the objectives with focus on writing and writing development in school are relatively few and that the main emphasis is on the teachers’ work when the students have already finished writing. Furthermore, the expressions used in the syllabi vary in specificity, which might lead to difficulties detecting the teaching of writing as a field of knowledge in the teacher education programme. In the second sub-study, one analysis focuses on the way in which prospective and novice teachers of Swedish talked about text, writing, and the teaching of writing. The result shows a development that starts with a focus on details at a local text level and expands into a more comprehensive view with a focus on global text levels. The second analysis concerns subject matter knowledge and pedagogical content knowledge (PCK) for teaching writing. The result shows that the knowledge manifested by the prospective teachers mainly consists of subject matter knowledge, whereas the knowledge manifested by the teachers mainly consists of PCK for teaching writing. In the third sub-study, nine novice Swedish teachers were interviewed in September, February and June during their first year in the profession. This study focuses on the transformation of the teachers’ subject matter knowledge into teaching strategies. The result shows that the teachers’ use of teaching strategies changed throughout the year. There is a shift from theory and transmission to practice and discovery. What mainly causes this shift seems to be the teachers’ work together with their students and the possibility to teach the same content or field of knowledge repeatedly. The overall analysis thus shows that the PCK for teaching writing is mainly developed in the teaching profession; in other words, after the exam from the teacher education programme.

Syftet med studien är dels att undersöka åtta elevers erfarenheter och uppfattningar av den formativa återkoppling som de upplever sig ha fått på sina texter i svenska 1, och dels analysera om elevernas upplevelser skiljer sig beroende på om de läser ett yrkes- eller studieförberedande program. Studien har tagit utgångspunkt i det sociokulturella perspektivet med en fenomenografisk ansats och insamlingsmetoden har bestått av semistrukturerade intervjuer. En innehållsanalys gjordes av materialet med hjälp av mid-range coding, vilket innebär att både induktiv och deduktiv metod har använts. Resultaten visar att sju av åtta elever generellt har positiva erfarenheter och uppfattningar av formativ återkoppling, men fem av dem saknar antingen tydliga mål, konkret återkoppling eller ett individanpassat stöd för sin skrivutveckling. Resultaten visar också att elevernas uppfattningar skiljer sig beroende på om de studerar på ett yrkes- eller studieförberedande program, bl.a. genom lärarnas sätt att stödja dem, möjligheten till muntlig återkoppling, samt användandet av betyg och bedömningsmatriser.

I denna undersökning studeras, med utgångspunkt i ett sociokulturellt perspektiv på lärande, barnens användning av olika digitala verktyg i arbetet med läs- och skrivutveckling. Syftet med denna undersökning är att öka kompetensen att med hjälp av olika digitala medel förbättra undervisningen i läs- och skrivutveckling i förskolan. Ambitionen är att genom litteraturstudie och praktiskt arbete kunna indikera att genom intervenering med digitala verktyg i förskolans praktik går att förändra barnens läs- och skrivutveckling. Studiens överordnade syfte är att bidra till förändring vad gäller barns såväl som förskollärares förhållningssätt till digitala verktyg i läs- och skrivutveckling i förskolan. En kvalitativ ansats har använts med inspiration från hermeneutik och fenomonografi. I undersökningen intervjuas nio barn och genomförs trettiotre deltagande observationer under en månads tid. Resultatet visar att samtliga barn i undersökningen använder sig av olika digitala verktyg i arbetet med läs- och skrivutveckling. Att användandet av digitala verktyg förefaller att skapa mening för barnen. Några av de utvecklingsmöjligheter som går att uttala sig om genom användandet av dessa verktyg är; språk-, läs- och skrivutveckling, utveckling av motoriska färdigheter, utveckling av sociala färdigheter och reflektionsförmåga samt utveckling av digital kompetens. I diskussionen framhålls vikten av en medveten planering som utgår från läroplansmål där digitala verktyg används som komplement till den traditionella undervisningen i förskolan. In this study, based on a socio-cultural perspective on learning, children’s use of different digital tools in the work with their development with reading and writing will be studied. The purpose of this research is to increase the capability to improve the reading and writing education in kindergarten with the help of different digital tools. The ambition is to, with the help of literature studies and practical work, be able to indicate that the children’s progress in the ability to read and write can be improved by introducing digital tools in the practical work in kindergarten. The overall aim of the study is to contribute to changing the children’s as well as the teachers’ approaches towards digital tools in the work with reading and writing development in kindergarten. A qualitative approach has been used with the help of inspiration from hermeneutics and phenomenography. In this research, nine children are interviewed, and thirty-three participatory observations are conducted during the period of one month. The result shows that every child who takes part in the research uses different kinds of digital tools in the work with reading and writing development. The result also shows that the use of digital tools is useful. Some of the opportunities that can be distinguished with the use of these tools are; language development, reading and writing development, development of motor skills, social skills and analytical skills as well as the development of digital skills. The discussion emphasizes the importance of conscious planning based on curricula, where digital tools are being used to complement the traditional education in kindergarten.

Syftet med min undersökning var att finna hur man kan frambringa goda förutsättningar för elevers skrivutveckling, med utgångspunkt i ämnet svenska med fokus på skrivundervisningen. Undersökningens empiriska material är insamlad genom kvalitativa metoder och kan i viss mån ses som en aktionsforskning. Det insamlade materialet består av pedagogiska planeringar, observationer och kvalitativa intervjuer av och med tre lärare samt elevtexter. Materialet analyserades sedan med hjälp av vetenskapliga modeller. Valet av informanter valdes ut genom att jag kände till dem sedan tidigare via min arbetsplats och från tidigare VFU-skola (verksamhetsförlagdutbildning). Intresset att utföra undersökningen hos de två lärarna på min arbetsplats föll sig naturligt eftersom lärare själva uttryckte att de utgår från samma pedagogiska planeringar men att de arbetar olika. Jag ville gärna kartlägga deras skrivundervisning för att se om deras uppfattning stämde, men främst för att se hur meningsfull skrivundervisning kan formas som jämförelse. Läraren från min VFU-skola är en lärare som ständigt vidareutbildar sig och stärker sin profession som lärare. Hen arbetar även aktivt med att finna strategier som leder till en meningsfull skrivundervisning. Min undersökning visar att elevers utveckling stärks avsevärt av att arbeta i en social gemenskap, både sett till interaktionen lärare-elev eller interaktionen elev-elev. Det framgår i undersökningen att samtliga lärare arbetar med skrivundervisning som förespråkar par- eller gruppskrivande, vilket även framgår i forskningsbakgrunden att vara en positiv effekt för en meningsfull skrivundervisning. The purpose of my survey is to find ways to create good conditions for students' writing development, based on the subject of Swedish focusing on writing instructions. The empirical data has been collected through qualitative methods and could, to a certain extent, be seen as an action research. The collected material includes educational plans, observations and qualitative interviews with three teachers as well as analysis of student’s texts. The material was then analyzed by using scientific models. I got in contact with the informants through my workplace or from former VFU schools (vocational education school). The interest in conducting the study of the two teachers from my workplace fell naturally because they have expressed that even though their work is based on the same educational plan, their methods differ. I would like to map their writing lessons to see if their own opinion is correct, but also to see how meaningful writing lessons can be formed as a comparison. The teacher from my VFU school is a teacher who continually trains and strengthens the profession as a teacher, and actively works to find strategies that lead to meaningful writing instructions. My study shows that student development is greatly enhanced by working in a social community, both seen as the interaction teacher-student or interaction student-student. It is apparent from the survey that all teachers work with writing instruction that advocates pair- or group writing, which also appears in the research background to be a positive effect for meaningful writing lessons.

The aim of this study was to investigate how a group of pupils developed in their written language in grade 5. The study proceeds from my hypothesis that a number of textual variables, such as average text length, average sentence length, the average length of the initial clause constituent, and the proportion of long words, ought to rise during a term. The material consists of over 600 texts written by 14 pupils. All the texts are analysed with the LIX tool available on the Internet. The texts are entered into the LIX counter which then returns a value for the studied variables. This procedure was performed for all the variables except initial clause constituent length. That is instead calculated manually by counting the number of words per initial clause constituent. The result shows that all the variables except the proportion of long words increase during the term. The average text length is the variable with the most noticeable increase during the whole term. The proportion of long words, however, did decrease during the same period. The results also show a great correspondence with earlier research on upper secondary pupils’ writings. This means that the group of 11 years old multilingual pupils in this study write with the same proficiency as 16–19 years old pupils, as regards the variables average text length, average sentence length and the average length of the initial clause constituent.

This study investigates three primary school teachers’ experiences of working with formative assessment intended to develop pupils’ writing development. The study applies a sociocultural perspective to examine how teachers in grades 1–2 reason about their use of formative assessment to develop pupils’ writing. The study seeks to ascertain how the teachers reason about pupils’ texts in relation to the text triangle. The results of the study show that the teachers, in their work with formative assessment and writing development, proceed from set goals for the term which apply to all the pupils in that year. The teachers make the pupils aware of these goals by returning to them several times during the term. The intention is to remind the pupils of the goals. The three teachers also work with individual goals for the pupils via the pupils’ individual development plans. The informants all reason in much the same way about formative assessment in writing instruction in relation to the text triangle. The teachers consider that they work with the different qualities shown in the different levels of the text triangle, based on the pupils’ prior knowledge and experience of writing.

The aim of this study is to analyse how pupils in grade three use punctuation and howthey divide texts into sentences. The material in the study consists of 41 texts by pupils,divided into two types: narrative text and analytical text, written both by pupils withSwedish as their first language and by pupils with Swedish as their second language. Inthe study the pupils’ use of connectives and comma splices has been studied, and therelationship between graphical and syntactical sentences in the texts. The studycompares the results for narrative and analytical texts and the differences between L1and L2 pupils. The study is a follow-up of Per Ledin’s (1998) study of pupils’ use ofpunctuation in the low and intermediate levels of compulsory, and therefore the resultsof this study are compared with those obtained by Ledin. This study shows that in thisrespect L1 and L2 pupils produce texts that do not differ to any great extent. The mostprominent differences between the types of text are that the narrative texts have aclearer flow and a seemingly more logical link between sentences and clauses than theanalytical texts. The results of this study largely agree with Ledin’s results.

In school, pupils learn to critically relate to sources of various texts. In the course of time they also learn how to make references and cite properly. Yet, alarming reports show increasing cheating and plagiarism in colleges and universities. Plagiarism prevention services are used today in Swedish high schools. We are questioning how this relates to the sociocultural perspective and curriculum view of imitation as a natural part of the learning process, communication and language. Material from depth interviews, with four teachers in the school subject Swedish about their theoretical and practical approach to students' writing process and writing development are used to deal with the issues of this thesis. The results from the interviews are analyzed in relation to a literature study on the subject. Research on the sociocultural perspective shows that imitation is a natural part of the learning process, communication and language. The form of intertextuality that occurs when texts are imitated and voices are borrowed - dialogism - is not only natural but also necessary for all writing development. We seem to be unable to discern the natural role of imitation in students’ writing development among all respondents.

The aim of this study is to examine how some teachers in the classes 1, 3 and 6 look on the reasons of difficulties in spelling, how they work with the formal side of writing development with focus on spelling and what they think about information- and communication technology influencing the writing development of pupils. The following questions are answered in the study: How is the teaching in to-day´s school regarding the development of writing and spelling? What can the reasons be why pupils spell badly according to the teachers? How can information- and communication technology influence the writing development of pupils? The study is a qualitative study based on half-structured interviews with six teachers from two schools in the classes 1, 3 and 6. In the survey of literature in my study a summary of earlier research concerning writing development is given. A comparison is made with the produced results in this study. The result shows that the teaching is in keeping with the writing pedagogics which is recommended in literature. The teachers are well aware of the importance of phonology for spelling development but they say nothing about the morphological spelling strategies. The opinions amongst the teachers differ regarding the importance of teaching spelling rules. This study does not verify that the information- and communication technology influences the writing ability of the pupils in a negative way. Syftet med den här studien är att undersöka hur några lärare i årskurserna 1, 3 och 6 ser på orsaker till stavningssvårigheter, hur de arbetar med skrivutvecklingens formella sida med fokus på stavningen samt hur de anser att informations- och kommunikationstekniken påverkar elevers skrivutveckling. Följande frågeställningar besvaras i studien: Hur kan undervisningen se ut i dagens skola beträffande skrivutveckling och stavning? Vilka orsaker kan det finnas till att elever har brister i stavningen enligt lärarna? Hur kan informations- och kommunikationstekniken påverka elevers skrivutveckling? Studien är en kvalitativ studie baserad på halvstrukturerade intervjuer med sex lärare i årskurserna 1, 3 och 6 fördelade på två skolor. I studiens litteraturgenomgång ges en överblick av tidigare forskning inom skrivutvecklingsområdet. En jämförelse görs med de framkomna resultaten i denna studie. Resultatet visar att den undervisning som lärarna bedriver stämmer väl överens med den skrivpedagogik som förespråkas i litteraturen. Lärarna är väl medvetna om fonologins betydelse för stavningsutvecklingen men nämner inget om de morfologiska stavningsstrategierna. Uppfattningen bland lärarna går isär beträffande vikten av att undervisa i stavningsregler. Denna studie ger inga belägg för att informations- och kommunikationstekniken påverkar elevers skrivförmåga på ett negativt sätt.

Writing is a critical element for many of the second language learners that I’ve encountered in my work as a Swedish teacher. Therefore, on the basis of Jerome Bruners theories of reflec-tion and learning, was the purpose with this study to examine the scaffolded structured reflec-tion conversation as a method for writing development. Bruner says that the knowledge be-comes deeper when we consciously reflect over it (Arfwedson 1992:110 f). I have used a qualitative method where I let five students write a text in Swedish on the subject "application for internship". After that I held a conversation with each of the pupils. By asking them questions I wanted them to reflect on their writing process, and the language and content in their written texts. After this I let the students revise the texts, with the invita-tion to use the thoughts from the conversation. By this I wanted to examine to which extent the five reflection conversations led to reflec-tion on the students' own writing, as well as on language and content in the texts. I also wanted to examine how the students changed their texts after the conversations and which factors can be interpreted as being significant for the outcome of the conversations. The study has shown that the outcome of the scaffolded structured reflection conversa-tions is very much dependent on the students' respective inputs and focus of the talks. The results indicate that a person who enters the conversation with a focus on developing his/her writing in general is generally more inclined to reflect than a student who enters with a strong focus on the individual task. These results also finds support in earlier theories of reflection. In accordance with previous research, this study also demonstrated that it is essential that the reflection is based on the individuals’ circumstances and experiences. I had before the conversations constructed a manual with questions, which I used in all conversations. The results show that only those students who during the conversation were within what Vygotskij calls the zone of proximal development, through my questions got the scaffolding that they needed to reflect.